|
Skatteutskottets betänkande
|
Tullverket
Utskottet föreslår att riksdagen lägger Riksrevisionens skrivelse till handlingarna och avstyrker motionsyrkandena i denna del. Utskottet instämmer i regeringens bedömningar av Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer när det gäller Tullverkets kontroll. I denna del av betänkandet finns tre reservationer (M, SD, KD).
Utskottet föreslår vidare att riksdagen avslår motionsyrkanden om Tullverkets behörighet och dess verksamhet från den allmänna motionstiden hösten 2019.
I denna del av betänkandet finns nio reservationer (M, SD, KD, L).
Behandlade förslag
Skrivelse 2019/20:35 Riksrevisionens rapport om Tullverkets kontroll.
Åtta yrkanden i följdmotioner.
Cirka 55 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019/20.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Riksrevisionens rapport om Tullverkets kontroll
Tullverkets befogenheter och verksamhet
Utrustning och säkerhet för Tullverkets personal
Tullverkets möjlighet att genom postspärr hålla kvar kurirförsändelser
1.Riksrevisionens rapport om Tullverkets kontroll, punkt 1 (M)
2.Riksrevisionens rapport om Tullverkets kontroll, punkt 1 (SD)
3.Riksrevisionens rapport om Tullverkets kontroll, punkt 1 (KD)
4.Tullverkets befogenheter och verksamhet, punkt 2 (M)
5.Tullverkets befogenheter och verksamhet, punkt 2 (SD)
6.Tullverkets befogenheter och verksamhet, punkt 2 (KD)
7.Tullverkets befogenheter och verksamhet, punkt 2 (L)
8.Utrustning och säkerhet för Tullverkets personal, punkt 3 (SD)
9.Åtgärder mot utförsel, punkt 4 (M)
10.Åtgärder mot utförsel, punkt 4 (SD)
11.Åtgärder mot utförsel, punkt 4 (C)
12.Tullverkets möjlighet att genom postspärr hålla kvar kurirförsändelser, punkt 5 (M)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Riksrevisionens rapport om Tullverkets kontroll |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:3414 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:3416 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 1–4 och
2019/20:3418 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkandena 1 och 2 samt
lägger skrivelse 2019/20:35 till handlingarna.
Reservation 1 (M)
Reservation 2 (SD)
Reservation 3 (KD)
|
2. |
Tullverkets befogenheter och verksamhet |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:554 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 14, 16 och 19,
2019/20:705 av Mats Nordberg (SD),
2019/20:740 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 1–4,
2019/20:1363 av Alexandra Anstrell (M),
2019/20:2471 av Margareta Cederfelt (M),
2019/20:2540 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:2674 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1 och 5,
2019/20:2794 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 20,
2019/20:3061 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 7,
2019/20:3225 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1–4 och 10 samt
2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 2.
Reservation 4 (M)
Reservation 5 (SD)
Reservation 6 (KD)
Reservation 7 (L)
|
3. |
Utrustning och säkerhet för Tullverkets personal |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:554 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 12 och 17,
2019/20:874 av Pål Jonson (M),
2019/20:2285 av Sten Bergheden (M),
2019/20:3058 av Richard Jomshof (SD) och
2019/20:3225 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 7 och 11.
Reservation 8 (SD)
|
4. |
Åtgärder mot utförsel |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:378 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3,
2019/20:554 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 18,
2019/20:885 av Pål Jonson (M),
2019/20:1340 av Betty Malmberg (M) yrkande 2,
2019/20:1462 av Maria Stockhaus (M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:1946 av Ida Drougge (M) yrkande 1,
2019/20:2197 av Lars-Arne Staxäng (M) yrkande 1,
2019/20:2382 av Lars Jilmstad (M),
2019/20:2674 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 2,
2019/20:2794 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 21,
2019/20:2809 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 1,
2019/20:2905 av Edward Riedl (M),
2019/20:3061 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 8,
2019/20:3225 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 5 och
2019/20:3248 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 27.
Reservation 9 (M)
Reservation 10 (SD)
Reservation 11 (C)
|
5. |
Tullverkets möjlighet att genom postspärr hålla kvar kurirförsändelser |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:2674 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 4 och
2019/20:3061 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 9.
Reservation 12 (M)
Stockholm den 23 januari 2020
På skatteutskottets vägnar
Jörgen Hellman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Per Åsling (C), Niklas Wykman (M), Hillevi Larsson (S), Helena Bouveng (M), Eric Westroth (SD), Peter Persson (S), Tony Haddou (V), Boriana Åberg (M), David Lång (SD), Patrik Lundqvist (S), Anna Vikström (S), Joar Forssell (L), Johnny Skalin (SD), Rebecka Le Moine (MP), Kjell Jansson (M) och Marcus Jonsson (KD).
I ärendet behandlar utskottet regeringens skrivelse 2019/20:35 Riksrevisionens rapport om Tullverkets kontroll. Vidare behandlas tre motioner som har väckts med anledning av skrivelsen. Motionärernas förslag till riksdagsbeslut framgår av bilagan. Utskottet har under våren 2019 informerats av riksrevisor Stefan Lundgren med medarbetare om granskningsrapporten Tullverkets kontroll – en träffsäker verksamhet? (RiR 2019:12).
I ärendet behandlar utskottet även de motioner från den allmänna motionstiden hösten 2019 som rör Tullverket och dess verksamhet. Motsvarande motioner behandlades under förra riksmötet i betänkande 2018/19:SkU1 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution.
Motionärernas förslag till riksdagsbeslut framgår av bilagan.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna och avslår motionsförslagen om förändringar av Tullverkets kontroll-verksamhet.
Jämför reservation 1 (M), 2 (SD) och 3 (KD).
Bakgrund
Tullverket har ett brett uppdrag som inkluderar att fastställa och ta ut tullar, skatter och avgifter samt övervaka att bestämmelser om in- och utförsel av varor följs. Därutöver ska myndigheten bl.a. förebygga och motverka brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Det här uppdraget kräver att myndigheten bedriver en omfattande kontrollverksamhet.
Mot bakgrund av den viktiga samhällsfunktion som Tullverkets kontroller fyller, och de svårigheter som myndigheten möter, bedömde Riksrevisionen att det var motiverat att granska om resurserna inom kontrollverksamheten används på ett så effektivt sätt som möjligt. Granskningens syfte var att undersöka om Tullverket utformat sin kontrollverksamhet på ett effektivt sätt dvs. om myndigheten sammantaget har utformat kontrollen på det sätt som ger mesta möjliga måluppfyllelse givet tilldelade resurser.
Regeringens skrivelse 2019/20:35
Riksdagens kammarkansli anmälde till utskottet i april 2019 att Riksrevisionens granskningsrapport Tullverkets kontroll – en träffsäker verksamhet (RiR 2019:12) hade kommit in till riksdagen och att rapporten överlämnats till regeringen för yttrande.
Den 17 april 2019 överlämnade riksdagen Riksrevisionens granskningsrapport Tullverkets kontroll – en träffsäker verksamhet? (RiR 2019:12) till regeringen. Motionstiden gick ut den 1 november 2019. Tre följdmotioner har lämnats in med anledning av skrivelsen. I sin skrivelse 2019/20:35 behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i rapporten.
Riksrevisionens iakttagelser
Riksrevisionen konstaterar i sin granskningsrapport att antalet kontroller som utförs är mycket lågt i förhållande till de stora flöden som ska övervakas, vilket ställer krav på välfungerande metoder för att hitta de kontrollobjekt som genererar störst nytta. Den övergripande slutsatsen är att Tullverket i huvudsak har de förutsättningar som krävs för att kunna utforma kontrollverksamheten på ett effektivt sätt, men att det är nödvändigt att myndigheten vidtar åtgärder för att säkerställa att resurserna fördelas på det sätt som genererar största möjliga nytta. Åtgärder för att förbättra regelverk, teknik, kompetens m.m. i fråga om kontrollverksamheten samt en ökad anpassningsförmåga till förändringar i omvärlden skulle också kunna öka effektiviteteten, enligt Riksrevisionen.
Riksrevisionen gör bedömningen att Tullverkets kunskap om smugglingens omfattning är relativt låg, särskilt gällande vapen. Tullverket saknar en systematisk kunskapsgenerering kring hur vanligt förekommande olika typer av brott och fel är. Det är också ett problem att det saknas en klar struktur för hur det strategiska kunskapsarbetet ska vara utformat och hur den information som tas fram ska användas vid inriktningen av kontrollverksamheten. Det är positivt att det finns en modell för att uppskatta den samhällsnytta som uppstår vid beslag av narkotika, även om det finns svagheter med beräkningen. Det hade varit positivt med nyttoberäkningar på fler områden, som t.ex. vapen och andra produkter. Sammanfattningsvis gör Riksrevisionen bedömningen att det finns brister i kunskapen om hur vanligt förekommande olika typer av brott och fel är och i fråga om kunskapen om vilka konsekvenser dessa fel medför. Det, tillsammans med brister i utvärderingen av underrättelser, gör det svårt att säkerställa att resurserna inom kontrollverksamheten prioriteras på det sätt som genererar störst nytta.
Riksrevisionen gör bedömningen att Tullverket i huvudsak har de verktyg som behövs inom kontrollverksamheten men pekar bl.a. på att det finns ett bristande systemstöd för uppföljning i underrättelseverksamheten. Vidare konstaterar Riksrevisionen att lagen (2018:1180) om passageraruppgifter i brottsbekämpningen trädde i kraft den 1 augusti 2018. Genom lagen genomfördes Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/681 av den 27 april 2016 om användning av passageraruppgiftssamlingar (s.k. PNR-uppgifter, Passenger Name Record) för att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda och lagföra terroristbrott och grov brottslighet i svensk rätt. Regleringen innebär att Tullverket inte längre kan inhämta passagerarinformation från flygbolagen för att identifiera personer som smugglar narkotika och andra varor. Flygbolagen ska i stället överföra dessa uppgifter till Polismyndigheten, som bearbetar uppgifterna digitalt och sedan levererar resultatet till Tullverket. Anslutningen av flygbolag till det nya systemet för hantering av passageraruppgifter går dock långsammare än beräknat, vilket innebär att Tullverkets möjligheter att hitta misstänkta flygpassagerare har försämrats.
