Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av förvaltningsplan för skarv och för säl och tillkännager detta för regeringen.
På många håll runt om i Sverige har vi sett en stor ökning av skarv och sett vilka konsekvenser det fått för bland annat fisket men också för boende i områden med ett stort skarvbestånd. Länsstyrelsen i Uppsala län har bland annat uppskattat en större koloni med skarv på 2 000 par utanför Karlholm vid Upplandskusten. Vidare har vi kunnat läsa i artiklar att Länsstyrelsen i Uppsala gjort räkneexempel som visar att 30 000 havsöringar blivit uppätna i Dalälven och Lövstabukten de senaste åren. Skarven skadar fiskbeståndet och den biologiska mångfalden negativt i hav och sjöar och vi ser allt som oftast spökliknande holmar runt omkring i vårt län och i Sverige. Trots skyddsjakt ökar beståndet.
Den som fiskar längs kusten har inte bara skarven att konkurrera med utan också gråsälar. Sälen äter också mycket fisk och släpar magen i grunda gäddvikar i dyn och äter lekande gäddor som sökt sig dit för att yngla av sig.
En levande havsmiljö tillsammans med ett kustnära och levande fiske bör balanseras mellan fiskbeståndens återväxt, sälens och skarvens antal och yrkesfiskarnas fångstmöjligheter. Sammantaget blir detta ett hot mot skärgårdsfisket och mot många fiskarter. Trots skyddsjakt kommer det upprepade rapporter om att skarven ökar och det stärks även av Länsstyrelsen i Uppsalas rapport. Det är därför tydligt att vi skyndsamt behöver en förvaltningsplan för såväl skarv som säl.
|
Jessika Roswall (M) |
Marta Obminska (M) |