Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta civiläktenskap och tillkännager detta för regeringen.
I Sverige har Kammarkollegiet uppdraget att förordna präster och andra vigselförrättare vigselrätt och besluta om ett trossamfund ska godkänns för att förrätta vigslar. Det gäller för samtliga religioner. Vigselrätten innebär rätten till myndighetsutövning, dvs juridiskt bindande äktenskap.
I fråga om borgerliga vigselförrättare är det länsstyrelserna som förordnar detta. Återkommande har det förekommit rapporter om samfund med vigselrätt som diskriminerar samkönade par. Det är tydligt att detta är ett område där kollisionen mellan icke-diskriminering och religionsfriheten är uppenbar.
2019 markerar att det är tio år sedan samkönade äktenskap blev lagliga Sverige. I svensk lagstiftning är det dock fortfarande upp till varje trossamfund att besluta om de godkänner samkönade vigslar.
Tidigare i går gjorde SVT en undersökning om vilka samfund som viger samkönade par. Av de 37 samfunden som har vigselrätt svarade endast fem samfund att de viger samkönade par däribland Sverige största frikyrka, Svenska kyrkan. Vissa samfund valde att inte svara alls och vissa samfund angav att det var upp till den enskilda församlingen att bestämma.
I flera andra länder har inte religiösa samfund den juridiska vigselrätten utan den återfinns endast hos representanter för staten, t.ex. borgmästare. I dessa fall skiljs alltså den juridiska delen av ett äktenskap från den religiösa. Det är sedan upp till varje par
som ingått äktenskap utöver den juridiska delen också vill ha en religiös välsignelse. Detta är ett system som också bör införas i Sverige.
|
Maria Nilsson (L) |
Bengt Eliasson (L) |