Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till gårdsförsäljning och tillkännager detta för regeringen.
I Sverige har vi både ett alkoholmonopol och en restriktiv alkoholpolitik som i kombination med varandra resulterat i en koncentration av ägandet av svenska alkoholdrycker till endast ett fåtal intressenter. För att skapa förutsättningar för att små lokala dryckesproducenter ska kunna expandera vore det önskvärt med fler tillvägagångssätt för att sälja deras varor.
Småföretag i andra branscher växer ofta efter mönstret att de först etablerar sig på den lokala marknaden och därefter, allteftersom expansion sker, etablerar de sig i nya områden. Detta första steg förhindras i och med alkoholmonopolet eftersom småföretagen då tvingas följa direktiv och förhållningsorder från ett monopolföretag som saknar intresse av att mindre producenter får möjlighet att sälja sina varor.
Samhället bör eftersträva att lokalt producerade alkoholhaltiga drycker får samma möjligheter att nå konsumenter i närområdet som större producenter från kända regioner. Inte minst för att lokalt producerade varor innebär mindre slitage på ändliga naturresurser från transporter samt att lokalt producerade alkoholhaltiga drycker är efterfrågade från konsumenterna i egenskap av att de är lokalt producerade.
Landsbygden och glesbygden kan med ett förenklat regelverk kring försäljning av egenproducerade alkoholhaltiga drycker få fler möjligheter till inkomst, där en enskild jordbrukare då exempelvis kan ha som bisyssla att producera sitt eget gårdsvin. Att på detta sätt underlätta för småbrukare och mångsysslare leder till att fler vägar till framgång blir möjliga. Fler inkomstvägar som tillåts för landsbygdsbefolkningen leder till en mer levande landsbygd, vilket borde uppmuntras.
Slutligen ska sägas att det torde vara en smal sak att se till att den restriktiva svenska alkoholpolitiken upprätthålls samtidigt som gårdsförsäljning tillåts. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Lars Beckman (M) |
|