Skatteutskottets betänkande
|
Genomförande av regler om beskattning av inkomst från obeaktat fast driftställe i EU:s direktiv mot skatteundandraganden
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om genomförande av regler om beskattning av inkomst från obeaktat fast driftställe i EU:s direktiv mot skatteundandraganden. Vidare ställer sig utskottet bakom regeringens förslag om att anta en lag om skatteavtal mellan Sverige och Grekland samt förslag till lag om upphävande av kungörelsen om kupongskatt för person med hemvist i Grekland, m.m. Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lag om ändring i lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bulgarien samt förslag till lag om ändring i förordningen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bulgarien. Vidare ställer sig utskottet bakom regeringens förslag till lag om ändring i lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Cypern samt förslag till lag om ändring i förordningen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Cypern.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.
Behandlade förslag
Proposition 2019/20:12 Genomförande av regler om beskattning av inkomst från obeaktat fast driftställe i EU:s direktiv mot skatteundandraganden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Genomförande av regler om beskattning av inkomst från obeaktat fast driftställe i EU:s direktiv mot skatteundandraganden |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om skatteavtal mellan Sverige och Grekland,
2. lag om upphävande av kungörelsen (1972:539) om kupongskatt för person med hemvist i Grekland, m.m.,
3. lag om ändring i lagen (1988:1614) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bulgarien,
4. lag om ändring i förordningen (1989:97) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bulgarien,
5. lag om ändring i lagen (1989:686) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Cypern,
6. lag om ändring i förordningen (1989:901) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Cypern.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:12 punkterna 1–6.
Stockholm den 19 november 2019
På skatteutskottets vägnar
Jörgen Hellman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Niklas Wykman (M), Hillevi Larsson (S), Helena Bouveng (M), Peter Persson (S), Boriana Åberg (M), Patrik Lundqvist (S), Hampus Hagman (KD), Johnny Skalin (SD), Kjell Jansson (M), Sultan Kayhan (S), Anne Oskarsson (SD), Helena Vilhelmsson (C), Janine Alm Ericson (MP), Bo Broman (SD), Maria Nilsson (L) och Andreas Lennkvist Manriquez (V).
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2019/20:12 Genomförande av regler om beskattning av inkomst från obeaktat fast driftställe i EU:s direktiv mot skatteundandraganden. I betänkande 2019/20:SkU8 Genomförande av regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden för att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar behandlar utskottet regeringens övriga förslag som följer av det andra steget i genomförandet av direktivet mot skatteundandraganden och ändringsdirektivet. Regeringens förslag till riksdagsbeslut framgår av bilaga 1. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2.
Den 5 oktober 2015 lämnade OECD rekommendationer mot skattebaserosion och flyttning av vinster när det gäller hybrida missmatchningar i rapporten Final report on action 2: Neutralising the Effects of Hybrid Mismatch Arrangements (OECD:s BEPS-rekommendationer åtgärd 2). OECD lämnade vidare den 27 juli 2017 rekommendationer för att neutralisera effekterna av missmatchningar med fasta driftställen i rapporten Neutralising the Effects of Branch Mismatch Arrangements.
Den 12 juli 2016 antogs rådets direktiv (EU) 2016/1164 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion (direktivet mot skatteundandraganden). Direktivet innehåller bl.a. regler om hybrida missmatchningar som är tillämpliga på transaktioner inom EU (artikel 9). Genom ett ändringsdirektiv har tillämpningsområdet utökats till att även omfatta hybrida missmatchningar med tredjeländer och till att gälla fler situationer, bl.a. missmatchningar med fasta driftställen (rådets direktiv (EU) 2017/952 av den 29 maj 2017 om ändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad gäller hybrida missmatchningar med tredjeländer).
Den 1 januari 2019 trädde nya bestämmelser i inkomstskattelagen om avdragsförbud för ränteutgifter i vissa gränsöverskridande situationer i kraft. Bestämmelserna är ett första steg i genomförandet av OECD:s BEPS-rekommendation (åtgärd 2) samt de motsvarande reglerna i direktivet mot skatteundandraganden och ändringsdirektivet.
Finansdepartementet har tagit fram promemorian Genomförande av regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden för att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar. De bestämmelser som föreslås i promemorian är ett andra steg i genomförandet av OECD:s BEPS-rekommendationer (åtgärd 2 och fasta driftställen) samt de motsvarande reglerna i direktivet mot skatteundandraganden och ändringsdirektivet.
Propositionen som behandlas i detta betänkande gäller promemorians förslag om beskattning av inkomst från s.k. obeaktat fast driftställe – för att genomföra direktivets sekundärregel i artikel 9.2 b i kombination med artikel 2.9 första stycket d samt artikel 9.5 – och vissa mindre följdändringar i berörda lagar. Övriga förslag i promemorian behandlas i propositionen Genomförande av regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden för att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar (prop. 2019/20:13).
I propositionen lämnas förslag på bestämmelser som är ett led i genomförandet av rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion och rådets direktiv (EU) 2017/952 av den 29 maj 2017 om ändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad gäller hybrida missmatchningar med tredjeländer.
Direktiven innebär att EU:s medlemsstater samordnar genomförandet av vissa av OECD:s åtgärdspunkter mot BEPS, däribland rekommendationer för att neutralisera effekterna av s.k. hybrida missmatchningar (åtgärd 2).