Utifrån granskningens iakttagelser och slutsatser rekommenderar Riksrevisionen Tullverket att
• öka kunskapen om storleken på den illegala införseln av varor, utveckla nyttoberäkningar för fler varutyper och tydliggöra rollen för det strategiska underrättelsearbetet
• förbättra möjligheterna att utvärdera resultatet av underrättelser från Kompetenscentrum för analys och underrättelse samt se över verksamheten och dess uppdrag i syfte att förbättra förutsättningarna för metodutveckling och kraftsamling mot prioriterade områden
• vidta åtgärder för att säkerställa att särskilt prioriterade kontrolluppslag omhändertas
• utvärdera resultatet av arbetet gentemot skjutvapen och undersöka möjligheten att vidta åtgärder för att öka antalet beslag
• se över processen för riskbedömning och tillgången på uppföljningsinformation i syfte att säkerställa att kontrollen utvecklas och inriktas på det sätt som ger störst nytta.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att vidta åtgärder för att skynda på anslutningen av flygbolag till det nya systemet för hantering av passageraruppgifter samt undersöka om fler åtgärder kan vidtas för att förbättra gränsskyddets kontrollmöjligheter.
Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser
Tullverkets kontrollverksamhet är mycket viktig, både för att bidra till att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och för att förebygga och motverka brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Det är angeläget att kontrollverksamheten bedrivs effektivt och att Tullverket använder sina resurser på det sätt som ger störst möjliga nytta. Regeringen välkomnar därför Riksrevisionens granskning av Tullverkets kontrollverksamhet. Regeringen instämmer även i Riksrevisionens bedömning att det är nödvändigt att Tullverket vidtar åtgärder för att säkerställa att resurserna fördelas på det sätt som genererar största möjliga nytta och att åtgärder vidtas för att förbättra myndighetens kontrollverktyg och anpassningsförmåga. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att överföringen av behandlingen av passageraruppgifter i flygtrafiken från Tullverket till Polismyndigheten och den automatiserade inhämtningen och analysen av uppgifterna som överföringen har medfört, ger möjlighet till en betydligt effektivare och mer omfattande hantering. Det är därför olyckligt att anslutningen av flygbolag till det nya systemet går långsammare än beräknat. I dag tar Polismyndigheten som ensam behörig myndighet och ansvarig för insamling, analys och hantering av PNR-uppgifter vid sin enhet för passagerarinformation s.k PIU (Passenger Information Units) emot information från 26 bolag, vilka står för 60 procent av den totala flygtrafiken. PIU tar dagligen emot ca 55 000 passageraruppgifter. Processen för att ta emot PNR-uppgifter från ett flygbolag är komplex, och arbetet med anslutningen kräver specialistkompetens. Polismyndigheten arbetar med rekrytering för att förstärka detta arbete. Dessutom måste det beaktas att samtliga medlemsstater för närvarande arbetar med att genomföra PNR-direktivet och att flygbolagen saknar kapacitet att anslutas till alla medlemsstater.
Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser
Regeringen gav 2018 Tullverket 115 miljoner kronor i anslagsförstärkning, den största anslagsökningen på tio år. Myndigheten fick dessutom en engångsförstärkning samma år med 72 miljoner kronor för att täcka kostnader för teknisk utrustning och ökade kontroller i postflödet. Tullverket har 2019 fått en förstärkning, i den budget som riksdagen har beslutat om, med 90 miljoner kronor för att stärka gränsskyddet, anställa fler tulltjänstemän samt hantera utmaningarna som brexit och ett nytt europeiskt tullsystem kan innebära. I budgetpropositionen för 2020 föreslås Tullverket förstärkas varaktigt med 40 miljoner kronor och anslaget ökas dessutom planenligt med ytterligare 75 miljoner kronor. Den kraftiga förstärkningen av Tullverkets anslag ger myndigheten goda förutsättningar för att kunna öka och förbättra kontrollverksamheten bl.a. genom ökad närvaro vid gränserna.
Regeringen följer i den löpande myndighetsdialogen och i Tullverkets årliga resultatredovisning till regeringen noga Tullverkets insatser för att öka kvaliteten i kontrollverksamheten. I det årliga regleringsbrevet pekas smugglingen av vissa riskvaror ut som särskilt viktig att förhindra samtidigt som insatserna måste balanseras mot myndighetens ansvar inom samtliga risk- och restriktionsområden. Resultatet av kontrollverksamheten redovisas i myndighetens årsredovisning. I regleringsbrevet till Tullverket för 2020 anges att Tullverket ska redovisa åtgärder som genomförts och planeras med anledning av Riksrevisionens granskning.
Mot bakgrund av att antalet flygbolag som anslutit sig till det nya systemet för hantering av passageraruppgifter har ökat sedan maj 2018, att Polismyndigheten arbetar med rekrytering för att förstärka verksamheten vid PIU samt att vissa omständigheter ligger utanför svensk kontroll, bedömer regeringen att Polismyndigheten vidtar de åtgärder som myndigheten kan för att det nya systemet ska kunna nyttjas fullt ut. Regeringen för en löpande dialog med Polismyndigheten om utvecklingen och ser för närvarande ingen anledning att vidta ytterligare åtgärder.
Vidare skickades ett förslag om att ge Tullverket befogenhet att hålla kvar försändelser som kan antas innehålla vapen eller explosiva varor och att skärpa straffet för smuggling av vapen och explosiva varor ut på remiss t.o.m. den 31 oktober 2019. Ärendet bereds fortsatt inom Regeringskansliet. En skärpning av straffen för vapensmuggling skulle medföra att Tullverket kunde använda hemliga tvångsmedel i större utsträckning.
I och med sin skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.
Motionerna
I motion 2019/20:3414 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1 och 2 anför motionärerna att Tullverkets tjänstemän bör ges befogenhet att stoppa och genomsöka fordon samt hålla kvar personer som påträffats med misstänkt stöldgods. Utförsel av stöldgods från Sverige är i dag ett omfattande och allvarligt problem. Motionärerna anser att regeringen har varit senfärdig med att vidta åtgärder för att stärka Tullverket och för att förhindra framför allt utförsel av exempelvis stöldgods och att den fortfarande inte har aviserat tillräckliga åtgärder för att få bukt med problemen kring vapensmuggling och utförsel av stöldgods. I dag saknar Tullverkets personal befogenhet att hindra en person eller stoppa och genomsöka ett fordon med misstänkt stöldgods vid Sveriges gräns. Det är därför av stor vikt att Tullverkets tjänstemän i framtiden ges befogenhet att stoppa och genomsöka fordon samt kvarhålla personer som påträffats med misstänkt stöldgods. I yrkande 2 anförs vidare att Tullverkets roll som brottsbekämpande myndighet bör stärkas och att Tullverket bör ges större befogenheter i fråga om utredningar om beslag av smuggelgods. Antalet kontroller som utförs är mycket lågt i förhållande till de stora flöden som ska övervakas, vilket ställer krav på välfungerande metoder för att hitta de kontrollobjekt som genererar störst nytta. Åtgärder för att förbättra regelverk, teknik, kompetens m.m. avseende kontrollverksamheten samt en ökad anpassningsförmåga till förändringar i omvärlden skulle kunna öka effektiviteten. Tullverket bör få utökade befogenheter för att bidra till ett tryggt samhälle. Mycket pekar på att Tullverket framöver kommer att behöva ytterligare verktyg för att bekämpa den brottslighet som blivit alltmer internationell. Det är angeläget att få till en samlad översyn av myndighetens möjligheter att bekämpa brott. De åtgärder som behövs bör enligt Moderaterna omfatta utökade möjligheter att bekämpa brott genom att bl.a. kunna leda förundersökningar och ha befogenhet att genomsöka fordon med exempelvis misstänkt stöldgods. Detta skulle även kunna öka kunskapen om storleken på den illegala införseln av varor och tydliggöra rollen för det strategiska underrättelsearbetet som Riksrevisionen rekommenderar bör förbättras.
I motion 2019/20:3416 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 1–4 anförs följande. Riksrevisionen har utfört en granskning där man utreder om Tullverket har utformat sin kontrollverksamhet på ett effektivt sätt. Det budskap som framförs till Tullverket från Riksrevisionen och regeringen är återhållsamt och begränsar sig till rekommendationer om att bl.a. ”förbättra Tullverkets kontrollverktyg och anpassningsförmåga” samt att Tullverket ”använder sina resurser på det sätt som ger störst möjliga nytta”. Sverigedemokraterna ställer sig bakom dessa rekommendationer. Hela skrivelsen har en ambitionsnivå som helt enkelt inte är tillräckligt hög. Mycket talar alltså för att smugglingen ökar. Professionella stöldligor forslar dessutom stöldgods ut ur Sverige och kalkylerar med att risken för upptäckt är låg, i och med att utflödet av varor kontrolleras i så liten utsträckning. Parallellt med att förhindra smuggling av olika slag ska Tullverket tillhandahålla service åt seriösa företag och underlätta alla former av legal handel, vilket innebär att det är ett omfattande uppdrag. Det är Sverigedemokraternas uppfattning att Tullverket inte ges resursmässiga förutsättningar för att genomföra detta uppdrag på ett tillräckligt bra sätt, oaktat anpassningsförmågan och effektivisering. Motionärerna anser därför att Tullverkets ambitionsnivå ska höjas och att Tullverket behöver tillföras mer resurser i paritet med en höjd ambitionsnivå. Resursförstärkning handlar i första hand om mer personal, men även om ändamålsenlig utformning av exempelvis färjeterminaler och tillfredsställande tillgång till teknisk utrustning. I fråga om befogenheter anser Sverigedemokraterna att slutsatsen bör vara att kontrollmandatet inte är tillräckligt. Sverigedemokraterna har tidigare föreslagit utökade befogenheter för att stävja internationell och gränsöverskridande brottslighet. Motionärerna anser i samma motion yrkande 3 att utökade befogenheter för Tullverket skyndsamt bör utredas med syfte att underlätta och effektivisera myndighetens arbete. Sverigedemokraterna föreslår dessutom i yrkande 4 att en särskild enhet för vägkontroll inrättas. Denna enhets inspektörer ska i första hand arbeta med kontroll av fordon och förare på väg och kontakta tullen när de upptäcker något som hör till tullens ansvarsområde.
