Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om omvandlingen av poäng från studier vid International Baccalaureate (IB) och European Baccalaureate (EB) till meritvärde och de problem detta utgör för de berörda studenterna och tillkännager detta för regeringen.
International Baccalaureate (IB) är en utbildning på gymnasial nivå. Utbildningen har en internationellt definierad standard med höga kunskapskrav. Universitets- och högskolerådet (UHR) beslutade 2016 att förändra reglerna kring hur IB-betyg omvandlas. Det innebär att IB-studenters betyg sedan den 1 januari 2017, relativt sett, är mindre värda i det svenska betygssystemet än vad de tidigare varit och jämfört med hur utbildningen värderas i andra länder.
Detta riskerar att få som resultat att en ökad andel svenska elever väljer bort IB-programmet av oro för att inte få samma möjligheter att bli antagna till universitet eller högskola på samma villkor som gäller för studenter från något av de nationella gymnasieprogrammen, något som skulle vara mycket beklagligt. Allt fler svenskar bor under kortare eller längre perioder i andra länder.
För de ungdomar som bor och studerar utomlands är IB-programmet ett bra och populärt program. Genom den nya värderingen av hur IB-betygen omvandlas riskerar vi inte bara att försvåra dessa elevers vidare studiemöjligheter i Sverige. Risken är att de istället väljer att fortsätta sin högre utbildning i något annat land, vilket ur ett svenskt perspektiv skulle riskera att leda till ett kompetenstapp i vårt land.
Statistiken visar att endast 75 procent av IB-eleverna når godkänt och får ett diplom, medan 95 procent av naturvetarelever klarar godkänt på sin utbildning. Då UHR talar om att konverteringen har lett till mer likvärdiga villkor i jämförelsen mellan IB- och naturvetarstudenter, håller jag inte med. Undertecknad anser att likvärdiga villkor vore att jämförelsen baseras på hela elevgruppen som slutför år 3 på respektive program, oavsett vilket resultat de når. Detta eftersom den ena utbildningen uppenbarligen har mycket svårare examens-/diplomkrav.
UHR:s beslut går rakt emot hur andra länder agerar. Exempelvis väljer våra nordiska grannländer helt andra vägar som snarare premierar IB-eleverna och ser dem som en tillgång då IB-programmet anses hålla god kvalitet och leverera kunskapsfyllda elever.
Det är, givet att IB är en mycket viktig utbildning för ett land som Sverige som har höga ambitioner inom utbildning och forskning, såväl önskvärt som rimligt att betygen för elever som tar examen från IB-programmet inte likställs med vilka utländska gymnasiebetyg som helst. Såväl IB som EB är utbildningar som läses av svenska elever. Med anledning av ovanstående bör det därför vara fullt rimligt att ge dessa studenter en särställning gentemot utländska utbildningar, vilket riksdagen bör tillkännage för regeringen.
|
Camilla Waltersson Grönvall (M) |
Ulrika Heindorff (M) |