Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa lagkrav på räddningsstråk i svensk lagstiftning och tillkännager detta för regeringen.
Sedan 1980 har sex brandmän i Sverige dött i samband med olyckor på väg. Det är sex för många. Ofta handlar problemet om att människor inte visar tillräcklig respekt och försiktighet när det kommer utryckningsfordon på våra vägar. Ett enkelt, robust sätt att systematiskt minska riskerna och som får en stor utväxling är att införa räddningsstråk, eller som det heter på tyska ”Rettungsgasse”, i svensk lagstiftning.
I flera centraleuropeiska länder är det lagkrav att bilister ska bilda fri väg för räddningstjänst, polis och ambulans vid olyckor på motorväg så att räddningsfordon ska kunna komma fram. Bakgrunden är ett lagförslag som en tysk polisman på eget initiativ skrev 1963 och som blev lag i Västtyskland 1970. Sedan dess har idén spridits.
I trafikförordningens 2 kap. 5 § 1 p. står att ”En trafikant ska lämna fri väg för utryckningsfordon som avger signal med föreskriven larmanordning”. Regeringen borde se över möjligheten att ändra till en liknande text så som finns i tysk lagtext att bilister måste bilda Rettungsgasse ifall trafiken är stillastående eller i gångtakt (7–10 km/h) på motorvägar eller vägar utanför tätort med minst två körfält i vardera riktning. Brott mot denna lagstiftning ger böter på 200–320 euro och vid grova överträdelser en månads körförbud.
I somras skapades spontant ett räddningsstråk, strax söder om Kungsbacka vid en olycka. Det som dessa bilister spontant gjorde borde det i Sverige vara lag på.
|
Sara Heikkinen Breitholtz (S) |
|
|
Adnan Dibrani (S) |
Hans Hoff (S) |