|
|
Nordiskt och arktiskt samarbete
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelse 2019/20:90 och redogörelse 2019/20:NR1 till handlingarna och att motionsyrkandena avslås.
Utskottet har valt att fokusera betänkandet på vissa samarbetsområden inom det nordiska samarbetet samt Arktis och Barentsregionen. Utskottet anser bl.a. att lärdomarna från covid-19-pandemin ska användas för att utöka och förbättra det nordiska samarbetet om krisberedskap. Utskottet understryker därför vikten av det kontinuerliga arbetet med att utveckla den samnordiska krisberedskapen så att det i det nordiska samarbetet finns en god förmåga att förebygga och hantera allvarliga händelser och en god förmåga att återhämta sig efter sådana händelser.
Utrikesminister Ann Linde informerade vid en föredragning den 7 maj 2020 utskottet om att den nya Arktisstrategin ska presenteras som en skrivelse till riksdagen under året. Arktisstrategin kommer att få en bredare ansats än tidigare, inklusive en säkerhetspolitisk dimension.
I betänkandet finns tre reservationer (SD, C, V) och ett särskilt yttrande (C).
Behandlade förslag
Skrivelse 2019/20:90 Nordiskt samarbete 2019.
Redogörelse 2019/20:NR1 Nordiska rådets svenska delegations berättelse om verksamheten under 2019.
20 yrkanden i fyra följdmotioner.
16 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019/20.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Skrivelsens och redogörelsens huvudsakliga innehåll
Motioner för förenklad beredning
1.Nordiskt samarbete, punkt 1 (SD)
2.Nordiskt samarbete, punkt 1 (V)
3.Arktis och Barentsregionen, punkt 2 (C)
Nordiskt samarbete, punkt 1 (C)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20
Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Nordiskt samarbete |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:3356 av Yasmine Posio m.fl. (V) yrkande 18,
2019/20:3539 av Magnus Ek m.fl. (C) yrkande 2 och
2019/20:3557 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 13 och 14.
Reservation 1 (SD)
Reservation 2 (V)
|
2. |
Arktis och Barentsregionen |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:3261 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 19,
2019/20:3530 av Håkan Svenneling m.fl. (V) och
2019/20:3558 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 2.
Reservation 3 (C)
|
3. |
Motioner för förenklad beredning |
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.
|
4. |
Skrivelsen och redogörelsen |
Riksdagen lägger skrivelse 2019/20:90 och redogörelse 2019/20:NR1 till handlingarna.
Stockholm den 4 juni 2020
På utrikesutskottets vägnar
Hans Wallmark
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Hans Wallmark (M), Olle Thorell (S), Kerstin Lundgren (C), Janine Alm Ericson (MP), Robert Halef (KD), Joar Forssell (L), Lotta Johnsson Fornarve (V), Karin Enström (M), Lotta Finstorp (M), Per Lodenius (C), Helene Hellmark Knutsson (S), Ida Karkiainen (S), Isak From (S), Joakim Sandell (S), Angelika Bengtsson (SD), Ebba Hermansson (SD) och Fredrik Lindahl (SD).
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 2019/20:90 Nordiskt samarbete 2019 och redogörelse 2019/20:NR1 Nordiska rådets svenska delegations berättelse om verksamheten under 2019. Utskottet behandlar även 16 yrkanden från allmänna motionstiden 2019/20 som berör samarbetsområden inom Norden och nordområdessamarbetet och 20 yrkanden i fyra följdmotioner.
Ledamöter från utrikesutskottet deltog i återinvigningen av Sveriges ambassad i Oslo den 5–6 september 2019. Utrikesutskottets presidium deltog i besöksprogrammet som arrangerades för den norska stortingspresidenten Tone Wilhelmsen Tröen med delegation den 18 september 2019. Ledamöter från utrikesutskottet deltog den 5–6 februari 2020 i konferensen Hanalys, för vilken de finska, norska och svenska utrikesministrarna stod värd. Temat för konferensen var Finland, Norge och Sverige i det multilaterala samarbetet.
