Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast vidta en översyn av konsekvenserna av införandet av WLTP-mätningen i Sverige och bonus–malus-systemet och tillkännager detta för regeringen.
Systemet med bonus–malus i beskattningen av bilar innebär att större bilar beskattas hårdare än mindre och lättare bilar. Det tas ingen hänsyn till hur bränsleeffektiva olika bilar är för sin storleksklass, vilket gör att det saknas incitament för att ta fram bränsleeffektivare yrkesfordon. Tvärtom drabbas alla former av yrkesfordon hårt av de nya reglerna.
Den nya modellen WLTP för mätning av bilars bränsleförbrukning och utsläpp riskerar att öka beskattningen ännu mer för yrkesfordon. Risken är stor att företagen därför väljer att behålla sina befintliga fordon som inte omfattas av bonus–malus i beskattningen, något som sannolikt förhindrar övergången till en renare fordonsflotta.
EU-kommissionen rekommenderar att konsumentinformation om bränsleförbrukning och g/km koldioxidvärde endast anges med WLTP-värden från och med 1 januari 2019. Det är dock upp till varje land att själva besluta om detta (EU-kommissionen 2019 a).
Familjer med funktionsnedsatta anhöriga – som inte kan välja bort större bilar på grund av hjälpmedel och rullstolar – kommer också att drabbas hårt av bonus–malus-beskattningen. Ett köp av en ny bil av en modell som ofta används av familjer med rullstolar och liknande kommer att kosta 27 000 kronor årligen i skatt. Det är många gånger ett dråpslag mot familjernas ekonomi. Husbilar riskerar en årlig beskattning på
upp till 40 000 kronor per år och vanliga fordon som används av hantverkare får också en kraftig ökning av fordonskatten.
|
Lars Beckman (M) |
|