|
Skatteutskottets betänkande
|
Skatteförfarande och folkbokföring
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden om skatteförfarande och folkbokföring.
I motionerna om skatteförfarande finns ett flertal förslag om att synliggöra skatter och avgifter. Andra förslag gäller F-skatt, beloppsgränsen för beskattning, kontrolluppgifter och deklarationsfrågor.
Ytterligare förslag gäller skatte- och avgiftskontroll. Det handlar bl.a. om en nationell handlingsplan mot skattefusk, svartjobb och social dumpning samt förstärkta insatser mot skattefusk. En rad förslag gäller reglerna om certifierade kassaregister, personalliggare och personligt betalningsansvar för ett bolags företrädare.
Utskottet behandlar även förslag som rör reglerna om anstånd med att betala skatt, ersättning för kostnader i skattemål, förseningsavgifter, minskad skatteadministration för företag, skatteavtal och betalning av skatt vid delårsboende. Motionerna om folkbokföring gäller felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar, barn som tillbringar lika mycket tid på två adresser, skyddad folkbokföring, frågor om personnummer och samordningsnummer.
Utskottet avstyrker motionerna.
I betänkandet finns 31 reservationer.
Behandlade förslag
Cirka 150 yrkanden från allmänna motionstiden 2019/20.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Skattebeslut och rättssäkerhet i skattemål
Ersättning för kostnader i skattemål
Folkbokföring av barn på två adresser
Skydd för folkbokföringsuppgifter
Betalning av skatt vid delårsboende
Personnummer och samordningsnummer
1.Synliga skatter och avgifter, punkt 1 (KD)
2.Skatte- och avgiftskontroll, punkt 2 (M)
3.Skatte- och avgiftskontroll, punkt 2 (SD)
4.Skatte- och avgiftskontroll, punkt 2 (C)
5.Skatte- och avgiftskontroll, punkt 2 (KD)
7.Förseningsavgifter m.m., punkt 5 (SD)
8.F-skatt och näringsverksamhet, punkt 6 (V)
9.Företrädaransvar, punkt 7 (M)
10.Företrädaransvar, punkt 7 (C)
11.Företrädaransvar, punkt 7 (KD)
12.Certifierade kassaregister, punkt 8 (SD)
13.Personalliggare, punkt 9 (M)
14.Personalliggare, punkt 9 (SD)
15.Personalliggare, punkt 9 (C)
16.Personalliggare, punkt 9 (KD)
17.Skattebeslut och rättssäkerhet i skattemål, punkt 10 (M)
18.Skattebeslut och rättssäkerhet i skattemål, punkt 10 (C)
21.Ersättning för kostnader i skattemål, punkt 12 (KD)
22.Fastighetstaxering, punkt 13 (KD)
23.Folkbokföring m.m., punkt 14 (M)
24.Folkbokföring m.m., punkt 14 (SD)
25.Folkbokföring m.m., punkt 14 (KD)
26.Folkbokföring m.m., punkt 14 (L)
27.Folkbokföring av barn på två adresser, punkt 15 (C)
28.Skydd för folkbokföringsuppgifter, punkt 16 (SD)
29.Betalning av skatt vid delårsboende, punkt 17 (C)
30.Personnummer och samordningsnummer, punkt 18 (V)
31.Personnummer och samordningsnummer, punkt 18 (KD)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Synliga skatter och avgifter |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:203 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 6,
2019/20:206 av Hans Eklind (KD),
2019/20:520 av Camilla Brodin (KD) yrkandena 1–3,
2019/20:836 av Sten Bergheden (M) yrkandena 2 och 3,
2019/20:842 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:962 av Helena Antoni m.fl. (M),
2019/20:1149 av Lars Beckman (M),
2019/20:1349 av Jörgen Berglund (M),
2019/20:1522 av Marie-Louise Hänel Sandström (M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:1941 av Ida Drougge (M) yrkandena 1–3,
2019/20:1943 av Ida Drougge (M),
2019/20:1960 av Robert Hannah (L),
2019/20:2034 av Ida Drougge (M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:2119 av Ida Drougge (M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:2223 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 3,
2019/20:2356 av Lars Jilmstad (M),
2019/20:2533 av Kristina Yngwe (C),
2019/20:3116 av Josefin Malmqvist och Ida Drougge (båda M) yrkandena 1 och 2 samt
2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 4.
Reservation 1 (KD)
|
2. |
Skatte- och avgiftskontroll |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:386 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 12,
2019/20:596 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 9,
2019/20:742 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 1–5 och 7,
2019/20:1016 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,
2019/20:1193 av Carina Ödebrink och Hanna Westerén (båda S),
2019/20:1799 av Per Åsling (C),
2019/20:2671 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 4,
2019/20:2721 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkandena 5, 6 och 9,
2019/20:2903 av Edward Riedl (M),
2019/20:3191 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 24 i denna del,
2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 3 och
2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkandena 21 och 42.
Reservation 2 (M)
Reservation 3 (SD)
Reservation 4 (C)
Reservation 5 (KD)
|
3. |
Deklaration |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:2672 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 5,
2019/20:2721 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkande 2,
2019/20:3033 av Laila Naraghi m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt
2019/20:3180 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–3.
Reservation 6 (M)
|
4. |
Skattekonto |
Riksdagen avslår motion
2019/20:1032 av Sten Bergheden (M).
|
5. |
Förseningsavgifter m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:681 av Michael Rubbestad och Patrik Jönsson (båda SD) yrkandena 1–3,
2019/20:1038 av Patrik Björck (S),
2019/20:1434 av ClasGöran Carlsson och Monica Haider (båda S),
2019/20:1670 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1–3,
2019/20:2359 av Erik Ottoson (M),
2019/20:2749 av Maria Nilsson (L),
2019/20:3021 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2 samt
2019/20:3235 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 1.
Reservation 7 (SD)
|
6. |
F-skatt och näringsverksamhet |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:234 av Johanna Haraldsson och Leif Nysmed (båda S),
2019/20:539 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkandena 1 och 2,
2019/20:2193 av Lotta Finstorp (M) och
2019/20:3129 av Leif Nysmed m.fl. (S).
Reservation 8 (V)
|
7. |
Företrädaransvar |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:2462 av Mattias Karlsson i Luleå (M),
2019/20:2675 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 4,
2019/20:2677 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 11,
2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 7,
2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 5 och
2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkande 44.
Reservation 9 (M)
Reservation 10 (C)
Reservation 11 (KD)
|
8. |
Certifierade kassaregister |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:367 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkandena 11 och 12,
2019/20:660 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1–3,
2019/20:668 av Betty Malmberg (M),
2019/20:1033 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:1469 av Annicka Engblom (M),
2019/20:2182 av Lars-Arne Staxäng (M),
2019/20:2211 av Lotta Finstorp (M) och
2019/20:3180 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 4 och 5.
Reservation 12 (SD)
|
9. |
Personalliggare |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:185 av Helena Vilhelmsson (C),
2019/20:379 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 4,
2019/20:557 av Leif Nysmed (S),
2019/20:622 av Larry Söder (KD),
2019/20:835 av Sten Bergheden (M),
2019/20:960 av Helena Antoni (M),
2019/20:1289 av Magdalena Schröder (M),
2019/20:1776 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 2,
2019/20:2466 av Mattias Karlsson i Luleå (M),
2019/20:2675 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 2,
2019/20:2703 av Lars Püss (M),
2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 6,
2019/20:3242 av Sofia Damm (KD) yrkande 1 och
2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkande 45.
Reservation 13 (M)
Reservation 14 (SD)
Reservation 15 (C)
Reservation 16 (KD)
|
10. |
Skattebeslut och rättssäkerhet i skattemål |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:1810 av John Widegren (M) yrkande 1,
2019/20:2672 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 1,
2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 6 och
2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkande 46.
Reservation 17 (M)
Reservation 18 (C)
|
11. |
Anstånd |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:1810 av John Widegren (M) yrkande 2,
2019/20:2672 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 2–4 och
2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 8.
Reservation 19 (M)
Reservation 20 (KD)
|
12. |
Ersättning för kostnader i skattemål |
Riksdagen avslår motion
2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 7.
Reservation 21 (KD)
|
13. |
Fastighetstaxering |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 13 och
2019/20:3243 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 44.
Reservation 22 (KD)
|
14. |
Folkbokföring m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:112 av Eric Westroth (SD),
2019/20:742 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 6,
2019/20:1288 av Magdalena Schröder (M),
2019/20:1369 av Monica Haider och ClasGöran Carlsson (båda S),
2019/20:1860 av Adnan Dibrani (S),
2019/20:2131 av Johan Büser (S),
2019/20:2184 av Lars-Arne Staxäng (M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:2265 av Anders Hansson (M),
2019/20:2452 av Rasmus Ling (MP),
2019/20:2673 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1–3,
2019/20:2802 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 8,
2019/20:2809 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 6,
2019/20:3038 av Serkan Köse m.fl. (S) och
2019/20:3191 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 27 i denna del.
Reservation 23 (M)
Reservation 24 (SD)
Reservation 25 (KD)
Reservation 26 (L)
|
15. |
Folkbokföring av barn på två adresser |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:192 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 2 samt
2019/20:1734 av Emma Carlsson Löfdahl (-).
Reservation 27 (C)
|
16. |
Skydd för folkbokföringsuppgifter |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:1676 av Marléne Lund Kopparklint och Betty Malmberg (båda M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:3118 av Ebba Hermansson m.fl. (SD) yrkande 26 och
2019/20:3226 av Markus Wiechel och Jennie Åfeldt (båda SD).
Reservation 28 (SD)
|
17. |
Betalning av skatt vid delårsboende |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:1726 av Emma Carlsson Löfdahl (-) och
2019/20:1774 av Fredrik Christensson och Peter Helander (båda C).
Reservation 29 (C)
|
18. |
Personnummer och samordningsnummer |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:220 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 14 och 15,
2019/20:303 av Linda Lindberg (SD),
2019/20:475 av Magnus Manhammar (S),
2019/20:2461 av Mattias Karlsson i Luleå (M),
2019/20:2578 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 19,
2019/20:2809 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 5,
2019/20:3191 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 24 i denna del, 25 och 27 i denna del och
2019/20:3316 av Teres Lindberg m.fl. (S) yrkande 2.
Reservation 30 (V)
Reservation 31 (KD)
Stockholm den 11 juni 2020
På skatteutskottets vägnar
Jörgen Hellman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Tony Haddou (V), David Lång (SD), Ann-Christine From Utterstedt (SD), Mikael Damsgaard (M), Johan Hultberg (M), Erik Ottoson (M), Magdalena Schröder (M), Malin Danielsson (L), Martina Johansson (C), Caroline Helmersson Olsson (S), Dag Larsson (S), Fredrik Lundh Sammeli (S), Leif Nysmed (S), Julia Kronlid (SD), Mats Berglund (MP) och Larry Söder (KD).
I ärendet behandlar utskottet kvarvarande motioner från den allmänna motionstiden hösten 2019 som rör skatteförfarande och folkbokföring. När det gäller de aktuella motionerna har i många fall motsvarande förslag behandlats under förra riksmötet i betänkande 2018/19:SkU14 Skatteförfarande och folkbokföring
Motionsyrkandena återges i förteckningen över behandlade förslag, se bilaga 1.
Skatteförfarandelagen trädde i kraft den 1 januari 2012 (prop. 2010/11:165, bet. 2011/12:SkU3) och ersatte då ett tiotal lagar. Vid övergången genomfördes också en rad sakliga förändringar. Den nuvarande folkbokföringslagen trädde i kraft den 1 juli 1991. Lagen innehåller bestämmelser om fastställande av en persons bosättning samt registrering av uppgifter om identitet, familj och andra förhållanden som enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet får förekomma i folkbokföringsdatabasen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om bl.a. olika sätt att synliggöra skatter och avgifter för att öka medborgarnas kunskap om nivån på skatteuttaget och vad skatterna används till.
Jämför reservation 1 (KD).
Motionerna
I motion 2019/20:203 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 6 anförs att Skatteverket inte ska invänta deklarationen innan det ageras mot svartjobb och fusk mot Försäkringskassan. Skatteverkets enhet för skattebrott samt Ekobrottsmyndigheten bör stärkas och en sammanläggning bör utredas för att säkra ett effektivt arbete. Även internt inom Skatteverket bör det bli enklare att flagga för misstanke och få möjlighet att agera på dessa.
I motion 2019/20:206 av Hans Eklind (KD) anförs att eftersom arbetsgivaravgifterna i själva verket är en dold skatt bör skattesystemet ändras så att alla delar av arbetsgivaravgiften redovisas för alla löntagare. Ett första steg vore att fatta beslut om att staten och det allmänna föregår med gott exempel genom att redovisa arbetstagarens bruttolön och därefter redovisa arbetsgivaravgifter, löneskatter och andra avgifter som dras från denna.
I motion 2019/20:520 av Camilla Brodin (KD) yrkandena 1–3 anförs att det bör utredas hur den allmänna kunskapsnivån i fråga om skattesystemet i Sverige kan öka. En viktig del i detta är att fler arbetsgivare börjar redovisa arbetsgivaravgiften på lönespecifikationen. För statliga arbetsgivare borde det vara obligatoriskt att redovisa arbetsgivaravgifterna på lönebesked och man borde uppmuntra kommuner och regioner att redovisa arbetsgivaravgifterna på lönebesked.
I motion 2019/20:836 av Sten Bergheden (M) yrkandena 2 och 3 anförs att man måste arbeta för minskat slöseri med skattepengar. En kommun ska i första hand ägna sina resurser åt skola, vård och omsorg – och inte leka företagare t.ex. badsjöar, upplevelseparker m.m. Skatteslöseri av denna sort bör beivras. Först och främst ska skatter gå till välfärdens kärna. Det finns goda exempel på att synliggöra skatter såsom de företag som på medarbetarnas lönespecifikation skriver ut arbetsgivaravgifterna. Fler borde uppmuntras till detta. Det skulle också vara positivt om kommuner och regioner på eget initiativ kunde pedagogisera för sina invånare vad skatter och avgifter används till.
I motion 2019/20:842 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2 anförs att Skatteverket bör ges ett särskilt uppdrag att informera allmänheten om nivån på olika skatter och arbetsgivaravgifter samt att genomslaget av detta ska följas upp. Vidare bör man överväga att ge ett uppdrag åt statliga myndigheter och verk att börja ange s.k. löneskatter på anställdas lönebesked
I motion 2019/20:962 av Helena Antoni m.fl. (M) anförs att skatten på arbete i dag är till hälften osynlig för löntagare eftersom det kallas arbetsgivaravgift och betalas in direkt av arbetsgivaren. Man bör därför överväga behovet av ändringar i skatteförfarandelagen om att arbetsgivardeklarationen för varje betalningsmottagare även ska innehålla uppgift om arbetsgivaravgiftens belopp.
I motion 2019/20: 1149 av Lars Beckman (M) anförs att god kunskap om vilka skatter vi betalar och hur mycket är viktigt i ett demokratiskt samhälle. Man bör därför överväga att riksdagen, regeringen och statliga myndigheter inför lönebesked som visar hela skatten, inklusive arbetsgivaravgifter.
I motion 2019/20:1349 av Jörgen Berglund (M) anförs att det är viktigt att öka förståelsen hos allmänheten för hur vårt skattesystem ser ut och fungerar. Att redovisa alla de olika delarna i arbetsgivaravgifterna på lönebeskedet skulle vara ett steg mot att göra det svenska skattesystemet mer transparent. Det bör därför övervägas att synliggöra arbetsgivaravgifterna på lönebesked för offentliga arbetsgivare som ett första steg.
I motion 2019/20:1522 av Marie-Louise Hänel Sandström (M) yrkandena 1 och 2 anförs att skatter och avgifter som det offentliga tar ut av medborgarna behöver bli mer synliga. Det är viktigt att medborgarna är väl informerade eftersom olika skatter utgör den största utgiften för svenska hushåll i dagsläget. Ett viktigt steg i att höja kunskapsnivån vore om fler arbetsgivare tydligt redovisade arbetsgivaravgiften på lönebeskeden. Vidare bör Skatteverket ges i uppdrag att höja den allmänna kunskapsnivån om skatter och avgifter och om att arbetsgivare genom informationsinsatser ska uppmuntras att redovisa arbetsgivaravgiften gentemot anställda.
I motion 2019/20:1941 av Ida Drougge (M) yrkandena 1–3 anförs att man bör se över möjligheten att synliggöra skatterna på kvittot när vi konsumerar någonting som är beskattat i flera led. Vidare bör man se över möjligheterna att synliggöra punktskatter på kvitton. Man bör också se över möjligheterna att synliggöra punktskatter på kvitton.
I motion 2019/20:1943 av Ida Drougge (M) anförs att det är viktigt att befolkningen har en riktig uppfattning om skatternas omfattning av flera anledningar, men framför allt för demokratin. Genom att göra arbetsgivaravgiften mer synlig på lönebeskedet och momsen tydligare i butiker kan medvetenheten om skattetrycket öka. Detta får dock inte leda till en ökad regelbörda för företagen. Regeringen bör överväga att tillsätta en utredning som tar fram förslag på hur våra skatter kan bli mer synliga.
I motion 2019/20:1960 av Robert Hannah (L) anförs att företag i dag förväntas betala skatt för inkomster som de tror att de kommer att tjäna, istället för det givna att beskatta de belopp som företagaren verkligen har bokfört som intäkter. I England och i andra länder fungerar den retroaktiva beskattningen väl. Det torde den även i Sverige. Man bör därför avskaffa preliminärskatten för företag.
