Det finns ett stort antal problem med dagens sjukförsäkring och hur den fungerar i relation till människor som är sjuka, arbetslösa eller både och. Så har det varit en längre tid.
Miljöpartiet vill långsiktigt se ett helt nytt trygghetssystem vid arbetslöshet och sjukdom som vi anser skulle lösa många av de problem som vi ser i dag. Vi kallar det Arbetslivstrygghet och tanken är en gemensam försäkring för både sjukdom och arbetslöshet – ett samlat trygghetssystem som är tydligt och omfattar alla. Regelverket ska vara enkelt, tydligt och transparent. För att undvika att individer bollas runt mellan olika myndigheter ska trygghetssystemet skötas av en myndighet.
Vår vision bygger på en relativt kraftfull förändring av dagens system, såsom att arbetslöshets- och sjukförsäkringen slås ihop. Nivån på ersättningen ska vara densamma vid sjukdom och arbetslöshet. Arbetslöshetsersättningen blir skattefinansierad, precis som sjukförsäkringen. Vi vill även att försörjningsstödet förstatligas och flyttas från kommunerna till den nya myndigheten. Villkoren för att få ersättning blir enklare och begripliga och fler ska omfattas. Alla som behöver en coach och skräddarsydda insatser blir erbjudna det. Vi har beskrivit förslaget om Arbetslivstrygghet i motioner tidigare år.
För närvarande finns det inte parlamentariskt stöd för våra tankar om Arbetslivstrygghet. Viktigt är dock att ta steg som är möjliga mot större flexibilitet och anpassning till den verklighet personer som är sjuka har i dag. Här vill jag lyfta två sådana förslag.
I dagsläget kan man bli deltidssjukskriven endast i stegen 25, 50 eller 75 procent. Det är ett oflexibelt system med dessa fasta procentsatser. Eftersom alla individer är olika och drabbas olika av sjukdom finns det mycket goda skäl till flexibilitet. Detta gäller i synnerhet när en person ska återgå i arbete efter sjukdom. För att vara verklighetsanpassad kan bedömningen exempelvis vara att en person behöver jobba två timmar mindre per dag. Då blir det den procentsats det blir, beroende på hur normalarbetstiden ser ut för personen i fråga. Grunden måste vara den reella tiden som det bedöms att personen behöver vara sjukskriven för att kunna återgå i arbete.
En annan oflexibel regel i nuvarande system är att en person som har varit sjukskriven och ska återgå i arbete på en viss procent förutsätts förlägga tiden över hela arbetsveckan, dvs. ett visst antal timmar varje dag. Detta oavsett om det passar i den enskildes fall eller ej. En arbetsgivare som är väl införstådd med den enskildes sjukdomsbild kan exempelvis vara helt ense med den enskilde om att det vore mycket bättre att i stället pröva att jobba fler timmar vissa dagar och få möjlighet till hel återhämtning andra. Samt att det skulle ge större förutsättningar att komma tillbaka till arbete snabbare. Det kan även bero på vilka arbetsuppgifter det handlar om, så att det kan bli en meningsfull helhet för den enskilde, vilket i sig också är viktigt för hälsan.
Det finns exempel på arbetsgivare som i sin extra mån om arbetstagaren känner sig nödgade att göra en egen deal med den enskilde och uppger något annat för Försäkringskassan för att det annars skulle bli helt kontraproduktivt med de stelbenta reglerna. Det är naturligtvis inte bra av flera skäl.
Regeln om hur arbetstiden ska förläggas för en person som är deltidssjukskriven är uppenbart en helt onödig regel som skapar helt onödiga problem. Därför bör regelverket ändras så att möjligheten finns att individanpassa hur arbetstiden vid deltidssjukskrivning förläggs.
|
Mats Berglund (MP) |
Jonas Eriksson (MP) |