Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till rättvisa skattekonton där tillgångar respektive skulder som understiger 100 kronor varken betalas ut eller betalas in under året och tillkännager detta för regeringen.
Skatteverket får från många håll positiva omdömen vad gäller sitt effektiva arbete. Det är bra men mer kan göras för att minska administration och spara skattepengar. Enligt dagens regelverk innebär ett överskott på skattekontot att medborgaren får det utbetalat till sig vid den årliga skatteavstämningen. Detta förutsätter dock att beloppet som betalas ut uppgår till 100 kronor eller mer. Är beloppet lägre än 100 kronor står det kvar på kontot till året efter och ränteberäknas. Detta förfarande kan anses rimligt då det handlar om mindre summor som majoriteten av skattebetalarna kan avstå. Dessutom sparar det tid, administration och skattepengar.
Men när det gäller det motsatta – ett underskott på skattekontot – så ska alla skulder betalas in. Till och med en skuld på ett par kronor avkrävs, och ränta påförs om så inte sker. Trots obetydliga summor i skuld så blir det administration, brevutskick och kostnader för myndigheten. Detta skulle kunna effektiviseras.
För det första är det rimligt att om skattebetalarnas pengar vid överskott under 100 kronor behålls på skattekontot, så bör även underskott under 100 kronor behållas där. För det andra skulle ett tillvägagångssätt där både mindre tillgångar och skulder behålls på skattekontot spara tid, administration och kostnader. Dessutom torde det hela upplevas som mer rättvist än idag, när endast skattebetalarnas tillgångar behålls medan ett par kronors skuld inkrävs. Skulder likaväl som tillgångar som understiger 100 kronor bör därför fortsättningsvis redovisas på skattekontot men inte betalas in eller ut.
Möjligheten till rättvisa skattekonton där tillgångar och skulder som understiger 100 kronor varken betalas ut eller in under året bör därför ses över och tillkännages för regeringen.
|
Sten Bergheden (M) |
|