I motion 2019/20:2034 av Ida Drougge (M) yrkandena 1 och 2 anförs att man bör ålägga stat, kommun och landsting/region att redovisa tillbaka hur mycket som beskattas, vad som beskattas och när beskattning sker. Vidare bör regeringen utreda möjligheten att redovisning av skatter sker genom medborgarens bank och att skatteutgifterna ska gå att sammanställa i likhet med andra utgifter som dras från bankkontot.
I motion 2019/20:2119 av Ida Drougge (M) yrkandena 1 och 2 anförs att gränsdragningen mellan skatter och avgifter ofta är svår att göra och att det många gånger blir fel. Därför bör definitionen av vad som är en avgift utredas. Man bör också se över möjligheten att byta namn på de avgifter som egentligen är skatter.
I motion 2019/20:2223 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 3 anförs att arbetsgivaravgifterna bör anges på lönebeskedet. Uppgifterna bör omfatta såväl de lagstadgade avgifterna som de avgifter som avtalats med de fackliga organisationerna, s.k. avtalsförsäkringar och avtalspensioner. Vissa arbetsgivare inom både den privata och offentliga sektorn redovisar detta redan i dag, men de flesta löntagare får inte denna information. Även i detta sammanhang borde den offentliga sektorn föregå med gott exempel och snarast synliggöra skatter och avgifter på lönebeskedet.
I motion 2019/20:2356 av Lars Jilmstad (M) anförs att många svenskar underskattar hur högt skattetrycket är. En enkel sak som skulle öka kunskapsnivån är om fler arbetsgivare på lönespecifikationen redovisade vad man betalar i arbetsgivaravgift. Här skulle staten kunna gå före med gott exempel. Statens servicecenter borde redovisa arbetsgivaravgifter på lönespecifikationer.
I motion 2019/20:2533 av Kristina Yngwe (C) anförs att skattesystemet behöver ses över för att se hur det kan bli mer transparent och hur en tydligare redovisning av lönekostnaden kan genomföras.
I motion 2019/20:3116 av Josefin Malmqvist och Ida Drougge (båda M) yrkandena 1 och 2 anförs att Sverige har ett av världens högsta skattetryck och bland de högsta skatterna på arbete. Bara en av tio svenskar vet hur mycket skatt de faktiskt betalar. Man bör överväga om det ska framgå tydligt av deklarationen vilka totala skatter som den enskilde betalat, inklusive arbetsgivaravgift och schablon av konsumtionsskatter, och att det också ska framgå vad skattepengarna använts till.
I motion 2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 4 anförs att för att förtroendet framöver ska fortsätta att vara stort för skattesystemet behöver vi göra vad vi kan för att informera om hur det fungerar och hur mycket skatt som egentligen tas in. Skattetrycket måste synliggöras och offentliga arbetsgivare måste visa vägen genom att tydligare redovisa samtliga skatter och avgifter på lönebeskedet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar motionärernas syn när det gäller principen att uttaget av skatt och avgifter bör vara synligt för var och en så att alla blir medvetna om skatteuttagets nivå. Utskottet ser därför positivt på att företag och myndigheter informerar om uttaget av arbetsgivaravgifter m.m. på lönebesked och i andra sammanhang. Utskottet delar även synpunkten att skattebetalarna bör vara välinformerade om vad skatterna används till.
Utskottet är positivt till att Skatteverket genom olika informationsinsatser ökar medvetenheten hos löntagarna om vad som finansieras via skatten och om de avgifter som arbetsgivaren betalar. I sammanhanget kan det också påpekas att det inte finns något som hindrar att arbetsgivare i t.ex. lönebesked ger sina anställda relevant information om såväl skatter som löneavgifter. Utskottet är positivt till att detta förfaringssätt blir vanligt på arbetsmarknaden. Det finns heller inte något som hindrar att företag synliggör moms och punktskatter i sina prisuppgifter.
Även om utskottet följaktligen anser att det är värdefullt om skatteuttaget kan göras synligt för den enskilda skattebetalaren är utskottet inte berett att gå så långt att utskottet tillstyrker att arbetsgivare och företag ska ha en lagstadgad skyldighet att lämna denna information till sina anställda eller kunder. Det finns enligt utskottets mening anledning att vara försiktig med att införa tvingande regler som innebär att företagens och myndigheternas administrativa börda ökar.
Förslaget om att avskaffa preliminärskatt för företagen är inte något som utskottet är berett att ställa sig bakom.
När det gäller definitionen av skatt och avgift är gränsdragningen klar rent teoretiskt. I praktiken är gränsen dock mer flytande, och detta beror på att lagstiftaren inte varit konsekvent i terminologin. Begreppen skatt och avgift har ingen rättslig betydelse så länge den aktuella pålagan har beslutats enligt regeringsformens normgivningsregler. Oklarheten kring begreppen har snarare en moralisk betydelse eftersom skatter och avgifter är betungande ingrepp i den enskildes ekonomi och medborgaren ska veta vad det är han eller hon betalar för. Utskottet anser att skattesystemet i stort fungerar väl och ser därför inte något behov av ett tillkännagivande med de inriktningar som motionärerna begärt.
Utskottet avstyrker motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om handlingsplaner mot internationellt skatteundandragande, skatteavtal, skattefusk och svartjobb. Vidare avslås motioner om översyn av regelverk, hantering av delningsekonomin, översyn av systemet med reseavdrag och Skatteverkets befogenheter.
Jämför reservation 2 (M), 3 (SD), 4 (C) och 5 (KD).
Bakgrund
Skattefelet
Skillnaden mellan de fastställda och de teoretiskt riktiga beloppen för skatter och avgifter (det s.k. skattefelet) ska vara så liten som möjligt. Skatteverket ska bedöma skattefelets storlek och i vilken grad skattefelet har förändrats sedan tidigare. Att beräkna skattefelet är komplicerat och då det finns stor osäkerhet i mätningar om skattefelet arbetar Skatteverket ständigt på att utveckla mätmetoderna. Bland annat har Internationella valutafonden utvecklat en modell för att bedöma bolagsskattefelet som Skatteverket kommer att använda i sina utvärderingar. Det finns också ett strukturerat utbyte mellan skattemyndigheterna i de nordiska länderna och annat internationellt samarbete för att Skatteverket ska lära och utveckla riktigheten i bedömningarna av skattefelet.
Utifrån resultatet av slumpvisa kontroller som Skatteverket har genomfört, beräkningar av mervärdesskattefelet och olika antaganden har verket kunnat redovisa delar av det genomsnittliga kontrollerbara skattefelet för beskattningsåren 2014–2016. Företeelser som bl.a. svartarbete och utländska kapitalinkomster kan inte kontrolleras med de metoder som används för att bedöma skattefelet. Bedömningar av skattefel är förknippade med stora osäkerheter och resultatet måste därför användas med stor försiktighet. Siffror avseende skattefelet har vidare redovisats i proposition 2019/20:1 (utg.omr. 3). Metodutveckling för att öka bedömningarnas fullständighet sker kontinuerligt och därför kan bedömningen av skattefelets storlek inte jämföras med den bedömning som redovisades i budgetpropositionen för 2019. Skillnaden ska inte tolkas som att skattefelet har förändrats. Det behövs resultat från betydligt fler år innan det kan bli möjligt att bedöma skattefelets utveckling över tid.
Bilaterala avtal om informationsutbyte
Riksdagen har under senare år godkänt en rad avtal om informationsutbyte med andra länder. Sverige deltog mellan 2006 och 2014 i ett samnordiskt projekt som syftade till att ingå avtal för att utbyta information med länder och jurisdiktioner som har en omfattande sekretess på skatteområdet. Projektet var mycket framgångsrikt, och informationsutbytesavtalen omfattar det stora flertalet internationella finansiella centrum runt om i världen. Sverige har som en direkt följd av skatteavtal och informationsutbytesavtal hittills fått in mer än 3 miljarder kronor i skatt. Avtalen ansluter nära till OECD:s modell för bilaterala avtal om informationsutbyte i skatteärenden och gör det möjligt att utbyta upplysningar i skatteärenden och för representanter för myndigheter i det ena landet att närvara vid skatteutredningar i det andra landet. Arbetet med att ingå nya informationsutbytesavtal fortsätter.
Kartläggning och analys av hur delningsekonomin påverkar skattesystemet
Delningsekonomin, dvs. transaktioner där underutnyttjade tillgångar säljs, hyrs ut, samägs eller samnyttjas eller tjänster erbjuds, innebär nya utmaningar för skattesystemet som behöver kartläggas och analyseras. Skatteverket fick därför i sitt regleringsbrev för 2016 i uppdrag att beskriva delningsekonomin och dess påverkan på skattesystemet och skatteintäkterna över tid. Skatteverket fick i uppdrag att kartlägga delningsekonomin, dess aktörer och de rättsliga relationerna mellan dessa i skattehänseende. Skatteverket lämnade sin slutrapport om delningsekonomin till Finansdepartementet den 31 oktober 2016. I rapporten beskrivs såväl erfarenheter som tillämpningsproblem från Skatteverkets pågående kontroller inom delningsekonomin. Kontrollerna omfattar bl.a. transport av privatpersoner och uthyrning av privatbostäder. Rapporten innehåller också resonemang och modeller för att beräkna hur delningsekonomin påverkar skatteintäkterna. När det gäller hur skattesystemet påverkas drar Skatteverket slutsatsen att de gällande skattereglerna fungerar.
Skatteflykt
Att motverka skatteundandragande är en fråga som under flera år stått högt upp på EU:s och OECD:s agenda. Det bedrivs ett omfattande internationellt arbete i dessa frågor, bl.a. vad gäller automatiskt informationsutbyte där Sverige deltar i EU:s arbete såväl som arbetet inom OECD och det globala forumet för transparens och informationsutbyte på skatteområdet. Under föregående mandatperiod presenterades ett tolvpunktsprogram för att motverka skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt. Dessa punkter är följande:
• inkludera fler länder i globala standarder för transparens och informationsutbyte
• införa automatiskt informationsutbyte om verkliga ägare
• införa informationsplikt för skatterådgivare
• skapa en global svart lista över icke samarbetsvilliga länder och införa skarpa motåtgärder
• stärka arbetet mot momsbedrägerier
• förstärka skattetilläggets avskräckande effekt
• förstärka Skatteverkets resurser
• föra upp skattefrågor på styrelsenivå i företagen
• stötta kapacitetsbyggnad i utvecklingsländer och vidta ytterligare åtgärder mot inhemskt skattefusk och svartarbete
• utflyttningsbeskattning för fysiska personer
• utöka Skatteverkets möjligheter att arbeta brottsbekämpande.
I augusti 2017 hade 94 länder, inklusive Sverige, undertecknat ett multilateralt avtal om att genomföra och tillämpa den globala standarden för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Den globala standarden har även tagits in i EU-rätten genom ändringar i direktivet om administrativt samarbete. Det automatiska utbytet om finansiella konton påbörjades mellan många av länderna i september 2017. Övriga länder åtog sig att påbörja utbytet i september 2018.
I juli 2017 hade 65 länder undertecknat ett multilateralt avtal om land-för-land-rapportering på skatteområdet och om automatiskt utbyte av sådana rapporter. Standarden har även tagits in i EU-rätten genom ändringar i direktivet om administrativt samarbete. Den svenska lagstiftningen för att genomföra avtalet trädde i kraft den 1 april 2017 efter förslag i proposition 2016/17:47 Dokumentation vid internprissättning och land-för-land-rapportering på skatteområdet.
I juni 2016 antog rådet direktivet mot skatteundandraganden. Direktivets syfte är att motverka skatteundandragande i företagssektorn på den inre marknaden. Direktivet skulle, med vissa undantag, vara genomfört senast den 31 december 2018. När rådets direktiv mot skatteundandraganden antogs gav finansministrarna samtidigt kommissionen i uppdrag att ta fram ett förslag med regler om hybrida missmatchningar som involverar tredjeländer och som är förenliga med och inte mindre effektiva än OECD:s BEPS- rekommendationer (base erosion and profit shifting, handlingsplan mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster) om hybrida missmatchningar. Hybridreglerna i direktivet mot skatteundandraganden och i ändringsdirektivet skulle vara genomförda i svensk rätt senast den 31 december 2019 och tillämpas senast fr.o.m. den 1 januari 2020. Bestämmelserna om den skattemässiga behandlingen av vissa transparenta företag ska dock vara genomförda i svensk rätt senast den 31 december 2021 och tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2022.
I juni 2020 har en ny lag om rapporteringspliktiga arrangemang och de förslag till ändringar i lagar som är nödvändiga för att genomföra rådets direktiv (EU) 2018/822 av den 25 maj 2018 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang (DAC 6) beslutats av riksdagen. Direktivet innebär att det införs gemensamma EU-regler om uppgiftsskyldighet för s.k. rapporteringspliktiga arrangemang och automatiskt utbyte av upplysningar om dessa arrangemang mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och till Europeiska kommissionen. För att ett arrangemang ska vara rapporteringspliktigt krävs att arrangemanget är gränsöverskridande och att det uppvisar åtminstone ett av de s.k. kännetecken, som indikerar att det kan finnas en risk för skatteflykt. Uppgiftsskyldigheten riktar sig primärt till rådgivare som bl.a. utformar, marknadsför, tillhandahåller eller organiserar ett rapporteringspliktigt arrangemang. Även användare av rapporteringspliktiga arrangemang kan bli uppgiftsskyldiga i vissa fall. Syftet med direktivet är bl.a. att ge skattemyndigheterna tidig information om nya former av aggressiv skatteplanering och i vilken utsträckning de används. I propositionen lämnas även förslag på en ny särskild avgift i form av en rapporteringsavgift som ska kunna tas ut om föreskrivna uppgifter om ett arrangemang inte har lämnats i rätt tid till Skatteverket. Lagen kommer att träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
Reseavdrag
Regeringen tillsatte i december 2017 en kommitté som ska undersöka hur systemet med avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats bör omarbetas för att på ett bättre sätt gynna resor med låga utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar och samtidigt vara enklare än det nuvarande systemet att tillämpa, administrera och kontrollera. Vidare bör ett förändrat reseavdrag bidra till regionförstoring och därmed underlätta rörligheten på arbetsmarknaden samtidigt som utformningen av reseavdraget bidrar till klimatmålet för transportsektorn 2030.
Den 26 juni 2019 lämnade Reseavdragskommittén sitt betänkande SOU 2019:36 Skattelättnad för arbetsresor. Kommittén föreslår att reseavdraget avskaffas i sin nuvarande form. Det bör ersättas av en avståndsbaserad och färdmedelsneutral skattereduktion för längre arbetsresor. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.
Motionerna
I motion 2019/20:386 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 12 anförs att det är viktigt att staten tar ansvar för att skapa de förutsättningar som krävs för att den svenska exportindustrin ska kunna utvecklas på ett effektivt sätt. Sverige har under lång tid agerat passivt och oengagerat med sina bi- och multilaterala skatteavtal. En viktig åtgärd är därför att Sverige stärker sina bi- och multilaterala kontakter med andra länder på skatteområdet.
I motion 2019/20:596 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 9 anförs att det bör utredas hur regler på beskattningsområdet kan förändras för att förenkla för den växande delningsekonomin. Ett sätt vore att definiera delningsekonomi som en ekonomisk aktivitet som understiger ett visst belopp och att verksamheten i annat fall klassas som professionell. Detta skulle öppna upp för förenklade skatteregler för de privatpersoner som vill dela, hyra ut och byta tillgångar med varandra. Det bör även utredas huruvida man kan ställa krav på plattformarna att redovisa intäkter och betala in skatter för sina användare.
I motion 2019/20:742 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 1–5 och 7 anförs att en viktig uppgift för Skatteverket är att motverka och bekämpa brottslighet inom sitt ansvarsområde. Problemen med skatteflykt och skatteundandragande har expanderat i takt med globaliseringen. Motionärerna vill därför inrikta Sveriges arbete mot skatteundandragande och vinstförflyttning mot globala insatser inom ramen för OECD-arbetet. Vidare anförs att Sveriges handel med andra länder beror på många faktorer, bl.a. vårt nät av skatteavtal. För Sveriges del finns det risk att en del av våra skatteavtal med andra länder har börjat bli utdaterade och att detta gör att Sverige kan bli utkonkurrerade av andra länders export som en följd av att de har mer uppdaterade och bättre avtal. Det måste ske en ökad aktivitet i arbetet med uppdatering av skatteavtal med andra länder. Det behövs också en kontinuerlig utvärdering av skattesystemet och hur detta upprätthåller en hög skattemoral. Det måste tillföras mer resurser på fördjupade och mer sofistikerade processer för skattekontroller för att stävja skattebrott i Sverige. Genom ett minskat antal skattebrott tryggar vi finansieringen av välfärden. Sverige behöver också utveckla ett företagsvänligt myndighetsförfarande och arbetet med regelförenkling för företagen bör därför intensifieras. Slutligen anser motionärerna att det är viktigt att upprätthålla en kollektiv skattemoral i Sverige och vill därför möjliggöra fler skattekontroller genom att tillföra Skatteverket mer resurser. Det bör få som effekt att skattefelet, dvs skillnaden mellan lagstadgad skatt och inbetald skatt, minskar.
I motion 2019/20:1016 av Sten Bergheden (M) yrkande 1 anförs att uppläggen som görs för att undanhålla skatt kan innehålla allt från olagliga bemanningsföretag och, olagliga anställningar till olagliga egenföretagare. På detta sätt kan man idag komma undan med att undvika att betala skatt på arbetskraft. Man bör därför se över Skatteverkets möjligheter att motverka skattefusk i form av olaglig arbetskraft.
