|
Utbildningsutskottets betänkande
|
Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor
Sammanfattning
Utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden om Skolinspektionens uppföljning av tillsynsbeslut. Regeringen ska ge Skolinspektionen i uppdrag att prioritera och utveckla uppföljningsarbetet.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna. I skrivelsen behandlar regeringen Riksrevisionens rapport Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor – ett viktigt arbete som kan förbättras. Riksrevisionen har granskat Skolinspektionens uppföljning av tillsynsbeslut för att bedöma om besluten följs upp på ett ändamålsenligt sätt, och Riksrevisionens övergripande slutsats är att det finns brister i Skolinspektionens uppföljning.
I skrivelsen anger regeringen att den delar Riksrevisionens bedömningar av Skolinspektionens uppföljning av tillsynsbeslut. Regeringen menar att flera av de brister som påtalats är åtgärdade, och det pågår ytterligare insatser för att utveckla Skolinspektionens arbete med en ändamålsenlig uppföljning av tillsynsbesluten. Regeringen kommer att följa upp Skolinspektionens arbete med rekommendationerna vid myndighetsdialogen men avser inte att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av granskningen. Med skrivelsen anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.
Behandlade förslag
Skrivelse 2018/19:144 Riksrevisionens rapport om Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor.
Fem yrkanden i följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor
Utveckling av Skolinspektionens arbete med uppföljning av tillsynsbeslut
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor |
Riksdagen lägger skrivelse 2018/19:144 till handlingarna.
|
2. |
Utveckling av Skolinspektionens arbete med uppföljning av tillsynsbeslut |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska ge Skolinspektionen i uppdrag att prioritera och utveckla uppföljningsarbetet och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna
2019/20:10 av Roger Haddad m.fl. (L),
2019/20:52 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:59 av Patrick Reslow m.fl. (SD) och
2019/20:62 av Gudrun Brunegård m.fl. (KD).
Stockholm den 7 november 2019
På utbildningsutskottets vägnar
Gunilla Svantorp
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunilla Svantorp (S), Roger Haddad (L), Kristina Axén Olin (M), Pia Nilsson (S), Maria Stockhaus (M), Patrick Reslow (SD), Caroline Helmersson Olsson (S), Fredrik Christensson (C), Daniel Riazat (V), Marie-Louise Hänel Sandström (M), Robert Stenkvist (SD), Linus Sköld (S), Gudrun Brunegård (KD), Tomas Kronståhl (S), Annika Hirvonen Falk (MP), Maria Arnholm (L) och Jörgen Grubb (SD).
Riksrevisionen har granskat Statens skolinspektions arbete med uppföljning av tillsynsärenden. Resultatet av granskningen redovisas i granskningsrapporten Skolinspektionens uppföljning av brister i skolan – ett viktigt arbete som kan förbättras (RiR 2019:6).
Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 26 februari 2019. Skolinspektionen har yttrat sig över rapporten (U2019/00753/GV). Regeringen överlämnade skrivelse 2018/19:144 till riksdagen den 13 juni 2019.
Riksrevisionen presenterade den aktuella granskningsrapporten för utskottet den 2 maj 2019. Skolinspektionen redogjorde för utskottet den 7 maj 2019 för sitt arbete med uppföljning av tillsyn liksom för myndighetens åtgärder för att utveckla uppföljningen.
I skrivelsen behandlar regeringen Riksrevisionens rapport om Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor – ett viktigt arbete som kan förbättras (RiR 2019:6). Riksrevisionen har granskat Skolinspektionens uppföljning av tillsynsbeslut för att bedöma om besluten följs upp på ett ändamålsenligt sätt. Granskningen omfattar tillsynsbeslut inom ramen för myndighetens regelbundna tillsyn som har resulterat i ett föreläggande. Riksrevisionens övergripande slutsats är att det finns brister i Skolinspektionens uppföljning av tillsynsbesluten. Riksrevisionen lämnar ett antal rekommendationer till Skolinspektionen om utvecklingsåtgärder men lämnar inga rekommendationer till regeringen.
