Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa kommunal polis med ettårig utbildning och tillkännager detta för regeringen.
Allt fler personer upplever otrygghet i sitt närområde. Ofta anges bristen på synlig och närvarande polis som grund för otryggheten. Att otryggheten breder ut sig är ett hot mot den öppenhet och frihet som länge kännetecknat det svenska samhället.
I många länder är polisverksamheten uppdelad i flera typer av verksamheter. Det kan vara trafikpoliser, närpoliser, patrullerande, särskilda insatsstyrkor, kriminalpoliser etc.
Även Sverige ska dela upp den polisiära verksamheten på ett nytt sätt; den nationella polisen behöver kompletteras med en kommunal polis som dock ska ingå i den statliga polisorganisationen. Det statliga ansvaret kvarstår således.
Den kommunala polisens uppgifter ska vara synlighet, närvaro och koncentration på så kallade vardagsbrott samt förebyggande arbete. Den kommunala polisen ska upprätthålla den allmänna ordningen, utöva trafiköversyn och vara proaktiv genom hög närvaro i närsamhället.
Rent organisatoriskt ska den kommunala polisen lyda under samma ledning som den nationella men endast i undantagsfall kunna kommenderas utanför sitt normala verksamhetsområde.
Den kommunala polisen ska finansieras av både staten och kommunen. Idag lägger kommunerna stora summor på vakt- och väktarbolag för att säkerställa trygghet, ordning och reda inom kommunerna. Dessa pengar kan delvis användas för att finansiera den kommunala polisen. En stor skillnad mellan vakt/väktare och den kommunala polisen är den polisiära befogenheten att ingripa fullt ut i alla situationer.
Utbildningen till kommunal polis ska finansieras av staten och vara kortare än dagens polisutbildning, förslagsvis ettårig med möjlighet till kompletterande utbildning vid ett senare tillfälle om den enskilde så önskar.
|
Michael Anefur (KD) |
|