Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en ökad satsning på genusmedicin och tillkännager detta för regeringen.
Det är ingen nyhet att kvinnor missgynnas i vården. Kvinnor i Sverige får till exempel vänta längre på vård, både vid akuta och icke akuta besvär, de drabbas oftare av biverkningar och felbehandlingar och får på grund av fördomar inte alltid korrekt diagnos. Ett exempel på detta är lipödem, en kronisk sjukdom som drabbar ca 11 % av västvärldens kvinnor efter puberteten och dessa kvinnor saknar till stor del vård i Sverige. Okunskapen om lipödem är fortfarande skrämmande hög, och flertalet får vänta flera år på rätt diagnos och vissa får det aldrig.
När det gäller kvinnors och mäns hälsa är siffrorna tydliga. Kvinnorna lever längre än männen, men de är mer sjuka och söker oftare vård. Här har det visat sig att män får bättre hjälp i sina kontakter med vården. Männen får dessutom bättre stöd från både arbetsgivare och Försäkringskassan vid rehabilitering. Männen är fortfarande norm inom vården, vilket har lett till att kvinnor än i dag får felaktiga diagnoser och sämre vård, bland annat när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar. För att komma till rätta med detta behövs en ökad satsning på genusmedicin. Detta är inte bara en kvinnofråga; män är till exempel under diagnosticerade när det gäller depressioner.
|
Marianne Pettersson (S) |
|