Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en rejäl genomlysning av polisens arbetsmetoder och tillkännager detta för regeringen.
Antalet poliser har under senare år vuxit kraftigt. Ändå är brottsuppklaringen långt ifrån tillfredsställande, brottsanmälningar läggs ner, avskrivningar är legio och arbetsmoralen har på många håll sjunkit.
Till viss del kan detta temporärt förklaras av den plågsamma omorganisation som polisen undergått. Det kan också sägas att antalet poliser fortfarande är lägre i förhållande till vår befolkning än vad fallet är i många andra länder.
Men jämfört med många andra verksamheter tycks det som att ingen riktigt vill ta initiativ för att granska om polisen arbetar på rätt sätt. Är arbetsmetoderna rationella, används hjälpmedel på rätt sätt, är arbetstidsscheman mest ett svar på personalens önskemål snarare än ett svar på hur ordningen och kriminaliteten i området ser ut etc.?
Det finns mycket att lära i vår omvärld, som också skulle kunna tillämpas i Sverige. Då och då får chefer och andra inom polisen en möjlighet att genom studiebesök ta till sig av goda exempel i vår omvärld. Men det tycks i alltför få fall leda till en omprövning av de arbetssätt som förekommer inom polisen.
Det är dags att ändra på detta. En lämpligt sammansatt arbetsgrupp med företrädare för såväl polisen, civilsamhället, akademin och in- och utländska konsulter bör tillsättas för att under lämplig tid föreslå nya förfaringssätt och tillse att sådana också implementeras. Ibland kan det vara lämpligt att låta en bredare implementering föregås av lokal försöksverksamhet.
Ytterligare en åtgärd behöver vidtas, nämligen att tillse att ansvaret för lag och ordning inom ett geografiskt begränsat område eller inom en särskild brottskategori tydligt hamnar hos en utpekad chef.
Vi bör gå i riktning mot de ansvarsförhållanden som gjort polisens arbete i New York så lyckosamt under de senaste decennierna.
Kortfattat kan detta beskrivas så här: När en chef tillsätts följer också en tydlig målbild om vilka resultat som förväntas. Om dessa resultat uteblir kan aktuell chef inom vissa ramar begära extra resurser. Om resultaten ändå uteblir tvingas i flertalet fall denna chef bort från sitt uppdrag för att en ny chef ska träda till och få verksamheten att leda till ett bättre resultat.
Att agera på ett sådant sätt upplevs av många som en drastisk avvikelse från sedvanlig arbets- och ansvarskultur i Sverige. Det må så vara men när vi är överens om att extraordinära åtgärder behöver vidtas för att få bukt med kriminaliteten så kan en och annan av arbetsmarknadens heliga kor behöva slaktas.
|
Lars Jilmstad (M) |
|