I motion 2019/20:3418 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkandena 1 och 2 anför motionärerna att Riksrevisionen i sin granskning konstaterar att samtidigt som det dödliga skjutvapenvåldet har ökat i Sverige, så har tullens beslag av skjutvapen minskat. En bärande orsak till detta är att tullen inte har samma information om tillvägagångssätten för vapensmuggling som man har gällande exempelvis narkotika. Detta blir en akilleshäl i kampen mot den organiserade brottsligheten. Om skjutvapenvåldet ska minska måste antalet vapen också minskas anser motionärerna. Därför bör Tullverket få ett särskilt uppdrag att förbättra arbetet mot vapensmuggling. Ett sådant uppdrag bör vara både reaktivt, dvs. stoppa vapen vid svensk gräns och proaktivt, dvs. minska antalet vapen som finns tillgängliga för smuggling utomlands, exempelvis genom gemensamma EU-initiativ för att minska vapentillgången i unionen och dess närhet. Riksrevisionen konstaterar vidare att Tullverket sedan 2018 inte längre har direkt tillgång till flygbolagens passagerarinformation, på grund av en ny EU-lagstiftning som kom då. Motionärerna påtalar att detta påverkar Tullverkets möjligheter att hitta misstänkta flygpassagerare negativt. Riksrevisionen har också identifierat att det är ett problem att lagstiftningen anger att PNR-uppgifter bara kan användas vid brott som kan ge fängelse i tre år eller mer. Uppgifter kan därför inte beställas för kontroller riktade mot smuggling av punktskattepliktiga varor, vilket försvårar detta arbete. Detta är en följd av hur EU-direktivet är utformat. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att vidta åtgärder för att skynda på anslutningen av flygbolag, vilket motionärerna uppger att regeringen dock inte tänker göra, enligt skrivelsen. I stället blandar man bort korten genom att hänvisa att Polismyndigheten faktiskt anställer mer personal som ska hantera passagerarinformationen och att Tullverket fått mer resurser. Detta är i sig två bra saker, men inget av detta löser problemet med att flygbolagen ansluter sig alldeles för långsamt, anför motionärerna. De anser att regeringen måste sätta press på flygbolagen, eftersom de flygbolag som anslutit sig till det nya systemet bara står för 60 procent av flygtrafiken. Regeringen bör också, för att möjliggöra ett kraftfullare arbete mot smuggling, ta initiativ till att förändra direktivet så att myndigheterna i framtiden kan bekämpa också denna brottslighet.
Utskottets ställningstagande
Tullverket har i uppdrag att se till att in- och utförselrestriktioner efterlevs inom alla områden och varuflöden. I regeringens regleringsbrev prioriteras in- och utförselrestriktioner inom områdena hälsa, miljö och säkerhet. Det innebär varor som narkotika, alkohol, tobak, läkemedel, vapen, farligt avfall m.m. Tullverkets strategi för gränsskydd är dels att genom sin närvaro, övervakning och kontroll vid gränsen bidra till brottsprevention, dels att ingripa vid tillfällen då ett ingripande bedöms leda till bekämpning av brottslig verksamhet. Gränsskyddskontrollerna ska baseras på aktuella riskbedömningar och uppdaterade hotbilder. Att Tullverket är synligt vid Sveriges gränser försvårar genomförandet av brottsliga aktiviteter. Social brottsprevention syftar till att påverka attityder till droger och annan tullbrottslighet. Förhoppningen är att Tullverket på detta sätt kan bidra till en minskad brottslighet och ökad acceptans för de lagar som gäller.
Riksrevisionen har i samband med sin granskning kommit fram till att Tullverket i huvudsak har de förutsättningar som krävs för att kunna utforma kontrollverksamheten effektivt men att det är nödvändigt att myndigheten vidtar åtgärder för att säkerställa att resurserna fördelas på det sätt som genererar störst möjliga nytta. Åtgärder för att förbättra Tullverkets kontrollverktyg och anpassningsförmåga skulle också kunna förbättra effektiviteten.
Riksrevisionen har även rekommenderat regeringen att vidta åtgärder för att skynda på anslutningen av flygbolag till det nya systemet för hantering av passageraruppgifter samt undersöka om fler åtgärder kan vidtas för att förbättra gränsskyddets kontrollmöjligheter.
Utskottet utgår från att regeringen noga följer utvecklingen av Tullverkets insatser för att öka kvaliteten i kontrollverksamheten. Utskottet utgår vidare från att regeringen löpande för en dialog med Polismyndigheten om utvecklingen av det nya systemet för passageraruppgifter och ser till att man så snart som möjligt kommer till rätta med de uppstartsproblem som funnits.
Förslag om att ge Tullverket befogenhet att hålla kvar försändelser som kan antas innehålla vapen eller explosiva varor och att skärpa straffet för smuggling av vapen och explosiva varor har remissbehandlats och bereds nu inom Regeringskansliet. Utskottet avvaktar regeringens kommande förslag.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna och avstyrker därmed motionsförslagen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om bl.a. Tullverkets uppdrag och befogenheter och brottsbekämpande verksamhet.
Jämför reservation 4 (M), 5 (SD), 6 (KD) och 7 (L).
Motionerna
Tullverkets brottsbekämpande verksamhet
Tullverkets brottsbekämpande verksamhet och arbetet mot organiserad kriminalitet lyfts fram i flera motioner.
I motion 2019/20:2540 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1 och 2 anförs att lagstiftning, föreskrifter och regleringsbrev bör ses över för att bromsa möjligheten för ligor och andra illegala verksamheter att forsla in eller tillverka illegala vapen. Vidare framförs i yrkande 2 att Tullverket bör få i uppdrag att se över på vilket sätt arbetet kan stärkas för att ansvariga myndigheter kan få fler redskap för att kunna vidta åtgärder mot framtagande av moderna vapen, t.ex. 3D-vapen som kan komma att användas vid illegal verksamhet i Sverige.
I kommittémotion 2019/20:2674 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1 och 5 anförs att det bör genomföras en bred översyn om att stärka Tullverkets roll som brottsbekämpande myndighet. I samma motion anförs att Tullverket bör ges större befogenheter i fråga om utredningar om beslag av smuggelgods.
I kommittémotion 2019/20:3061 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 7 anförs att Tullverket måste stärkas och få utökade befogenheter för att bidra till ett tryggt samhälle. Motionärerna anser att det bör göras en samlad översyn av myndighetens möjlighet att bekämpa brott. Här bör också samarbetet med andra myndigheter analyseras.
I kommittémotion 2019/20:554 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 14, 16 och 19 yrkas att Tullverket bör få befogenheter att stoppa, beslagta och hålla kvar gods eller transportörer i väntan på överlämnande till polis. Vidare anför motionärerna att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som ger Tullverket befogenhet att ingripa på ett adekvat vis mot införsel av läkemedel som verkar komma från ett annat EU-medlemsland (yrkande 16). I samma motion yrkande 19 anförs att det genom samverkan mellan olika myndigheter skapas optimala förutsättningar för att kunna bekämpa organiserad och annan grov brottslighet. Lagstiftningen behöver dock ses över ur olika perspektiv för att ytterligare öppna samverkansvägar, inte minst genom att nyttja datoriserade hjälpmedel och samkörning av relevanta data som finns tillgänglig i mycket högre utsträckning än vad som är möjlig i dag.
I kommittémotion 2019/20:740 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3 anförs att lagstiftningen behöver ses över för att ytterligare öppna för samverkan mellan olika myndigheter för att bekämpa brott, inte minst genom att utnyttja datoriserade hjälpmedel och samkörning av relevanta data i högre utsträckning än vad som kan göras i dag. Teknikutveckling och underrättelsearbete för att öka träffsäkerheten i kontrollverksamheten är centrala delar av Tullverkets arbetsmetoder. Det krävs investeringar i personella resurser med hög kompetens och att Tullverket ges de resurser som behövs för att bedriva verksamhet på de geografiska platser där varuflödet förekommer.
I kommittémotion 2019/20:2794 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 20 anförs att en översyn av lagstiftningen bör göras för att ge Tullverket bättre befogenheter att ingripa mot den gränsöverskridande internationella brottsligheten. Likaså behöver Tullverkets befogenheter och möjlighet att använda tvångsmedel utökas.
Åtgärder i övrigt för att utveckla verksamheten
I motion 2019/20:1363 av Alexandra Anstrell (M) yrkas att regeringen bör utreda möjliga lösningar för en differentierad tullsats för en bättre miljö.
I motion 2019/20:2471 av Margareta Cederfelt (M) anförs att det bör införas åtgärder för att minska riskerna för rabiesutbrott bland hundar i Sverige. Tullverket bör därför få ett tydligare uppdrag att uppmärksamma frågan om insmuggling av hundar.
I motion 2019/20:705 av Mats Nordberg (SD) anförs att tullen bör ges medel till och åläggas att ha närvaro vid all reguljär flygtrafik respektive chartertrafik till och från Sverige.
I kommittémotion 2019/20:740 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 1 och 4 anförs att Tullverkets område effektiv handel är avgörande för att svensk handel med andra länder ska kunna fungera på ett effektivt och smidigt sätt. Arbetet med att införa nya unionstullkodexen pågår för fullt. Det är ett omfattande arbete som i viss mån har varit underfinansierat. Motionärerna vill därför tillföra tillräckliga resurser för att Tullverket ska kunna slutföra detta arbete men också fortsättningsvis underhålla och vidareutveckla systemen. Det är nödvändigt för att Tullverket ska kunna ge svensk handel det stöd som måste till för att bygga och vidmakthålla en väl fungerande handelsverksamhet med omvärlden. Klarering, revision, information och utbildning är viktiga funktioner för Tullverkets verksamhet rörande effektiv handel. Det är mycket viktigt att Tullverket håller en hög servicegrad inom dessa områden. Tullverket har periodvis tvingats flytta personal från övervakningsarbete till klareringsverksamhet. Detta är inte hållbart. Tullverket måste ha tillräckligt stor personalstyrka för att kunna hantera alla delar av sin verksamhet på ett fullgott sätt om Sverige vill ha en väl fungerande handel med omvärlden och ett trovärdigt tullsystem.
