Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att öronmärka stödet till ideella kvinnojourer och tillkännager detta för regeringen.
Det är fyrtio år sedan de första kvinnojourerna startade. Det var då ideellt arbetande kvinnor som gjorde det möjligt att bygga upp jourerna. Idag har många jourer anställda med adekvat utbildning, men fortfarande spelar de ideellt arbetande kvinnorna en stor roll. I vissa kommuner finns det enbart ideellt arbetande kvinnor i jourerna. Kvinnojourerna har ofta betydligt större förutsättningar än socialtjänsten att få de utsatta kvinnornas tillit och förtroende. Socialtjänstens myndighetsuppdrag skrämmer många.
Nu hotas kvinnojourerna av kommersiell verksamhet. I den sociala sektorn finns många företag som söker sig till den verksamhet som samhället för tillfället efterfrågar. Det kan vara HVB-hem, flyktingförläggningar och kvinnojourer. Inte sällan byter man inriktning när samhällets efterfrågan ändras.
Ofta saknar de erfarenhet och kunskap om våld mot kvinnor och de speciella insatser och förhållningssätt som krävs. Nu upphandlas kvinnojourer i många kommuner. I februari 2019 gick till exempel ett antal kommuner i Stockholmsområdet ut med en upphandling av kvinnojourer. Allt för att pressa priset. Trots att man som kommun kan välja att samarbeta med kvinnojourer och därmed avstå från upphandling. Dessutom väljer många kommuner att placera misshandlade kvinnor och barn på det billigaste boendet de kan hitta. Det kan betyda vandrarhem utan personal och skydd. Regeringen tillskjuter pengar för att stödja de ideella kvinnojourerna och kampen mot våld mot kvinnor. Men kommuner som väljer att i första hand upphandla motverkar regeringens beslut. De undergräver vikten av att ta hand om utsatta kvinnor och barn som har farit illa.
Därför är det viktigt att regeringen öronmärker pengar till kommunerna för att stötta de ideella kvinnojourerna. Pengarna bör gå till att stötta sina ideella kvinnojourers verksamhet och möjliggöra en god kvalitet och verksamhetsutveckling. Då skulle kommuner ta ett större ansvar och ytterligare ett samlat grepp mot våld mot kvinnor. Kvinnor och barn som upplever våld i nära relationer eller hedersrelaterat våld behöver samhällets samlade stöd och hjälp vid den krissituation som det är för den drabbade. De behöver komma till en kvalitetssäkrad och trygg verksamhet där de möter rätt insatser.
|
Kadir Kasirga (S) |
|
|
Anna Vikström (S) |
Sultan Kayhan (S) |