Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över viltförvaltningarnas syfte för den lokala förvaltningen och tillkännager detta för regeringen.
Alliansregeringen beslutade att införa viltförvaltningsdelegationer i varje län, som ett led i att flytta beslut närmare dem som berörs och för att möta de ökande utmaningarna när det gäller viltförvaltning.
I Västmanlands län var de ökande rovdjursstammarna en källa för konflikter och känsloyttringar mellan boende, markägare och jaktlag. Ett ökande antal rovdjursattacker och en minskande älgstam bidrog till känslan att inte styrande myndigheter eller politiker förstod situationen för dem som lever och verkar i rovdjurens närhet.
Genom inrättandet av viltförvaltningsdelegationer skulle en del beslutsmakt flyttas över till detta organ, i vilket representanter från de politiska partierna, myndigheter och intresseorganisationer sitter. Viltförvaltningsdelegationerna har beslutanderätt i övergripande frågor om viltförvaltningen. Dock är det inte tydligt definierat vad dessa övergripande frågor innebär.
Riksdagen tillkännagav i april 2015 för regeringen att viltförvaltningsdelegationerna ska stärkas (2014/15:MJU12), att det bör göras en översyn av huruvida det är möjligt att förtydliga viltförvaltningsdelegationernas mandat och beslutanderätt samt om möjligt förstärka deras befogenheter som ett steg i arbetet med decentralisering och delegering av beslut. I skrivelse 75 har regeringen hänvisat till att en genomlysning av viltförvaltningsdelegationerna gjorts.
Vid regeringens sammanträde den 23 februari 2017 beslutades om förändring av förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdelegationer. Beslutet innebär att viltförvaltningsdelegationernas sammansättning förändras, så att det så kallade miljö- och naturvårdsintresset får ett ökat mandat i viltförvaltningsdelegationernas beslut samt ytterligare ett mandat bereds åt naturturismen. Det ökade inflytandet för miljö- och naturvårdsintresset orsakar en skev proportionalitet gentemot äganderätten samt jakt- och viltvårdsintresset, som fortsatt bara har en representant i viltförvaltningsdelegationerna.
Syftet med att inrätta viltförvaltningsdelegationerna var att stärka den lokala förankringen i beslut om jakt och viltvård bland de människor som berörs av framför allt rovviltet. Så har inte fallet blivit och delegationerna agerar diskussionsklubbar utan möjlighet att påverka. I Västmanland har åsikterna gått åt olika håll vid ett flertal tillfällen när det kommer till acceptabla nivåer för varg och lo. I slutändan har dock inte åsikterna spelat någon roll då nivåerna för antal rovdjur i länet bestäms antingen av Naturvårdsverket eller av länsstyrelsernas samverkansgrupp i Svealand.
Regeringen borde därför få ett uppdrag att se över viltförvaltningsdelegationernas syfte för den lokala förankringen av beslut som berör boende och brukare i området.
|
Åsa Coenraads (M) |
|
|
Mats Green (M) |
Helena Antoni (M) |