Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ta fram en handlingsplan för hur vi kan säkra att Sverige utbildar fler hantverkare och för hur vi får fram fler hantverksutbildningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Medelåldern bland de yrkesverksamma hantverkarna är hög, och pensionsavgångarna kommer inom en snar framtid att medföra stora behov av nyutbildad arbetskraft. Detta innebär inte bara att vissa yrken i framtiden helt riskerar att dö ut, det riskerar också statusen inom hantverkskunnandet.
Det finns över 300 hantverksyrken och ett väldigt tydligt exempel är att det de närmaste åren kommer det att behövas 8 000 personer till trä- och möbelindustrin, både ersättningsrekryteringar och nyrekryteringar. Detta samtidigt som utbudet av utbildade snickare är mycket begränsat – och blir mindre.
Det är inte bara hantverksföretagens förmåga att hitta kvalificerad arbetskraft som oroar. Vi ser det i ett större perspektiv. Hur ska Sverige klara av att ställa om till cirkulär ekonomi om det inte finns hantverkare som kan laga skor och kläder eller renovera möbler? Och hur ska Sverige kunna klara av att nå Agenda 2030-målen? Bryter man ner de olika delmålen är det en stor andel av dessa som kommer att vara helt omöjliga att genomföra utan hantverkare. Årligen avläggs cirka 60 000 gesällbrev i Polen och runt 160 000 i Tyskland. I Sverige har vi varken samma tradition eller omfattning av att utfärda gesällbrev.
Sveriges hantverksbranscher står inför ett omfattande generationsskifte. Detta sker parallellt med att många som kommer hit från andra länder har unika kunskaper inom just hantverk, men vi har mycket kvar att önska när det gäller validering av yrkeskunskaper från andra länder.
Det är både angeläget och viktigt att vi som land arbetar för att förbättra förutsättningarna för hantverk och hantverksföretagandet och dess bevarande. Därför bör vi skyndsamt verka för hantverkskunnandets status och bevarande.
|
Lotta Finstorp (M) |
|