Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ansöka om medlemskap i Nato och tillkännager detta för regeringen.
Det tar lång tid att bygga upp en försvarsförmåga men historien har visat oss att det ganska snabbt går att montera ner försvarsförmågan. Sveriges försvarsförmåga är i dag otillräcklig. Att kunna garantera landets suveränitet och sina medborgares säkerhet och frihet är statens viktigaste uppgift. Sveriges försvarsförmåga är inte ett politikområde som ska utsättas för tvära kast utan präglas av långsiktighet, och även när bedömningen är att Sverige inte är under hot ska Sveriges försvarsförmåga vara god.
Ett första steg för att stärka Sveriges försvar är att ansöka om medlemskap i Nato.
Nato är en militärallians som grundades 1949. Nato fungerar som en kollektiv försvarsallians där alla medlemsländer ingår i en allians som har till syfte att ömsesidigt försvara varandra mot yttre hot. Sedan bildandet av försvarsalliansen har många länder anslutit sig, även våra nordiska grannländer Norge, Danmark och Island.
Kärnan i Nato är det kollektiva försvaret. Om ett av medlemsländerna blir attackerat ska alla övriga komma till undsättning. Detta kollektiva försvar sammanfattas i artikel 5 och denna har endast aktiverats en gång i samband med 11 september-attackerna och USA:s motangrepp på Afghanistan.
Sverige har inte tid att vänta – ett Natomedlemskap måste ingås snarast möjligt. Nato har en uttalad riktlinje om att 2 procent av medlemsländernas BNP ska gå till försvaret. Att över en natt fördubbla anslaget är inte en framkomlig väg, för att ökade anslag ska få avsedd effekt måste de ske successivt. Medlemskap i Nato är dock inte ett beslut som kan anstå. Med anledning av detta bör regeringen upprätta en plan. Om en plan utformas med en bred förankring i riksdagen kan Nato redan nu acceptera Sverige som fullvärdig medlem.
Riksdag och regering bör skyndsamt arbeta för att Sverige ansöker om ett fullvärdigt medlemskap i Nato.
|
Magdalena Schröder (M) |
|