I motion 2019/20:1193 av Carina Ödebrink och Hanna Westerén (båda S) anförs att insatserna för att motverka skattefusk, skatteundandragande och skatteflykt samt andra därmed sammanhängande brott bör förstärkas.
I motion 2019/20:1799 av Per Åsling (C) anförs att plattformsföretag bör bli skyldiga att rapportera in till Skatteverket vilka ersättningar de har betalat ut till uppdragstagare. Med rätt incitament i lagstiftningens utformning kan plattformsföretagen utveckla enkla lösningar även för detta.
I motion 2019/20:2671 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 4 anförs att reseavdraget är viktigt för att säkerställa möjligheterna att bo och arbeta i hela Sverige utan att drabbas av orimliga kostnader för arbetspendling. Reseavdraget bör värnas. Skatteverket bör få i uppdrag att effektivisera kontrollerna kring reseavdraget för att bättre upprätthålla rättvisa och ordning och reda i skattesystemet.
I motion 2019/20:2721 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkandena 5, 6 och 9 anförs att delningsplattformarna bör kunna certifiera sig hos Skatteverket i de fall där plattformarna tar ansvar för rapportering av information som kan läggas till grund för beskattning och/eller skatteinbetalningar till Skatteverket samt åtar sig ett grundläggande ansvar för användarnas säkerhet och integritet. Det behöver utredas hur ett mer välanpassat system, utan fusk, för företagande skulle kunna upprättas. Vidare anförs att skatteundandragandet i delningsekonomin ska minska. Att verka inom delningsekonomin får inte bli en förevändning för att fly undan skatt eller att inte följa lagar. Det är viktigt att skattereglerna utformas på ett sätt så att det är lätt och rimligt att göra rätt för sig. En utredning bör tillsättas som ser över de utmaningar som skattesystemet står inför med anledning av delningsekonomins snabba tillväxt.
I motion 2019/20:2903 av Edward Riedl (M) anförs att skattesystemet borde göras om så att den skatt den enskilde är skyldig att betala bara ska ses som lägsta skatt att betala och ge regeringen i uppdrag att utreda möjligheten till frivilliga skatteinbetalningar.
I motion 2019/20:3191 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 24 anförs att motionärerna vill ändra lagstiftningen för att säkerställa att det inte råder några tveksamheter kring Skatteverkets befogenheter.
I motion 2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 3 anförs att samtidigt som det finns ett behov av en europeisk harmonisering bör svenska intressen värnas och den svenska skattebasen skyddas. Skatteverket har tillförts medel för arbetet med att skydda den svenska skattebasen och säkerställa ett effektivt användande av automatiskt informationsutbyte.
I motion 2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkandena 21 och 42 anförs att lagstiftningen för hantering av preliminärskatt bör utredas i syfte att ändra på regelverk för förtida inbetalning så att enskilda företagare inte kan tvingas betala skatt på pengar de ännu inte tjänat. Vidare vill motionärerna att regeringen tillsätter en utredning för att belysa Skatteverkets och övriga statliga myndigheters hantering av företagarärenden.
Utskottets ställningstagande
Det är viktigt att skattefelet begränsas och att skattebrott, skattefusk och skatteundandragande motverkas. Skatteverket ska enligt regleringsbrevet för 2020 bedöma skattefelets storlek och i vilken grad skattefelet har förändrats. Skatteverket ska också redovisa hur myndigheten har arbetat, både på egen hand och i samverkan med Ekobrottsmyndigheten, för att förstärka och intensifiera arbetet med att bekämpa skattebrott, skattefusk och skatteundandragande samt vilka effekter vidtagna åtgärder har fått. I anslutning till detta ska Skatteverket även redovisa genomförda åtgärder för att motverka penningtvätt.
Skatteverkets undersökningar visar att det omfattande fusket med skatter och avgifter, och särskilt det utbredda svartjobbandet, har betydande negativa effekter. Det finns ett starkt samband mellan skatteundandragande och annan ekonomisk brottslighet. En stor andel av ekobrotten handlar om att företag använder svart arbetskraft eller fuskar med skatter och avgifter på annat sätt.
De negativa effekterna av skatteundandragande är många. Förutom att skattebördan vältras över på andra skattskyldiga medför fusket att konkurrensen snedvrids och att seriösa näringsidkare riskerar att slås ut av skattefuskande konkurrenter. Om vissa skattskyldiga kan skjuta över sin del av skatte- och avgiftsbördan på andra rubbas dessutom respekten för den demokratiska beslutsordningen. För att tilliten till rättssamhället ska kunna upprätthållas krävs att skattefusk och ekonomisk brottslighet bekämpas effektivt. Det är också viktigt att delningsekonomin inte används för att kringgå skatteregler och undvika beskattning.
Det mer övergripande arbetet med att stärka rättssäkerheten för enskilda och det internationella samarbetet mot skatteflykt och skattefusk har utvecklats starkt under senare år. Det internationella arbetet med att stärka arbetet mot skatteflykt och skattefusk pågår inom FN, OECD och EU. Sverige deltar aktivt i detta arbete.
Det pågår således ett kontinuerligt arbete på flera olika fronter som är inriktat på att komma till rätta med alla former av skattefusk och svartarbete. Skatteverket arbetar också kontinuerligt med enhetligheten i beskattningen och rättssäkerheten för medborgarna. Med hänvisning till detta, och eftersom utskottet inte heller i övrigt ser någon anledning att tillstyrka förslagen om
tillkännagivande på detta område, avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.
Arbetet med att reformera reseavdragssystemet pågår inom Regeringskansliet varför utskottet inte finner skäl att föregripa detta arbete och avstyrker därmed motionen med den inriktningen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om information och ansökan om bostadstillägg i samband med deklarationen, om förenklad deklarationsprocess för småföretagare och olika förenklingar av bestämmelser om bokföring i samband med deklarationen.
Jämför reservation 6 (M).
Bakgrund
I budgetpropositionen för 2014 anfördes att Skatteverket fått i uppdrag att göra en förstudie om möjligheten att utveckla ett system för ett effektivt uppgiftslämnande mellan ett företags dator och Skatteverkets it-system, liksom möjligheten för Skatteverket att på sin webbplats tillhandahålla ett enkelt redovisningssystem för att förenkla överföringen av data och elektronisk kommunikation för de minsta företagen (prop. 2013/14:1 utg.omr. 3).
Motionerna
I motion 2019/20:2672 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 5 anförs att regeringen bör ge Skatteverket i uppdrag att förenkla företagens redovisning till Skatteverket genom digitala lösningar.
I motion 2019/20:2721 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkande 2 anförs att Skatteverket bör ges i uppdrag att förenkla företagens redovisning till Skatteverket genom digitala lösningar.
I motion 2019/20:3033 av Laila Naraghi m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 anförs att Skatteverket varje år har kontakt med alla medborgare i samband med deklarationen. Detta tillfälle bör användas för att informera alla pensionärer om möjligheten att få bostadstillägg samt underlätta själva ansökningsförfarandet. Man bör se över möjligheten att bifoga information om bostadstillägg för pensionärer i deklarationen. Man bör också se över möjligheten för pensionärer att också ansöka om bostadstillägg vid deklarationstillfället.
I motion 2019/20:3180 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–3 anförs att man bör ge regeringen i uppgift att återkomma med förslag som syftar till en enklare och eventuellt mer förmånlig hantering av bokföring och deklaration för småföretagare. Vidare bör man låta Skatteverket se över möjligheten till en synkroniserad/integrerad bokföringstjänst på sin webbplats där deklarationen sker per automatik baserat på bokföringen och på så sätt ge småföretagare en förenklad deklarationsprocess och se över möjligheten till en synkroniserad/integrerad bokföringstjänst på sin webbplats dvs. en bokföringstjänst kopplad direkt till Skatteverket.
Utskottets ställningstagande
När det gäller önskemål om enklare hantering av bokföring, deklaration och kommunikation för småföretagare och om en enkel bokföringstjänst på Skatteverkets webbplats har Skatteverket tidigare fått i uppdrag att undersöka detta. I den rapport som Skatteverket då lämnade bedömdes att den bästa lösningen var att låta marknaden utveckla bokföringsprogrammen och i stället ha en dialog med programvaruföretagen för att se till att redovisningen och deklarationen integreras i billiga och enkla program. Utskottet finner vidare att Skatteverket kontinuerligt arbetar med utveckling och med att införa ny teknik när så är möjligt.
Skatteverkets huvuduppgifter är att ta in skatter, sköta folkbokföring, äktenskapsregistret och fastighetstaxering, registrera bouppteckningar, vara borgenär åt staten och utreda skattebrott. Syftet med deklarationen är bl.a. att få in underlag för att kunna utföra detta arbete. Att utöka Skatteverkets uppgifter och att ytterligare komplicera deklarationen med fler områden är inte en inriktning som utskottet önskar. Något tillkännagivande med de angivna inriktningarna är därför inte nödvändigt.
Utskottet avstyrker motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om ändringar i regelverket för skattekontot.
Bakgrund
Den första helgen varje månad gör Skatteverket en avstämning av skattekontot. Om det uppstått ett underskott kan den skattskyldige få en betalningsuppmaning eller ett betalningskrav. En enskild person får en betalningsuppmaning om underskottet på skattekontot är 100 kronor eller mer när Skatteverket gör en avstämning. Skatteverket skickar ett betalningskrav om underskottet är 2 000 kronor eller mer. Om betalningskrav skickats och det fortfarande finns ett underskott på 2 000 kronor eller mer vid nästa avstämning, överlämnas skulden till Kronofogdemyndigheten för indrivning. Företag får en betalningsuppmaning om underskottet på skattekontot är 2 000 kronor eller mer när Skatteverket gör en avstämning. Företaget får ett betalningskrav om underskottet är 10 000 kronor eller mer. Om företaget har fått ett betalningskrav och fortfarande har ett underskott på 10 000 kronor eller mer vid nästa avstämning, överlämnas skulden till Kronofogdemyndigheten för indrivning.
Motionen
I motion 2019/20:1032 av Sten Bergheden (M) anförs att ett tillvägagångssätt där både mindre tillgångar och skulder behålls på skattekontot skulle spara tid, administration och kostnader. Man bör därför se över möjligheten till rättvisa skattekonton där tillgångar respektive skulder som understiger 100 kronor varken betalas ut eller betalas in under året.
Utskottets ställningstagande
Det finns i dag inga indikationer på att skattekontosystemet är i behov av den förändring som föreslås. Utskottet finner därför inte skäl att ställa sig bakom motionen. Utskottet avstyrker motionsförslaget.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om ändringar i regelverken avseende Skatteverkets förseningsavgifter och tilläggsavgifter för trängselskatt.
Jämför reservation 7 (SD).
Bakgrund
Skatteverkets förseningsavgifter
Reglerna om Skatteverkets rätt att ta ut förseningsavgifter finns i 48 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL.
Förseningsavgift ska tas ut om den som ska lämna skattedeklaration, inkomstdeklaration, särskilda uppgifter eller periodisk sammanställning inte har gjort det i rätt tid. Om den uppgiftsskyldiga har lämnat inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter i rätt tid men har lämnat bristfälliga uppgifter ska Skatteverket också ta ut förseningsavgift.
Förseningsavgiftens storlek beror på om det är en inkomstdeklaration eller en särskild uppgift som har lämnats för sent eller inte alls. Förseningsavgiftens storlek för en inkomstdeklaration beror även på vem som är uppgiftsskyldig. Skatteverket kan ta ut två eller tre förseningsavgifter för en inkomstdeklaration eller särskild uppgift som lämnas mer än tre respektive fem månader för sent eller inte alls.
En person kan helt eller delvis befrias från förseningsavgift om det är oskäligt att ta ut avgiften med fullt belopp, t.ex. om förseningen berott på ålder, hälsa eller liknande förhållanden.
Tilläggsavgift för trängselskatt
I 14 § lagen (2004:629) om trängselskatt anges att om trängselskatt inte betalas i rätt tid ska en särskild avgift (tilläggsavgift) påföras den skattskyldige med 500 kronor. Tilläggsavgift får påföras en skattskyldig högst en gång per bil och kalendermånad. Tilläggsavgift och obetald trängselskatt ska betalas senast 30 dagar efter dagen för beslutet om tilläggsavgift.
Bestämmelserna om tilläggsavgift har ändrats några gånger. Fram till den 1 augusti 2008 skulle trängselskatten betalas per dygn och utan uppmaning. Under försöksperioden den 3 januari–31 juli 2006 togs tilläggsavgiften ut med 500 kronor per kalenderdygn. Mellan den 1 augusti 2007 och den 1 juli 2008 var tilläggsavgiften 200 kronor per kalenderdygn, dock högst 2 000 kronor per bil och kalendermånad. Fram till den 1 juli 2008 påfördes en expeditionsavgift om 70 kronor i samband med påminnelse vid utebliven betalning av trängselskatten. Om trängselskatten ändå inte betalades påfördes tilläggsavgiften. Expeditionsavgiften infördes för att kostnaden för att skicka en uppmaning om att betala inte skulle bäras av systemet utan av den som inte betalat skatten i tid. I och med att systemet med månatliga faktureringar infördes, med en underrättelse om vilket belopp som ska betalas, ansågs det inte längre finnas något behov av en påminnelse innan tilläggsavgiften om 500 kronor per månad påfördes. Expeditionsavgiften togs därför bort (prop. 2007/08:52 s. 19 f.). 2011 års vägtullsutredning har i betänkandet Trängselskatt – delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3) analyserat utformningen av påminnelse- och sanktionsavgifter vid utebliven betalning.
Motionerna
I motion 2019/20:681 av Michael Rubbestad och Patrik Jönsson (båda SD) yrkandena 1–3 anförs att påminnelseavgiften för obetald trängselskatt bör sänkas. Man bör utreda möjligheten att i första hand ta ut en lägre påminnelseavgift innan den senare högre tilläggsavgiften tas ut om inbetalning av det förfallna beloppet inklusive påminnelseavgift inte sker. Tilläggsavgift bör endast tas ut i de fall då en påminnelseavgift inte har betalats av fordonsägaren. Slutligen bör fordon vars påminnelseavgift och tilläggsavgift inte har bokförts på Transportstyrelsens konto senast förfallodatum tas ur trafik och beläggas med körförbud till dess att betalning skett.
I motion 2019/20:1038 av Patrik Björck (S) anförs att förseningsavgiften för trängselskatt bör vara mer proportionell mot summan man är skyldig och kunna öka om betalningen släpar efter under längre tid. Man bör därför se över möjligheten till mer proportionella förseningsavgifter för trängselskatt för att inte riskera legitimiteten i en övrigt rimlig åtgärd.
I motion 2019/20:1434 av ClasGöran Carlsson och Monica Haider (båda S) anförs att man bör se över möjligheten att införa ett minimibelopp för fakturering av skattepliktiga passager och vägavgifter. Vi anser även att systemet med höga påminnelseavgifter bör ses över. Det är orimligt med förseningsavgift på 500 kronor när själva avgiften uppgår till småsummor.
I motion 2019/20:1670 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1–3 anförs att man bör överväga att se över regelverket så att beloppet måste uppgå till minst 100 kronor innan räkningen för en trängselavgift eller broavgift skickas ut. Vidare bör det övervägas att underlätta för åkerier, bussbolag och andra företag med många fordon i rörelse att få så få fakturor på trängsel- och broavgifter som möjligt, vilket sparar arbete och bokföringskostnader för företaget. Den höga straffavgiften på 500 kronor vid för sen betalning behöver också ses över och ersättas med en mer rimlig avgift på en mer proportionerlig nivå.
I motion 2019/20:2359 av Erik Ottoson (M) anförs att trängselavgifter över tid har blivit ett accepterat inslag i den svenska trafiken. Det finns dock en del i systemet som framstår som oskäligt, nämligen förseningsavgiften om 500 kronor. Därför bör regeringen snarast lämna ett förslag om reducerad avgift för försenad inbetalning av trängselskatt.
I motion 2019/20:2749 av Maria Nilsson (L) yrkas att man bör utreda förutsättningarna för att sänka påminnelseavgiften för trängselskatt samt differentiera den utifrån miljöaspekter.
I motion 2019/20:3021 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2 anförs att man bör utreda möjligheten att sänka trängselskattens förseningsavgift eftersom den är oproportionerligt hög i förhållande till själva trängselskatten. Man bör skyndsamt se över förseningsavgiftens nivå för trängselskatten.
I motion 2019/20:3235 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 1 anförs att en företagare kan tvingas betala oproportionellt höga avgifter (inklusive skuldräntor) i de fall vederbörande råkat lämna in felaktiga eller försenade uppgifter. Om uppgiften inte lämnas uppsåtligen bör företagaren enbart beläggas med en administrativ avgift.
Utskottets ställningstagande
Det finns i dag inga indikationer på att regelverket för förseningsavgifter eller tilläggsavgifter är i behov av de förändringar som föreslås. Utskottet finner därför inte skäl att ställa sig bakom motionerna. Utskottet avstyrker motionsförslagen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade regler för F-skatt och näringsverksamhet.
Jämför reservation 8 (V).
Bakgrund
Näringsverksamhet
Med näringsverksamhet avses enligt 13 kap. 1 § inkomstskattelagen förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Med yrkesmässigt menas att verksamheten bedrivs varaktigt och med vinstsyfte. Verksamheten ska alltså kännetecknas av varaktighet, vinstsyfte och självständighet. Vid bedömningen av om en uppdragstagares verksamhet bedrivs självständigt ska det särskilt beaktas vad som avtalats med uppdragsgivaren, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i uppdragsgivarens verksamhet.