I skrivelsen anger regeringen att den delar Riksrevisionens bedömningar av Skolinspektionens uppföljning av tillsynsbeslut. Regeringen menar att enligt vad som framgår av granskningen och av Skolinspektionens yttrande över granskningsrapporten är flera av de brister som påtalats åtgärdade. Enligt regeringen pågår ytterligare insatser för att utveckla Skolinspektionens arbete med en ändamålsenlig uppföljning av tillsynsbesluten för att se till att de identifierade bristerna avhjälps i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen kommer att följa upp Skolinspektionens arbete med rekommendationerna vid myndighetsdialogen. Regeringen anger vidare att den inte avser att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av granskningen och anser att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad med skrivelsen.
Betänkandet är disponerat så att utskottet inleder med att i ett första avsnitt behandla skrivelsen. I det följande avsnittet behandlas fem motionsyrkanden som innehåller förslag om tillkännagivanden i frågor som anknyter till skrivelsen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger skrivelse 2018/19:144 Riksrevisionens rapport om Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor till handlingarna.
Skrivelsen
Riksrevisionens iakttagelser
En ändamålsenlig uppföljning är en förutsättning för en likvärdig utbildning
Skolinspektionen utövar tillsyn över ett stort antal huvudmän och skolor varje år. I många fall föreläggs huvudmännen att, med eller utan vite, åtgärda identifierade brister inom en viss bestämd tid. Uppföljning av tillsynsbeslut är av central betydelse för att Skolinspektionen ska kunna försäkra sig om att huvudmännen har avhjälpt de brister som identifierats. Riksrevisionen konstaterar att effekten av tillsynen kan utebli om uppföljningen brister. Det övergripande syftet med Riksrevisionens granskning är att bedöma om Skolinspektionens uppföljning av tillsynsbesluten genomförs på ett ändamålsenligt sätt så att alla elever får tillgång till en likvärdig utbildning i en trygg miljö. Det förutsätter enligt Riksrevisionen att Skolinspektionen säkerställer att de identifierade bristerna är avhjälpta när ett tillsynsärende avslutas. Vidare ska uppföljningen utföras inom rimliga tidsgränser, och besluten ska vara transparenta, likvärdiga och välgrundade.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att det finns brister i Skolinspektionens uppföljning av tillsynsbesluten.
Uppföljningen kontrollerar inte alltid att identifierade brister är avhjälpta
Riksrevisionen konstaterar att olika brister kan kräva olika sorters uppföljning. Det finns ärenden som kan följas upp med en s.k. skrivbordsuppföljning medan andra kräver platsbesök för att kunna bedöma om brister är åtgärdade. Det senare gäller framför allt för ärenden som rör brister inom bedömningsområdet Trygghet, studiero samt åtgärder mot kränkande behandling, vilket tillsammans med ärenden som gäller bedömningsområdet Extra anpassningar och särskilt stöd är de ärenden som Riksrevisionen särskilt har granskat. I mer än hälften av ärendena med brister i trygghet och studiero gör Skolinspektionen inget uppföljningsbesök utan avslutar ärendet utifrån huvudmannens skriftliga redovisning, trots att det då kan vara svårt att avgöra om en brist verkligen har avhjälpts. Huvudmännens skriftliga redovisning redogör sällan för resultatet av de åtgärder som vidtagits, och det är ovanligt att Skolinspektionen har inhämtat sådan information när myndigheten inte genomför uppföljningsbesök. Detta gäller även uppföljningarna av brister inom bedömningsområdet Extra anpassningar och särskilt stöd, där huvudmannens utsagor i många fall accepterats trots att huvudmannen inte på ett övertygande sätt visat att de påtalade bristerna åtgärdats.
Granskningen visar att det vid uppföljningen inte alltid kontrollerats att bristerna är avhjälpta innan ärenden avslutas, och i vissa fall har ärenden avslutats trots att planerade åtgärder aldrig har genomförts.