Utrikesminister Ann Linde m.fl. informerade utrikesutskottet den 24 oktober 2019 om nordområdessamarbetet, dvs. det arktiska samarbetet och Barentssamarbetet. Den 7 maj 2020 informerade utrikesminister Ann Linde om Arktis. Delegater från den svenska riksdagens delegation till den arktiska parlamentarikerkonferensen gavs tillfälle att delta vid denna föredragning. Ledamöter från utrikesutskottet deltog i arktiska parlamentarikerdelegationens möte med Arktisambassadör Louise Calais den 19 februari 2020. Utrikesråd Elinor Hammarskjöld m.fl. informerade utskottet om nordiskt och arktiskt samarbete den 16 april 2020.
I skrivelse 2019/20:90 redogör regeringen för samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar under 2019, med huvudsaklig inriktning på verksamheten i Nordiska ministerrådet. Vidare innehåller skrivelsen även en beskrivning av nordområdessamarbetet.
I Nordiska rådets svenska delegations berättelse om verksamheten under 2019 (redog. 2019/20:NR1) redogörs för huvuddragen i Nordiska rådets verksamhet under det svenska ordförandeskapet 2019, Nordiska rådets session i Stockholm den 29–31 oktober 2019 och en översikt över rådets övriga verksamhet under året. Berättelsen omfattar också redogörelser för de svenska riksdagsdelegationernas verksamhet i den parlamentariska Östersjökonferensen, den arktiska parlamentarikerkonferensen och den parlamentariska Barentskonferensen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om det nordiska samarbetet i frågor som krisberedskap, rättsförhållanden för samkönade par och fiske.
Jämför reservation 1 (SD) och 2 (V) samt det särskilda yttrandet (C).
Motionerna
I motion 2019/20:3356 yrkande 18 av Yasmine Posio m.fl. (V) anförs att regeringen inom ramen för det nordiska samarbetet bör verka för att förordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap ska gälla för partnerskap såväl som för samkönade äktenskap.
I motion 2019/20:3539 yrkande 2 av Magnus Ek m.fl. (C) anförs att regeringen ska vidta åtgärder för ökat nordiskt samarbete vad gäller krisberedskap.
I motion 2019/20:3357 yrkande 13 av Aron Emilsson m.fl. (SD) anförs att regeringen ska samordna nordisk krisberedskap. Vidare anförs i yrkande 14 att regeringen bör ta initiativ till en dialog med de andra nordiska länderna för att utveckla gemensamma miljöstandarder för fiskenäringen och utveckla förvaltningssystemen i de olika länderna så att de överensstämmer med varandra.
Utskottets ställningstagande
Utgångspunkten för samarbetet inom Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet är att det ska fokusera på områden där en gemensam insats skapar ett mervärde för de nordiska länderna och deras medborgare – det som även kallas nordisk nytta. Det handlar om att underlätta medborgarnas vardag, om erfarenhetsutbyte inför reformer på olika samhällsområden och om att få ett genomslag för gemensamma nordiska värderingar i internationella sammanhang.
Det nordiska krisberedskapssamarbetet är formaliserat genom de s.k. Hagadeklarationerna (Haga I och Haga II) från 2009 och 2013. Visionen för samarbetet är att uppnå ett robust Norden utan gränser. I ett robust Norden ska det finnas en god förmåga att förebygga och hantera allvarliga händelser, och det ska finnas en god förmåga till återhämtning efter sådana händelser.
I oktober 2019 antog Nordiska rådet en strategi om hur det nordiska samarbetet om samhällssäkerhet bör stärkas. Målet är att uppnå en effektiv samnordisk krisberedskap utan gränshinder och tvivel om roller och ansvar så att länderna med kort varsel är redo att bistå varandra vid större kriser. Strategin innehåller flera konkreta förslag på hur samarbetet kan fördjupas, bl.a. gemensamma nordiska övningar och kurser i krisberedskap. Utskottet noterar att Nordiska rådets presidium har sänt ett brev daterat den 20 april till de nordiska regeringarna om covid-19-pandemin och samarbete om samhällssäkerhet. I brevet föreslår det nordiska rådets presidium ett antal åtgärder för att stärka den nordiska krisberedskapen och samarbetet när det gäller bekämpandet av covid-19-pandemin.
