Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att återinföra fritidspengen för barn till föräldrar som långvarigt lever på försörjningsstöd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Det växande utanförskapet präglar kulturen och idrotten. Människor som lever i utanförskap har sämre hälsa, kortare livslängd och sämre upplevd livskvalitet. När hushåll får mindre marginaler och utanförskapet ökar är det kultur- och idrottsupplevelser som först prioriteras ner. Familjer har helt enkelt inte längre råd att gå på fotboll och konserter eller besöka utställningar. Därtill tvingas föräldrar från socioekonomiskt utsatta miljöer i många fall att säga nej till barnens önskan att åka på exempelvis cuper med laget eller spela instrument.
Allas rätt att ta del av idrott bör prioriteras. Idrotten erbjuder vägar in i sociala sammanhang och ger struktur, glädje, läkedom och identitet. Hinder kopplat till social, kulturell och religiös bakgrund eller medicinska begränsningar behöver rivas ner.
Vi ser samtidigt att barn till föräldrar med försörjningsstöd inte deltar i fritidsaktiviteter i lika hög utsträckning som andra barn. Alliansregeringen införde därför en fritidspeng för barn till föräldrar som haft försörjningsstöd längre än sex månader. Den gav efter ansökan möjlighet till ett extra tillskott om max 3 000 kronor för fritidsaktiviteter. Fritidspengen avskaffades dessvärre av den rödgröna regeringen. För att
möjliggöra för fler barn att delta i aktiviteter bör förutsättningarna för att återinföra fritidspengen utredas.
|
Saila Quicklund (M) |
|