Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av högskolepoäng för utbildning till offentliga upphandlare och tillkännager detta för regeringen.
Varje år köper kommuner, landsting, regioner och statliga myndigheter genom så kallad offentlig upphandling varor och tjänster för uppåt 800 miljarder kronor. Det vilar därför ett tydligt ansvar på kommuner, landsting och upphandlande myndigheter att förvalta skattebetalarnas pengar på bästa möjliga sätt. För den enskilda myndigheten handlar det om att balansera värden som kostnadseffektivitet och kvalitet med diverse andra strategiska mål som exempelvis social och miljömässig hållbarhet. Tydligt är dock att det är den goda affären som står i centrum.
Det finns redan idag mycket kunskap och yrkeserfarenhet inom upphandlingsområdet men det finns samtidigt ett behov av att på bred front ytterligare förstärka upphandlingskompetensen hos många myndigheter, kommuner, landsting och regioner, och därför god anledning att se över hur yrket upphandling (inköp) kan stärkas i attraktionskraft.
Det finns redan idag kurser som vänder sig till personer inom ramen för yrkesrollen offentlig upphandlare – en utbildning som bör ge högskolepoäng samt erbjuda djupare specialistkunskaper på området. Därför bör regeringen se över om utbildning inom upphandlingsområdet kan ingå som en specialinriktning inom existerande universitets- eller högskoleutbildningar eller som akademiska påbyggnadskurser för yrkesverksamma inom området. Regeringen bör också titta på möjligheten att ge högskolepoäng via utbildningsföretag som krediteras. Personer som genomgått en kvalificerad akademisk utbildning med inriktning mot upphandling skulle sannolikt vara hett efterfrågade på marknaden.
|
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) |
|
|
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) |
Ann-Britt Åsebol (M) |