Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta nödvändiga åtgärder för att begränsa de långa häktningstiderna och tillkännager detta för regeringen.
Sverige har sedan länge kritiserats för långa häktningstider och för omfattande användning av restriktioner, bland annat av FN:s kommitté mot tortyr och Europarådet. Restriktioner innebär att den häktade varken får lyssna på radio, se på tv eller läsa tidningar, inte heller får personen umgås med andra häktade. Som ett svar på kritiken genomfördes en statlig utredning 2015, för att ta fram förslag som kunde åtgärda problemen. Förslagen presenterades 2016. Bland annat föreslogs att häktningstiderna skulle begränsas genom tidsfrister och att domstolarnas restriktionsprövning ska bli mer omfattande.
När du sitter häktad är du att betrakta som oskyldig, då är det ett oerhört ingripande från statens sida att frihetsberöva någon, och dessutom beröva personen på i stort sett all mänsklig kontakt. Av de 9 623 personer som häktades i Sverige 2018 beslutades det om restriktioner för 6 259 av dem.
Häktningstiderna har återkommande och under lång tid fått skarp internationell kritik men trots det har utvecklingen snarare gått i fel riktning mot växande häktningstider och restriktioner. En tidsgräns måste sättas och restriktionsprövningen bli mycket mer omfattande. Det är nu hög tid för en förändring av denna skamfläck på Sveriges rättsväsende. Ett problem som är omfattande och som pågått under olika regeringar.
Åtgärder måste nu skyndsamt vidtas och detta måste ges regeringen till känna
|
Kerstin Lundgren (C) |
|