Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att låta Svenskt Friluftsliv omfattas av socialavgiftslagens halva basbeloppsregel och tillkännager detta för regeringen.
Friluftsorganisationerna i Sverige behandlas inte på samma sätt som många andra föreningar, såsom idrottsorganisationer, när det kommer till beskattning och avgifter. Svenskt Friluftsliv är en paraplyorganisation med 1,7 miljoner medlemmar, varav 300 000 barn i 25 olika medlemsorganisationer. Sedan 2011 fördelar Svenskt Friluftsliv statens medel till friluftslivets organisationer.
De friluftsorganisationer som även är medlemmar i Riksidrottsförbundet omfattas av undantaget i socialavgiftslagen om halva basbeloppet. En del organisationer omfattas av undantaget, en del gör inte det och vissa driver inte frågan om att omfattas av detta undantag. Detta skapar i min mening ett osäkert rättsläge.
Socialavgiftslagen andra kapitel, paragraf 19, säger: ”En ersättning till en idrottsutövare från en sådan ideell förening som avses i 7 kap. 7–13 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet är avgiftsfri, om ersättningen från föreningen under året inte har uppgått till ett halvt prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Lag (2010:1282).” Detta undantag har prövats. I fallet med Friluftsfrämjandet Göteborg Distriktsförbund, beviljades undantag efter att frågan hade drivits till Regeringsrätten (RÅ 199, ref. 25).
Svenska Livräddningssällskapet har nekats undantag och hade inte råd/vågade inte driva frågan vidare. Något som speglar sig i andra organisationer som inte anser sig ha råd att driva frågan juridiskt. Politiskt sett har man argumenterat att det är omöjligt att skilja på idrott och friluftsliv (som i SOU 1969:29). Proposition 1970:79 ansluter sig till denna uppfattning. Även proposition 1976/77:135 menar att idrott numera allmänt bör räknas som friluftsliv. Dessa och fler exempel på signaler från politiskt håll bör styrka meningen om att idrott och friluftsliv inte går att skilja åt.
I regeringsskrivelsen ”Statens stöd till friluftsliv och främjarorganisationer” (Ds 1999:78) diskuteras Frisams (Friluftsorganisationer i Samverkan, senare Svenskt Friluftsliv) roll. Friluftsorganisationerna gick samman och bildade den ideella paraplyorganisationen Frisam år 2000 och 2011 övertog fördelningen av de statliga medlen till friluftslivets organisationer, i likhet med Riksidrottsförbundet.
Svenskt Friluftsliv har drivit frågan gentemot Skatteverket som besvarat frågan om friluftslivet är att ses som ”annan jämförlig organisation”. Enligt svaret från SKV anser man att Svenskt Friluftsliv inte kan åtnjuta det undantag som Riksidrottsförbundets medlemsorganisationer har.
Av ovanstående finner jag det angeläget att regeringen ser över möjligheterna kring om även friluftslivet bör omfattas av undantaget i socialavgiftslagen om den så kallade halva basbeloppsregeln.
|
Saila Quicklund (M) |
|