I motion 2019/20:3225 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1–4 yrkas att regeringen bör införa databaser för tullpersonal, säkerställa insynsskydd, se över eventuella teknikproblem samt tillgodose behovet av väl fungerande profileringslistor och riskindikatorer vid Sveriges flygplatser.
I motion 2019/20:3225 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 10 anförs att regeringen bör se över tidsfördelningen inom Tullverket för att enklare kunna förhindra utförsel av stöldgods utan att försämra arbetet som rör införseln.
I kommittémotion 2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 2 föreslår motionärerna att lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen ändras så att stöldgods och hälerigods ingår bland de varor som Tullverket får kontrollera vid gränsen. Motionärerna vill att Tullverket får befogenhet att frihetsberöva misstänkta och även använda ANPR-kameror som automatiskt känner igen registreringsskyltar vid alla gränspassager. De vill att poliser placeras i tullens arbetslag eftersom poliser i dag är de som har rätt att beslagta misstänkt stöldgods och att frihetsberöva personer. Inresekontroller (passkontroller) bör ske i större utsträckning än i dag. Utbildningen av tullens tjänstemän behöver ses över så att man ska kunna agera mer polisiärt mot personer. Det innebär bl.a. en ökad möjlighet till beväpning. Slutligen behöver Tullverket enligt motionärerna flyttas från Finansdepartementets ansvarsområde till Justitiedepartementets ansvarsområde. På så vis skulle den departementala styrningen av myndigheten komma att inriktas mer mot vidare brottsbekämpning.
Utskottets ställningstagande
Tullverket utför viktiga samhällsuppgifter och ska prioritera insatser för att göra det så enkelt och smidigt som möjligt för allmänheten och företagen att göra rätt för sig samtidigt som Tullverkets insatser ska skydda från hot mot hälsa, miljö och säkerhet.
Utskottet ser givetvis allvarligt på smuggling och annan brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Det är av största vikt att Tullverket och Polismyndigheten samarbetar så långt det är möjligt i de fall där Tullverket inte självt har befogenhet att ingripa. Utskottet uppfattar att myndigheterna har ett nära samarbete i dessa frågor. Utskottet har också tidigare tillstyrkt förslag om att Tullverket ska ges ett utökat uppdrag.
Utskottet har i budgeten för 2020 tillstyrkt en varaktig förstärkning av Tullverkets anslag med 40 miljoner kronor utöver den planenliga ökningen med 75 miljoner kronor. Den kraftiga förstärkningen av Tullverkets anslag ger myndigheten goda förutsättningar för att kunna öka och förbättra kontrollverksamheten bl.a. genom en ökad närvaro vid gränserna.
Utskottet tycker inte att det i övrigt finns anledning att närmare kommentera hur Tullverket utformar sin verksamhet, vare sig när det gäller placering av tullstationer, satsningar på digitalisering och it-utveckling eller möjligheterna till samkörning av data. Utskottet utgår från att Tullverket på eget initiativ föreslår de regelförändringar som det anser behövs för att kunna bedriva sin verksamhet på ett effektivt sätt.
Utskottet avstyrker därmed samtliga yrkanden som behandlas i avsnittet.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om utrustning och säkerhet för Tullverkets personal.
Jämför reservation 8 (SD).
Motionerna
Utrustning och säkerhet för Tullverkets personal m.m.
Flera motioner behandlar frågan om beväpning av Tullverkets personal.
I motion 2019/20:874 av Pål Jonson (M) anförs att systemet med elektronisk klarering för godstrafik av varor bör införas skyndsamt och även vid E16 på gränsen mot Norge.
I motion 2019/20:2285 av Sten Bergheden (M) anförs att man bör låta utreda möjligheten för tulltjänstemän att bära vapen och att även se över tulltjänstemännens befogenheter i stort och ge dem fler polisiära befogenheter.
I kommittémotion 2019/20:554 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 12 och 17 anförs att Tullverket bör få tillåtelse att utbilda och utrusta sin personal med tjänstevapen. Det är av synnerlig vikt, särskilt då Tullverket får uppgifter om att arbeta aktivare mot gränsöverskridande brottslighet, att deras möjlighet att bära tjänstevapen i fler fall än i dag utvidgas. Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag eller bevis på att så kommer att ske. Personalens säkerhet är en viktig fråga som bör prioriteras inom Tullverket, främst inom gränsskyddet och övrig brottsbekämpning. Tullverket bör tillföras ökade resurser för att öka insatserna för att förbättra personskydd och säkerhet för Tullverkets personal.
I motion 2019/20:3058 av Richard Jomshof (SD) anförs att för att öka tullinspektörernas säkerhet och effektivitet samt för att upprätthålla statens gränsskydd mot grov organiserad brottslighet bör tullinspektörernas möjlighet att bära tjänstevapen skyndsamt utvidgas.
I motion 2019/20:3225 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 7 och 11 anförs att möjligheterna för tulltjänstemän att beväpna sig ska förenklas. Vidare anförs att man bör möjliggöra vapenträning för fler tulltjänstemän.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har även tidigare haft anledning att behandla motionsförslag om tulltjänstemännens tjänstevapen (se bet. 2018/19:SkU1). Av förordningen (2016:1332) med instruktion för Tullverket framgår att Tullverket får meddela föreskrifter om beväpning, uniformer och annan personlig utrustning för sina anställda. Vilken utrustning som Tullverkets tjänstemän bör ha för att kunna utföra sina arbetsuppgifter är alltså en fråga för myndighetsledningen att besluta om. Utskottet anser inte att det finns någon anledning att närmare kommentera hur myndigheten tillämpar bestämmelserna. Även vilken utrustning Tullverket ska ha i övrigt och vilket it-stöd som personalen behöver är enligt utskottet en fråga för Tullverkets ledning att ta ställning till.
Utskottet avstyrker därmed motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om Tullverkets förutsättningar att stoppa utförsel av stöldgods.
Jämför reservation 9 (M), 10 (SD) och 11 (C).
Motionerna
Flera motioner behandlar Tullverkets förmåga när det gäller utförsel av stöldgods.
I motion 2019/20:885 av Pål Jonson (M) anförs att kraftiga tullinsatser vid större gränsövergångar skulle kunna avhjälpa en stor del av problemet med internationella stöldligor som för ut stöldgods ur landet. Det bör därför övervägas att ge Tullverkets tjänstemän befogenhet att stoppa och kontrollera misstänkt utförsel av stöldgods.
I motion 2019/20:1340 av Betty Malmberg (M) yrkande 2 framförs krav på att något måste göras för att hindra de internationella stöldligorna som lämnar landet utan att Tullverket kan ingripa. Om Tullverket ska få rätt att ingripa mot utförsel av stöldgods krävs nya regler. Det sker snabbast genom en förordningsändring.
I motion 2019/20:1462 av Maria Stockhaus (M) yrkandena 1 och 2 anförs att det måste vara en bättre kontroll vid Sveriges gränser för att säkerställa att stulna bilar, husbilar och husvagnar inte kan lämna landet utan att upptäckas. En utredning bör få i uppdrag att ta fram förslag på hur stulna bilar, husvagnar och husbilar ska förhindras att lämna landet.
I motion 2019/20:1946 av Ida Drougge (M) yrkande 1 anförs att Tullverket bör ges befogenhet att stoppa och kontrollera misstänkt utförsel av stöldgods.
Även i motion 2019/20:2197 av Lars-Arne Staxäng (M) yrkande 1 anförs att Tullverket bör ges möjlighet att mer effektivt bekämpa brottslighet och möjlighet att stoppa stöldgods som är på väg ut ur landet.
Enligt motion 2019/20:2382 av Lars Jilmstad (M) bör omedelbara åtgärder vidtas för att stoppa utförsel av stöldgods. I den mån ytterligare lagstiftning behövs, t.ex. när det gäller tullpersonals befogenheter måste sådana lagförslag ges högsta prioritet.
I kommittémotion 2019/20:2674 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 2 anförs att Tullverkets tjänstemän bör ges befogenhet att stoppa och genomsöka fordon samt kvarhålla personer som påträffats med misstänkt stöldgods.
Även i motion 2019/20:2905 av Edward Riedl (M) yrkas att Tullverket ska ges befogenhet att stoppa och kontrollera misstänkt utförsel av stöldgods.
I kommittémotion 2019/20:3061 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 8 anförs att trots en omfattande utförsel av stöldgods ur landet saknar Tullverkets personal befogenhet att hindra en person eller stoppa och genomsöka ett fordon med misstänkt stöldgods vid Sveriges gräns. Moderaterna har drivit denna fråga under lång tid och efterlyser nu en omedelbar lagändring för att ge Tullverkets personal denna befogenhet.
I kommittémotion 2019/20:378 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3 anförs att för att ytterligare motarbeta de professionella stöldligorna måste möjligheten att frakta ut stöldgodset ur landet begränsas. Tullverket måste ges i uppdrag att ytterligare intensifiera sitt arbete mot organiserad kriminalitet och ges förmåga att eftersöka och hantera illegal utförsel i högre utsträckning än i dag.
I kommittémotion 2019/20:554 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 18 anförs att arbetet med att utföra kontroller för att upptäcka utförsel av stöldgods och annan kriminell utförsel måste intensifieras och ges de förutsättningar som krävs för att kunna beivra denna typ av brott effektivt.
I motion 2019/20:3225 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 5 anförs att regeringen bör ge Tullverket befogenheter att beslagta gods samt stoppa och kvarhålla fordon och misstänkta gärningspersoner för att sedan lämna en eventuell förundersökning till polisen.
I kommittémotion 2019/20:3248 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 27 framförs att motionärerna vill att Tullverkets tjänstemän ska ha befogenhet att undersöka fordon och kvarhålla personer som påträffas med misstänkt stöldgods. Det är också av vikt att Tullverket får befogenhet att hålla kvar kurirförsändelser, och inte bara postförsändelser som fallet är i dag.