De uppföljningsbesök som Riksrevisionen har deltagit i som observatör har samtidigt varit mycket noggrant genomförda. Riksrevisionen konstaterar att besöken ger goda förutsättningar att kontrollera och grundligt bedöma om brister har avhjälpts.
Transparensen brister ofta när ärenden avslutas
Enligt Riksrevisionen motiverar Skolinspektionen i många fall inte beslutet att avsluta ett uppföljningsärende, och det framgår sällan hur myndigheten har bedömt att bristerna är avhjälpta. Eftersom det också är ovanligt att huvudmannen redovisar resultatet av de åtgärder som vidtagits är det ofta svårt för en utomstående att förstå på vilka grunder ett ärende har avslutats.
Det finns enligt Riksrevisionen inte någon samsyn inom Skolinspektionen om hur beslut om att avsluta ett ärende ska motiveras. Skolinspektionens direktiv om att avslutande uppföljningsbeslut ska motiveras har inte heller nått ut till alla inspektörer och avdelningar.
Alltför många undantag görs från myndighetens riktlinjer om skyndsam uppföljning
Enligt Skolinspektionens egna riktlinjer ska uppföljningsbeslut inte fattas på underlag som är äldre än tre månader. Granskningen visar att en majoritet av ärendena följts upp inom den tiden. I ungefär en tredjedel av fallen har uppföljningen dock tagit längre tid än tre månader. I vissa fall har det tagit mycket lång tid från det att huvudmannen har lämnat sin redovisning till dess att Skolinspektionen genomfört ett uppföljningsbesök eller fattat ett beslut.
Det kan enligt Riksrevisionen finnas goda skäl till att ett ärende pågår mycket länge, t.ex. om det krävs flera uppföljningsbesök eller kompletteringar. Av akterna framgår det dock som regel inte varför ett ärende tagit så lång tid. Riksrevisionen konstaterar att inledande tillsyner tidsbestäms på ett tidigt stadium och planeras in i inspektörernas kalendrar. Det är dock få enheter inom Skolinspektionen som har en systematisk modell för att planera in uppföljningarna, utan de får utföras när det finns tid vid sidan av allt annat som inspektörerna ska hantera.
Uppföljningsarbetet skiljer sig åt mellan de olika avdelningarna
Tillsyn ska utföras likvärdigt över hela landet. Riksrevisionen anser att det innebär att det i princip inte ska spela någon roll för utgången av ett tillsynsärende vilken avdelning det är som handlägger ärendet. Mycket av arbetet i samband med tillsyn är reglerat i en fastlagd process, men det finns samtidigt stora möjligheter för avdelningarna att själva organisera sin verksamhet.
Granskningen visar att uppföljningsarbetet i flera avseenden skiljer sig åt mellan avdelningarna. Vid granskningen fanns inte någon gemensam modell för hur det avgörs vilka tillsynsärenden som ska följas upp med besök och inte, och inte heller för när beslut om det ska tas. Någon avdelning följde upp en majoritet av ärendena med brister i trygghet och studiero med besök, medan andra bara gjorde det i en femtedel av fallen. Det var också mycket olika i vilken utsträckning avslutsbeslut motiverats och hur många timmar som lagts på ett uppföljningsärende. När det gäller i vilken utsträckning vitesförelägganden följts upp med besök var dock variationen relativt liten mellan enheterna.
Riksrevisionens rekommendationer till Skolinspektionen
Riksrevisionen ger myndigheten följande rekommendationer:
• Skolinspektionen bör i högre grad se till att uppföljningsärenden inte avslutas förrän brister är avhjälpta, genom att
– se över resursfördelningen och prioriteringar inom myndigheten
– åstadkomma en samsyn inom organisationen om vilka slags ärenden som alltid bör följas upp med besök
– kräva in uppgifter om uppnådda resultat när uppföljningsbesök inte genomförs.
