Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa en ny brottsrubricering för att förstärka det juridiska skyddet för förtroendevalda på både kommunal nivå, regionnivå och riksnivå och tillkännager detta för regeringen.
Förtroendevalda är valda av det svenska folket för att representera dem. Det demokratiska och parlamentariska styrelseskicket grundar sig på att människor väljer att vara politiskt engagerade. Det är därför mycket allvarligt när förtroendevalda blir hotade eller trakasserade. Hot mot Sveriges förtroendevalda är ett hot mot demokratin som i längden riskerar att sätta det demokratiska systemet ur spel.
Brottsförebyggande rådet (BRÅ) presenterade i november 2017 en rapport som visar att den totala andelen folkvalda som uppger att de utsatts för hot, trakasserier och/eller våld har ökat från 20 till 25 procent mellan 2012 och 2016. Värst utsatta är riksdagspolitiker. Andelen utsatta riksdagsledamöter har ökat från 60 till 66 procent under samma period.
För att underlätta polisens utredning av brott mot förtroendevalda och journalister inrättades demokrati- och hatbrottsgrupper i Malmö, Stockholm och Göteborg. Dessa verksamheter är sedan 2016 permanenta och skall utreda hatbrott och demokratibrott.
År 2006 presenterade Kommittén om hot och våld mot förtroendevalda sitt slutbetänkande. I det slutbetänkandet föreslog kommittén att det behövdes ett förstärkt straffrättsligt skydd för rätten att utöva förtroendeuppdrag. Kommittén föreslog en särskild straffskärpning i brottsbalken för brott mot förtroendevalda på grund av förtroendeuppdraget som även skulle ha inkluderat brott som begås mot en närstående på grund av förtroendeuppdraget.
Sverige bör stärka det juridiska skyddet för förtroendevalda genom att införa en särskild brottsrubricering om brott mot demokratin. Idag finns det ingen särskild brottsrubricering som heter demokratibrott. Lagstiftning kommer i sig själv inte göra att hot eller våld mot förtroendevalda försvinner. Däremot skulle detta vara en tydlig signal från samhället om att detta inte är acceptabelt. Den svenska demokratin bygger på samtal, debatt och dialog och på att människor deltar i den politiska diskussionen och processen. Trakasserier, hot och våld hör inte hemma i den demokratiska processen.
Regeringen bör därför se över möjligheterna att förstärka det juridiska skyddet för förtroendevalda på både kommunal nivå, regionnivå och riksnivå. Regeringen bör även se över möjligheterna att införa en särskild brottsrubricering om hot mot demokratin.
|
Lotta Finstorp (M) |
|