Utskottet konstaterar att det nordiska Hagasamarbetet för att gemensamt kunna förebygga och hantera allvarliga händelser har blivit än viktigare sen 2009 då den första Hagadeklarationen offentliggjordes. Utskottet anser att lärdomarna från covid-19-pandemin ska användas för att utöka och förbättra det nordiska samarbetet om krisberedskap. Utskottet understryker därför vikten av det kontinuerliga arbetet med att utveckla den samnordiska krisberedskapen så att det i det nordiska samarbetet finns en god förmåga att förebygga och hantera allvarliga händelser och en god förmåga att återhämta sig efter sådana händelser. Utskottet vill även peka på risken för att gränshinder blir hinder för krishantering och hinder för återhämtningen efter en kris.
I samtliga nordiska länder kan två personer av samma kön ingå äktenskap på samma villkor som par av olika kön. Det får antas att de länder som har infört samkönade äktenskap kommer att respektera ett äktenskap ingånget i Sverige. Utrikesutskottet delar alltjämt civilutskottets uppfattning i betänkande 2016/17:CU10 om att det även fortsättningsvis är en uppgift för Sverige att i internationella förhandlingar verka för en reglering på internationell nivå som möter de behov av rättssäkerhet som finns för samkönade par och som jämställer dem med par av olika kön. Detta bör enligt utrikesutskottet också inkludera det nordiska samarbetet.
I sammanhanget kan nämnas att Nordiska rådet 2018 antog en rekommendation till de nordiska regeringarna om att harmonisera sin lagstiftning om hbtq-personers rättigheter och om att samkönade pars relationer och familjebildning ska erkännas i alla nordiska länder. Under 2019 beslutade Nordiska rådets utskott för välfärd i Norden att upprätthålla rekommendationen mot bakgrund av att rekommendationen var endast delvis uppfylld av de nordiska regeringarna.
Utskottet noterar att de nordiska länderna har höga ambitioner vad gäller att bevara och förvalta havens resurser väl. Detta nordiska synsätt ligger i linje med målen inom Agenda 2030 och bidrar till dess uppfyllnad. Nordiska ministerrådet för fiske och vattenbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk (MR-FJLS) har i sitt samarbetsprogram för 2017–2020 beslutat att man under perioden ska arbeta för att uppfylla FN:s 17 mål för global utveckling (Agenda 2030). I samarbetsprogrammet har bl.a. utvecklingen av den nordiska bioekonomin pekats ut som en strategisk insats.
Det nordiska fiskerisamarbetet syftar bl.a. till att samordna och främja en hållbar utveckling av fiskerinäringarna i de nordiska länderna. Arbetet har bl.a. fokuserat på studier om hur fiskeriförvaltningen fungerar i de olika länderna i syfte att kunna dra lärdom från varandra och kunna nå mer likartade styrdokument och lagstiftning på området. Det pågår därför kontinuerliga projekt eller andra verksamheter för att kunna skapa en nordisk samsyn och bättre tillämpning på området. Under hösten 2018 hölls ett seminarium i Stockholm om utvärdering av de olika ländernas fiskeriförvaltning som identifierade möjligheter att underlätta likartad förvaltning.
Med hänvisning till vad som ovan anförs anser utskottet att motionerna 2019/20:3356 yrkande 18, 2019/20:3539 yrkande 2 och 2019/20:3557 yrkandena 13 och 14 bör avslås.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om den arktiska miljön och om en Arktisskrivelse.
Jämför reservation 3 (C).
Motionerna
I motion 2019/20:3261 yrkande 19 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) påtalas behovet av att etablera marina reservat i Arktis för att skydda området från exploatering av olje-, gas- och mineralutvinning och havsfiske och för att skydda invånarna.
I motion 2019/20:3530 av Håkan Svenneling m.fl. (V) anförs att regeringen bör återkomma med Arktisstrategin som en skrivelse till riksdagen.
I motion 2019/20:3558 yrkande 2 av Hans Wallmark m.fl. (M) påtalas behovet av att förankra en uppdaterad Arktisstrategi genom en skrivelse.
