Statistiken över jaktbrott i Sverige är väldigt missvisande då en del trafikskadat vilt även bokförs under gruppen jaktbrott.
Fortfarande rapporteras upphittat trafikskadat eller trafikdödat vilt där bilföraren är okänd som jaktbrott och inte som en smitningsolycka. Även olyckor som rapporteras in i efterhand klassificeras som jaktbrott då viltskadan egentligen ska rapporteras vid krocktillfället.
Många gånger är det chockartat att köra på vilt och har det inte uppkommit skada på bil eller förare är det inte helt ovanligt att trafikolyckan inte rapporteras in. Viltet däremot kan komma att få skador som inte är synliga vid krocktillfället och avlivas först senare.
Inte alltför sällan rapporteras mindre olyckor in till försäkringsbolagen i efterhand och en anmälan om viltolycka måste då anmälas i en polisrapport för att kunna skadereglera. Polisen gör då en anmälan om brott mot jaktlagen och registrerar som jaktbrott.
För att kunna urskilja jaktbrott med uppsåt från rena trafikolyckor bör statistiken särskiljas. Med en mer renodlad statistik skulle andelen trafikolyckor med vilt förebyggas bättre och renodlade jaktbrott prioriteras i kampen mot tjuvjakt.
Åsa Coenraads (M) |
John Widegren (M) |