Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utreda en förändring av reglerna för förmögenhet i bostadstillägget till pensionärer och tillkännager detta för regeringen.
Bostadstillägget till pensionärer är en del av pensionssystemet riktat till äldre med låga inkomster. Detta för att kunna efterfråga en god bostad som passar på äldre dagar även när man har en låg pension. Nära 300 000 pensionärer har idag rätt till bostadstillägg, varav många är ensamstående och majoriteten är kvinnor.
Men det är ett bekymmer att en del pensionärer trots en låg pension inte får rätt till bostadstillägg. I flera fall beror detta på att man är gift med en make eller maka med relativt god pension och då beaktas hela hushållets inkomster, vilket kan tyckas rimligt. Men det finns också en hel del som inte får bostadstillägg på grund av att de under åren som löntagare exempelvis lagt undan till en liten ekonomisk buffert. Det bör snarare betraktas som positivt att man har arbetat och skaffat sig någon form av mindre ekonomiskt skydd inför livet som pensionär.
Detta beror på att det finns en förmögenhetsgräns i bostadstillägget på 100 000 kronor; därefter ska den så kallade förmögenheten tas upp som inkomst. Här ingår såväl arv som pengar på banken eller för den delen ett mindre fritidshus eller en kolonistuga. Dessa regler och gränser har dessutom varit oförändrade sedan år 2003.
I praktiken betyder detta att den som arbetat och sparat ihop pengar eller skaffat ett mindre fritidshus straffas på äldre dagar genom att nekas bostadstillägg. Den som däremot inte lagt undan pengar för oförutsedda utgifter eller som använt sitt sparade kapital till konsumtion får rätt till bostadstillägg. Med tanke på att den allmänna pensionen generellt är lägre än förutspått och att man då är i behov av en buffert är det anmärkningsvärt att staten på detta sätt bestraffar de som faktiskt skaffat sig någon form av buffert inför livet som pensionär.
Som exempel kan tas en ensamstående pensionär, med pensionsnivå motsvarande genomsnittet för kvinnor, som arbetat hela sitt liv och som antingen lagt undan pengar eller äger en liten sommarstuga. Denna får då, efter att ha nekats bostadstillägg, en disponibel inkomst som blir lägre än en garantipensionär med fullt bostadstillägg. Pensionären med en ekonomisk buffert får då en inkomst som hamnar under gränsen för risk för fattigdom.
Det är både orimligt och orättvist att den som arbetar hela livet och skaffar sig en buffert för olika oförutsedda utgifter eller äger en liten sommarstuga inte kan få bostadstillägg, trots en låg pension. I rena pengar betyder dagens regler att denna pensionär får en inkomst som blir lägre än pensionen för en som aldrig arbetat. Snarare bör det ses som positivt att man har arbetat och skaffat sig någon form av mindre ekonomisk buffert inför livet som pensionär. Som reglerna är utformade idag upplevs det hela som orättvist. Det bör vara självklart att man som pensionär med låg eller medelhög pension inte ska bestraffas för att man har någon form av mindre ekonomisk buffert. Möjligheterna till en översyn av förmögenhetsreglerna för bostadstillägget till pensionärer bör därför ses över.
|
Sten Bergheden (M) |
|