Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av förstärkt revision i landets kommuner och tillkännager detta för regeringen.
Politiker behöver bättre ställas till svars för den politik som de bedriver. Det är viktigt att utomstående aktörer engageras i uppföljning och utvärdering av politiken för att säkra att resultatmål nås och effektivitet säkras. God hushållning med skattebetalarnas pengar ska värnas och slöseri stävjas. På statlig nivå bör myndigheter såsom SCB, Konjunkturinstitutet, Statskontoret med flera likt Finanspolitiska rådet uppdras att följa upp ekonomiska mål och reformer och löpande rapportera sina resultat till allmänheten. På samma sätt som att en ordning med fler kontrollmekanismer och utvärderingar på statlig nivå vore önskvärt, är det även av stor vikt att revision, kontroll och uppföljning förstärks i landets kommuner.
För att säkra kvalitet och tillgänglighet i välfärden behöver gemensamma resurser användas effektivt. Inte minst behöver rent felaktig hantering av skattemedel motverkas. Ordning och reda är avgörande för att välfärden ska kunna utvecklas. Ansvaret för skola, sjukvård och omsorg ligger huvudsakligen hos kommunerna och landstingen, men det är en nationell angelägenhet att välfärden håller hög och likvärdig kvalitet i hela landet.
För att verksamheten ska bli så bra som möjligt är det viktigt att skattepengarna används på effektivast möjliga sätt. Ett viktigt verktyg för att säkerställa detta är att beslut granskas på ett sakkunnigt sätt genom revision. Förstärkt revision i landets kommuner och landsting skulle förbättra förutsättningarna för en effektivt skött välfärd och motverka risker för fusk, korruption eller annan vanskötsel. Välfärden behöver omges med tydliga regler oavsett utförare.
Den kommunala revisionen sker ytterst av politiker, vilket gör det svårt att skilja på vad som är politiska eller sakliga synpunkter, vilket i sin tur riskerar att underminera revisionen. Även om revisionen också görs av professionella revisorer så vilar det yttersta ansvaret på lekmän, vilket också kan förta kvaliteten. På statlig nivå har Riksrevisionen ett långtgående mandat för oberoende och kvalificerad granskning, varför det vore rimligt att motsvarande verktyg också används på kommunal nivå. Oberoendet och professionaliseringen av revisionen har stärkts kommunalt; bland annat har det införts krav på att de politiskt tillsatta lekmannarevisorerna ska kompletteras av sakkunniga revisorer, och beslutet om ansvarsfrihet behöver motiveras av kommunfullmäktige.
Utredningen om en kommunallag för framtiden lämnade den 23 mars 2015 sitt betänkande En kommunallag för framtiden till regeringen. Utredningen hade i uppdrag att föreslå en modernisering av kommunallagen. Utgångspunkterna för uppdraget var bland annat att kommunallagen även fortsättningsvis skulle vara en ramlag och att utredaren skulle utgå från ett medborgarperspektiv. Utredningen kom fram till att oberoendet och professionaliteten borde förstärkas inom ramen för nuvarande ordning.
Att utredningen landade i att oberoendet och professionaliteten skulle förstärkas var välkommet. Arbetet med att professionalisera revisionsförfarandet borde dock utvecklas så att sakkunniga revisorer står för den huvudsakliga granskningen och även föredrar revisionen inför respektive fullmäktigeförsamling.
|
Niklas Wykman (M) |
Carl-Oskar Bohlin (M) |