Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätt till säkra förlossningar och god eftervård och tillkännager detta för regeringen.
En ny forskningssammanställning framtagen av SBU visar att det finns möjlighet att hjälpa fler kvinnor som drabbas av förlossningsskador. En majoritet av förlösta kvinnor har små eller inga problem efter förlossningen, men de som råkar ut för större skador har ofta svårt att få rätt hjälp i tid och får lida till följd av brister i rutiner, okunskap och/eller brist på respektfullt bemötande vid sina vårdkontakter.
Arbetet med att erbjuda säkra förlossningar och god eftervård kan indelas i flera delar. Mest omdebatterat och uppmärksammat är tillgången till en barnmorska som kan ge tillräckligt stöd under hela förlossningen.
Men brister i såväl statistik som forskning gör att läget är oklart i fråga om hur man bäst undviker förlossningsskador och när de har inträffat bäst identifierar skador. Allt detta gör i sin tur att det saknas väl underbyggda rekommendationer om ”best practise”. Därför har olika kliniker utarbetat egna metoder för hur man ska agera under förlossningar och egna rutiner för uppföljning.
Kvinnor som lider av allvarliga förlossningsskador upplever att de får kämpa hårt för att få rätt hjälp samt att de inte blir riktigt tagna på allvar när de söker hjälp.
Många går också onödigt länge med skador utan att söka hjälp, då ämnet känns tabubelagt och kunskapen om den egna kroppen ofta är låg. Det gäller även kunskapen i vad som kan betraktas som ”normala” biverkningar vid en förlossning. Därför lider många kvinnor i onödan. Kunskapsläget och synen på vad kvinnor ska behöva acceptera efter en förlossning behöver därför ändras. Det finns åtgärder att vidta, både ur ett kortare och ur ett längre perspektiv. Det handlar bland annat om att ta till vara och sprida kunskap om den forskning som redan finns.
Gravida kvinnor behöver ges mer kunskap om sina egna kroppar, vad de ska vara vaksamma på och vilken hjälp de kan kräva. Barnmorskor behöver ges möjlighet att specialisera sig på att identifiera skador och göra praktisk reparation av bristningar som en självklar del av barnmorskeutbildningen och implementera ultraljudsundersökning som en självklar del efter förlossning och när kvinnor söker hjälp.
På längre sikt behöver kunskapsläget förbättras genom bättre statistik och mer forskning på området samt genom att säkerställa rutiner som är evidensbaserade.
|
Hannah Bergstedt (S) |
|