Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att skyndsamt ratificera den s.k. Budapestkonventionen och tillkännager detta för regeringen.
Sverige har ännu inte ratificerat Europarådets it-brottskonvention, den s.k. Budapestkonventionen. Konventionen syftar i huvudsak till att harmonisera lagstiftning och förenkla internationellt samarbete gällande it-relaterad brottslighet. För brottsbekämpande myndigheter skulle detta innebära förenklingar i förfarandet att få åtkomst till misstänkt övergreppsmaterial som lagras på molntjänster vars servrar är placerade i andra länder. Något som kan leda till att eventuell digital bevisning kan säkerställas i tid och därmed utredas vidare. Sverige signerade Budapestkonventionen vid dess tillkomst 2001 men har alltså, som ett av två länder i EU, ännu inte ratificerat den ännu. Det är av yttersta vikt att barn skyddas mot kränkningar, brott, våld eller andra övergrepp. Dessa sker numera ofta online. I Ecpats hotline-rapport från 2018 kan man läsa: ”Det blir alltmer vanligt att lagra övergreppsmaterial i molntjänster. Utifrån ett brottsbekämpande perspektiv är detta problematiskt då svensk polis är förhindrad att genomsöka uppgifter som en misstänkt har lagrat i en molntjänst vars server är placerad utanför Sverige. I de fallen måste en åklagare begära rättshjälp från det land där servern är placerad. En sådan begäran innebär en process som ofta tar tid, vilket avsevärt försvårar och ibland omöjliggör polisens arbete att i tid säkra eventuella bevisuppgifter.”
Elektronisk bevisning krävs i omkring 85 procent av alla brottsutredningar, och i två tredjedelar av dessa undersökningar är det nödvändigt att inhämta bevis från leverantörer av onlinetjänster som är baserade i en annan jurisdiktion. För närvarande har de största
tjänsteleverantörerna säte i USA. Med anledning av detta vill jag att riksdagen tillkännager för regeringen att överväga möjligheterna att ratificera den så kallade Budapestkonventionen.
|
Roza Güclü Hedin (S) |
|