Sverige har med rätta hårda miljökrav i lagstiftningen. Exempelvis behöver ett företag som vill starta en ny fabrik visa sin påverkan på miljön och vad man gör för att minska sin påverkan. Det är fullt rimligt.
Mindre rimligt är att det ofta tar väldigt lång tid i Sverige att få ett nödvändigt tillstånd. Ofta kan den totala handläggningstiden ligga i spannet 5–10 år från att en miljöansökan lämnas in till att ett slutligt beslut tas. På samma sätt kan det ta många år att få lov att bygga ett nytt hus eller en ny kraftledning eller att etablera en ny fabrik eller en ny elproduktionsanläggning. Långa handläggningstider och osäkra processer är negativt för möjligheterna till viktiga investeringar. Detta blir extra viktigt då den globala värld vi lever i innebär att företag ofta väljer mellan etablering i olika länder. Därför bör hanteringstider för ansökningar generellt kortas. Detta bör ges regeringen till känna.
Om ett företag vill göra miljöförbättrande åtgärder behöver de i dag ofta söka om sina miljötillstånd. På samma sätt som för en ansökan om en ny verksamhet kan processen ta lång tid och kosta mycket pengar – trots att det varken handlar om att producera mer eller att generera mer utsläpp. Byråkratin sätter således käppar i hjulen för många företag vars avsikt är att förbättra miljön. I praktiken kan det handla om saker som att minska sin klimatpåverkan och energianvändning genom att byta bränsle.
Det rimliga är att premiera miljöförbättrande åtgärder. Därför bör det övervägas hur företag som vill göra miljöförbättrande åtgärder kan få en ”gräddfil” i tillståndshanteringen, en snabb hantering som gör att förbättringar snabbt och smidigt kommer på plats. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Lars Hjälmered (M) |
|