Förslaget innebär att skatteavtalen med Bulgarien, Cypern och Grekland inte ska tillämpas i ett visst fall samt att skatteavtalet mellan Sverige och Grekland införlivas genom lag i stället för genom i dag gällande kungörelse. Vidare innebär förslaget att vissa mindre följdändringar görs i fråga om särskilda bestämmelser om tillämpning av skatteavtalen med Bulgarien och Cypern.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag på bestämmelser som är ett led i genomförandet av regler om beskattning av inkomst från obeaktat fast driftställe i EU:s direktiv mot skatteundandraganden.
Propositionen
I propositionen lämnas förslag på bestämmelser som är ett led i genomförandet av rådets direktiv mot skatteundandraganden och ändringsdirektivet som gäller hybrida missmatchningar med tredjeländer. I propositionen behandlas förslag om beskattning av inkomst från s.k. obeaktat fast driftställe – för att genomföra direktivets sekundärregel i artikel 9.2 b i kombination med artikel 2.9 första stycket d samt artikel 9.5 – och vissa mindre följdändringar i berörda lagar. För att artikel 9.5 i direktivet mot skatteundandraganden ska anses vara genomförd i svensk rätt ska det följa av svensk skattelagstiftning att i de fall då en hybrid missmatchning omfattar inkomst från ett obeaktat fast driftställe ska dessa inkomster tas upp till beskattning i Sverige. I svensk intern rätt finns en reglering som uppfyller kravet i artikel 9.5 i direktivet som innebär att om ett svenskt företag har ett fast driftställe i en annan stat ska även det fasta driftställets inkomster tas upp till beskattning i Sverige.
Enligt Sveriges skatteavtal med ett fåtal stater gäller den s.k. exempt- eller undantagandemetoden för undvikande av dubbelbeskattning av inkomst från fast driftställe. För att den svenska regleringen ska motsvara direktivets krav ska nämnda metod inte tillämpas i förhållandet mellan Sverige och övriga EU-medlemsstater.
För svenskt vidkommande finns bestämmelser om undvikande av dubbelbeskattning genom tillämpning av exemptmetoden i skatteavtalen med Bulgarien, Cypern och Grekland. Om en svensk juridisk person vid beskattningen i Sverige anses bedriva verksamheten från fast driftställe i t.ex. Grekland, samtidigt som Grekland inte anser att det föreligger något fast driftställe där och inkomsten därför inte beskattas i Grekland, ska inkomsten undantas från beskattning i Sverige enligt skatteavtalet. I detta fall kan därmed den situation som regleras i direktivets artikel 9.5 aktualiseras för svensk del.
För att svensk rätt ska motsvara direktivets krav i artikel 9.5 föreslås därför att för en svensk juridisk person ska bestämmelserna om undantag från svensk beskattning i skatteavtalet med Bulgarien inte tillämpas i fråga om inkomst från fast driftställe som får beskattas i Bulgarien, om inkomsten inte beskattas där på grund av att Bulgarien inte anser att den juridiska personen bedriver verksamhet från fast driftställe där. Motsvarande ska gälla i fråga om skatteavtalen med Cypern och Grekland. Genom förslaget bedöms också sekundärregeln i artikel 9.2 b i direktivet i kombination med artikel 2.9 första stycket d i direktivet vara genomförd.
Regeringen föreslår vidare att skatteavtalet mellan Sverige och Grekland införlivas genom lag i stället för genom i dag gällande kungörelse. I kungörelsen om kupongskatt för person med hemvist i Grekland m.m. finns huvudsakligen administrativa regler om verkställighet av lag. Flertalet bestämmelser behandlar frågor om sättet för innehållande och återbetalning av kupongskatt. Dessa bestämmelser har blivit otidsenliga och saknar numera praktisk betydelse och regeringen föreslår därför att de upphävs. I kungörelsen finns en bestämmelse med ett begränsat materiellt innehåll som syftar till att vägra nedsättning av kupongskatt i vissa särskilda fall då någon obehörigen bereds en förmån. En motsvarande regel finns i kupongskattelagen.
Vidare föreslås det att den lag genom vilken skatteavtalet med Bulgarien har inkorporerats i svensk rätt kompletteras med en särskild bestämmelse om s.k. progressionsuppräkning, vilken för närvarande regleras i förordning. Motsvarande komplettering föreslås i den lag genom vilken skatteavtalet med Cypern har inkorporerats i svensk rätt. Regeringen föreslår att den nu gällande bestämmelsen i respektive förordning upphävs.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inget att invända mot regeringens förslag på bestämmelser som är ett led i genomförandet av regler om beskattning av inkomst från obeaktat fast driftställe i EU:s direktiv mot skatteundandraganden. Utskottet ställer sig bakom förslaget att skatteavtalet mellan Sverige och Grekland införlivas genom lag och att kungörelsen om kupongskatt för person med hemvist i Grekland m.m. upphävs. Utskottet ställer sig vidare bakom de följdändringar i fråga om särskilda bestämmelser om tillämpning av skatteavtalen med Bulgarien och Cypern som föreslås. Utskottet tillstyrker därmed propositionen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om skatteavtal mellan Sverige och Grekland.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1972:539) om kupongskatt för person med hemvist i Grekland, m.m.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:1614) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bulgarien.
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i förordningen (1989:97) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bulgarien.
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:686) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Cypern.
6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i förordningen (1989:901) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Cypern.
Bilaga 2