I kommittémotion 2019/20:2794 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 21 yrkas att Tullverket bör ges befogenhet att ingripa vid misstänkt utförsel av stöldgods.
I motion 2019/20:2809 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 1 anförs att lagstiftningen bör ändras så att utförsel av stöldgods kriminaliseras och att Tullverket får befogenhet att beslagta stöldgods.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser allvarligt på smuggling och annan brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Det är av största vikt att Tullverket och Polismyndigheten samarbetar så långt möjligt i de fall där Tullverket inte självt har befogenhet att ingripa. Utskottet uppfattar att myndigheterna har ett nära samarbete i dessa frågor.
Regeringen har uttalat att det finns anledning att förstärka samarbetet mellan olika myndigheter i Sverige i syfte att försvåra för de internationella brottsnätverken att agera i landet. Tullverket, Polismyndigheten och Kustbevakningen har därför av regeringen getts i uppdrag att tillsammans se över hur man kan stärka arbetet mot stöldligor. Myndigheterna ska analysera hur de, utifrån sina respektive befogenheter, kan samordna eller gemensamt vidta åtgärder som försvårar för internationella brottsnätverk att verka i landet. Resultatet av analysen ska sedan ligga till grund för en fortsatt samverkan på området. Uppdraget ska slutredovisas senast den 14 februari 2020.
Utskottet noterar att det finns en medvetenhet hos regeringen om problemen. Utskottet vill inte förekomma det analysarbete som pågår och förutsätter att regeringen inte är främmande för att göra regeländringar om så skulle krävas för att komma till rätta med problematiken.
Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att Tullverket ska ges utökade befogenheter att besluta om postspärr.
Jämför reservation 12 (M).
Motionerna
I kommittémotion 2019/20:2674 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 4 anförs att Tullverket har rätt att besluta om s.k. postspärr, vilket innebär att en postförsändelse kvarhålls av Tullverket för kontroll. Denna möjlighet är dock begränsad till misstanke om narkotika. Möjlighet till postspärr gäller inte heller försändelser som är förmedlade av kurirföretag. Tullverket bör därför ges utökade befogenheter att besluta om postspärr och för försändelser förmedlade av kurirföretag.
I kommittémotion 2019/20:3061 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 9 anförs att Tullverket måste ges utökade befogenheter att besluta om postspärr. Systemet bör utökas till att även omfatta kurirföretag.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har tidigare tillkännagett att regeringen bör se över möjligheten att utöka Tullverkets befogenhet att besluta om postspärr för postförsändelser samt att införa samma möjlighet för försändelser som är förmedlade av kurirföretag (bet. 2015/16:SkU21 punkt 3, rskr. 2015/16:161). Riksdagen har vidare tillkännagett att regeringen bör se över smugglingslagstiftningen så att den skärpta synen på vapenbrott får genomslag även vad gäller vapensmuggling (bet. 2016/17:JU18 punkt 45, rskr. 2016/17:223). Som svar på dessa tillkännagivanden från riksdagen beslutade regeringen i april 2018 om att ge en utredare i uppdrag att se över dessa frågor. I juli 2019 lämnade utredaren sina förslag i promemorian En strängare syn på vapenbrott och smuggling av vapen och explosiva varor (Ds 2019:14). I promemorian uttalas bl.a. att för att Tullverket ska kunna bli ännu mer effektivt kan myndighetens befogenheter behöva utökas i fråga om smuggling i post- och kurirflödet. Utredaren föreslår därför att Tullverket får befogenhet att hålla kvar försändelser som kan antas innehålla vapen eller explosiva varor. Promemorian remissbehandlades t.o.m. den 31 oktober 2019 och bereds nu inom Regeringskansliet.
Utskottet vill inte förekomma regeringens arbete i detta skede men förutsätter att regeringen är villig att genomföra de åtgärder som behövs för att komma till rätta med problemen.
Utskottet avstyrker därmed motionerna.
|
1. |
Riksrevisionens rapport om Tullverkets kontroll, punkt 1 (M) |
av Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Boriana Åberg (M) och Kjell Jansson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3414 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1 och 2,
avslår motionerna
2019/20:3416 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 1–4 och
2019/20:3418 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkandena 1 och 2 samt
lägger skrivelse 2019/20:35 till handlingarna.
Ställningstagande
Riksrevisionen konstaterar i rapporten att antalet kontroller som utförs är mycket lågt i förhållande till de stora flöden som ska övervakas, vilket ställer krav på välfungerande metoder för att hitta de kontrollobjekt som genererar störst nytta. Vidare pekar Riksrevisionen på att åtgärder för att förbättra regelverk, teknik, kompetens m.m. avseende kontrollverksamheten samt en ökad anpassningsförmåga till förändringar i omvärlden skulle kunna öka effektiviteten. Riksrevisionen gör bedömningen att Tullverkets kunskap om smugglingens omfattning är relativt låg, särskilt gällande vapen. Ett genomgående problem som Riksrevisionen lyfter fram är bristen på ändamålsenlig uppföljning inom underrättelseverksamheten. Det är också ett problem att det saknas en klar struktur för hur det strategiska underrättelsearbetet ska vara utformat och hur den information som tas fram ska användas vid inriktningen av kontrollverksamheten.
Utförsel av stöldgods från Sverige är i dag ett omfattande och allvarligt problem. Regeringen har varit senfärdig med att vidta åtgärder för att stärka Tullverket och för att förhindra framför allt utförsel av exempelvis stöldgods och har fortfarande inte aviserat tillräckliga åtgärder för att få bukt med problemen kring vapensmuggling och utförsel av stöldgods. I dag saknar Tullverkets personal befogenhet att hindra en person eller stoppa och genomsöka ett fordon med misstänkt stöldgods vid Sveriges gräns. Den uppgiften ligger i stället på polisen, som dock långt ifrån alltid finns på plats för att kunna ingripa innan t.ex. en färja har lämnat hamnen. Riksrevisionen pekar just på att åtgärder för att förbättra regelverk, teknik, kompetens m.m. avseende kontrollverksamheten skulle kunna öka effektiviteten att åtgärder bör vidtas för att öka antalet beslag. Att Tullverket ges möjlighet att stoppa och genomsöka fordon med misstänkt stöldgods skulle även tillgodose det behov som Riksrevisionen påtalar i rekommendationer – att vidta åtgärder som säkerställer att särskilt prioriterade kontrolluppslag omhändertas. Därför är det av stor vikt att Tullverkets tjänstemän ges befogenhet att stoppa och genomsöka fordon samt kvarhålla personer som påträffats med misstänkt stöldgods. Tullverket bör få utökade befogenheter för att bidra till ett tryggt samhälle. Utöver de akuta behoven är det mycket som tyder på att Tullverket framöver kommer att behöva ytterligare verktyg för att bekämpa den brottslighet som blivit alltmer internationell. Det är därför angeläget att få till en samlad översyn av myndighetens möjligheter att bekämpa brott, och Riksrevisionen är tydlig med att Tullverket bör undersöka möjligheten att vidta åtgärder och förbättra både teknik och regelverk för att öka antalet beslag. Dessa åtgärder bör enligt Moderaterna omfatta utökade möjligheter att bekämpa brott genom att Tullverket bl.a. ska kunna leda förundersökningar och ha befogenhet att genomsöka fordon med exempelvis misstänkt stöldgods. Detta skulle även kunna öka kunskapen om storleken på den illegala införseln av varor och tydliggöra rollen för det strategiska underrättelsearbetet som Riksrevisionen rekommenderar bör förbättras.
Tullverkets tjänstemän bör därför ges befogenhet att stoppa och genomsöka fordon samt hålla kvar personer som påträffats med misstänkt stöldgods. Vidare bör Tullverkets roll som brottsbekämpande myndighet stärkas och Tullverket ges större befogenheter i fråga om utredningar om beslag av smuggelgods.
|
2. |
Riksrevisionens rapport om Tullverkets kontroll, punkt 1 (SD) |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Johnny Skalin (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3416 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 1–4,
avslår motionerna
2019/20:3414 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1 och 2 samt
2019/20:3418 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkandena 1 och 2 samt
lägger skrivelse 2019/20:35 till handlingarna.
Ställningstagande
Riksrevisionen har utfört en granskning där man utreder om Tullverket har utformat sin kontrollverksamhet på ett effektivt sätt. Det budskap som framförs till Tullverket från Riksrevisionen och regeringen är återhållsamt och begränsar sig till rekommendationer om att bl.a. ”förbättra Tullverkets kontrollverktyg och anpassningsförmåga” samt att Tullverket ”använder sina resurser på det sätt som ger störst möjliga nytta”. Sverigedemokraterna ställer sig förvisso bakom dessa rekommendationer. Samtidigt noteras att Tullverket har svårt att utvärdera införseln av illegala vapen, vilket sägs vara ”otillfredsställande”. Detta är ett omfattande problem eftersom yrkes-kriminella införskaffar illegala vapen och dessutom använder dem i förfärande utsträckning.
Parallellt med att förhindra smuggling av olika slag ska Tullverket tillhandahålla service åt seriösa företag och underlätta alla former av legal handel, vilket innebär att det är ett omfattande uppdrag.
Vi anser att Tullverkets ambitionsnivå ska höjas. För att göra detta måste Tullverket tillföras mer resurser i paritet med en höjd ambitionsnivå.
