Motion till riksdagen
2019/20:1957
av Arman Teimouri (L)

En feministisk asylpolitik

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur Sverige kan få en mer jämställd asylinvandring och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska kvotsystemet ska prioriteras till utsatta flyktinggrupper, särskilt kvinnor, barn, funktionshindrade och hbtq-personer och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att särskilda asylboenden för utsatta kvinnor bör upphandlas och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kvinnors säkerhet måste prioriteras på asylboenden och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Vi i Sverige ska vara stolta över den humana flyktingpolitik vi har, men den har länge brustit på jämställdhetsfronten. Vi har inte någon feministisk syn på asylpolitiken.

Det är inte svårt att förstå att det främst är kvinnor och särskilt ensamstående kvinnor som är i behov av skydd under krig. Kvinnor är mer utsatta i flyktingläger och har svårare att hävda sina rättigheter under krig och förtryck. De kommer ofta från länder där kvinnor inte heller har samma rättigheter som män.

Ändå är det män som är kraftigt överrepresenterade i antalet asylsökande. Antalet män som söker asyl i Sverige är betydligt fler än antalet kvinnor. Fördelningen år 2015 var exempelvis 70 procent män och 30 procent kvinnor. För ensamkommande var det drygt 90 procent pojkar och 10 procent flickor som sökte asyl.

Under till exempel 2016 beviljades 44 551 män och 27 020 kvinnor uppehållstillstånd. Siffrorna talar för sig själva. Om vi vill ha ett jämställt Sverige måste vi se till att vår asylpolitik också är det. Det kan inte längre vara så att Sverige blundar för flykting­kvinnors situation i världen.

Genom vår naivitet har tusentals kvinnor missat chansen att hamna i trygghet medan männen länge har haft förtur in i Sverige. Vi anser därför att det svenska kvotsystemet med ca 5 000 platser per år enbart ska användas till utsatta flyktinggrupper som kvinnor, barn, funktionshindrade och hbtq-personer.

Vi måste sluta vara naiva genom att ta jämställdheten i Sverige för given. Det har kommit många rapporter som visar att kvinnliga asylsökande har utsatts för våld och förtryck på asylboenden, att de inte känner sig bekväma och fria och att de inte får tillgång till samma utrymmen som män. I fall där kvinnor har flytt hedersvåld eller utsatts för sexuellt våld eller hot antingen på flykt eller i asylboenden måste det finnas särskilda hem där de kan känna sig trygga. Dessutom anser vi att asylboenden tydligare i upphandlingar ska ges i uppdrag att tillförsäkra kvinnor deras rättigheter. Om ett asyl­boende inte kan säkra kvinnor deras rättigheter bör deras tillstånd att bedriva asylboen­den dras in.

 

 

Arman Teimouri (L)