• Skolinspektionen bör säkerställa transparensen genom att tydliggöra att samtliga beslut ska motiveras.
• Skolinspektionen bör säkerställa att uppföljningar genomförs skyndsamt genom att på ett systematiskt sätt planera in dessa i tillsynsverksamheten.
• Skolinspektionen bör säkerställa en ökad likvärdighet i uppföljningen genom att
– regelbundet jämföra och analysera avdelningarnas uppföljning av tillsynsbesluten
– se till att avdelningarna i viktiga avseenden arbetar mer enhetligt.
Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser
Regeringens övergripande bedömning
Av skrivelsen framgår att regeringen med intresse har tagit del av Riksrevisionens granskning av Skolinspektionens uppföljning av tillsynsbeslut. Regeringen gör ingen annan bedömning än Riksrevisionen när det gäller vikten av att Skolinspektionen följer upp sina tillsynsbeslut. En bristande uppföljning kan få till följd att effekten av tillsynen uteblir. Det är därför enligt regeringen viktigt att uppföljningen är transparent, att den utförs skyndsamt och att den genomförs likvärdigt mellan de olika regionala avdelningarna.
Skolinspektionen tydliggör hur tillsynsärenden följs upp och avslutas
Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att olika tillsynsärenden kräver olika uppföljning och att Skolinspektionen oavsett vilken metod som använts ska kontrollera att huvudmannen dels har följt upp och försäkrat sig om att bristerna inte längre kvarstår, dels på ett övertygande sätt har visat för Skolinspektionen att så är fallet.
Skolinspektionen anger i sitt yttrande att myndigheten framöver kommer att arbeta med större tydlighet i planeringen så att uppföljningsbesluten blir synligare. De regionala avdelningarna ska säkerställa att resurser avsätts så att uppföljningar kan genomföras enligt plan. Skolinspektionen kommer att följa upp hur tillsynsärenden avslutas.
Utifrån vad som anges i Skolinspektionens yttrande bedömer regeringen att Skolinspektionen utvecklar sitt arbete med uppföljningsbeslut i linje med Riksrevisionens rekommendationer.
Arbetet med gemensamma principer behöver fortsätta
Såväl regeringen som Skolinspektionen delar Riksrevisionens uppfattning att alla inspektörer ska utgå från samma principer när tillsynsbeslut följs upp. Det bör vara tydligt om ett ärende bör följas upp med besök eller inte samt vilka uppgifter som ska krävas in för att säkerställa att huvudmannen åtgärdat påtalade brister.
I sitt yttrande pekar Skolinspektionen på att myndigheten sedan 2015 har en riktlinje, Riktlinje för uppföljning av beslut i regelbunden tillsyn, vars syfte är att tydliggöra hur Skolinspektionens uppföljning av beslut i regelbunden tillsyn ska genomföras. Skolinspektionen anger i sitt yttrande att myndigheten i sitt arbete med likvärdighet har förtydligat att besök bör göras vid uppföljning av brister i trygghet och studiero. Skolinspektionen konstaterar att det finns ett behov av att fortsätta arbetet för att åstadkomma likvärdiga arbetssätt inom myndigheten.
Regeringen bedömer att Skolinspektionen därmed arbetar i linje med Riksrevisionens rekommendation även i denna del.
Hela uppföljningsprocessen ska vara möjlig att följa
Riksrevisionen har rekommenderat Skolinspektionen att tydliggöra att alla beslut ska motiveras. Regeringen delar Riksrevisionens uppfattning att det är viktigt att hela uppföljningsprocessen är möjlig att följa. Beslut ska vara lätta att förstå och skälen för besluten ska redovisas. Skolinspektionen bedömer att myndigheten under den aktuella granskningsperioden uppfyllt de juridiska kraven, men för att förbättra likvärdigheten mellan de regionala avdelningarna har Skolinspektionen tagit fram en promemoria och riktlinje om hur uppföljningsbeslut ska motiveras när ärenden avslutas. Myndigheten avser också att inrätta en samordningsfunktion för gemensamma arbetssätt.