Det är Sverigedemokraternas uppfattning att Tullverket inte ges resursmässiga förutsättningar att genomföra sitt uppdrag på ett tillräckligt bra sätt, oaktat anpassningsförmågan och effektivisering. Resursförstärkning handlar i första hand om mer personal, men även om ändamålsenlig utformning av exempelvis färjeterminaler och tillfredsställande tillgång till teknisk utrustning, vilket exempelvis kan handla om röntgenutrustning och apparatur för att detektera förhöjd koldioxidhalt. I fråga om befogenheter bör slutsatsen vara att kontrollmandatet inte är tillräckligt. Sverigedemokraterna har vid upprepade tillfällen föreslagit utökade befogenheter för att stävja internationell och gränsöverskridande brottslighet. Frågan om utökade befogenheter för Tullverket bör skyndsamt utredas med syfte att underlätta och effektivisera myndighetens arbete. Riksrevisionens rapport berör vissa svårigheter med kontinuerliga gränskontroller och EU-rätten, då troligtvis Schengenkodexen. Men flera förslag som vårt parti har lagt fram bör alltjämt kunna genomföras, i synnerhet då man redan i dag genom en viss teknikalitet använder sig av kontinuerligt upprepade beslut om inre gränskontroller. Sverigedemokraterna delar således inte uppfattningen att Tullverket har det mandat och de befogenheter Tullverket behöver för att Sverige ska ha ett effektivt gränsskydd. Sverigedemokraterna vill dessutom inrätta en särskild enhet för vägkontroll. Denna enhets inspektörer ska i första hand arbeta med kontroll av fordon och förare på väg och kontakta tullen när de upptäcker något som faller in under tullens ansvarsområde.
|
3. |
Riksrevisionens rapport om Tullverkets kontroll, punkt 1 (KD) |
av Marcus Jonsson (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3418 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkandena 1 och 2,
avslår motionerna
2019/20:3414 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1 och 2 samt
2019/20:3416 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 1–4 och
lägger skrivelse 2019/20:35 till handlingarna.
Ställningstagande
Tullverket har under ett antal år getts större anslag, inte minst tack vare KD/M-budgeten som vann riksdagens stöd i december 2018. Kristdemokraterna välkomnar att dessa anslagsökningar fortsätter även under kommande år och ser att medlen kommer väl till användning hos Tullverket. Dock krävs det också utökade befogenheter och förbättrade arbetsmetoder hos myndigheten för att arbetet ska kunna bli än mer effektivt. Riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om utökade befogenheter som regeringen snarast måste agera på. Samtidigt ser vi utifrån Riksrevisionens rapport att också arbetsmetoderna måste förbättras. Regeringen måste ta det yttersta ansvaret för detta. I regleringsbrevet för Tullverket nämns vapen tillsammans med alkohol och narkotika under punkten kontrollverksamhet. Kristdemokraterna anser emellertid att eftersom kunskapen om alkohol- och narkotikasmuggling är stor, medan kunskapen om vapen är mycket låg, bör Tullverket få ett särskilt uppdrag att förbättra arbetet mot vapensmuggling. Ett sådant uppdrag bör vara både reaktivt – dvs. stoppa vapen vid svensk gräns – och proaktivt, dvs. minska antalet vapen som finns tillgängliga för smuggling utomlands, exempelvis genom gemensamma EU-initiativ för att minska vapentillgången i unionen och dess närhet.
Riksrevisionen konstaterar att samtidigt som det dödliga skjutvapenvåldet har ökat i Sverige, så har tullens beslag av skjutvapen minskat, från 61 under 2017 till 41 under 2018. En bärande orsak till detta är att tullen inte har samma information om tillvägagångssätten för vapensmuggling som man har i fråga om exempelvis narkotika. Detta blir en akilleshäl i kampen mot den organiserade brottsligheten. Ska trenden med det dödliga skjutvapenvåldet minska, måste antalet vapen också minska. Det kräver en avsevärt förbättrad förmåga hos Tullverket att stoppa vapen vid gränsen. Det krävs kunskap om hur vapen smugglas till Sverige, vilka vägar de tar och vilka metoder som används. Detta tycks saknas i dag. Det räcker inte med att regeringen ökar Tullverkets resurser; den måste också använda andra styrmedel för att få dem att inrikta sin verksamhet på att stoppa vapen i större utsträckning.
Det behöver bli en bättre kontroll av vilka fordon som kommer in i och lämnar landet. Kristdemokraterna anser att s.k. ANPR-kameror som automatiskt känner igen registreringsskyltar ska användas vid alla gränspassager. Detta kan bli ett effektivt verktyg som ökar möjligheten att upptäcka misstänkta personer vid gränsen.
Riksrevisionen konstaterar vidare att Tullverket sedan 2018 inte längre har direkt tillgång till flygbolagens passagerarinformation, på grund av en ny EU-lagstiftning som kom då. Detta påverkar Tullverkets möjligheter att hitta misstänkta flygpassagerare negativt. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att vidta åtgärder för att skynda på anslutningen av flygbolag, vilket regeringen dock inte tänker göra, enligt skrivelsen. Det regeringen anför i skrivelsen löser inte problemen, utan jag anser att det är ytterst viktigt att regeringen sätter press på flygbolagen eftersom de flygbolag som anslutit sig till det nya systemet bara står för 60 procent av flygtrafiken.
Riksrevisionen har också identifierat att det är ett problem att lagstiftningen anger att PNR-uppgifter bara kan användas vid brott som kan ge fängelse i tre år eller mer. Uppgifter kan därför inte beställas för kontroller riktade mot smuggling av punktskattepliktiga varor, vilket försvårar detta arbete. Detta är en följd av hur EU-direktivet är utformat. Regeringen bör, för att möjliggöra ett kraftfullare arbete mot smuggling, ta initiativ till att förändra direktivet så att myndigheterna i framtiden kan bekämpa också denna brottslighet.
|
4. |
av Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Boriana Åberg (M) och Kjell Jansson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:2674 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1 och 5 samt
2019/20:3061 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 7 och
avslår motionerna
2019/20:554 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 14, 16 och 19,
2019/20:705 av Mats Nordberg (SD),
2019/20:740 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 1–4,
2019/20:1363 av Alexandra Anstrell (M),
2019/20:2471 av Margareta Cederfelt (M),
2019/20:2540 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:2794 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 20,
2019/20:3225 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1–4 och 10 samt
2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 2.
Ställningstagande
Sverige behöver en helt annan förmåga att upprätthålla gränsskyddet. Denna uppgift har varit eftersatt under lång tid och situationen är ansträngd. Möjligheterna måste öka att hindra smuggling av narkotika och vapen från att komma in i landet och stöldgods från att föras ut ur landet. Tullverkets brottsbekämpande uppdrag bör stärkas, utan att ge avkall på det handelsrelaterade arbetet. Det är av vikt att Tullverket ges ökade befogenheter, samtidigt som myndigheten ska värna privatpersoners möjligheter att röra sig över gränsen utan att drabbas av obefogat stor byråkrati och fördröjelser. Tullverkets verksamhet är i dag inte dimensionerad för ett förstärkt brottsbekämpande uppdrag. I takt med att kriminaliteten blir alltmer internationell behövs satsningar på såväl ny teknik som fler anställda.
Tullen måste stärkas och få utökade befogenheter för att bidra till ett tryggt samhälle. Utöver de akuta behoven pekar mycket på att Tullverket framöver kommer att behöva ytterligare ett antal verktyg för att bekämpa den brottslighet som blivit alltmer internationell. Tullen bör ges större befogenheter i fråga om utredningar om smuggelgods. Vidare bör utredas om att t.ex. ge Tullverket rätt att leda förundersökningar för vissa narkotika- och vapenärenden, liksom att införa särskilda jouråklagare i tullrelaterade ärenden. Vi vill därför se en bred och samlad översyn av myndighetens möjligheter att bekämpa brott för att stärka Tullverkets roll som brottsbekämpande myndighet. Här bör också samarbetet med andra myndigheter analyseras, t.ex. med Polismyndigheten och Skatteverket.
|
5. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Johnny Skalin (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:554 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 14, 16 och 19 samt
2019/20:740 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 1–4 och
avslår motionerna
2019/20:705 av Mats Nordberg (SD),
2019/20:1363 av Alexandra Anstrell (M),
2019/20:2471 av Margareta Cederfelt (M),
2019/20:2540 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:2674 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1 och 5,
2019/20:2794 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 20,
2019/20:3061 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 7,
2019/20:3225 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1–4 och 10 samt
2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 2.
Ställningstagande
Arbetet med att införa den nya unionstullkodexen inom EU pågår för fullt inom Tullverket. Det är ett omfattande arbete som har utförts, men mycket återstår. Detta arbete kräver stora resurser för vilka Tullverket har fått viss kompensation under de senaste åren. Den operativa verksamheten har skalats ned för att finansiera det nödvändiga utvecklingsarbetet. Regeringens mångåriga underfinansiering av Tullverkets it-utvecklingsuppdrag påverkar således verkets hela verksamhet på ett negativt sätt. Detta är en viktig faktor bakom de stora neddragningar av den operativa verksamheten som Tullverket har tvingats till på grund av att de senaste regeringarna inte har tagit varningssignalerna på allvar. Sverigedemokraterna anser att Tullverket måste kompenseras för de underskott som uppstått på grund av underfinansieringen av detta utvecklingsarbete. Detta är helt avgörande för att Tullverket ska kunna ge svensk handel det stöd som måste till för att bygga och vidmakthålla en väl fungerande handelsverksamhet med omvärlden.
Sverige är helt beroende av sin exportindustri och det är därför en mycket viktig funktion för Tullverkets del att upprätthålla en hög servicegrad inom sin verksamhetsgren Effektiv handel. Det är viktigt att funktioner såsom klarering, revision, information och utbildning fungerar. Trots att datoriseringen av många funktioner ökar fortsätter behovet av manuella insatser i dessa verksamhetsgrenar att öka. Det skapar obalanser i verksamheten när Tullverket inte kan klara det ökade trycket från företag som har behov av detta stöd för att kunna hantera sin verksamhet effektivt. Under de senaste åren har Tullverket tvingats flytta personal från övervakningsarbetet för att man ska kunna upprätthålla en någorlunda väl fungerande klareringsverksamhet. Den senare är avgörande för att export och import ska kunna fungera. Övervakningsarbetet är dock också en mycket viktig del i arbetet med att upprätthålla förtroendet för systemet och för att minimera tullfelet, dvs. differensen mellan inbetalad tull och tull enligt lag. Det är alltså inte en lösning på något problem att underminera den delen av verksamheten för att kunna upprätthålla en annan. Samtliga delar måste fungera. Tullverket måste ha en tillräckligt stor personalstyrka för att kunna klara av båda dessa uppgifter om vi vill ha en väl fungerande handel med omvärlden och ett trovärdigt tullsystem. Servicefrågan är också en faktor i företagens bedömningsunderlag vid etableringsbeslut. Om inte väl fungerande och tillgängliga funktioner på detta område upprätthålls riskerar Sverige att tappa viktiga etableringar, och befintliga företag kan till slut välja att omlokalisera till andra länder.
