Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa allmänna motionstiden och i stället ge möjlighet till en friare motionsrätt över året och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.
Under den allmänna motionstiden kan riksdagens ledamöter motionera om allt mellan himmel och jord. Vilket man också gör, och ibland rent av om lite därtill. Förra riksmötet 2018/19 lämnades 2 938 stycken motioner in. En del utmanande, nytänkande och spännande förslag och yrkanden. Andra mer traditionella och ofta återkommande. Det mesta drunknar dock i den strida ström av motioner som produceras i riksdagen under några få dagar.
Den allmänna motionstiden pågår normalt från riksmötets början till femton dagar efter att regeringen har lämnat budgetpropositionen till riksdagen. Ledamöterna får under denna tid lämna in motioner om alla frågor som riksdagen kan besluta om. Den riksdagsordning som styr detta tillkom 1974 i en helt annan tid, med helt andra förutsättningar. Dagens modell med allmän motionstid under en begränsad tid ger inte aktuella frågor det utrymme i riksdagen som en friare motionsrätt skulle kunna göra.
Möjligheten som enskild ledamot att påverka en del av riksdagens agenda begränsas över året och den nuvarande ordningen gagnar varken riksdagsarbetet, samhällsutvecklingen, det demokratiska engagemanget eller dialogen mellan ledamöter och medborgare. En friare form av motionsrätt skulle ha förutsättningar att förbättra riksdagsledamöternas möjlighet att leva upp till regeringsformen, att all offentlig makt utgår
ifrån folket. I framtagandet av en ny motionsrätt skulle bevarandet av ledamotskapets värde och riksdagens grundlagsfästa initiativrätt vara viktiga utgångspunkter.
|
Fredrik Lundh Sammeli (S) |
|