Utifrån vad som framkommer i Skolinspektionens yttrande bedömer regeringen att Skolinspektionen planerar åtgärder i enlighet med Riksrevisionens rekommendation.
Skolinspektionen tydliggör hur tillsynsärenden ska avslutas
Riksrevisionen rekommenderar Skolinspektionen att säkerställa att uppföljningar genomförs skyndsamt genom att på ett systematiskt sätt planera in dessa i tillsynsverksamheten. Skolinspektionens huvudregel är att huvudmannen ska avhjälpa påtalade brister så skyndsamt som möjligt, vilket i normalfallet betyder inom tre månader. Tidsfristen kan dock vara både längre och kortare beroende på bristens art. I sitt yttrande anger Skolinspektionen att myndigheten framöver för att uppföljningar ska kunna genomföras enligt plan tydligare kommer att synliggöra uppföljningsbeslut och med större tydlighet visa att resurser för uppföljning ingår i den samlade resurs som ges för tillsyn. Därutöver kommer myndigheten i ökad utsträckning att följa upp hur tillsynsärenden avslutas.
Regeringen bedömer att Skolinspektionen därmed omhändertagit Riksrevisionens rekommendation i denna del av granskningen.
Likvärdigheten ska förbättras
För att likvärdigheten i Skolinspektionens beslut ska öka rekommenderar Riksrevisionen att myndigheten regelbundet jämför och analyserar avdelningarnas uppföljning av tillsynsbesluten samt ser till att avdelningarna i viktiga avseenden arbetar mer enhetligt. Regeringen delar Riksrevisionens
bedömning att likvärdigheten mellan de fem regionala avdelningarna behöver stärkas.
För att enklare kunna identifiera omotiverade olikheter i arbetssätt planerade myndigheten att den 1 juli 2019 inrätta en samordnings- och kvalitetsfunktion. För att förbättra sina analyser övervägde Skolinspektionen dessutom att utveckla de egna statistiksystemen.
Utifrån vad som framkommit i Skolinspektionens yttrande bedömer regeringen att myndigheten planerar åtgärder i enlighet med Riksrevisionens rekommendation.
Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser
Riksrevisionen har inte lämnat några rekommendationer som riktar sig till regeringen.
Regeringen delar Riksrevisionens bedömningar av Skolinspektionens uppföljning av tillsynsbeslut. Enligt vad som framgår av granskningen, och av Skolinspektionens yttrande över granskningsrapporten, anger regeringen att många av de brister som konstaterats är åtgärdade och att vidare insatser pågår för att ytterligare utveckla myndighetens arbete med att säkra att tillsynsbeslut genomförs på ett ändamålsenligt sätt i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen kommer att följa upp Skolinspektionens arbete med rekommendationerna vid myndighetsdialogen. Av skrivelsen framgår att regeringen inte avser att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av granskningen.
Med skrivelsen anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning av Skolinspektionens uppföljning av tillsynsbeslut. Enligt utskottet är det viktigt med en ändamålsenlig uppföljning för att säkerställa att brister som har uppmärksammats vid tillsynen är avhjälpta. Utskottet konstaterar att Riksrevisionen har lämnat ett antal rekommendationer till Skolinspektionen om åtgärder utifrån de brister i uppföljningen som Riksrevisionen har påtalat och att inga rekommendationer har lämnats till regeringen.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelse 2018/19:144 Riksrevisionens rapport om Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor till handlingarna. Utskottet har dock synpunkter om hanteringen av utvecklingen av Skolinspektionens arbete med uppföljning av tillsynsbeslut. I nästa avsnitt redogörs för motionsyrkanden som behandlar detta och utskottets synpunkter i frågan.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen tillkännager för regeringen att regeringen ska ge Skolinspektionen i uppdrag att prioritera och utveckla uppföljningsarbetet.