Tullverket bör få befogenheter att stoppa, beslagta och hålla kvar gods eller transportörer i väntan på överlämnande till polis. Den möjlighet till kvarhållande som finns är för restriktiv, och Tullverket har anfört att deras rätt till kvarhållande försvinner när deras sök är genomfört. Kvarhållandet ska kunna fortgå till dess att polisen anländer. En utredning om detta bör skyndsamt genomföras.
Insmugglingen av substanser och preparat som är olagliga eller belagda med olika restriktioner i Sverige är en mycket allvarlig företeelse. Det kan handla om farliga dopningspreparat, narkotikaklassade läkemedel eller piratkopierade mediciner som allvarligt riskerar att skada brukare. Den typ av organiserad brottslighet som står bakom handeln med sådana preparat är organisationer som tillhandahåller varor och tjänster på en svart marknad och som drivs av ett vinstintresse precis som legala företag. De är därför inte sena med att utnyttja luckor i lagar för att finna nya effektiva leverans- och försäljningsmetoder. Tullens befogenheter att kontrollera varor ifrån ett annat EU-medlemsland regleras i lag, den s.k. inregränslagen (1996:701). I förteckningen över vilka varor som får kontrolleras inkluderas dock inte läkemedel. Regeringen bör återkomma med ett lagförslag som ger Tullverket befogenheten att ingripa på ett adekvat vis mot läkemedelsinförsel som verkar komma från ett annat EU-medlemsland.
Genom samverkan mellan olika myndigheter skapas optimala förutsättningar för att kunna upptäcka och beivra organiserad och annan grov brottslighet. Tullverket och andra myndigheter bedriver sedan 2009 en organiserad samverkan inom ramen för projektet Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten. Detta är ett mycket framgångsrikt samarbete som bör intensifieras och utvecklas på olika sätt. Lagstiftningen behöver dock ses över ur olika perspektiv för att ytterligare öppna samverkansvägar, inte minst genom att utnyttja datoriserade hjälpmedel och samkörning av relevanta data som finns tillgängliga hos olika myndigheter, i väsentligt högre utsträckning än vad som i dag är möjligt. Sverige har varit naivt i fråga om att inte använda den information som finns för att upptäcka och beivra kriminell verksamhet.
|
6. |
av Marcus Jonsson (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 2 och
avslår motionerna
2019/20:554 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 14, 16 och 19,
2019/20:705 av Mats Nordberg (SD),
2019/20:740 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 1–4,
2019/20:1363 av Alexandra Anstrell (M),
2019/20:2471 av Margareta Cederfelt (M),
2019/20:2540 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:2674 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1 och 5,
2019/20:2794 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 20,
2019/20:3061 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 7 och
2019/20:3225 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1–4 och 10.
Ställningstagande
Det svenska Tullverket har genomgått stora förändringar sedan Sveriges medlemskap i EU. Den fria rörligheten inom EU för mycket gott med sig men får inte innebära att svenska gränser står oskyddade. Kristdemokraterna vill stärka tullens brottsbekämpande verksamhet och gränsskyddet.
Tullverket är i dag för starkt inriktad på att vara en uppbördsmyndighet under Finansdepartementet. Det innebär att deras huvuduppgift är att kontrollera införseln av punktskattepliktiga varor och driva in skatt. Tullen söker också efter narkotika och illegala vapen, men myndigheten har för svaga befogenheter. Det är en del i en kedja som gjort att Sverige kallats för ett ”smörgåsbord” för internationella stöldligor. Endast 3 procent av inbrotten i Sverige klaras upp. Tullen tvingas se på när misstänkt stöldgods lämnar landet och saknar ett uppdrag i regleringsbrevet att kontrollera utförsel. Tack vare den budget som Kristdemokraterna, tillsammans med Moderaterna, vann gehör för i riksdagen hösten 2018 har riksdagen riktat ett tillkännagivande till regeringen om att Tullverkets befogenheter måste utökas. Lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen behöver ändras så att stöldgods och hälerigods ingår i gruppen varor som Tullverket får kontrollera vid gränsen. Detta måste genomföras snarast. Innan en omorganisering av tullen och ändrad lagstiftning är på plats behöver poliser placeras i tullens arbetslag eftersom polisen har befogenhet att beslagta misstänkt stöldgods och att frihetsberöva personer, vilket tullen i dagsläget inte har.
Inresekontroller (passkontroller och id-kontroller) bör utföras i större utsträckning än i dag. Tullen behöver i ökad utsträckning bli en gränsskyddsmyndighet som kan beivra alla typer av brott vid gränsen. Inte minst bör utförseln av varor kontrolleras betydligt hårdare. Det dåliga gränsskyddet är en av anledningarna till att antalet inbrott är så högt och uppklarningen så låg. Kristdemokraterna menar att Tullverket bör få ett tydligare uppdrag att kontrollera, stoppa och kvarhålla (frihetsberöva) personer vid gränsen. Tullens skarpare befogenheter att frihetsberöva kommer att ge dem bättre möjlighet att kontrollera in- och utflöden av varor och människor till landet. Det är viktigt att Tullverket finns närvarande längs de stora trafiklederna under dygnets alla timmar.
Sverige behöver också bättre kontroller av vilka fordon som kommer in i och lämnar landet. Därför bör ANPR-kameror som automatiskt känner igen registreringsskyltar vid alla gränspassager användas.
|
7. |
av Joar Forssell (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:2794 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 20 och
avslår motionerna
2019/20:554 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 14, 16 och 19,
2019/20:705 av Mats Nordberg (SD),
2019/20:740 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 1–4,
2019/20:1363 av Alexandra Anstrell (M),
2019/20:2471 av Margareta Cederfelt (M),
2019/20:2540 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:2674 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1 och 5,
2019/20:3061 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 7,
2019/20:3225 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1–4 och 10 samt
2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 2.
Ställningstagande
Tullens arbete är av stor betydelse i arbetet mot gränsöverskridande internationell brottslighet. Samtidigt är Tullverkets befogenheter att ingripa vid misstänkt utförsel av stöldgods begränsade. Enligt den s.k. inregränslagen, lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen, kan tullen varken beslagta misstänkt stöldgods eller frihetsberöva personer som misstänks vara på väg att föra stöldgods ut ur landet. I stället ska polis tillkallas för att genomföra ingripandet, men på grund av den mycket ansträngda situationen inom Polismyndigheten är det ofta som tullare tvingas släppa igenom det misstänkta stöldgodset. När Tullverkets befogenheter begränsades i samband med EU-inträdet var avsikten att detta skulle kompenseras med motsvarande insatser från polisen samt stärkt internationellt brottsbekämpande samarbete. Även om det internationella brottsbekämpande samarbetet har utvecklats dramatiskt sedan dess är det helt otillfredsställande att tullare tvingas släppa misstänkt stöldgods till t.ex. Sveriges grannländer i hopp om att polisen i det andra landet ska ingripa. En översyn av lagstiftningen bör göras för att ge Tullverket bättre befogenheter att ingripa mot den gränsöverskridande internationella brottsligheten.
Likaså behöver Tullverkets befogenheter och möjlighet att använda tvångsmedel utökas så att försändelser som antas innehålla vapen eller explosiva varor kan stoppas.
|
8. |
Utrustning och säkerhet för Tullverkets personal, punkt 3 (SD) |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Johnny Skalin (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:554 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 12 och 17 samt
avslår motionerna
2019/20:874 av Pål Jonson (M),
2019/20:2285 av Sten Bergheden (M),
2019/20:3058 av Richard Jomshof (SD) och
2019/20:3225 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 7 och 11.
Ställningstagande
Tullverkets inspektörer ska arbeta mot grov organiserad brottslighet. Deras uppgifter inkluderar att leta efter vapen och narkotika. Enligt uppgifter till medier och andra drar de sig för att leta efter dem. En anledning är att de själva inte har skjutvapen att skydda sig med. Sverigedemokraterna anser att Tullverket ska ligga inom utgiftsområde 4, dvs. Rättsväsendet, då Tullverket främst bör ses som en brottsbekämpande organisation. Med denna utgångspunkt blir det därmed helt naturligt att även tillåta att Tullverkets personal får ha tjänstevapen. Tullverket bör därför få tillåtelse att utbilda och utrusta sin personal med tjänstevapen. Att det såsom skatteutskottet tidigare yttrat (bet. 2018/19:SkU1 s. 25) finns en juridisk grund för beväpning av tulltjänstemän i förordningen (2016:1332) med instruktion för Tullverket stämmer förvisso. Såsom 20 § i förordningen föreskriver gäller dock detta endast situationer som avses i 24 kap. brottsbalken. Denna möjlighet är inte tillräcklig och bör utvidgas. Det är av synnerlig vikt, särskilt eftersom Tullverket får uppgifter om att arbeta aktivare mot gränsöverskridande brottslighet, att deras möjlighet att bära tjänstevapen i fler fall än vad som i dag är möjligt utvidgas. Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag eller bevis på att så kommer att ske.
Den gränsöverskridande kriminaliteten har ökat. Tullen har på grund av resursbrist inte kunnat utveckla säkerheten för personalen vid gränskontrollstationerna i tillräcklig omfattning. I stället förekommer tillfällen då tullen inte kunnat utföra kontroller på grund av underbemanning och de ökade risker som en våldsammare kriminalitet utsätter verksamhetens personal för. Personalens säkerhet är en viktig fråga som bör prioriteras inom Tullverket, främst inom gränsskyddet och övrig brottsbekämpning. Samtidigt måste man möta det ökade trycket från de kriminellas verksamhet och höja ambitionsnivån för såväl kvantitet som kvalitet i verksamheten.
|
9. |
av Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Boriana Åberg (M) och Kjell Jansson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:2674 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 2 och
2019/20:3061 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 8 och
avslår motionerna
2019/20:378 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3,
2019/20:554 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 18,
2019/20:885 av Pål Jonson (M),
2019/20:1340 av Betty Malmberg (M) yrkande 2,
2019/20:1462 av Maria Stockhaus (M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:1946 av Ida Drougge (M) yrkande 1,
2019/20:2197 av Lars-Arne Staxäng (M) yrkande 1,
2019/20:2382 av Lars Jilmstad (M),
2019/20:2794 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 21,
2019/20:2809 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 1,
2019/20:2905 av Edward Riedl (M),
2019/20:3225 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 5 och
2019/20:3248 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 27.
