Matchfixning är idag ett stort och utbrett problem i idrottsvärlden; det växer och omsätter för varje år allt mer pengar. Även om Sverige jämfört med många andra länder är förskonat från korruption, är matchfixning ett växande problem i vårt land. Bara under förra året utreddes 44 matcher av Svenska Fotbollförbundet. Att komma till rätta med detta är extremt viktigt, både internationellt och i Sverige. Inte bara för att det handlar om att bekämpa brott, utan för att matchfixning strider mot hela idrottens idé. Det handlar om både elit och bredd. I många fall är de nivåer som är precis utanför den främsta eliten väl så utsatta.
För en tid sedan stoppades allt spel på en svensk division 2-serie i fotboll efter misstänkt matchfixning. Det gör att tillit och trygghet till svenskt föreningsliv med all rätt ifrågasätts, även om merparten sköts på ett exemplariskt sätt.
Matchfixning definieras av idrottsrörelsen själv som ett av de absolut största hoten mot den seriösa idrotten. Även i Sverige får vi allt oftare rapporter om misstänkt matchfixning. Under det senaste året har flera fall uppmärksammats i media och är föremål för utredning. Svaret på denna kriminalitet och idrottsförstörelse ligger till stor del i internationellt samarbete och koordinering. Detta understryks bland annat av Europol. Sverige har tidigare varit i frontlinjen i kampen mot annan manipulation av sport – då det gäller arbetet mot dopning och framväxten av Wada. På samma sätt som med dopning kan ingen lösa denna uppgift på egen hand. Det krävs samarbete.
Trots detta ställde sig Sverige utanför arbetet med att ta fram konventionen mot manipulation av sport. 51 länder deltog i arbetet medan Sverige var en av tre av Europarådets medlemmar som valde att inte delta. I september 2014 var konventionen färdig och man öppnade för länder att ansluta sig. Medan Danmark, Norge och Finland tidigt valde att ansluta sig valde Sverige att stå utanför.
Efter regeringsskiftet på hösten uttalade dåvarande idrottsministern att Sverige skall skriva under konventionen mot manipulation av sport. När konventionen var färdig i september 2014 valde 15 länder att omedelbart skriva under, och sedan dess har ytterligare 12 länder anslutit sig vilket innebär att 27 länder nu skrivit under. Det blir alltmer anmärkningsvärt att Sverige ännu inte är bland dem som signerat. Detta handlar om kamp mot organiserad brottslighet, mot penningtvätt och idrottsförstörelse.
|
Per-Arne Håkansson (S) |
|