Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att begränsa rätten till skattefinansierad tolk och tillkännager detta för regeringen.
Idag är rätten till tolk i kontakter med Myndighetssverige långtgående. Det är viktigt och rimligt att personer som nyligen anlänt till Sverige får stöd med tolk i nödvändiga myndighetskontakter.
Vid de tillfällen som tolk används idag bör tolk sannolikt fortsätta användas, så länge personen inte lärt sig tillräcklig svenska. Kanske behöver till och med kraven på att information har kunnat lämnas rättssäkert och tydligt öka och omfatta fler kontakter mellan myndigheter och enskilda. Barn ska exempelvis inte få tolka i kontakten mellan skola och förälder, eller i kontakten med myndigheter.
Däremot bör inte skattebetalarna stå för obegränsad tillgång till tolk under oändlig tid. Personer som bott i Sverige i decennier kan fortsätta att kräva tolk i samtliga kontakter, även efter fullföljd utbildning i svenska för invandrare (sfi). Det är inte rimligt.
Incitamenten för att lära sig svenska behöver stärkas och den som inte anstränger sig för att lära sig språket bör själv få finansiera eventuella tolkkostnader. I Danmark har en 3-årsgräns införts för skattefinansierad tolk. I Sverige bör en begränsning av skatte-finansierad tolk utredas, som exempelvis kopplas till genomförd sfi-utbildning och/eller ett visst antal år efter ankomsten till Sverige. En utgångspunkt skulle kunna vara en genomsnittlig etableringstid på arbetsmarknaden.
|
Josefin Malmqvist (M) |
|