Den 1 juli 2019 trädde nya tillsynsregler ikraft för kommuner och myndigheter på tobaksområdet. Rökförbudet utvidgas till att även omfatta vissa allmänna platser utomhus, exempelvis uteserveringar och entréer till lokaler och andra utrymmen som allmänheten har tillträde till. Utöver tobaksrökning utvidgades också rökförbudet till att omfatta e-cigaretter, örtprodukter för rökning och vissa andra produkter som till användningssättet liknar traditionell rökning men som inte avger rök och som inte innehåller någon tobak.
Det är positivt med fler rökfria miljöer i allmänhet, framför allt där barn vistas. Förbudet som gäller tobaksprodukter som röks skapar ökad trevnad såväl inomhus som utomhus. Framförallt ökar det tillgängligheten för människor med allergier och besvär som är hänförliga till tobaksrök. Snuset, som även det är skadligt för hälsan och som lämnar illaluktande och otrevliga spår efter sig, omfattas inte av något förbud, på det sätt som den ofarliga användningen av vattenpipa gör. Problemet med fimpar från cigarrettrökning har heller inte lösts genom förbudet. Tvärt om sprids dessa nu över ett större område!
Den nya lagstiftningen har medfört problem för restauranger och nattklubbar, när de ålagts att upprätthålla rökförbudet. Flera restaurangföretagare har vittnat om hur den nya lagstiftningen medverkat till att rökningen fortsatt ute på gator och trottoarer, med nedskräpning av fimpar i offentlig miljö och incidenter och bråk utanför restaurangen, istället för inomhus där ordningsvakter finns och kan ingripa. Den nya lagstiftningen innebär ett betydande riskmoment, då säkerhetsvakter till serveringsställen, särskilt under kvälls- och nattetid, tvingas ha koll på både kö till inträde och utpasserande gäster som behöver söka sig bort från entrén för att röka.
Som lagstiftningen ser ut i dag är det den som är ansvarig för serveringsstället som också ansvarar för att rökförbudet upprätthålls, även på ytor som ligger utanför serveringsstället. Det har blivit en betungande och svårlöst regelbörda för företagen inom restaurang-, bar- och caféverksamhet, speciellt i gatumiljöer där det är oklart från vilket av näringsställena som rökaren kommer. Möjligheten bör finnas att på ett enkelt sätt skapa rökutrymmen på restauranger utan krävande bygglovsprocesser. Så att näringsidkarens kontroll kan öka, samtidigt som utemiljön förbättras.
Politiken på området bör därför i denna del utvärderas. Det fanns ett stöd för att rökförbudet utvidgades till att gälla vissa allmänna platser, därför att tobaksrökningens skadeverkningar i samhället är omfattande och arbetet mot ett rökfritt samhälle är mycket viktigt. Men det är inte rimligt att människors och företagares tillvaro blir onödigt byråkratiserad på vägen dit. Det är inte heller rimligt att rökförbudet ska omfatta även tobaksprodukter som inte innehåller nikotin och inte avger någon rök.
Därför bör regeringen i arbetet med att ta fram en ny ANDTS-strategi (alkohol, narkotika, doping, tobak och spel) för perioden 2021–2025 anta ett pragmatiskt och ändamålsenligt perspektiv på arbetet med att minska tobakens skadeverkningar i samhället. Regeringen bör i högre grad inrikta sig på skadereducerande insatser. Det innebär en politik för att minska tobakens sociala och medicinska skadeverkningar och som möjliggör för rökare att antingen sluta eller gå över till mindre skadliga, rökfria tobaksprodukter.
|
Ola Johansson (C) |
|