Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att återinföra tunnelbanepolis samt klotterutbildad polis i Stockholms län och tillkännager detta för regeringen.
Vår gemensamma kollektivtrafik ska vara en trygg plats för alla. När otryggheten breder ut sig i samhället knackar den nu på kollektivtrafikens dörr. Vår kollektivtrafik ska vara till för hederliga betalande resenärer och det kräver att våld, brott och droger trycks tillbaka. För att öka tryggheten i Stockholms län behöver många åtgärder komma på plats i form av allt ifrån fler trygghetskameror och bättre villkor och löner för polisen till en rad skärpta straff och nya brottsrubriceringar. Men vi behöver också se till så att polisen har hela samhället och alla delar av det som sitt bevaknings- och arbetsområde. När platser såsom tunnelbana, spårväg och bussar exkluderas från polisnärvaro, förutom vid specifika utryckningar, tenderar narkotika och annan brottslighet att söka sig just dit, slå rot och breda ut sig.
I vår omvärld finns många städer som upplevt just hur element som vill sprida våldets och brottens evangelium söker sig till städernas nav för liv och rörelse. Inte sällan kollektivtrafiken. Till en början i syfte att gömma sig bland folk i stort, men snart med mål att synas, markera revir och ta över.
Tunnelbanepolisens återupprättande är den stora byggkloss i vårt gemensamma säkerhetsarbete som saknas idag. För ett par decennier sedan patrullerade ett par hundra poliser särskilt nere i och omkring tunnelbanan, idag finns i praktiken inte några kvar.
Erfarenheter från New York visar dock att detta vore effektivt att återinföra. Där sågs länge mellan fingrarna när det gällde småbrott, klotter och skadegörelse. Det gav brottsligheten möjlighet att slå rot och tunnelbanans stationer blev bas för gängbildningar, droghandel och allt grövre brott. Vanliga människor kom snart att välja bort tunnelbanan, stationerna och deras kringliggande stadsmiljöer. Följden blev en tilltagande förslumning av hela stadsdelar.
Det tog årtionden för New York och dess invånare att återta sin tunnelbana och de offentliga rum som omger den. Den utvecklingen får inte riskeras här. Därför krävs att vi på allvar ser vad otryggheten gör med vår stad, erkänner problemen och nu agerar med kraft för att trycka tillbaka den brottslighet som försöker vinna mark.
Ordningsvakter, väktare och särskilda tågvärdar försöker idag fylla denna trygghetsfunktion för resenärerna i kollektivtrafiken. Men för att ytterligare öka tryggheten i kollektivtrafiken behöver vi dock ha poliser som särskilt vistas i tunnelbanan och kollektivtrafiken.
Arbetet mot nedskräpning, klotter och skadegörelse utgör också ett viktigt arbete för att öka tryggheten och skapa trivsel i kollektivtrafiken. Tidigare har det även funnits klotterspecialutbildade poliser och åklagare. Dessa har idag försvunnit och vi ser hur kostnaderna och polisanmälningarna för klotter och skadegörelse är skyhöga i Storstockholms kollektivtrafik/lokaltrafik. Klotterkostnaderna uppgår årligen till över 100 miljoner kronor och årligen görs många polisanmälningar. Därför behöver vi poliser och åklagare med god kunskap i frågorna, då även dessa under de senaste åren har försvunnit.
|
Ida Drougge (M) |
|