Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en översyn av sekretesslagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.
Många kommuner, inte minst min hemkommun Uppsala, jobbar hårt med att öka tryggheten och bekämpa brottslighet, men vi behöver göra mer. Vi måste som samhälle stå upp mot de kriminella gäng och den brottslighet som brett ut sig på vissa håll. Vi behöver fånga upp ungdomar tidigt och knäcka de kriminella gängen så att de inte kan rekrytera unga.
Vi får i Uppsala signaler från socialtjänsten att ungdomskriminaliteten ökar. Här måste samhället hålla ihop och samhällsinstanserna hjälpas åt. Förtroendet för samhället och rättsstaten hotas, och det är väldigt allvarligt.
I Uppsala finns idag ett samarbete mellan socialtjänst, skola och polis vilket jag tror är grundläggande för att komma åt de unga som beter sig illa eller som är kriminella. Samarbetet ska under år 2020 utökas så att det även omfattar alla högstadieskolor. Det är viktigt att samarbetet mellan socialtjänst, skola och polis utvecklas och blir ännu bättre. Det är något av det viktigaste vi kan göra för att ingen ungdom ska falla mellan stolarna.
Ska vi komma åt gängbildningar och kriminalitet hos unga så måste vi också komma åt den bland vuxna. Uppsala kommun samarbetar tätt med polisen i ett unikt samarbete för att komma åt den grova organiserade brottsligheten. Målet är att komma åt gängens ekonomi; på så sätt ska vi lyckas få dem på fall.
I arbetet med att öka tryggheten och bekämpa brottsligheten stöter kommunen i dagsläget ibland på problem som grundar sig i sekretesslagstiftningen.
I Uppsala kommun, liksom i flera större kommuner i landet, bedrivs socialtjänstverksamhet i flera olika nämnder. Det är naturligt att fördela verksamheten på flera nämnder för att få hanterbara enheter. Eftersom varje nämnd inom kommunen utgör en egen myndighet är nämnderna enligt 8 kap. 1 § OSL förhindrade att till varandra utlämna uppgifter som omfattas av t.ex. socialtjänstsekretess. Socialtjänsten i Uppsala kan därmed inte utbyta information internt i de fall verksamheten lyder under olika nämnder. Det innebär t.ex. att information som lämnas till en handläggare på arbetsmarknadsförvaltningen inte kan lämnas vidare till en annan handläggare på t.ex. socialförvaltningen, även om uppgifterna rör samma person. Problemet uppkommer pga. den organisatoriska utformningen i respektive kommun. En mindre kommun som organiserat verksamheten i en enda nämnd har inte detta problem utan kan dela samma sorts information fritt. Det handlar alltså inte om att informationen i sig skulle vara så känslig att den inte kan delas mellan handläggarna, utan att handläggarna i en stor kommun kan råka ha hamnat i olika nämnder.
Det finns även problem med informationsutbyte mellan kommunen och statliga myndigheter. Lagen och förordningen om uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brottslighet berör idag endast ett antal utpekade myndigheter. Kommunerna omfattas idag inte av denna lagstiftning.
Informationsutbytet mellan polis och socialtjänst behöver också förbättras. I 10 kap. 23 § OSL framgår att sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas till exempelvis polismyndighet om uppgiften angår misstanke om vissa brott med viss straffskala. Merparten av brott faller dock utanför den sekretessbrytande grunden. Att bryta sekretessen felaktigt kan medföra allvarliga konsekvenser för den enskilde handläggaren. Det är därför sannolikt att handläggaren tolkar lagstiftningen mer restriktivt än vad som avsetts.
En översyn av sekretesslagstiftningen behöver göras för att underlätta detta viktiga arbete.
|
Marlene Burwick (S) |
|