Den uttryckliga bestämmelsen om hur bedömningen av en verksamhets självständighet ska göras infördes den 1 januari 2009 och syftar till att göra det möjligt för fler att få F-skatt (prop. 2008/09:62, bet. 2008/09:SkU18).
I praxis har den s.k. avbytardomen (RÅ 2001 ref. 25) lett till att fler sökande anses bedriva näringsverksamhet. Rättsfallet rörde frågan om huruvida verksamhet som avbytare inom jordbruket kunde anses tillräckligt självständigt bedriven för att ses som näringsverksamhet. Domen tar inte enbart fasta på de omständigheter som finns när det gäller avbytarverksamhet utan beskriver i huvuddrag problematik och praxis vid gränsdragningen mellan näringsverksamhet och tjänst. Domen bidrog till att man övergav synen att vissa yrkeskategorier alltid anses som arbetstagare. Hur verksamheten faktiskt bedrivs har i stället fått en mer avgörande betydelse vid bedömningen av om näringsverksamhet bedrivs eller inte.
Skatteverket förtydligade redan i ett ställningstagande 2008 (Skatteverket 2008-12-11, dnr 131 751308-08/111) hur en ansökan om F-skatt bör bedömas efter de förändringar som genomfördes den 1 januari 2009 för att göra det möjligt för fler att få F-skatt. I ställningstagandet klargörs att exempelvis följande kategorier kan anses bedriva näringsverksamhet:
• Den som hyr ut sig själv för kortare uppdrag (kortare än två månader) till flera olika uppdragsgivare i syfte att ersätta ordinarie anställda till följd av tillfälliga behov av arbetskraft, t.ex. på grund av sjukfrånvaro eller arbetstoppar, kan anses bedriva näringsverksamhet förutsatt att det framgår att det är uppdragstagarens avsikt att bedriva uthyrningsverksamheten som näringsverksamhet. Detta gäller även om förmedlingen av uppdragstagaren sker via ett bemanningsföretag.
• En säljare som arbetar på provisionsbasis och som har sitt tjänsteställe i bostaden eller i egen lokal kan anses bedriva näringsverksamhet eftersom han eller hon inte är inordnad i verksamheten.
• Dagbarnvårdare som tar hand om andras barn (regelmässigt tre barn eller fler) kan anses uppfylla kraven på näringsverksamhet om tillsynen sker i egen regi.
• Konsulter, t.ex. ekonomi- eller it-konsulter, som påbörjar sin näringsverksamhet med bara enstaka kunder och där den tidigare arbetsgivaren är en av kunderna kan anses bedriva näringsverksamhet förutsatt att det handlar om avgränsade uppdrag.
Däremot kan, enligt Skatteverkets ställningstagande, även efter förändringen den 1 januari 2009 följande verksamheter inte anses uppfylla kraven på näringsverksamhet:
• En verksamhet som bygger på att man hyr ut sig själv för längre uppdrag i syfte att ersätta ordinarie anställda även om parterna kommit överens om att uppdragstagaren ska utföra arbetet som näringsidkare. Det kan exempelvis gälla lärarvikarier, vikarierande sjukvårdspersonal eller chaufförer som ställer sin arbetskraft till förfogande till en och samma uppdragsgivare för en längre tid (två månader eller mer).
• En verksamhet som bygger på att man hyr ut sig själv för kortare uppdrag om det sker till endast enstaka uppdragsgivare.
• En barnflicka eller au pair som arbetar åt en familj och utför merparten av arbetet i familjens bostad.
I de fall där det klart framgår att uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och inordnad i uppdragsgivarens verksamhet på liknande sätt som uppdragsgivarens ordinarie personal kan kravet på näringsverksamhet inte anses vara uppfyllt trots att partsviljan ger uttryck för att den beskrivna verksamheten ska utgöra näringsverksamhet.
Våren 2012 anförde riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen att det fanns skäl att göra en förutsättningslös utvärdering av effekten av det förändrade näringsbegreppet. Tillkännagivandet innebar följande: När fler får möjlighet att vara näringsidkare behöver konsekvensen för skatteuppbörden belysas. Effekterna på arbetsmarknaden, arbetstagarens ställning och företagandets villkor bör också ingå i en sådan utvärdering. Utvärderingen bör bedrivas skyndsamt (bet. 2011/12:SkU17).
Skatteverket lämnade den 10 oktober 2013 (dnr 131-165148-13/113) en rapport till regeringen om effekterna av det förändrade näringsbegreppet. I rapporten anfördes bl.a. följande.
Av utvärderingen har framkommit att Skatteverkets tillämpning av reglerna började förändras i en mindre restriktiv riktning flera år innan lagändringen genomfördes. En anledning till detta var ett antal domar som signalerade att näringsbegreppet tolkades väl snävt i vissa avseenden. Som en följd av dessa domar utfärdade Skatteverket tydligare riktlinjer som innebar att kraven för att få F-skatt sänktes. En grupp som efter detta lättare fick F-skattsedel var personer som endast hade en eller ett fåtal uppdragsgivare. Samtidigt förändrades Skatteverkets arbetssätt även på andra sätt. Ett exempel på detta var att ansökningsförfarandet blev enklare, dels genom att färre uppgifter behövde lämnas i ansökan, dels genom att det infördes möjligheter att lämna ansökan elektroniskt. När lagändringen kom hade således näringsbegreppet utvidgats pga. ändrad praxis och en annan tillämpning av Skatteverket. Enligt Skatteverkets uppfattning medförde lagändringen i sig ytterligare en utvidgning, som dock i sammanhanget kan betraktas som liten. Det handlar om personer vars verksamhet kännetecknas av korttidsuppdrag, t.ex. personer som hyr ut sin egen arbetskraft vid semestrar, sjukskrivningar och arbetstoppar. Denna grupp nekades ofta F-skatt före lagändringen, men kom efter denna att innefattas i näringsbegreppet.
Sammanfattningsvis gjordes alltså ganska stora förändringar av tilldelningen av F-skatt under åren före lagändringen, förändringar som kan betraktas som en anpassning till utvecklingen inom näringslivet och på arbetsmarknaden och som innebar att fler fick möjlighet att få F-skattsedel. När sedan lagändringen kom vidgades näringsbegreppet ytterligare, men i en omfattning som i sammanhanget kan betraktas som liten.
Godkännande av F-skatt
Skatteverket ska efter ansökan godkänna den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet i Sverige för F-skatt. Detta gäller emellertid inte om
• de senaste två åren har brutit mot villkor som har meddelats eller på annat sätt missbrukat ett godkännande för F-skatt och missbruket inte är obetydligt
• inte har redovisat eller betalat skatter eller avgifter i en utsträckning som inte är obetydlig
• inte har följt ett föreläggande att lämna inkomstdeklaration eller särskild uppgift eller har lämnat eller godkänt så bristfälliga uppgifter att de uppenbarligen inte kan läggas till grund för beskattning
• har näringsförbud
• är försatt i konkurs.
Om det finns särskilda skäl får beslut om godkännande för F-skatt fattas trots hindren under punkt 3.
Ett godkännande för F-skatt gäller tills vidare.
Översyn av F-skattesystemet
Regeringen beslutade den 9 november 2017 om att tillsätta en särskild utredare som skulle se över F-skattesystemet och analysera effekterna i vissa avseenden av bestämmelsernas utformning och tillämpning.
Utredningen lämnade den 15 juni 2018 delbetänkandet F-skattesystemet – några särskilt utpekade frågor (SOU 2018:49) och den 3 juni 2019 slutbetänkandet F-skattesystemet – en översyn (SOU 2019:31).
Utredningen har i sitt slutbetänkande analyserat om utformningen av bestämmelserna om godkännande för F-skatt i 9 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) möjliggör att F-skattesystemet kan missbrukas för att undgå skatter eller avgifter, om det finns behov av åtgärder för att underlätta och förbättra Skatteverkets uppföljning av företag som är godkända för F-skatt, t.ex. F-skatt på prov eller tidsbegränsade godkännanden för F-skatt, och om det finns behov av att införa en möjlighet att vägra eller återkalla ett godkännande för F-skatt vid kriminalitet eller överträdelse av konkurrensbestämmelser som inte lett till näringsförbud. Utredningen har också analyserat om och på vilket sätt utformningen av F-skattesystemet inverkar på villkoren för att starta, driva och utveckla företag samt om det förekommer ett missbruk av F-skattesystemet för att kringgå bestämmelserna om skyddsregler för arbetstagare och i vilken utsträckning systemet uppfattas kunna ge sådana effekter.
Gränsdragning mellan hobby och näringsverksamhet
Frågor som rör gränsdragningen mellan hobby och näringsverksamhet är alltid bevis- och bedömningsfrågor. Det innebär att en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet alltid ska göras. Bedömningen är många gånger en gränsdragning mot ägarens privata sfär. Sådana bedömningar görs alltid, oavsett typen av verksamhet och bransch, huvudsakligen för verksamheter som kan bedrivas såväl privat som inom en näringsverksamhet. Rent allmänt kan följande generella punkter påverka bedömningen:
• att det finns en avsikt att bedriva verksamheten varaktigt
• att det finns en affärsplan, ekonomiska kalkyler eller liknande
• att marknadsföring sker för att nå kunder eller en kundkrets
• att särskilda tillstånd finns (om sådant behövs)
• att en särskild lokal finns för verksamheten
• att olika inköp/investeringar gjorts som är typiska för näringsverksamhet.
När verksamheten är pågående kan, förutom ovanstående omständigheter, exempelvis även följande punkter påverka bedömningen:
• att det finns kunder (andra än närstående)
• att det finns inkomster.
Det är i sammanhanget viktigt att påpeka att bevisbördan vad gäller lönsamheten och vinstsyftet ligger på den som bedriver verksamheten. En bedömning av samtliga omständigheter i varje enskilt fall ska göras utifrån alla de förutsättningar som finns i den enskilda verksamheten. Som exempel kan nämnas att en förlustbringande hästverksamhet enligt nuvarande praxis sällan betraktas som näringsverksamhet, och avdragsförbudet för privata levnadskostnader innebär att det generellt ställs höga beviskrav för att hästverksamhet ska anses uppfylla näringskriterierna. Till det kommer verksamhetsspecifika omständigheter som särskilt ska beaktas i bedömningen.
Motionerna
I motion 2019/20:234 av Johanna Haraldsson och Leif Nysmed (båda S) anförs att s.k. falska egenföretagare skapar en parallell arbetsmarknad där varken arbetsrätt eller kollektivavtal gäller, där villkoren är mycket sämre och där inkomsterna är låga. Denna utveckling bör förhindras. Reglerna för F-skatt i syfte att motverka löne- och villkorsdumpning på arbetsmarknaden bör ses över.
I motion 2019/20:539 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 anförs att för att värna arbetstagarbegreppet och arbetsrätten ska krävas flera uppdragsgivare för att godkännas för F-skatt. Ett rimligt formulerat, uttryckligt krav på fler än en uppdragsgivare skulle minska risken för att arbetsgivare tvingar anställda att starta företag enbart i syfte att sänka arbetsgivarens arbetskraftskostnader. För att begränsa fusk bör ett tidsbegränsat godkännande av F-skatt införas för såväl obegränsat som begränsat skattskyldiga. Detta bör gälla de uppdragstagare som debiterar under en viss summa i skatt.
I motion 2019/20:2193 av Lotta Finstorp (M) yrkas att man bör se över möjligheterna att underlätta för hästnäringen.
I motion 2019/20:3129 av Leif Nysmed m.fl. (S) anförs att möjligheterna att förebygga, reglera och förhindra arbetslivskriminaliteten i Sverige måste stärkas, bl.a. nya bestämmelser för att motverka missbruk av F-skattesystemet för att undgå skatter och avgifter. Även förstärkta möjligheter att återkalla F-skatt vid fusk är nödvändigt.
Utskottets ställningstagande
När det gäller motionsförslag om en översyn av vilka åtgärder som kan försvåra användningen av F-skattsedel bl.a. i kriminell verksamhet vill utskottet anföra följande: Att förebygga och avslöja ekonomisk brottslighet i näringsverksamhet är en prioriterad fråga, bl.a. för Skatteverket. I Skatteverkets regleringsbrev för 2018 anförs att myndigheten i årsredovisningarna för 2017–2020 ska redovisa hur myndigheten har arbetat, både på egen hand och i samverkan med Ekobrottsmyndigheten, för att förstärka och intensifiera arbetet med att bekämpa skattebrott, skattefusk och skatteundandragande samt vilka effekter Skatteverkets åtgärder har fått. Utskottet anser att Skatteverket har stora möjligheter att bedöma i vilken utsträckning innehav av F-skattsedel kan främja kriminell verksamhet och om några regelförändringar för godkännande respektive återkallelse av F-skatt skulle vara ett verksamt medel för att bekämpa sådan brottslighet. Utskottet utgår från att Skatteverket i så fall rapporterar detta till regeringen.
F-skatteutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Utredningen har analyserat om utformningen av bestämmelserna om godkännande för F-skatt i 9 kap. skatteförfarandelagen, gör det möjligt att missbruka F-skattesystemet för att undgå skatter eller avgifter och, om det finns behov av åtgärder för att underlätta och förbättra Skatteverkets uppföljning av företag som är godkända för F-skatt, och ärendet har remitterats. Utredningen har i de delar där det bedömts lämpligt föreslagit författningsändringar. Ärendet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet vill därför inte föregripa det arbete som sker inom Regeringskansliet.
Skatteverket arbetar också i övrigt kontinuerligt med enhetlighet i beskattningen och rättssäkerhet utifrån omständigheterna i varje enskilt fall för medborgarna. Utskottet avstyrker därmed motionsförslagen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att det personliga betalningsansvaret för ett aktiebolags skatteskulder bör minska och att företrädaransvaret bör utredas i sin helhet.
Jämför reservation 9 (M), 10 (C) och 11 (KD).
Bakgrund
Gällande rätt
När det gäller ansvaret för skulder som uppkommer i en verksamhet är utgångspunkten, i fråga om aktiebolag och andra juridiska personer, att ansvaret endast ligger på den juridiska personen och att krav inte kan riktas mot dess ledning. Vissa undantag från detta föreskrivs i aktiebolagslagen (2005:551). De undantag från ansvarsfriheten som föreskrivs där gäller alla slags skulder.
Vid sidan om detta finns det i 59 kap. 12–21 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, bestämmelser om ett skatterättsligt företrädaransvar för en juridisk persons skatte- och avgiftsskulder (företrädaransvar). Dessa bestämmelser innebär i huvudsak att om en företrädare för en juridisk person uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte har betalat skatt eller avgift är företrädaren tillsammans med den juridiska personen skyldig att betala skatten eller avgiften. Företrädare är vanligtvis den eller de personer som sitter i styrelsen. Även den som utan att vara legal företrädare har haft ett bestämmande inflytande i den juridiska personen kan vara företrädare.
Betalningsskyldigheten är knuten till den tidpunkt då skatten eller avgiften ursprungligen skulle ha betalats. Om det finns särskilda skäl, får företrädaren helt eller delvis befrias från betalningsskyldigheten. En företrädare som har betalat skatt eller avgift på grund av företrädaransvar har vidare rätt att kräva den juridiska personen på beloppet. De juridiska personer som berörs är främst aktiebolag men även ekonomiska och ideella föreningar samt stiftelser, konkursbon och utländska juridiska personer som ska betala skatt i Sverige.
Förvaltningsrätten beslutar om företrädaransvar på ansökan av Skatteverket. Förvaltningsrätten och kammarrätten ska hålla muntlig förhandling i ett mål om företrädaransvar om företrädaren begär det.
För ett personligt betalningsansvar krävs dock att företrädaren har agerat uppsåtligt eller grovt oaktsamt. En betalningsunderlåtelse anses aldrig uppsåtlig eller grovt oaktsam om det senast på förfallodagen vidtagits sådana åtgärder som krävs för att få till stånd en samlad avveckling av skulderna med hänsyn till samtliga borgenärers intressen. Sådana åtgärder kan vara en konkursansökan, en ansökan om företagsrekonstruktion eller en betalningsinställelse som följs av en ansökan om ackord eller konkurs. Om det finns särskilda skäl kan företrädaren helt eller delvis befrias från betalningsskyldigheten.
Om det kan antas vara till fördel för det allmänna får Skatteverket bevilja anstånd med betalning av skatt eller avgift (63 kap. 23 § SFL) om inte detta med hänsyn till företrädarens personliga förhållanden eller av annan anledning framstår som olämpligt från allmän synpunkt. Ett anstånd anses vara till fördel för det allmänna om det främjar utsikterna för att skatten eller avgiften kommer att betalas. Anståndet ska alltså framstå som ett bättre alternativ än att låta fordringen gå till indrivning.
Statskontorets översyn av företrädaransvaret
Regeringen gav den 7 september 2017 Statskontoret i uppdrag att se över bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) om hel eller delvis befrielse från företrädaransvar och om anstånd som är till fördel för det allmänna. Statskontoret överlämnade sin rapport Översyn av det skatterättsliga företrädaransvaret – Med fokus på befrielse och anstånd (2018:14) våren 2018.
Översyn av det skatterättsliga företrädaransvaret (dir. 2019:74)
Regeringen beslutade den 1 november 2019 att utse en särskild utredare som ska se över vissa frågor som gäller det skatterättsliga företrädaransvaret.