Ställningstagande
Sverige behöver en helt annan förmåga att upprätthålla gränsskyddet. Denna uppgift har varit eftersatt under lång tid och situationen är ansträngd. Möjligheterna måste öka att hindra narkotika och vapen från att komma in i landet och stöldgods från att föras ur landet. Tullverkets brottsbekämpande uppdrag bör stärkas, utan att ge avkall på det handelsrelaterade arbetet. Det är av vikt att Tullverket ges ökade befogenheter, samtidigt som myndigheten värnar privatpersoners möjligheter att röra sig över gränsen utan att drabbas av obefogat stor byråkrati och fördröjelser. Trots en omfattande utförsel av stöldgods ur landet saknar Tullverkets personal befogenhet att hindra en person eller stoppa och genomsöka ett fordon med misstänkt stöldgods vid Sveriges gräns. Den uppgiften ligger i stället på polisen, som dock långt ifrån alltid finns på plats för att kunna ingripa innan t.ex. en färja har lämnat hamnen. Moderaterna har drivit denna fråga länge och riksdagen har uppmanat regeringen att agera. Vi efterlyser nu en omedelbar lagändring för att ge Tullverkets personal denna befogenhet.
|
10. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Johnny Skalin (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:378 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3 och
2019/20:554 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 18 och
avslår motionerna
2019/20:885 av Pål Jonson (M),
2019/20:1340 av Betty Malmberg (M) yrkande 2,
2019/20:1462 av Maria Stockhaus (M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:1946 av Ida Drougge (M) yrkande 1,
2019/20:2197 av Lars-Arne Staxäng (M) yrkande 1,
2019/20:2382 av Lars Jilmstad (M),
2019/20:2674 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 2,
2019/20:2794 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 21,
2019/20:2809 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 1,
2019/20:2905 av Edward Riedl (M),
2019/20:3061 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 8,
2019/20:3225 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 5 och
2019/20:3248 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 27.
Ställningstagande
För att komma åt de professionella stöldligorna krävs krafttag mot hälerinätverken och deras verksamhet. Genom att vidta åtgärder mot de som befattar sig med stulna varor kan vi även stävja stölderna. Företrädare för verksamheter som medvetet befattar sig med stöldgods bör därför beläggas med näringsförbud. För att ytterligare motarbeta de professionella stöldligorna måste möjligheterna att frakta ut stöldgodset ur landet kraftigt begränsas. Här krävs att Tullverket ges i uppdrag att ytterligare intensifiera sitt arbete mot organiserad kriminalitet samt ges förmåga att eftersöka och hantera illegal utförsel i högre utsträckning. Tullverket bör därför få befogenheter att stoppa, beslagta och hålla kvar gods eller transportörer i väntan på överlämnande till polis. Den möjlighet till kvarhållande som finns är för restriktiv, och Tullverket har anfört att deras rätt till kvarhållande försvinner när deras sök är genomfört. Kvarhållandet ska kunna fortgå till dess att polis anländer. En utredning om detta bör skyndsamt genomföras.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
|
11. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3248 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 27 och
avslår motionerna
2019/20:378 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3,
2019/20:554 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 18,
2019/20:885 av Pål Jonson (M),
2019/20:1340 av Betty Malmberg (M) yrkande 2,
2019/20:1462 av Maria Stockhaus (M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:1946 av Ida Drougge (M) yrkande 1,
2019/20:2197 av Lars-Arne Staxäng (M) yrkande 1,
2019/20:2382 av Lars Jilmstad (M),
2019/20:2674 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 2,
2019/20:2794 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 21,
2019/20:2809 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 1,
2019/20:2905 av Edward Riedl (M),
2019/20:3061 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 8 och
2019/20:3225 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 5.
Ställningstagande
Enligt polisen begås hälften av alla inbrott av utländska stöldligor, men med dagens bestämmelser har tulltjänstemännen inte någon befogenhet att hindra en person eller stoppa ett fordon med misstänkt stöldgods vid Sveriges gräns. Att tullen måste tillkalla polis för att hindra att misstänkt stöldgods smugglas ut leder till problem eftersom polisen allt som oftast har många andra arbetsuppgifter som behöver prioriteras. Misstänkt stöldgods omfattas inte av lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen. Centerpartiet vill att Tullverkets tjänstemän ska ha befogenhet att undersöka fordon och kvarhålla personer som påträffas med misstänkt stöldgods genom att detta läggs till i den ovannämnda lagen.
|
12. |
Tullverkets möjlighet att genom postspärr hålla kvar kurirförsändelser, punkt 5 (M) |
av Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Boriana Åberg (M) och Kjell Jansson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:2674 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 4 och
2019/20:3061 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 9.
Ställningstagande
Tullverket har rätt att besluta om s.k. postspärr, vilket innebär att en postförsändelse kvarhålls för att Tullverket ska kunna utföra sina kontroller. Denna möjlighet är dock begränsad till misstanke om narkotika. Dessutom omfattar möjligheten inte försändelser förmedlade av kurirföretag, som t.ex. DHL eller Fedex. I praktiken innebär det att en stor del av försändelserna över huvud taget inte kan kontrolleras. Situationen är djupt otillfredsställande, och lagstiftningen är i stort behov av förändring. Tullverket måste ges utökade befogenheter att besluta om postspärr. Samma möjlighet bör finnas för försändelser förmedlade av kurirföretag.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Regeringens skrivelse 2019/20:35 Riksrevisionens rapport om Tullverkets kontroll.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Tullverkets tjänstemän bör ges befogenhet att stoppa och genomsöka fordon samt hålla kvar personer som påträffats med misstänkt stöldgods, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Tullverkets roll som brottsbekämpande myndighet och ge Tullverket större befogenheter i fråga om utredningar om beslag av smuggelgods och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Tullverkets ambitionsnivå ska höjas och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Tullverket behöver tillföras mer resurser i paritet med en höjd ambitionsnivå och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda utökade befogenheter för Tullverket och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en särskild enhet för vägkontroll och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vapensmuggling och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om passagerarinformation och tillkännager detta för regeringen.
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka Tullverkets förmåga att eftersöka och hantera illegal utförsel och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om beväpning av tulltjänstemän och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om befogenhet att kvarhålla gods och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om befogenhet att ingripa mot läkemedelsinförsel och tillkännager detta för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade insatser för att förbättra personskydd och säkerhet för Tullverkets personal och tillkännager detta för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ökad förmåga att hantera illegal utförsel av stöldgods och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Tullverkets samverkan med andra myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tulltjänstemän ska närvara vid start och landning av internationella reguljära flyg och charterflyg och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om digitalisering av tullförfaranden och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samverkan med andra myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om investering i teknik och lokaler och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om service och kontrollverksamhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att systemet elektronisk klarering för godstrafik av varor bör införas skyndsamt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge Tullverkets tjänstemän befogenhet att stoppa och kontrollera misstänkt utförsel av stöldgods och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra lagen så att tullen ges befogenhet att beslagta stöldgods och gripa misstänkta gärningsmän, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjliga lösningar för en differentierad tullsats för en förbättrad miljö och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre kontroll vid våra gränser för att säkerställa att stulna bilar, husbilar och husvagnar inte kan lämna landet utan att upptäckas och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning bör få i uppdrag att ta fram förslag på hur stulna bilar, husvagnar och husbilar ska förhindras att lämna landet och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Tullverket befogenhet att stoppa och kontrollera misstänkt utförsel av stöldgods och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ge tullen möjligheter att mer effektivt bekämpa brottslighet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta utreda möjligheten för tulltjänstemän att bära vapen och även få fler polisiära befogenheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omedelbara åtgärder bör vidtas för att stoppa utförseln av stöldgods och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att minska riskerna för rabiesutbrott och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftning, föreskrifter och regleringsbrev för att bromsa möjligheter för ligor och andra illegala verksamheter att forsla in eller tillverka illegala vapen och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Tullverket i uppdrag att se över på vilket sätt arbetet kan stärkas för att ansvariga myndigheter kan få fler redskap att kunna vidta åtgärder mot framtagande av moderna vapen, t.ex. 3D-vapen, som kan komma att användas vid illegal verksamhet i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en bred översyn om att stärka Tullverkets roll som brottsbekämpande myndighet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Tullverkets tjänstemän bör ges befogenhet att stoppa och genomsöka fordon samt kvarhålla personer som påträffats med misstänkt stöldgods, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Tullverket utökade befogenheter att besluta om postspärrar och försändelser förmedlade av kurirföretag och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Tullverket större befogenheter i fråga om utredningar om beslag av smuggelgods och tillkännager detta för regeringen.
20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Tullverkets befogenheter att använda tvångsmedel och tillkännager detta för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Tullverkets befogenheter att ingripa vid misstänkt utförsel av stöldgods och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra lagen så att Tullverket kan beslagta stöldgods och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Tullverket befogenhet att stoppa och kontrollera misstänkt utförsel av stöldgods och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tulltjänstemäns bärande av tjänstevapen och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Tullverkets roll som brottsbekämpande myndighet och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska lägga fram förslag om att ge en ny befogenhet för Tullverkets personal att stoppa fordon vid gränsen och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka systemet med postspärrar till kurirföretag och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa databaser för tullpersonal och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa insynsskydd och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över eventuella teknikproblem och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillgodose behovet av profileringslistor och riskindikatorer och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Tullverket befogenheter att beslagta gods för att sedan lämna en eventuell förundersökning till polisen och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla möjligheten för tulltjänstemän att beväpna sig och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över tidsfördelningen inom Tullverket och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra vapenträning för fler tulltjänstemän och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Tullverket och tillkännager detta för regeringen.
27.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge tullen större befogenheter och tillkännager detta för regeringen.