Utskottets ställningstagande
Sveriges arbete i Arktiska rådet styrs för närvarande av den nationella strategi som regeringen tog fram 2011 för den arktiska regionen och den förstärkta miljöstrategi som togs fram 2016. Regeringen har inlett arbetet med att förnya den nationella Arktisstrategin. Utskottet noterar att den nya svenska Arktisstrategin tas fram mot bakgrund av Arktis snabba förändring. Denna snabba förändring sker på grund av den globala uppvärmningen och det ökade geopolitiska intresset som båda får konsekvenser för miljö och klimat, ekonomisk aktivitet och den säkerhetspolitiska miljön i regionen. Strategin, som ska presenteras under året, kommer att ha en bredare ansats än tidigare, inklusive en säkerhetspolitisk dimension i likhet med vad utrikesutskottet efterfrågade i förra årets betänkande om nordiskt samarbete (bet. 2018/19:UU14). Övriga nordiska länder är också i färd med att ta fram nya nationella strategier för Arktis. Utrikesminister Ann Linde informerade vid utskottssammanträdet den 7 maj 2020 att regeringen avser att presentera Arktisstrategin som en skrivelse till riksdagen. Utskottet konstaterar därmed att motionsyrkandena om Arktisstrategin är tillgodosedda.
Inom Arktiska rådet driver Sverige en målmedveten och långsiktig linje där klimat- och miljöfrågor tydligt står i centrum. När det gäller miljöpolitiken i Arktis fokuserar Sverige på vikten av ett hållbart resursutnyttjande och det omfattar bl.a. ett ökat arbete för skydd av känslig natur och av ekosystemen på land och till havs samt bevarande av den biologiska mångfalden. Det innefattar också att stärka klimatsamarbete inom Arktiska rådet. Inom EU-samarbetet bedrivs ett arbete för att stödja utvecklingen av ett nät av marina skyddsområden i Arktis.
Med hänvisning till vad som ovan anförs anser utskottet att motionerna 2019/20:3261 yrkande 19, 2019/20:3530 och 2019/20:3558 yrkande 2 bör avslås.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som räknas upp i bilaga 2.
Utskottet föreslår att skrivelse 2019/20:90 och redogörelse 2019/20:NR1 läggs till handlingarna.
|
1. |
av Angelika Bengtsson (SD), Ebba Hermansson (SD) och Fredrik Lindahl (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3557 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 13 och 14 samt
avslår motionerna
2019/20:3356 av Yasmine Posio m.fl. (V) yrkande 18 och
2019/20:3539 av Magnus Ek m.fl. (C) yrkande 2.
Ställningstagande
Covid-19-pandemin, som har drabbat världen och har slagit hårt mot stora delar av Europa och de nordiska länderna, visar på behovet av samverkan inom Norden. Ett annat exempel på behovet av nordisk samverkan är skogsbränderna sommaren 2018. Det är i situationer som dessa som det nordiska samarbetet prövas och det är då värdet av det nordiska samarbetet blir tydligt. En nordisk krisberedskap kan t.ex. skapa förutsättningar för försörjningen av bl.a. medicin och sjukvårdsmateriel till de nordiska invånarna. Vi anser att de nordiska ländernas samlade nordiska krisberedskap behöver inventeras och samordnas. De nordiska länderna skulle tjäna på att bygga upp en viss beredskap tillsammans såsom t.ex. en gemensam brandflygsflotta så att de nordiska länderna får en bättre samlad förmåga genom att samverka kring resurser. Vi anser därför att regeringen bör bejaka de initiativ som tagits av Nordiska rådet när det gäller nordisk krisberedskap. Regeringen tillsammans med övriga nordiska länder bör se över de gemensamma resurserna, inom vilka områden våra länder kan samverka och ta initiativ till att avlägsna de gränshinder som kan fördröja krissamverkan.
Vi anser att regeringen bör ta initiativ till en dialog med de andra nordiska länderna för att utveckla gemensamma miljöstandarder för fisket och utveckla fiskeförvaltningssystemen i de olika länderna så att de är harmoniserade med varandra. Målet bör vara att säkerställa ett livskraftigt fiskbestånd och möjliggöra ett levande kustfiske.
|
2. |
av Lotta Johnsson Fornarve (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3356 av Yasmine Posio m.fl. (V) yrkande 18 och
avslår motionerna
2019/20:3539 av Magnus Ek m.fl. (C) yrkande 2 och
2019/20:3557 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 13 och 14.