Bakgrunden till utredningen är att riksdagen i två tillkännagivanden har begärt att regeringen ska se över reglerna om företrädaransvar och överväga om de bör ändras för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten samt förbättra villkoren för företagare och företagande. Syftet med utredningen är att ta fram ett beslutsunderlag för eventuella regeländringar och andra åtgärder på området.
Utredaren ska bl.a. överväga om det finns behov av att ändra reglerna om det skatterättsliga företrädaransvaret och om anstånd som är till fördel för det allmänna, och lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 30 oktober 2020.
Motionerna
I motion 2019/20:2462 av Mattias Karlsson i Luleå (M) anförs att företrädaransvaret för skatteskulder är orimligt hårt och riskerar att vara företagshämmande. Vidare strider företrädaransvaret för skatteskulder mot viktiga associationsrättsliga principer. Det finns därför ett behov av att se över det skatterättsliga företrädaransvaret.
I motion 2019/20:2675 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 4 anförs att kunskapen om reglerna om företrädaransvar är bristfällig, och reglerna har dessutom kommit att tillämpas mycket strängt. Riksdagen gav i april 2015 regeringen i uppdrag att se över reglerna om företrädaransvar, om tillämpningen av bestämmelserna har blivit för hård och om bestämmelserna bör ändras för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten, förbättra villkoren för att starta, driva och utveckla företag och minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas i onödan. Regeringen lämnade i uppdrag till Statskontoret att se över vissa delar av skatteförfarandelagen (2011:1244) avseende skatterättsligt företrädaransvar. Uppdraget avsåg dock inte hela företrädaransvaret. Statskontorets översyn är otillräcklig i flera avseenden, samtidigt som regeringen inte visar någon vilja att agera i frågan i något avseende. Reglerna om företrädaransvar behöver reformeras i enlighet med riksdagens tidigare tillkännagivande.
I motion 2019/20:2677 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 11 anförs att det behövs en förändring av företrädaransvaret, där nuvarande regler avskaffas samtidigt som skatteintäkterna värnas och osund konkurrens stävjas. Riksdagen gav i april 2015 regeringen i uppdrag att se över reglerna om företrädaransvar, om tillämpningen av bestämmelserna har blivit för hård och om bestämmelserna bör ändras för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten, förbättra villkoren för att starta, driva och utveckla företag och minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas i onödan. Regeringen lämnade i uppdrag till Statskontoret att se över vissa delar av skatteförfarandelagen (2011:1244) avseende skatterättsligt företrädaransvar. Uppdraget avsåg dock inte hela företrädaransvaret. Bland annat saknade direktiven till utredningen den viktiga aspekten om rekvisiten, dvs. den grova oaktsamheten. Det är anmärkningsvärt. Regeringen bör därför se till att hela företrädaransvaret ses över, inte bara begränsade delar.
I motion 2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 7 anförs att för att underlätta för företags utveckling och tillväxt genom att ha externa styrelseledamöter i styrelsen behövs en förändring av företrädaransvaret, där nuvarande regler avskaffas samtidigt som skatteintäkterna värnas och osund konkurrens stävjas. Man bör därför reformera reglerna om företrädaransvar för skatter.
I motion 2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 5 anförs att enligt aktiebolagslagens regler för personligt ansvar vid kapitalbrist är ett aktiebolags styrelse och ledning inte ansvariga gentemot borgenärerna. Motsvarande bestämmelse gäller dock inte skatteskulder. Styrelsens och ledningens personliga ansvar för skatteskulder bör begränsas i fall där lagen har följts.
I motion 2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkande 44 anförs att kunskapen om reglerna om företrädaransvar är bristfällig och att reglerna dessutom har kommit att tillämpas mycket strängt. Detta kan få stora oväntade konsekvenser i den privata ekonomin hos styrelseledamöter i små företag. Företrädaransvaret behöver utredas i sin helhet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att de skäl som låg bakom införandet av företrädaransvaret fortfarande har bärkraft. En av orsakerna var att det ska finnas likvärdiga konkurrensvillkor mellan företag som betalar skatter och avgifter och företag som inte gör det. Saknas ett företrädaransvar finns det möjlighet för företag att fortsätta bedriva sin verksamhet trots att de inte har betalat sina skatter. Det försämrar naturligtvis konkurrensmöjligheten för de företag som gör rätt för sig.
Vilka effekter företrädaransvaret har beror på om reglerna är tydliga och även i övrigt utformade på ett ändamålsenligt sätt. Men det beror också på hur reglerna tillämpas i praktiken.
Riksdagen har tidigare riktat ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen snarast ska se över reglerna om företrädaransvar, om tillämpningen av bestämmelserna har blivit för hård och om bestämmelserna bör ändras för att öka rättssäkerheten och förutsebarheten, förbättra villkoren för att starta, driva och utveckla företag och minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas i onödan (bet. 2014/15:SkU20).
Statskontoret lämnade sin rapport Översyn av det skatterättsliga företrädaransvaret – Med fokus på befrielse och anstånd (2018:14) under våren 2018.
Regeringen beslutade den 1 november 2019 om utredningsdirektiv (dir. 2019:74) för en utredning som ska se över reglerna om det s.k. företrädaransvaret. Av direktivet framgår det att utredaren ska ta hänsyn till att villkoren för att starta, driva och utveckla företag ska vara så goda som möjligt. I uppdraget ingår det även att säkerställa att reglerna fortsätter att bidra till att upprätthålla en sund konkurrens i näringslivet och att reglernas preventiva effekt bevaras. Direktivet är en följd av två tillkännagivanden som lämnats av riksdagen. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 30 oktober 2020.
Utskottet ser inte skäl för riksdagen att med anledning av motionerna göra ytterligare uttalanden i denna fråga eller att föregripa pågående utredning.
Utskottet avstyrker motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att kassaregisterlagen ska ses över bl.a. med hänvisning till svårigheten att finna kassaregister som klarar svenska väderförhållanden, Skatteverkets dispensmöjligheter och effekterna av lagens tillämpning för näringsidkarna.
Jämför reservation 12 (SD).
Bakgrund
Certifierade kassaregister
Den som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning måste sedan den 1 januari 2010 ha ett certifierat kassaregister. Till kontant betalning räknas även betalning med kontokort. Undantag gäller bl.a. för taxi, distans- och hemförsäljning, försäljning av varor eller tjänster mot betalning i automater och automatspel. Vidare är lagen inte tillämplig för den som endast i obetydlig omfattning säljer varor eller tjänster mot kontant betalning.
Av lagens förarbeten (prop. 2006/07:105) framgår att obetydlig omfattning avser två olika situationer. Den första situationen rör de allra minsta företagen med låg omsättning. Att företag med låg omsättning är undantagna från regleringen motiveras främst med att det anses tveksamt om de kostnader som krav på ett certifierat kassaregister för med sig skulle stå i rimlig proportion till den samhälleliga vinsten i form av förbättrad skattekontroll i fråga om de allra minsta företagen. Den andra situationen rör företag där kontant försäljning endast förekommer i rena undantagsfall.
Ett förtydligande gjordes i skatteförfarandelagen (2011:1244) som innebär att det sedan den 1 januari 2012 vid bedömningen av om det är fråga om försäljning i obetydlig omfattning särskilt ska beaktas om försäljningen normalt uppgår till eller kan antas komma att uppgå till sammanlagt högst fyra prisbasbelopp under ett beskattningsår (prop. 2013/14:22, bet. 2013/14:SkU14).
Skatteverket får göra oannonserade kontrollbesök och får ta ut en kontrollavgift på 10 000 kronor om kassaregister saknas, inte uppfyller föreskrifternas krav eller inte är anmält i tid eller om uppgifterna i kassaregistret inte sparas, belopp inte slås in eller kunden inte får något kvitto. Om företaget begår en ny överträdelse inom ett år är avgiften 20 000 kronor. Syftet med lagen är att skydda seriösa företagare inom kontanthandeln mot illojal konkurrens.
Torg- och marknadshandel
Det generella undantaget i skatteförfarandelagen från skyldigheten att använda kassaregister för torg- och marknadshandel slopades den 1 januari 2014 (prop. 2012/13:129, bet. 2012/13:SkU32). Samtidigt fick Skatteverket större möjlighet att i enskilda fall bevilja undantag från olika skyldigheter som gäller kassaregister. Undantaget från skyldigheter som gäller kassaregister utvidgades till att avse även andra orsaker än tekniska när en viss skyldighet anses vara oskälig.
I samband med utvidgningen till torg- och marknadshandel anförde re- geringen att det underlag som Skatteverket presenterat tyder på att lagstiftningen om kassaregister har varit framgångsrik och att fler företag konkurrerar på lika villkor. Sedan lagstiftningen infördes har kritik riktats mot undantaget för torg- och marknadshandeln, vilket inkluderar undantag för s.k. tillfällig handel. Synpunkterna kan sammanfattas med att undantaget snedvrider konkurrensen och missgynnar den fasta handeln som omfattas av kravet på kassaregister. Kritiken avser även att de särskilda befogenheterna vid kontrollbesök (kundräkningar, kvittokontroller, kassainventeringar och provköp) endast gäller företag som omfattas eller som kan antas omfattas av lagstiftningen om kassaregister. Den tekniska utvecklingen medför att det inte längre är orimligt att även torg- och marknadshandlare omfattas av kravet på kassaregister.
Den 1 maj 2017 ändrades reglerna, och en näringsidkare utan fast driftsställe i Sverige ska inte längre vara undantagen från skyldigheten att använda certifierat kassaregister om försäljning görs mot kontant betalning eller betalning med kontokort. Näringsidkaren kan i stället använda ett kassaregister som har prövats enligt bestämmelserna i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om prövningen visar att registret uppfyller likvärdiga krav.
Motionerna
I motion 2019/20:367 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkandena 11 och 12 anförs att knallarna sedan 2014 är skyldiga att ha kvittoskrivande kassasystem. Det fungerar inte alltid, och dessutom ska kassaregistren tåla fukt och kyla, vilket de inte heller gör. Utomlands tillämpas istället mer schablonmässiga förenklade beskattningar av knallar. Kravet på kvittoskrivande kassaregister för knallar bör ses över. Vidare bör regeringen ta initiativ till en utvärdering av kravet om kassaregister och kvittoskrivande kassasystem för torg- och marknadshandeln med syfte att göra det möjligt för marknadsknallar att kunna bedriva verksamhet även utan tillgång till el och under svåra väderförhållanden.
I motion 2019/20:660 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1–3 anförs att restaurang- och besöksnäring sedan den 1 januari 2009 omfattas av den s.k. kassaregisterlagen. Syftet med lagen är rätt men däremot är det hög tid att utvärdera lagens effekter för restaurang- och besöksnäringen. Vidare bör det säkerställas att kassaapparater som Skatteverket godkänner måste kunna hantera ny teknik med avseende på betalning, såsom Swish. Slutligen är det enligt organisationen Visita många företag inom näringen som upplever att kontrollavgifter tas ut på ett oskäligt sätt. Regeringen bör därför se över tillämpningen och utformningen av Skatteverkets kontrollavgifter.
I motion 2019/20:668 av Betty Malmberg (M) anförs att torg- och marknadshandeln inte bara har ett företags- och samhällsekonomiskt värde utan också ett kulturellt värde. Därför är det viktigt att följa upp effekterna av de nya regleringar som har kommit på plats och kassaregisterlagens effekter för olika branscher.
I motion 2019/20:1033 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2 anförs att ett stort problem är att funktionella kassaregister, dvs. register av den art att de fungerar utan nätåtkomst, tål hårda väderomslag och samtidigt uppfyller garanti och försäkringsskydd, inte finns att köpa. Man bör därför göra en översyn och utvärdering av kassaregisterlagen och ta hänsyn till de problem som finns. Så länge denna översyn pågår bör regeringen se över möjligheten att införa tillfälliga undantag för drabbade företag.
I motion 2019/20:1469 av Annicka Engblom (M) anförs att ett alternativ till kassaregister bör ses över. En möjlighet till schablonbeskattning bör finnas som ett frivilligt alternativ till kassaregister. På så sätt undviks den typ av tolkningsutrymme som försatt landets torg- och marknadshandlare i en oacceptabel och ohållbar situation. En översyn av lagens konsekvenser och tillämpande myndighets agerande bör, med detta som utgångspunkt, ske skyndsamt.
I motion 2019/20:2182 av Lars-Arne Staxäng (M) anförs att man i vårt grannland Finland har tagit bort kravet på kassaregister för torg- och marknadshandel på grund av att dessa apparater inte alltid fungerar utomhus och i dåligt väder. Man bör utreda detsamma i Sverige, och se om det istället går att införa en schablonbeskattning när företagaren har en liten eller måttlig omsättning i sitt företag.
I motion 2019/20:2211 av Lotta Finstorp (M) anförs att lagen om kassaregister som infördes den 1 januari 2010, har utvecklats dels via ändringar i lagstiftningen, bl.a. för att inkludera torg- och marknadsförsäljning dels via tolkning och praxis. Det har visat sig att det bl.a. finns problem i tolkningen av lagstiftningen. Det behövs därför en uppföljning av lagen och en utvärdering av de faktiska konsekvenserna av kassaregisterskyldigheten.
I motion 2019/20:3180 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 4 och 5 anförs att nuvarande lagstiftning om kassaregister gör att en ägare av ett företag som bedriver handel på torg och marknader tvingas ta straffet för ett lagbrott som begås av någon annan. Regeringen bör därför göra en översyn av kassaregisterlagen för att oskyldiga inte ska drabbas av andras misstag och förenkla arbetet för den som bedriver torghandel. Vidare bör regeringen göra en översyn av kassaregisterlagen för att förenkla arbetet för fäbodverksamhet som i dag har svårt att leva upp till alla krav bl.a. på kassaregister i en svår miljö.
Utskottets ställningstagande
Sedan krav på kassaregister infördes även för torg- och marknadshandeln har en debatt förts om bl.a. elsäkerhet i samband med denna handel, och det påstås saknas kassaregister som kan användas utomhus.
I en debatt med anledning av interpellation 2014/15:571 om möjligheten till undantag från reglerna om krav på kassaregister hänvisade finansminister Magdalena Andersson till att Skatteverket, Elsäkerhetsverket och Arbetsmiljöverket i en gemensam skrivelse den 18 maj 2015 redovisade en samsyn om hur frågor om elsäkerhet bör hanteras i samband med torg- och marknadshandel.
Enligt lagstiftningen (39 kap. 9 § första stycket 2 SFL) får Skatteverket i enskilda fall efter ansökan besluta om undantag från skyldigheter som gäller kassaregister bl.a. om en viss skyldighet är oskälig. Av förarbetena framgår att möjlighet att få undantag enligt denna bestämmelse bl.a. är avsedd för när försäljningen sker utomhus och där det t.ex. finns svårigheter med elförsörjningen samtidigt som väderförhållandena är besvärliga. Bedömningen av vad som av tekniska orsaker är oskäligt ska främst göras med utgångspunkt i vilka kassaregistermodeller som vid aktuell tidpunkt finns på marknaden (prop. 2013/13:129 s. 20). Det är Skatteverkets uppgift att göra bedömningen av i vilka enskilda fall en skyldighet som gäller kassaregister är oskälig och när undantag ska medges. Förutom möjligheten att medge undantag i enskilda fall får Skatteverket med stöd av 39 kap. 10 § SFL meddela generella föreskrifter om undantag från skyldigheter som gäller kassaregister. Regleringen i skatteförfarandelagen ger alltså möjligheter till undantag från skyldigheter som gäller kassaregister i situationer då skyldigheterna inte är möjliga att uppfylla.
Vidare uttalade finansministern i en interpellationsdebatt med anledning av interpellation 2015/16:726 att Skatteverket kan medge undantag från kassaregisterkravet bl.a. om en viss skyldighet av tekniska orsaker är oskälig. Den som inte är nöjd med verkets beslut kan överklaga till förvaltningsdomstol. Bestämmelsernas syfte är dock inte i första hand att bevara vårt kulturarv, utan de infördes för att motverka skatteundandragande och för att skydda seriösa företag från illojal konkurrens från oseriösa företagare. På så sätt skyddas även seriösa företagare som bedriver verksamhet som är en del av kulturarvet. Det har varit en fantastisk utveckling inom kassaregisterbranschen där det nu finns möjlighet att köpa kassaregister till en relativt låg kostnad. Systemen har också utvecklats. Elsäkerhetsverket menar att det nu finns möjlighet att använda dem också ute i väder och vind. Är det oskäligt med kassaregister ska man självklart inte heller behöva ha något kassaregister. Här är det enligt finansministern viktigt att vi har en myndighet som har möjlighet att tillämpa lagstiftningen. Utskottet delar fortfarande finansministerns bedömningar och utgår från att regeringen följer utvecklingen noga. Utskottet avstyrker därmed motionsförslagen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändringar i lagstiftningen om personalliggare, undantag från lagstiftningen för vissa kategorier av näringsidkare och familjemedlemmar, elektronisk överföring och utvärdering av systemet i sin helhet och avskaffande av lagstiftningen.
Jämför reservation 13 (M), 14 (SD), 15 (C) och 16 (KD).
Bakgrund
Lagen om särskild skattekontroll i vissa branscher (2006:575) trädde i kraft den 1 januari 2007 och innebar ett krav på att föra personalliggare för näringsidkare inom restaurang- och frisörbranschen. Därefter har det även införts krav på personalliggare i tvätteribranschen. Syftet med reformen var att motverka förekomsten av svart arbetskraft.
