Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av stärkt kompetens gällande Ryssland och tillkännager detta för regeringen.
Sveriges relation till Ryssland och länderna i Östeuropa är av central betydelse för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Så har det varit historiskt, och det finns ingenting som tyder på att regionen skulle minska i relevans.
Sedan Rysslands illegala annektering av Krim 2014, och det pågående kriget mot Ukraina, har de försvarspolitiska aspekterna efter en längre tids uppehåll återigen kommit att stå i centrum för svensk debatt. Detta är viktigt, men en fråga som dessvärre varit negligerad är Sveriges framtida behov av kompetens och förståelse för utvecklingen i Ryssland och Östeuropa.
Vi ser i dag att svensk Rysslandskompetens står inför ett vägskäl. Enligt en kartläggning som Utrikesdepartementet gjort saknas kompetens inom akademin, men också inom statsförvaltningen och Försvarsmakten, där det har blivit svårare att rekrytera personer med tillräckliga kunskaper i språk men också kultur, historia och politik.
I en tid av snabba förändringar, med en sämre säkerhetspolitisk utveckling och nya hot som spridandet av desinformation, är denna ökade kompetensbrist ett oroande problem.
Problemen märks även inom näringslivet. Även om den ryska ekonomin stagnerat under senare år förblir denna marknad en viktig region för flera svenska företag. Den dag som utvecklingen i Ryssland vänder, kommer denna marknad återigen att bli än viktigare för Sverige.
Det är viktigt att återväxten för det framtida kompetensbehovet i det svenska samhället om utvecklingen i Ryssland och Östeuropa kan tryggas. Vi ser att denna kompetens är efterfrågad inom alla delar av samhället. Sverige har traditionellt också haft en god kompetens på området med ett gott internationellt rykte.
Sverige är också en nyckelaktör i utformandet av EU:s gemensamma politik för regionen. Det gäller givetvis våra och EU:s relationer till Ryssland, men också det ambitiösa östliga partnerskapsprojekt som syftar till att främja demokratisering och mänskliga rättigheter i länder som Ukraina och Georgien.
I statsbudgeten för 2020 läggs en sådan satsning, vilket jag välkomnar. Det är viktigt att denna satsning emellertid inte förlorar fokus och inriktning.
Jag anser därför att regeringen bör tillse att kompetensen stärks gällande Ryssland och dess närområde. Enligt UD skulle en lämplig satsning kunna vara att stärka Ryssland- och Eurasienprogrammet på Utrikespolitiska institutet. Jag kan bara hålla med. En sådan satsning vore en god investering, inte bara i svensk säkerhet utan också för våra mellanfolkliga relationer och samarbeten.
|
Gunilla Carlsson (S) |
|