Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för fler pilotprojekt med fokus på omställningen till plusenergihus och minskad vattenanvändning och tillkännager detta för regeringen.
IPCC gick i oktober ut med en rapport som visade att om världen ska klara målet om 1,5 grads uppvärmning krävs fördubblade ansträngningar till 2030. Ska de svenska klimatmålen nås, och de energipolitiska målen med 100 procent förnyelsebar elproduktion nås till 2040, samt att Sverige 2030 ska ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005 mätt i BNP-termer, är det därför viktigt att vi redan nu påbörjar arbetet med att möjliggöra för cirkulära energisystem och med att bana väg för plusenergihus.
När välisolerade nära-noll-energihus, med till exempel moderna högeffektiva värmepumpar, solceller och den senaste fjärrvärmetekniken, kopplas ihop med varandra via smarta energisystem kan hus gå från att vara nära-noll-energihus till plusenergihus. Detta kan göras tack vare att man kan samköra och optimera olika hus med olika energitekniska lösningar med varandra.
Med Boverkets kommande regler för nära-noll-energihus kommer inom några år i princip alla hus som byggs i Sverige att vara nära-noll-energihus. Det är utmärkt eftersom ett nära-noll-energihus kommer rent byggnadstekniskt att uppfylla i princip alla de förutsättningarna som krävs för att ha potential att bli ett plusenergihus.
Utmaningar finns dock. Näringsliv och politik i samverkan behöver arbeta för att det ska bli naturligt att hus ska kunna vara såväl producenter som konsumenter av el och värme (så kallade prosumenter). De regulatoriska och marknadsmässiga förutsättningarna för produktion och försäljning av egenproducerad el behöver anpassas till utvecklingen av energimarknaderna i stort. Rätten för prosumenterna att agera på energimarknaderna behöver stärkas. Såväl avgifts- som skattesystem behöver anpassas för att främja egenproduktion av el till en låg samhällsekonomisk kostnad.
Det handlar även om energisystemen. Ska ett hus kunna producera mer el än det konsumerar behöver elen antingen kunna lagras eller förmedlas vidare ut i systemet. Detta gäller hushållsel, men också värme. Nya och existerande stadsdelar behöver därför energisystem som kan fördela både el och värme mellan olika hus och fastigheter. Styrning och optimering blir allt viktigare. Politiken behöver främja såväl regelverk, forskning som piloter som stödjer denna utveckling.
Regeringen har bland annat gett Energimyndigheten i uppdrag att ta fram en förstudie om hur Gotland kan användas som pilot i omställningen till ett smart och förnybart energisystem i Sverige. Liknande initiativ bör tas för att skapa pilotsystem i mer avgränsat format, både i syfte att ställa om nuvarande stadsdelar och nya till att nyttja smarta energisystem för byggnadernas energi- och värmeförsörjning.
Det finns idag i Boverkets byggregler mycket få regler som syftar till att hushålla med vattenresurser. Kraven på energisystemet är dock omfattande. I takt med klimatförändringarnas påverkan behöver även byggreglerna anpassas utifrån vattenanvändningen. Att det ska gå att mäta och debitera vatten är en självklarhet. Det bör dock också kompletteras med krav på att installationerna i byggnaden är vattensnåla. Torka och låga grundvattennivåer riskerar att bli allt vanligare och de fantastiska vattentillgångar vi har i Sverige kan inte alltid tas för givna. Därför är det klokt att även införliva vattenhushållningskrav i Boverkets byggregler.
|
Rickard Nordin (C) |
|