Den 1 januari 2016 infördes en skyldighet att föra personalliggare även för byggbranschen och sedan den 1 juli 2018 gäller denna skyldighet även för kropps- och skönhetsvårdsverksamhet, fordonsserviceverksamhet samt livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet.
Den som bedriver restaurang-, frisör- eller tvätteriverksamhet, bilverkstäder, partihandel med livsmedel samt kropps- och skönhetsvård ska föra en personalliggare och i denna dokumentera nödvändiga identifikationsuppgifter för näringsidkaren och löpande dokumentera nödvändiga identifikationsuppgifter för de personer som är verksamma i näringsverksamheten.
Från den 1 juli 2018 gäller också att kraven på registreringen i personalliggaren har ändrats och utvidgats i fråga om vilka personer som ska omfattas av skyldigheten att föra personalliggare vid s.k. blandad verksamhet. Om en näringsidkare bedriver både verksamhet som omfattas av en skyldighet att föra personalliggare och annan verksamhet i samma verksamhetslokal ska nödvändiga identifikationsuppgifter löpande dokumenteras i personalliggaren för de personer som är verksamma i den andra verksamheten. Dessutom genomfördes en generell utvidgning av reglerna om personalliggare, nämligen att nödvändiga identifikationsuppgifter för enskilda näringsidkare, företagsledare i fåmansföretag och fåmanshandelsbolag och dessa personers familjemedlemmar löpande ska dokumenteras i personalliggaren i de fall det finns en skyldighet att föra en sådan.
Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att kontrollera att den som är eller kan antas vara skyldig att föra personalliggare eller tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras fullgör sina skyldigheter. Kontrollbesök får bara genomföras i verksamhetslokaler eller på byggarbetsplatser. Kontrollbesök på en byggarbetsplats får dock inte genomföras i en lägenhet som är avsedd att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad.
Motionerna
I motion 2019/20:185 av Helena Vilhelmsson (C) anförs att företag där exempelvis byggverksamhet inte är den egentliga verksamheten utan snarare en ”bieffekt” av den egentliga verksamheten bör undantas från kravet på personalliggare, särskilt i fall när arbeten utförs av företagaren själv, dennes familj eller dess anställda personal.
I motion 2019/20:379 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 4 anförs att skattefusket och svartjobben i byggbranschen måste minska. Det bör därför framgå av personalliggaren att det är fråga om inhyrd personal och vem som är deras arbetsgivare. Regeringen borde också införa regler om att uppgifterna kan föras över till Skatteverket elektroniskt och att Skatteverket ska få rätt att samköra information i företagens personalliggare mot företagens redovisning av arbetsgivaravgifter.
I motion 2019/20:557 av Leif Nysmed (S) anförs att från 2019 införs system med arbetsgivaravgifter på individnivå. Det är bra men det borde också införas regler om att uppgifterna i personalliggaren kan föras över till Skatteverket elektroniskt och att Skatteverket ska få rätt att samköra information i företagens personalliggare mot företagens redovisning av arbetsgivaravgifter.
I motion 2019/20:622 av Larry Söder (KD) anförs att det bör utredas om den danska modellen för personalliggare kan ersätta det nuvarande systemet för personalliggare i Sverige.
I motion 2019/20:835 av Sten Bergheden (M) anförs att det bör göras en ordentlig översyn av lagstiftningen för personalliggare med inriktning på att underlätta hanteringen eller slopa kraven helt på personalliggare för de mindre företagen.
I motion 2019/20:960 av Helena Antoni (M) anförs att man bör utreda om den danska modellen för personalliggare kan ersätta eller komplettera det nuvarande systemet i Sverige.
I motion 2019/20:1289 av Magdalena Schröder (M) anförs att regeringen skyndsamt bör utvärdera reglerna om personalliggare och vid behov ta fram lagförslag på att ta bort kravet på personalliggare inom de branscher som omfattas av kravet i dag.
I motion 2019/20:1776 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 2 anförs att man bör se över lagstiftningen om personalliggare i besöksnäringen och möjligheten att undanta ägaren och dennes familj från kravet att skriva in sig i personalliggaren.
I motion 2019/20:2466 av Mattias Karlsson i Luleå (M) anförs att man bör se över kravet på personalliggare i byggverksamhet och se till att det ska vara ett renodlat arbetsgivaransvar inte som i dag då det i stället är beställaren av en byggnation som är delvis ansvarig för att det företag som har anställda och som utför tjänsten har personalliggare.
I motion 2019/20:2675 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 2 anförs att regeringen bör ges i uppdrag att se över systemet för personalliggare och utreda en förenkling av dagens personalliggarsystem för vissa branscher och på så sätt reducera administrationsbördan.
I motion 2019/20:2703 av Lars Püss (M) anförs att man bör utreda om den danska modellen för personalliggare kan ersätta eller komplettera det nuvarande systemet i Sverige.
I motion 2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 6 anförs att det är hög tid att avveckla personalliggaren i dess nuvarande form. Personalliggarna ger i dag inte önskad effekt. Det kan dock finnas skäl att någon eller några branscher, som t.ex. byggbranschen, behåller systemet.
I motion 2019/20:3242 av Sofia Damm (KD) yrkande 1 anförs att personalliggaren i sin nuvarande form har spelat ut sin roll och i dag oftast innebär en onödig regelbörda för ägarna och deras familjer som också behöver registreras om de befinner sig i verksamheten. Därför måste nu kravet på personalliggare inom besöksnäringen avskaffas.
I motion 2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkande 45 anförs att Centerpartiet vill utvärdera effektiviteten i det tio år gamla systemet med personalliggare. Regelkrånglet måste minska och här kan ny teknik bana väg för enklare system.
Utskottets ställningstagande
Personalliggare är ett av flera verktyg för att motverka förekomsten av svartarbete. Syftet med personalliggare är att bidra till att minska förekomsten av svartarbete och att skapa sundare konkurrensförhållanden.
Skatteutskottet noterar i sin utvärdering av personalliggare (2018/19RFR:4) att det finns mycket olika bilder av systemet med personalliggare och att det varierar mellan olika aktörer. Enligt utskottet kan en del av förklaringen till att synen på systemet är så olika vara att förhållandena skiljer sig åt mellan branscherna och att dessa skillnader påverkar förutsättningarna för att systemet ska fungera. Skatteverket har också nyligen presenterat en effektutvärdering av personalliggarsystemet, av vilken bl.a. framgår att Skatteverkets möjlighet till fysiska besök hos olika verksamheter är ett viktigt inslag för verkets möjlighet att arbeta mot förekomsten av svartarbete.
Utskottet finner att systemet med personalliggare nyligen har utvidgats till fler branscher. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen och utvärderar införandet av personalliggare i de nya branscherna samt fortsätter diskussionen om eventuella ändringar och förbättringar i systemet för personalliggare.
Utskottet finner inte skäl att i nuläget förespråka några av de förändringar i systemet som framförs i motionerna. Utskottet avstyrker därmed motionsförslagen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om att ändra regler om omprövning och efterbeskattning för Skatteverket och att stärka rättssäkerheten i skattemål.
Jämför reservation 17 (M) och 18 (C).
Bakgrund
Omprövning
Huvudregeln för omprövning till nackdel på Skatteverkets initiativ är att Skatteverket ska meddela beslut inom två år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (tvåårsfristen). Skatteverket får inom tvåårsfristen ompröva sina beslut till nackdel på oförändrat utredningsmaterial (RÅ 1996 ref. 102). Det förutsätter dock att det inte finns några uttryckliga begränsningar. Skatteverket får i vissa fall ompröva beslut efter tvåårsfristen men inom sex år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret gick ut (efterbeskattning), även om det inte finns någon oriktig uppgift. Ibland kan beslut få fattas ännu senare, t.ex. vid följdändring. Enligt 66 kap. 3 § skatteförfarandelagen, förkortad SFL, får Skatteverket inte ompröva ett beslut i frågor som har avgjorts av allmän förvaltningsdomstol. Skatteverket får dock på begäran av den som beslutet gäller ompröva en fråga som har avgjorts av förvaltningsrätten eller kammarrätten genom beslut som har fått laga kraft om beslutet avviker från rättstillämpningen i ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen som har meddelats senare.
Efterbeskattning
Reglerna om efterbeskattning när en oriktig uppgift har lämnats innebär att Skatteverket även efter de ordinarie omprövningsfristerna (66 kap. 21 och 22 §§ SFL) får ompröva ett beslut om skatt eller sådan avgift som avses i 2 kap. 2 § SFL och meddela ett beslut som är till nackdel för den som beslutet gäller. En förutsättning för ett sådant efterbeskattningsbeslut är att den uppgiftsskyldiga personen har lämnat en oriktig uppgift till ledning för den egna beskattningen och att ett tidigare beslut har blivit felaktigt eller inte fattats på grund av den oriktiga uppgiften (orsakssamband). Skatteverket får även fatta ett efterbeskattningsbeslut om den uppgiftsskyldiga personen har lämnat en oriktig uppgift i ett mål om egen beskattning. Efterbeskattningsbeslut får enligt huvudregeln fattas inom sex år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut. Från denna regel finns undantag som kan innebära förlängd eller förkortad tid för efterbeskattning eller att efterbeskattning inte får beslutas.
Motionerna
I motion 2019/20:1810 av John Widegren (M) yrkande 1 anförs att komplexiteten i skattelagstiftningen skapar svårigheter för enskilda eller mindre företag. I dagsläget är de upplysningar som Skatteverket ger enskilda inte bindande, varken muntliga eller skriftliga. Därför bör det göras en översyn av hur rättssäkerheten i det här avseendet kan stärkas.
I motion 2019/20:2672 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 1 anförs att man bör begränsa möjligheten för Skatteverket att fatta retroaktiva beslut baserade på förändringar i tolkningen av skatteregler utan att några nya omständigheter framkommit i det enskilda fallet.
I motion 2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 6 anförs att motionärerna vill begränsa Skatteverkets möjligheter att fatta beskattningsbeslut retroaktivt.
I motion 2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkande 46 anförs att det bör genomföras en översyn av proportionaliteten i skattetvister mellan näringsidkare och Skatteverket.
Utskottets ställningstagande
Skillnaden mellan ett ordinärt omprövningsbeslut och ett beslut om efterbeskattning är att Skatteverket i det första fallet inte behöver bevisa att en oriktig uppgift har lämnats och att det finns ett orsakssamband mellan den oriktiga uppgiften och det felaktiga eller uteblivna beslut som ska omprövas. Inte heller finns det, till skillnad från vid efterbeskattning, något som hindrar att Skatteverket omprövar samma fråga flera gånger under de två första åren.
Efterbeskattning är tillåten om ett beslut har blivit felaktigt eller inte fattats på grund av att den uppgiftsskyldige inte har lämnat en deklaration eller låtit bli att lämna en begärd uppgift. Lagstiftaren har genom denna uppdelning mellan ordinär omprövning och efterbeskattning beaktat Skatteverkets möjlighet att utreda och fatta korrekta beslut. Lagstiftaren har också genom sitt ställningstagande i 66 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, trots att omprövning enligt huvudregeln inte är möjlig, öppnat för en omprövning till förmån för den skattskyldige om tolkningen av skattereglerna ändrats i högsta instans.
Utskottet anser att det är viktigt att de principer som är kärnan i rättssäkerhetsbegreppet, såsom förutsebarhet, legalitet, likabehandling, effektiva rättsmedel och domstolsförhandling inom skälig tid, är en del av skattelagstiftningen och respekteras av myndigheter och domstolar. Utskottet noterar att regeringen i sitt lagstiftningsarbete arbetar utifrån dessa principer. Utskottet förutsätter dock att regeringen noga följer utvecklingen och den offentliga debatten på detta område och gör de ändringar i lagstiftningen som skulle kunna behövas om brister eller möjlighet till förbättringar trots allt upptäcks någonstans i rättskedjan. Utskottet finner därmed inte skäl att ställa sig bakom tillkännagivanden med den inriktning som anges av motionärerna. Utskottet avstyrker motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att anståndsreglerna ska ses över och bli mer generösa.
Jämför reservation 19 (M) och 20 (KD).
Bakgrund
Införandet av skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, innebar att reglerna om anstånd med att betala skatter eller avgifter gjordes mer generösa och enklare att tillämpa. En tidigare uppdelning i omprövnings- och befrielseanstånd med olika högt ställda krav togs bort, och den mer generösa anståndsmöjligheten vid överklagande och omprövning gjordes allmänt tillämplig. Syftet med förändringen var bl.a. att Skatteverket skulle ha möjlighet att bevilja anstånd i de fall då en skattskyldig ansökt om ackord och det finns skäl som talar för att en ackordsuppgörelse kan komma till stånd. Fördelen för den skattskyldige med ett anstånd i stället för ett enkelt uppskov med indrivningsåtgärder är skillnaden i kostnadsränta.
Anstånd med betalning av skatt regleras i 63 kap. SFL. Enligt reglerna ska anstånd alltid kunna medges om det är tveksamt hur mycket skatt eller avgift den skattskyldige kommer att behöva betala; detta gäller oberoende av om den skattskyldige begärt omprövning eller överklagat eller om frågan om skattenedsättning uppkommit på annat sätt. Bestämmelserna syftar till att ge den skattskyldige anstånd om det är tveksamt hur stort skattebeloppet slutligen kommer att bli. Anstånd ska ges om det är minst lika sannolikt att skatten kommer sättas ned som att den kommer att kvarstå. Anstånd ska även ges i de fall det väger över något i fråga om sannolikheten att skatten inte ska sättas ned.
Vid ett uppskov tas den höga kostnadsräntan ut, och vid anstånd används den s.k. basräntan. Mot bakgrund av Skatteverkets nya borgenärsroll fick verket vidare möjlighet att bevilja anstånd om det är till fördel för det allmänna (prop. 2010/11:165, bet. 2011/12:SkU3).
Motionerna
I motion 2019/20:1810 av John Widegren (M) yrkande 2 anförs att anstånd med betalningen av skatt är möjligt under vissa förutsättningar. De begränsade anståndsmöjligheterna innebär dock en ökad rättsosäkerhet samt risk för ekonomiska problem och bör ses över.
I motion 2019/20:2672 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 2–4 anförs att för att stärka rättssäkerheten inom skattemål, bör huvudregeln vara att anstånd ska beviljas. Det bör endast vara i uppenbara fall som anstånd inte beviljas. Regeringen bör därför få i uppdrag att se över anståndsreglerna i skattemål. Som en sista säkerhetsventil bör det införas regler om att utmätt egendom inte får säljas förrän exekutionstiteln har vunnit laga kraft, på samma sätt som gäller för enskilda mål, med de undantag som redan i dag gäller i enskilda mål. Vidare anförs att det hos Skatteverket i dag saknas statistik över anståndsbeslut och hur de står sig i förhållande till det slutliga avgörandet i sak. Detta försämrar möjligheterna att utvärdera hur reglerna om anstånd tillämpas i praktiken. Skatteverkets uppdrag att ta fram statistik i den här delen bör därför ses över.
I motion 2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 8 anförs att de anståndsregler som finns vid en skatteprocess är begränsade och tillämpas mycket restriktivt. Anståndsreglerna behöver därför ses över.
Utskottets ställningstagande
Anståndsreglerna ändrades vid skatteförfarandelagens tillkomst för att utöka möjligheterna till anstånd. Utskottet förutsätter att regeringen följer den offentliga debatten som finns i frågan om anstånd i skattemål och vid behov ser över lagstiftningen. Utskottet ser dock för närvarande inte något behov av att se över anståndsreglerna med den inriktning som motionärerna föreslår. Utskottet avstyrker därmed motionsförslagen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om att ersättningsreglerna vid skattemål ska förbättras.
Jämför reservation 21 (KD).
Bakgrund
Gällande rätt
Kostnaderna för Skatteverket och domstolarna bärs av staten. Huvudregeln är att den skattskyldige ska stå för sina egna kostnader i skatteförfarandet och skatteprocessen. Enskilda kan få ersättning enligt 15 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) för resor och uppehälle i samband med muntliga förhandlingar i förvaltningsdomstol. Möjligheten att få ersättning för kostnader för ombud, biträden eller utredningar i skattemål regleras i 43 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL.
Den skattskyldige har rätt till ersättning för skäliga kostnader för ombud, biträde, utredning eller annat i ett ärende eller mål i den utsträckning sökandens yrkanden bifallits helt eller delvis, om ärendet eller målet avser en fråga som är av betydelse för rättstillämpningen eller om det finns synnerliga skäl för ersättning. Ombud eller biträden har inte rätt till ersättning.
Ersättning får inte beviljas för kostnader som avser skyldigheten att lämna en deklaration, lämna föreskrivna uppgifter eller genom räkenskaper, anteckningar eller annan lämplig dokumentation se till att det finns underlag för att fullgöra uppgiftsskyldighet samt för kontroll av uppgiftsskyldighet. Ersättningen kan i vissa fall minskas, t.ex. om sökanden varit försumlig eller gjort att ärendet eller målet blivit mer omfattande än nödvändigt. Ansökan om ersättning för kostnader ska göras i samband med att domstolen avgör målet.
Ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning eller ställande av säkerhet får enligt 68 kap. 2 § SFL inte betalas ut förrän beslutet har vunnit laga kraft mot Skatteverket.