Ställningstagande
Förordningen om vissa internationella förhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap (1931:429) gäller inte för samkönade äktenskap eller partnerskap. Eftersom alla nordiska länder numera tillåter samkönade äktenskap finns det inte längre några hållbara skäl att undanta förordningen från den allmänna regeln om att alla lagar om äktenskap och makar ska tillämpas på motsvarande sätt för samkönade äktenskap. Regeringen bör sluta en överenskommelse i frågan med de andra konventionsstaterna och inom ramen för det nordiska samarbetet verka för att förordningen ska gälla för partnerskap såväl som för samkönade äktenskap.
Förordningen om vissa internationella förhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap (1931:429) gäller inte för samkönade äktenskap eller partnerskap. Eftersom alla nordiska länder numera tillåter samkönade äktenskap finns det inte längre några hållbara skäl att undanta förordningen från den allmänna regeln om att alla lagar om äktenskap och makar ska tillämpas på motsvarande sätt för samkönade äktenskap. Jag anser därför att regeringen bör sluta en överenskommelse i frågan med de andra konventionsstaterna och inom ramen för det nordiska samarbetet verka för att förordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap ska gälla för partnerskap såväl som för samkönade äktenskap.
|
3. |
av Kerstin Lundgren (C) och Per Lodenius (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3261 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 19 och
avslår motionerna
2019/20:3530 av Håkan Svenneling m.fl. (V) och
2019/20:3558 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 2.
Ställningstagande
Effekterna av klimatförändringarna i Arktis är tydliga för både människor och djur. Mer behöver göras för att skydda de känsliga områdena kring Arktis. Vi vill att regeringen ska driva frågan om att marina reservat ska etableras i Arktis för att skydda området från olje-, gas- och mineralutvinning och havsfiske och för att skydda invånarna. Detta ska också vara en del av den kommande arktiska strategin.
Kerstin Lundgren (C) och Per Lodenius (C) anför:
Världen har nu att hantera en pandemi som påverkar alla delar av samhället. Trots att mått och steg har tagits för att stärka den nordiska krisberedskapen är det tydligt att fler insatser behövs. Det är därför vår uppfattning att regeringen måste dra lärdom av erfarenheterna av det nya coronavirusets härjningar så att Norden kan stå starkare inför framtida kriser. Att gränser mellan de nordiska länderna nu har stängts är inte ett tecken på tillräcklig beredskap, tvärtom. De gränshinder som återuppstått under pandemin och hanteringen av dessa har väckt många nya frågor för krishanteringen. Det är av största vikt att regeringen tillsammans med regeringarna i de övriga nordiska länderna och självstyrelseområdena agerar utifrån den strategi för samhällssäkerhet som antogs av Nordiska rådets session i oktober 2019.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Regeringens skrivelse 2019/20:90 Nordiskt samarbete 2019.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med Arktisstrategin som en skrivelse till riksdagen och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utvecklad rapportering kring Arktiska rådet och Barentsrådet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder för ökat nordiskt samarbete vad gäller krisberedskap och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att långsiktigt stärka det nordisk-baltiska samarbetet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillvarata Nordens attraktionskraft och främja handel, innovationer och Norden som besöksmål och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om framtida relationer med Storbritannien och ökat nordiskt samarbete inom ramen för EU-samarbetet och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en långsiktig nordisk forskningsstrategi och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att stärka den nordiska språkförståelsen och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en nordisk kulturkanon i de nordiska skolorna och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom ramen för det nordiska samarbetet bör arbeta för att Norden ska vara världsledande inom frågor som rör djurskydd och djurens välbefinnande, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom ramen för det nordiska samarbetet bör arbeta för att de nordiska länderna i högre utsträckning än i dag ska harmonisera djurskyddslagstiftningen och regelverket för uppföljande kontroller så att bristande djurskydd inte ska kunna utgöra en konkurrensfördel inom Norden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheter och former för ett gemensamt nordiskt lagråd för förebyggande av gränshinder och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom ramen för det nordiska samarbetet ska verka för ett fördjupat och förstärkt nordiskt samarbete mot terrorism, terrorresor och radikalisering och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att långsiktigt verka för en gemensam nordisk yttre gräns och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa långsiktiga förutsättningar för ett djupare nordiskt försvars- och säkerhetssamarbete som också omfattar ömsesidiga försvarsgarantier och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samordna nordisk krisberedskap och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en dialog med de andra nordiska länderna för att utveckla gemensamma miljöstandarder för fiskerinäringen och utveckla förvaltningssystemen i de olika länderna så att de harmonierar med varandra, och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska arbeta för att utreda en utvidgning av svanmärkningen till nya produktgrupper, bl.a. inom området cirkulära produkter, och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla det nordiska samarbetet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förankra en uppdaterad Arktisstrategi genom en skrivelse och tillkännager detta för regeringen.