Motionerna
I kommittémotion 2019/20:52 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 1 framför motionärerna att regeringen bör säkerställa ytterligare utvärdering och granskning av Skolinspektionens uppföljningsarbete. I yrkande 2 anges att regeringen bör ge Skolinspektionen i uppdrag att särskilt prioritera uppföljningsarbetet. Motionärerna menar att det inte räcker med de åtgärder som regeringen pekar på i skrivelsen för att komma till rätta med brister i Skolinspektionens arbete med uppföljning av tillsynsbeslut. Enligt motionärerna har Skolinspektionen under flera år haft problem med detta. Uppföljning av brister hos skolor och skolhuvudmän bör vara högprioriterat i myndighetens arbete, anser motionärerna.
I kommittémotion 2019/20:59 av Patrick Reslow m.fl. (SD) poängterar motionärerna att Skolinspektionen måste skärpa sin uppföljning av brister i skolan. Regeringen måste omgående se till att Skolinspektionen ges förutsättningar att agera korrekt för att säkerställa att brister avhjälpts.
I kommittémotion 2019/20:10 av Roger Haddad m.fl. (L) uppmanar motionärerna regeringen att se till att Skolinspektionens inspektioner genomförs och avslutas på ett korrekt sätt för att säkerställa att huvudmännen bedriver verksamheten i enlighet med skollagen.
I kommittémotion 2019/20:62 av Gudrun Brunegård m.fl. (KD) påpekas att Skolinspektionens tillsyn behöver följas upp och avslutas enligt likvärdiga principer över hela landet.
Utskottets ställningstagande
I Riksrevisionens granskning av Skolinspektionens arbete med uppföljning av tillsynsbeslut konstateras flera brister. Utskottet anser att kritiken av Skolinspektionens uppföljningsarbete är allvarlig. Efter att avvikelser har påtalats vid Skolinspektionens tillsyn anser utskottet att uppföljningar måste göras som säkerställer att avvikelserna har åtgärdats på ett kvalitetssäkert sätt och som förebygger att ett liknande problem uppstår igen. Tillsynen måste också följas upp och avslutas enligt likvärdiga principer över hela landet. Skolinspektionens uppföljningsarbete måste vara transparent.
I regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport hänvisar regeringen till Skolinspektionens pågående och planerade arbete för att rätta till dessa brister. Detta arbete ska följas upp vid myndighetsdialogen men utöver det behövs inga ytterligare åtgärder, enligt regeringen. Utskottet anser att detta inte räcker, speciellt mot bakgrund av att brister i Skolinspektionens uppföljning av tillsynen har påtalats tidigare. Myndigheten har aviserat att färre inspektioner kommer att genomföras i den nya tillsynsmodellen, och enligt utskottets mening blir det då än viktigare att uppföljningsarbetet utvecklas så att det säkerställs att åtgärder sätts in hos huvudmännen för att avhjälpa brister som tillsynen pekat på.
Mot ovanstående bakgrund föreslår utskottet att riksdagen tillkännager för regeringen att den ska ge Skolinspektionen i uppdrag att prioritera och utveckla uppföljningsarbetet. Tillsynsbesluten ska följas upp på ett sådant sätt att det blir säkerställt att huvudmännen bedriver verksamheten i enlighet med skollagen. Utskottet tillstyrker med det anförda delvis motionerna 2019/20:10 (L), 2019/20:52 (M) yrkandena 1 och 2, 2019/20:59 (SD) och 2019/20:62 (KD).
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Regeringens skrivelse 2018/19:144 Riksrevisionens rapport om Skolinspektionens uppföljningar av brister i skolor.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Riksrevisionens rapport om Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa ytterligare utvärdering och granskning av Skolinspektionens uppföljningsarbete och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Skolinspektionen i uppdrag att särskilt prioritera uppföljningsarbetet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolinspektionen måste skärpa sin uppföljning av brister i skolor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av att utveckla myndighetens arbete för att säkra likvärdiga och ändamålsenliga tillsynsbeslut och tillkännager detta för regeringen.