Rättspraxis
Högsta förvaltningsdomstolen uttalade i dom 2019 ref. 16 bl.a. följande om vad som är skälig ersättning för kostnader i ärende eller mål om skatt. Den s.k. skälighetsbedömningen vid rätt till ersättning för ombudskostnader avser såväl behovet av hjälp i sig som kostnadernas storlek. Vad som utgör skälig ersättning för dessa kostnader ska i sin tur bestämmas utifrån skälig tidsåtgång och skälig timkostnad. Det ska först avgöras om åtgärderna som vidtagits behövts för att ta till vara den enskildes rätt. Det är den enskilde som har bevisbördan för att så är fallet. Därefter ska det bedömas om den tid som har lagts ned på respektive åtgärd framstår som rimlig. När det gäller timkostnaden konstaterar HFD att om timkostnaden inte överstiger marknadspriset saknas skäl att sätta ned yrkad ersättning med hänvisning till att den överstiger rättshjälpstaxan. Den marknadsmässig timkostnaden kan således komma att understiga eller överstiga rättshjälpstaxan, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. En viktig aspekt för att genomföra ovannämnda bedömning är det underlag skattebetalaren lämnar in.
Motionen
I motion 2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 7 anförs att företag i dag inte kan få ersättning för juridiska kostnader i väntan på dom i skattemål vid förvaltningsdomstol. Regelverket behöver ses över och förbättras genom att göra det möjligt för företag att söka interimsersättning för rättegångskostnader i väntan på prövning i högre instans, när Skatteverket överklagar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser inte något behov av en översyn av ersättningsreglerna i skattemål med den inriktning som motionären föreslår.
Utskottet avstyrker motionen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om avskaffande och förändringar av fastighetstaxeringssystemet.
Jämför reservation 22 (KD).
Bakgrund
Den statliga fastighetsskatten på småhus och bostadsdelen i hyreshus ersattes den 1 januari 2008 av en kommunal fastighetsavgift (prop. 2007/08:27, bet. 2007/08:SkU10, rskr. 2007/08:90). För småhus bestämdes fastighetsavgiften vid detta tillfälle till 6 000 kronor per värderingsenhet, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet. Fastighetsavgiften för bostadsdelen i hyreshus bestämdes till 1 200 kronor per bostadslägenhet, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Fastighetsavgiften räknas om årligen med utvecklingen av inkomstbasbeloppet. För deklarationen 2020 (inkomståret 2019) höjs takbeloppet för småhus till 8 049 kronor.
Den sänkning av fastighetsskatteuttaget som övergången till systemet med en kommunal avgift innebar finansieras inom bostadssektorn genom förändringar i beskattningen av kapitalvinster på bostäder. Kapitalvinstskatten för privatbostäder höjdes från 20 till 22 procent, ett tak på 1,6 miljoner kronor för uppskovsbelopp infördes och uppskovsbeloppen har räntebelagts med ett belopp motsvarande 0,5 procent av uppskovsbeloppet.
Bostadstaxeringsutredningen lämnade sitt betänkande till regeringen i augusti 2012, Bostadstaxering – avveckling eller förenkling (SOU 2012:52). Utredningen lade fram två förslag: ett om hur taxeringssystemet kan avvecklas och ett om hur systemet kan förenklas. Avvecklingsförslaget innebär att fastighetstaxeringen avskaffas för bostäder och lantbruksenheter och följaktligen att den löpande beskattningen inte längre kan beräknas utifrån taxeringsvärden. Utredningen föreslog en ny modell för att beräkna den kommunala fastighetsavgiften och den statliga fastighetsskatten utifrån storleken på en byggnad respektive mark, med vissa maxbelopp.
Skatteverket gav den 5 mars 2014 en promemoria till Finansdepartementet med förslag till ändringar i fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Förslagen syftar till att åstadkomma förenklingar för enskilda, för företag och för Skatteverket i fråga om tillämpning och kontroll. Promemorian har remissbehandlats.
I proposition 2014/15:48 Vissa fastighetstaxeringsfrågor inför den allmänna fastighetstaxeringen 2017 behandlades Bostadstaxerings-utredningens förslag om vissa mindre förenklingar av taxeringen av lantbruksenheter. I propositionen behandlades också Skatteverkets promemoria.
Övriga delar av Bostadstaxeringsutredningens betänkande bereds fortfarande i Regeringskansliet.
Motionerna
I motion 2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 13 anförs att taxeringsvärdessystemet borde slopas helt. Att systemet finns kvar gör det enklare att återinföra fastighetsskatten enligt den tidigare modellen. Bostadstaxeringsutredningen lämnade sitt betänkande till regeringen i augusti 2012. Denna lade fram två förslag: ett om hur taxeringssystemet kan avvecklas och ett om hur systemet kan förenklas. Utredningen föreslog bl.a. en ny modell för att beräkna den kommunala fastighetsavgiften och den statliga fastighetsskatten, utifrån storleken på byggnad respektive mark, alltså antalet kvadratmeter, med vissa maxbelopp. Denna modell är inte optimal, enligt motionärerna, som vill komplettera den genomförda utredningen i syfte att hitta ett system som blir mer rättvist.
I motion 2019/20:3243 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 44 anförs att t rots att fastighetsskatten bytts mot en kommunal fastighetsavgift finns taxeringsvärdessystemet fortfarande kvar. Därmed finns också den struktur kvar som skulle kunna användas för att återinföra det gamla fastighetsskattesystemet. I dag finns liten anledning att behålla taxeringsvärdessystemet, varför motionärerna föreslår att det avskaffas.
Utskottets ställningstagande
Vid omläggningen av bostadsbeskattningen den 1 januari 2008 behölls kopplingen till fastighetens marknadsvärde i och med att taxeringsvärdet för fastigheten blir styrande för fastighetsavgiftens storlek i de fall detta leder till ett lägre avgiftsuttag. Därmed försvann de mycket stora skillnader i skatteuttag mellan likvärdiga fastigheter i olika delar av landet som kännetecknade det gamla systemet. Skillnader som uppfattas som omotiverade kan dock fortfarande uppkomma, om än inte lika drastiska, i de fall fastighetsavgiften beräknas utifrån taxeringsvärdet när detta ger en lägre avgift.
Utskottet finner att man inom Regeringskansliet fortfarande arbetar med att bereda Bostadstaxeringsutredningens förslag om förändringar av taxeringssystemet, varför utskottet inte finner skäl att föregå detta arbete.
Utskottet avstyrker motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om förändringar av regelverket vid folkbokföring och av rättssäkerheten i folkbokföringen.
Jämför reservation 23 (M), 24 (SD), 25 (KD) och 26 (L).
Bakgrund
Folkbokföringen är den grundläggande registreringen av befolkningen i Sverige. I folkbokföringen registreras uppgifter om vilka som bor i Sverige och var de bor. Det är Skatteverket som sköter folkbokföringen. De flesta personer som föds eller flyttar till Sverige blir folkbokförda i Sverige. I samband med att en person blir folkbokförd för första gången i Sverige så får personen ett personnummer. Folkbokföringen gäller fram till den dag man flyttar utomlands eller avlider.
Uppgifter i folkbokföringen är offentliga, vilket betyder att alla har rätt att få del av de uppgifter som finns registrerade i folkbokföringen. Skatteverket lämnar inte ut uppgifter om det finns särskild anledning att anta att den som uppgifterna gäller, eller någon närstående till personen, kan ta skada av det. Då är uppgifterna sekretessbelagda. Skatteverket har en utredningsskyldighet i folkbokföringsärenden och ett allmänt ansvar för att register och dylikt är så korrekta som möjligt.
Genom folkbokföringen får hela samhället tillgång till uppgifter om befolkningen. Uppgifter från folkbokföringen om befolkningen sprids till myndigheter och övriga delar av samhället genom Navet (Skatteverkets system för distribution av folkbokföringsuppgifter till samhället) och SPAR (Statens personadressregister).
Ökat skydd för hotade och förföljda personer
Riksdagen beslutade våren 2018 om förändringar i reglerna om folkbokföring för att förbättra och öka skyddet för hotade och förföljda personer. Bestämmelsen som reglerar förutsättningarna för när en person kan få medgivande att använda fingerade personuppgifter kompletterades så att det nu uttryckligen framgår att även risk för sådan allvarlig brottslighet som riktar sig mot personens frid omfattas. Skyddad folkbokföring infördes som ett delvis nytt, men framför allt starkare, skydd som ersätter institutet kvarskrivning. Skyddad folkbokföring medges vid kvalificerade hotsituationer vilka ofta pågår under lång tid. Huvudregeln är att åtgärden ges tills vidare med en möjlighet att begränsa åtgärden till viss tid. Den som får skyddad folkbokföring och flyttar ska fortsätta att vara folkbokförd på den gamla folkbokföringsorten eller på en annan folkbokföringsort om det bedöms ge ett bättre skydd. Skyddad folkbokföring kan även medges utan att en person flyttar om det ändå kan antas ge tillräckligt skydd. Dessa lagändringar trädde i kraft den 1 januari 2019.
Åtgärder för att öka kvaliteten i folkbokföringen
Genom lagändringar den 1 juli 2018 utökades möjligheterna för Skatteverket att avregistrera personer från folkbokföringen. Vidare gavs Skatteverket möjlighet att besluta om kontrollbesök inom folkbokföringsverksamheten. När det är nödvändigt för bedömning av frågan om folkbokföring får Skatteverket besluta om kontrollbesök för att kontrollera en persons bosättning. Kontrollbesöket får bara genomföras där den enskilde är folkbokförd, har uppgett sig vara bosatt eller där det annars finns anledning att anta att han eller hon är bosatt. Skatteverket får vid kontrollbesöket begära att den person som besöket avser lämnar uppgift om sin identitet. Kontrollbesök får göras oannonserat och ska genomföras på ett sådant sätt att det innebär begränsat intrång för den enskilde.
Vidare infördes en ny straffbestämmelse, folkbokföringsbrott, för den som uppsåtligen lämnar oriktiga uppgifter om folkbokföring. Straffansvar inträder när någon uppsåtligen lämnar oriktiga uppgifter till grund för beslut om folkbokföring eller inte fullgör sin anmälningsskyldighet och åtgärden innebär fara i bevishänseende. Skälen för att införa en straffbestämmelse är att den betydelse som folkbokföringen har för ett stort antal samhällsfunktioner ställer särskilda krav på att de uppgifter som läggs till grund för registreringen är riktiga. Folkbokföringsdatabasen har en central funktion för flera myndigheter i den dagliga ärendehanteringen, och den bör därför omgärdas av ett starkt skydd. Införandet av straffbestämmelser kan ha en förebyggande effekt och leda till att skapa ett bättre beslutsunderlag för myndigheterna genom att uppgifterna i folkbokföringen kommer att hålla en högre kvalitet. Det finns därför skäl att överväga möjligheten att beivra vissa oönskade beteenden som tar sin utgångspunkt i gärningar där någon genom aktivt handlande uppsåtligen lämnar oriktiga uppgifter till grund för beslut om folkbokföring eller inte fullgör sin anmälningsskyldighet enligt folkbokföringslagen.
Det är även möjligt att dömas för grovt folkbokföringsbrott. För att nå upp till den allvarlighet som krävs för att brottet ska bedömas som grovt krävs ett systematiskt förfarande, att det rör sig om en omfattande brottslighet eller liknande. Ringa fall är dock undantagna från straffansvar.
Motionerna
I motion 2019/20:112 av Eric Westroth (SD) anförs att det behöver utarbetas ett regelverk för antalet möjligt folkbokförda i en bostad.
I motion 2019/20:742 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 6 anförs att kvalitetsbristerna i folkbokföringen underlättar olika typer av brottslighet, exempelvis bidragsfusk, och även orsakar andra problem. Skatteverket behöver därför ökade anslag som ska användas för att ytterligare granska bostadsområden där risken för illegalt boende förväntas vara större.
I motion 2019/20:1288 av Magdalena Schröder (M) anförs att regelverket för hur och var man får folkbokföra sig behöver ses över så att en ny folkbokföring kan godkännas av fastighetsägaren innan en ändring av folkbokföringsadressen kan ske.
I motion 2019/20:1369 av Monica Haider och ClasGöran Carlsson (båda S) anförs att systemet med civilstånd känns gammalt och förlegat och borde ses över. Det borde vara möjligt för den enskilde att själv ändra civilstånd.
I motion 2019/20:1860 av Adnan Dibrani (S) anförs att det svenska Skatteverket registrerar medborgare från Kosovo som serbiska medborgare, mot deras vilja. I och med att Sverige erkänt Kosovo som stat är det självklart att detta även registreras hos Skatteverket. Riksdagen bör ställa sig bakom uppmaningen till regeringen att verka för att Kosovos medborgare registreras som sådana i folkbokföringen.
I motion 2019/20:2131 av Johan Büser (S) anförs att man behöver se över möjligheterna att införa underrättelse och samtycke vid ändring av folkbokföring.
I motion 2019/20:2184 av Lars-Arne Staxäng (M) yrkandena 1 och 2 anförs att det är viktigt att folkbokföringsreglerna och tillämpningen av dem fungerar väl. Det behövs därför en översyn av lagstiftningen om folkbokföring och adressändring i syfte att göra den mer rättssäker. Vidare måste möjligheterna att arbeta mot falska adressändringar förbättras.
I motion 2019/20:2265 av Anders Hansson (M) anförs att trots svenskt medborgarskap inskränks utlandssvenskarnas möjlighet att vara och leva i sitt hemland orimligt mycket då de inte är folkbokförda och därmed inte finns med i alla register m.m. vilket kan skapa problem. Man bör därför inleda en översyn av utlandssvenskars situation i Sverige.
I motion 2019/20:2452 av Rasmus Ling (MP) anförs att folkbokföringslagen behöver ses över så att personer inte ska kunna folkbokföra sig i någon annans fastighet eller lägenhet utan dennes vetskap och medgivande.
I motion 2019/20:2673 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1–3 anförs att det krävs en förändring av lagstiftningen i syfte att försvåra felaktig folkbokföring som i sin tur möjliggör välfärdsbrott. Regeringen bör ges i uppdrag att återkomma till riksdagen med författningsförslag för att göra folkbokföringen mer tillförlitlig. Vidare bör tillämpningsområdet för 2 § folkbokföringsförordningen utvidgas så att samtliga myndigheter och kommuner omfattas av skyldigheten att underrätta Skatteverket så snart det finns anledning att anta att den adress en person har inte är registrerad i folkbokföringen eller om det finns anledning att anta att uppgifter som är registrerade i folkbokföringen är felaktiga eller ofullständiga. Slutligen anförs att för möjligheten att fatta korrekta beslut i ärenden om folkbokföring är ett flertal uppgifter från beskattningsdatabasen nödvändiga. Skatteverkets folkbokföringsverksamhet bör därför ges direktåtkomst till vissa särskilt angivna uppgifter i beskattningsdatabasen i den utsträckning det är tillåtet att behandla uppgifterna enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets folkbokföringsverksamhet så som anges i SOU 2017:37. Regeringen bör därför ges i uppdrag att utöka Skatteverkets direktåtkomst till andra myndigheters databaser.
I motion 2019/20:2802 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 8 anförs att det är ett utbrett problem med falska folkbokföringsuppgifter. Bristande kontroll har gjort att varken myndigheter eller fastighetsägare har haft vetskap om vilka som egentligen bott på en viss adress. De nya lagändringar som införts, bl.a. folkbokföringsbrott, är goda men fler åtgärder behövs för att komma åt personer som skriver sig på falska adresser för att få tillgång till bidrag.
I motion 2019/20:2809 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 6 anförs att man bör begränsa antalet personer som kan vara folkbokförda på samma adress.
I motion 2019/20:3038 av Serkan Köse m.fl. (S) föreslås en ny folk- och bostadsräkning i Sverige för första gången sedan 1990 i syfte att säkerställa kvaliteten i folkbokföringen.
I motion 2019/20:3191 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 27 anförs att hur många personer som helst alltjämt kan registrera sig på en och samma adress. En begränsning av antalet personer som kan skriva sig på samma adress bör därför införas.
Utskottets ställningstagande
Uppgifterna i folkbokföringen ska spegla befolkningens bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden så att olika samhällsfunktioner får ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. Det har på olika sätt kommit fram att det har funnits brister i kvaliteten i folkbokföringen.
Genom ändringar i lagstiftningen om folkbokföring 2018 och 2019 har ett flertal åtgärder för att stärka och förbättra kvaliteten i folkbokföringen införts. Skatteverket har nu t.ex. fått möjlighet att avregistrera falska identiteter från folkbokföringen och göra kontrollbesök för att kontrollera en persons bosättning. Folkbokföringsbrott infördes på nytt. Straffansvar inträder således när någon uppsåtligen lämnar oriktiga uppgifter till grund för beslut om folkbokföring eller inte fullgör sin anmälningsskyldighet och åtgärden innebär fara i bevishänseende.
Dessa förslag innebär stora förändringar och skärpningar vad gäller hanteringen av folkbokföringen, vilket utskottet anser är ett steg i rätt riktning. Det pågår också ett fortsatt arbete inom Regeringskansliet och inom Skatteverket med att ytterligare höja kvaliteten i folkbokföringen. Regeringen beslutade den 5 september 2019 om kommittédirektivet Åtgärder för att minska fel i folkbokföringen (dir. 2019:54). Utredningen om folkbokföring och samordningsnummer (Fi 2019:05) ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 april 2021. Vidare remitterade regeringen den 14 januari 2020 en promemoria med förslag på vissa åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för att folkbokföringen ska innehålla korrekta uppgifter. Det föreslås att underrättelseskyldigheten till Skatteverket om misstänkta fel i folkbokföringen ska utvidgas och omfatta samtliga myndigheter och gälla fler uppgifter.
Utskottet förutsätter att regeringen löpande följer upp och utvärderar effekterna av den nya lagstiftningen. Vidare finner utskottet inte skäl att föregripa det arbete som pågår inom Regeringskansliet och är således inte berett att förorda ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med yrkandena i motionerna.