Redogörelse 2019/20:NR1 Nordiska rådets svenska delegations berättelse om verksamheten under 2019.
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i enlighet med motionens intentioner starta planeringen för hur man i Sverige ska uppmärksamma att det 2021 är 100 år sedan Ålandsöverenskommelsen skrevs under, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ställa sig som initiativtagare till ett nordiskt lagråd som förebygger nya gränshinder och tillkännager detta för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom Arktiska rådet bör ta initiativ till ett traktat som reglerar frågan om Rysslands kontroll över Nordostpassagen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samordning av implementering av EU-direktiv mellan de nordiska länderna och tillkännager detta för regeringen.
28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Nordensamarbetet bör fokusera på försvars- och säkerhetspolitiska utmaningar samt på att lösa de gränshinder som försvårar för den fria rörligheten och integrationen mellan våra länder och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Arktis och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om effektivare arbetsprocesser för att förebygga och ta bort gränshinder i Norden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om framtagandet av en nationell Öresundsagenda för att intensifiera arbetet med att skapa ökade förutsättningar för fortsatt integration och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samverkan för att delta i G20 och tillkännager detta för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla det nordiska samarbetet och tillkännager detta för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att motverka och avveckla gränshinder inom Norden och att Sverige i samarbete med övriga nordiska länder bör verka aktivt för att nya gränshinder inte ska tillkomma, så att den fria rörligheten inom Norden kan upprätthållas och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av att etablera marina reservat i Arktis för att skydda området från exploatering av olje-, gas- och mineralutvinning och havsfiske och för att skydda invånarna och tillkännager detta för regeringen.
20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nordområdenas speciella förutsättningar måste diskuteras i ett helhetsperspektiv och att säkerhetspolitik också bör ha en självklar plats på agendan för att öka förståelsen av utvecklingen i områdena i ett bredare perspektiv och tillkännager detta för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom ramen för det nordiska samarbetet ska verka för en konvention för partnerskap och samkönade äktenskap och tillkännager detta för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom ramen för det nordiska samarbetet bör verka för att förordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmyndarskap ska gälla för partnerskap såväl som för samkönade äktenskap och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom det nordiska samarbetet ska verka för att man i samarbetet med de baltiska staterna ska lyfta fram frågor avseende sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristiska och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet
|
Motion |
Motionärer |
Yrkanden |
|
3. Motioner för förenklad beredning |
||
|
2019/20:395 |
Per Lodenius (C) |
|
|
2019/20:633 |
Aron Emilsson m.fl. (SD) |
|
|
2019/20:750 |
Björn Söder m.fl. (SD) |
18 |
|
2019/20:1535 |
Annika Hirvonen Falk och Rasmus Ling |
|
|
2019/20:2818 |
Lars Adaktusson m.fl. (KD) |
28 |
|
2019/20:2819 |
Mikael Oscarsson m.fl. (KD) |
7 |
|
2019/20:3042 |
Pyry Niemi (S) |
|
|
2019/20:3100 |
Noria Manouchi m.fl. (M) |
|
|
2019/20:3143 |
Markus Wiechel och Alexander |
2 |
|
2019/20:3261 |
Kerstin Lundgren m.fl. (C) |
17, 18 och 20 |
|
2019/20:3356 |
Yasmine Posio m.fl. (V) |
17 och 19 |
|
2019/20:3539 |
Magnus Ek m.fl. (C) |
1 |
|
2019/20:3557 |
Aron Emilsson m.fl. (SD) |
1–12 och 15 |
|
2019/20:3558 |
Hans Wallmark m.fl. (M) |
1 |