Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om etableringsplan för anhöriginvandrare och tillkännager detta för regeringen.
Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och det drabbar kvinnor i hela vårt samhälle. Kvinnor som utsätts för våld drabbas ofta av sjukskrivning och hamnar lätt utanför arbetsmarknaden. De har ofta ett stort behov av vård och ett fungerade skyddsnät. Vi måste alltid stå upp mot våldet och ta krafttag för att bekämpa det.
Nyligen besökte jag en kvinnojour som berättade att en del av de kvinnor som söker skydd hos dem har kommit till Sverige som anhöriginvandrare. Oftast har de gift sig i sitt hemland med en svensk medborgare och flyttat till Sverige. För att någon ska få komma som anhöriginvandrare måste den anhörige i Sverige kunna försörja både sig själv och invandraren. Men den som kommer som anhöriginvandrare får inte tillträde till etableringsprogrammet.
Etableringsprogrammet syftar till att snabba på nyanländas väg till arbete eller studier. När en person är inskriven i programmet görs en etableringsplan som bland annat innehåller SFI (svenska för invandrare), arbetsförberedande insatser och information om det svenska samhället, så kallad samhällsorientering. Det är ett sätt att komma in i det svenska samhället, lära sig språket, knyta kontakter och få möjlighet till egen försörjning. Men de som kommer som anhöriginvandrare hamnar ofta utanför detta och blir beroende av sin partner. Om kvinnan dessutom blir utsatt för våld i nära relation blir hon extra sårbar och hennes möjligheter att bryta upp försvåras om hon inte behärskar språket, har låga kunskaper och det svenska samhället och saknar nätverk utanför familjen. Därför är det angeläget att se över möjligheten för anhöriginvandrare
att bli integrerade i det svenska samhället genom någon form av etableringsplan där följande ingår: SFI-undervisning, arbetsförberedande insatser och samhällsorientering.
|
Annelie Karlsson (S) |
|