Utskottet avstyrker därmed motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att barn ska kunna vara folkbokförda på två adresser och att brev till vårdnadshavare ska adresseras till samtliga föräldrar.
Jämför reservation 27 (C).
Bakgrund
Barn, dvs. personer under 18 år, ska folkbokföras enligt samma regler som vuxna och ska vara folkbokförda där de tillbringar sin nattvila eller motsvarande vila (dygnsvilan).
Barn kan ibland bo på två ställen, vilket kan innebära dubbel bosättning. Det är t.ex. vanligt när föräldrarna har var sin bostad och barnet vistas hos båda föräldrarna. Huvudregeln är att barnet då får folkbokföras hos den av vårdnadshavarna som de båda är överens om. Detta gäller i de fall då föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet och barnet bor ungefär lika ofta hos båda sina föräldrar.
Om huvudregeln inte är tillämplig, t.ex. när föräldrarna inte är överens om barnets folkbokföring, ska ett barn folkbokföras hos den förälder där barnet tillbringar flest nätter. Om barnet bor lika mycket tid hos båda föräldrarna ska folkbokföringen inte ändras så länge en förälder bor kvar i familjens tidigare gemensamma bostad. Detta gäller även om barnet tillbringar en natt mer i veckan hos den andra föräldern. Om det inte finns någon sådan gemensam bostad och barnet bor lika många nätter hos båda föräldrarna eller om föräldrarna lämnar olika uppgifter om var barnet bor, ska barnets folkbokföring bestämmas utifrån barnets boendesituation. Vid denna typ av bedömning av ett barns folkbokföring är det Skatteverket som beslutar var barnet ska vara folkbokfört.
Motionerna
I motion 2019/20:192 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 2 anförs att det bör vara möjligt för barn att vara skrivna på dubbla adresser om de bor lika mycket hos båda vårdnadshavarna. Vidare yrkas att brev till vårdnadshavare ska adresseras till samtliga föräldrar.
I motion 2019/20:1734 av Emma Carlsson Löfdahl (-) anförs att barn till separerade föräldrar med gemensam vårdnad ska ha möjlighet att vara skrivna hos båda vårdnadshavarna om föräldrarna så önskar. På så sätt får båda vårdnadshavarna den viktiga information som de behöver.
Utskottets ställningstagande
Enligt Folkbokföringsutredningen (SOU 2009:75 Folkbokföringen s. 382) finns det inte tillräckligt starka skäl för att införa en möjlighet att folkbokföra ett barn på två ställen eller att låta barnet vara folkbokförd hos den ena föräldern och samtidigt registrera den andra förälderns adress i folkbokföringsdatabasen. Riksdagen (bet. 2012/13:SkU25, rskr. 2012/13:254) antog i stället bestämmelser som innebär att om vårdnadshavarna är överens ska de själva kunna välja var ett barn som bor ungefär lika mycket hos dem båda ska anses bosatt. En vårdnadshavare ska också vid gemensam vårdnad ensam kunna överklaga ett beslut om barnets folkbokföring. Utskottet är inte berett att tillmötesgå motionärernas förslag om ett tillkännagivande om att barn ska kunna vara folkbokförda på två adresser eller om hur utskick till vårdnadshavare sker.
Utskottet avstyrker motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om offentlighetsprincipens omfattning och om möjlighet till permanent skyddad identitet.
Jämför reservation 28 (SD).
Bakgrund
Uppgifter som registreras i folkbokföringen är som regel offentliga. Sekretess gäller hos alla myndigheter om det av särskild anledning kan antas att den enskilde, eller någon närstående, kan lida skada eller men om uppgifter om personen lämnas ut (22 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen). En sådan särskild anledning som avses i bestämmelsen kan vara befarad personförföljelse. Om man på förhand kan misstänka att utlämnande av uppgifter om en person kan förorsaka personförföljelse eller annan skada kan sekretessmarkering i folkbokföringsregistren tillgripas som en första skyddsåtgärd. En sekretessmarkering är den lägre graden av skyddade personuppgifter och är en administrativ åtgärd som gör det svårare för andra att ta del av dina personuppgifter i folkbokföringsregistret. Sekretessmarkeringen omfattar alla dina personuppgifter. Markeringen anger att särskild försiktighet bör iakttas vid bedömningen av om uppgifter om personen i fråga bör lämnas ut, eftersom uppgifterna kan omfattas av sekretess. En sekretessmarkering fungerar som en varningssignal för Skatteverket och andra myndigheter om att en prövning ska göras innan uppgifterna om dig lämnas ut. Det är alltså ingen absolut sekretess. En sekretessmarkering är en administrativ åtgärd som motsvarar hemligstämpeln på ett dokument.
Genom folkbokföringen får hela samhället tillgång till uppgifter om befolkningen. Uppgifter från folkbokföringen om befolkningen sprids till myndigheter och övriga delar av samhället genom Navet (Skatteverkets system för distribution av folkbokföringsuppgifter till samhället) och SPAR (Statens personadressregister). Navets funktioner regleras av lagen (2001:182) och förordningen (2001:589) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.
Skyddad folkbokföring
Ett nytt skyddsinstitut – skyddad folkbokföring – infördes den 1 januari 2019. Detta ersätter det tidigare skyddsinstitutet kvarskrivning och är tänkt att ge ett starkare skydd. Skyddad folkbokföring ger ett starkare skydd än sekretessmarkering.
Genom skyddad folkbokföring ska en person som av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat sätt, efter egen ansökan, få medges att vara folkbokförd på en annan folkbokföringsort än där personen är bosatt. En adress till Skatteverket registreras dit du får din post.
Skyddad folkbokföring ska som regel ges för obestämd tid men ska också kunna begränsas till viss tid. Skyddad folkbokföring ska medges vid kvalificerade hotsituationer vilka ofta pågår under lång tid. Ett medgivande på obestämd tid ökar tryggheten för den enskilde.
Våld eller hot mot tjänsteman
Tillgången till uppgifter ur folkbokföringen och andra offentliga register gör att myndighetsföreträdare riskerar att exponeras för våld och hot också utanför arbetstid. Det är visserligen svårt att mäta i vilken grad subtila hot liksom den övriga utsattheten för våld och hot hos myndighetsutövare i praktiken riskerar att påverka ett korrekt beslutsfattande inom ramen för myndighetsutövning. Utifrån den samlade bild som regeringen har fått av förekomsten av våld och hot mot samhällets företrädare bedömer regeringen emellertid att faran för otillbörlig påverkan bör tas på stort allvar. Mot bl.a. denna bakgrund anser regeringen att det finns skäl att skärpa synen på våld och hot mot tjänsteman.
Riksdagen beslutade den 20 november 2019 (bet. 2019/20:JuU8, rskr. 2019/20:43) att i enlighet med regeringens framlagda proposition (prop. 2018/19:155) stärka det straffrättsliga skyddet för myndighetsutövning och uttalade att våld och hot mot samhällets företrädare är ett allvarligt problem och att otillbörlig påverkan på myndigheters beslutsfattande måste tas på stort allvar. Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2020.
Justitieutskottet uttalade vidare i sitt betänkande bl.a. följande
Det finns enligt utskottet anledning att överväga ett utökat straffrättsligt skydd även för personal i andra viktiga samhällsfunktioner. Samma personer som utsätter blåljuspersonal och personal från Tullverket och Kustbevakningen för angrepp utgör även hot mot andra yrkeskategorier. Det förekommer t.ex. att personal på akutmottagningar och sjukhus utsätts för hot och påtryckningar. Detsamma gäller för ordningsvakter som anställts av kommuner för att bidra till ordning och trygghet på allmän plats. En utredning bör därför tillsättas i syfte att bredda det straffrättsliga skyddet även för andra samhällsviktiga yrkesfunktioner. Utskottet föreslår att riksdagen tillkännager detta för regeringen. Därmed tillstyrker utskottet motionerna 2019/20:361 (SD) yrkande 1, 2019/20:300 (L) yrkande 2 och 2019/20:2878 (M) yrkande 3.
Motionerna
I motion 2019/20:1676 av Marléne Lund Kopparklint och Betty Malmberg (båda M) yrkandena 1 och 2 anförs att frågan om delvis anonymisering av polisanställda bör utökas till att omfatta personal inom den s.k. första linjen såsom polis, personal inom akutsjukvård som ambulanspersonal samt personal på akutmottagningar och utryckningspersonal inom räddningstjänsten. Man bör därför överväga förändringar av de gällande kraven på personuppgifter på tjänstelegitimation inom utsatta yrken. Vidare bör man inom vissa yrkeskategorier se över om det kan införas ett automatiskt skydd av bostadsadress, dvs. införande av skyddade bostadsuppgifter för extra utsatta yrkesgrupper.
I kommittémotion 2019/20:3118 av Ebba Hermansson m.fl. (SD) yrkande 26 anförs att det bör införas stärkta skyddsmöjligheter för personer som lever under en ständig hotbild till följd av hedersförtryck och att i särskilt svåra fall bevilja en person livslång skyddad identitet.
I motion 2019/20:3226 av Markus Wiechel och Jennie Åfeldt (båda SD) anförs att det inte finns någon anledning till att offentlighetsprincipen ska vara så omfattande som den är i dag, där privatpersoner tvingas lämna ut så gott som allt om sina liv. Regeringen bör därför återkomma med förslag för att privatpersoner enklare ska kunna skydda känsliga folkbokföringsuppgifter från främmande människor.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen tillstyrkte våren 2018 stora lagstiftningsändringar på folkbokföringsområdet. Reglerna trädde i kraft den 1 januari 2019. Även skyddet mot hot för vissa yrkeskategorier stärktes från den 1 januari 2020. Dessa förändringar stärker skyddet för hotade och förföljda personer och även vissa utsatta yrkesgrupper. Vidare gjorde justitieutskottet ett tillkännagivande med krav på regeringen att återkomma med ytterligare förändringar för fler yrkesgrupper som arbetar i viktiga samhällsfunktioner.
Utskottet anser att dessa nya lagstiftningar måste få möjlighet att tillämpas och utvärderas. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer upp och utvärderar utvecklingen av de nya regelverken och följer upp riksdagens tillkännagivande på detta område.
Med detta avstyrker utskottet motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att se över möjligheterna att dela upp kommunalskatten mellan flera kommuner.
Jämför reservation 29 (C).
Motionerna
I motion 2019/20:1726 av Emma Carlsson Löfdahl (-) anförs att en översyn bör göras för att modernisera möjligheten att vara skriven, och skatta, i två olika kommuner. Då skulle lagen bli anpassad till dagens verklighet. Det skulle också underlätta för de kommuner med många fritidsboende som har höga kostnader för den kommunala servicen men låga skatteintäkter.
I motion 2019/20:1774 av Fredrik Christensson och Peter Helander (båda C) anförs att det i många turist- och landsbygdskommuner finns en negativ befolkningsutveckling som leder till ett lägre skatteunderlag. I dessa kommuner finns också många delårsboende som tillbringar helger och semestrar där och utnyttjar kommunal service. Samtidigt bor, arbetar och betalar de skatt i en annan kommun. Man bör därför utreda möjligheten att dela kommunalskatten mellan flera kommuner.
Utskottets ställningstagande
Utskottet är fortfarande (se bet. 2018/19:SkU14) inte berett att låta debiteringen av kommunal skatt variera med den skattskyldiges delårsboende i olika kommuner. En sådan ordning skulle bidra till ett ökat uppgiftslämnande och framstår som näst intill omöjlig att kontrollera. Ett eventuellt behov av en justering av kommunernas och regionernas skatteunderlag bör kunna tillgodoses på annat sätt.
Utskottet avstyrker motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om att enskild firma ska ges ett organisationsnummer som inte är identiskt med näringsidkarens personnummer och om könsneutrala personnummer.
Riksdagen avslår också förslag om att göra samordningsnummer till en rättighet för utländska medborgare och om att finna en lösning på problemet med samordningsnummer för asylsökande.
Jämför reservation 30 (V) och 31 (KD).
Bakgrund
Personnummer
Alla personer som folkbokförs i Sverige tilldelas ett personnummer som identitetsbeteckning. Den som en gång fått ett personnummer kommer att behålla samma nummer livet ut. Det innebär att personnumret inte ändras vid t.ex. flyttning från eller till Sverige. Personnumret infördes 1947 och då som ett system med födelsetid plus ett tresiffrigt födelsenummer. År 1967 gjordes en ändring som innebar att man införde en kontrollsiffra som fjärde siffra i personnumret. Personnumret anger dels personens födelsetid, dels ett födelsenummer samt en kontrollsiffra. De enda uppgifter som kan utläsas ur ett personnummer är födelsetid och kön. Könet framgår av näst sista siffran i personnumret som är udda för män och jämn för kvinnor.
Ett grundläggande problem med personnumren är att antalet tillgängliga nummer är för litet. Problemen har lösts genom att det är möjligt att i stället ange en dag som ligger nära födelsedagen vid fastställande av personnummer.
Att en enskild firma har ett organisationsnummer som är identiskt med ägarens personnummer beror på att företaget inte räknas som en egen juridisk person. I stället har ägaren av en enskild firma alltid personligt ansvar för företagets ekonomi. Organisationsnummer för enskild firma består alltid av tio siffror och skrivs på samma sätt som personnumret.
Samordningsnummer
Sedan den 1 januari 2000 tilldelas en person som inte är eller har varit folkbokförd i Sverige efter begäran från en myndighet ett särskilt nummer, ett s.k. samordningsnummer. Tidigare kunde även dessa personer tilldelas personnummer om det fanns ett uttryckligt författningsstöd. Eftersom identiteten ofta är osäker när det gäller personer som inte är folkbokförda i landet ansågs det lämpligt att personnummer reserverades för personer som är folkbokförda. Samordningsnummer infördes eftersom risken för personförväxling och behovet av säker kommunikation mellan myndigheter ändå ansågs kräva en enhetlig personbeteckning även för personer som inte är folkbokförda (prop. 1997/98:9 s. 78 f.). Samordningsnumret är konstruerat som ett personnummer men med sifferkombinationer som inte kan förekomma i personnumret på så sätt att siffrorna för dag adderas med 60.
Genom en lagändring den 1 juni 2008 får uppgifter om personer med samordningsnummer, om det inte råder osäkerhet om personernas identitet, ingå i Statens personadressregister (SPAR). På så vis har företag och andra privata organisationer fått en möjlighet att genom en enkel registerkontroll verifiera de uppgifter som en person med samordningsnummer lämnar om sin identitet (prop. 2007/08:58, bet. 2007/08:SkU26).
Behörigheten att begära ett samordningsnummer har utvidgats till att kunna omfatta även andra organ än myndigheter enligt vad regeringen bestämmer (prop. 2008/09:111, bet. 2008/09:SkU28). Regeringen har sedan förordnat om att Skatteverket får tilldela samordningsnummer på begäran av en statlig myndighet eller en enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda vissa examina och som i sin verksamhet behöver ett samordningsnummer för en person för att undvika personförväxling eller för att utbyta information om personen med andra myndigheter eller organisationer (SFS 2009:275).
Det finns två kategorier av samordningsnummer: styrkta samordningsnummer, som kräver att identiteten är fastställd av den begärande myndigheten, och ostyrkta samordningsnummer, när det råder osäkerhet om den enskildes identitet. Samordningsnummer får tilldelas en person om det inte råder osäkerhet om hans eller hennes identitet. Även om det råder osäkerhet om en persons identitet får samordningsnummer tilldelas för
– registrering i register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister, lagen (1998:621) om misstankeregister, lagen (2010:362) om polisens allmänna spaningsregister och polisdatalagen (2010:361)
– annan behandling av uppgifter enligt polisdatalagen eller i övrigt inom rättsväsendets informationssystem
– registrering i Migrationsverkets verksamhetsregister enligt förordningen (2001:720) om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen när det gäller personer som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.
– registrering i beskattningsdatabasen.
Skatteverket har utvecklat en tjänst där myndigheter rekvirerar samordningsnummer elektroniskt. Skatteverket har också på uppdrag av regeringen och i samråd med Migrationsverket, Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån och Statens skolverk utrett förutsättningarna för att låta samtliga asylsökande i Sverige få samordningsnummer. Skatteverket lämnade den 25 april 2016 sin utredning till Finansdepartementet och föreslog att samtliga asylsökande ska tilldelas samordningsnummer och att Migrationsverket ska rekvirera numren från Skatteverket.
Föreslagna ändringar i systemet med samordningsnummer
Regeringen beslutade den 5 september 2019 om kommittédirektivet Åtgärder för att minska fel i folkbokföringen (dir. 2019:54). I den särskilda utredarens uppdrag ingår bl.a. att lämna förslag om ett säkrare system för samordningsnummer, i detta ingår även att föreslå hur kontrollen av en persons identitet bör utformas för att tilldelningen av samordningsnummer ska bli säkrare. Utredningen om folkbokföring och samordningsnummer (Fi 2019:05) ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 april 2021.
Regeringen remitterade den 14 januari 2020 en promemoria som startar om systemet med samordningsnummer och som bl.a. innehöll förslag om
• automatisk avregistrering av personer med gamla samordningsnummer fem år från det att numret tilldelats, om inte en myndighet eller den enskilde anmäler ett fortsatt behov av numret.
• avregistrering om det finns särskilda skäl
• adresskrav för samordningsnummer
• krav på att anmäla en aktuell kontaktadress för den som tilldelas ett samordningsnummer.
• krav på personlig inställelse för enskild som behöver samordningsnummer och som har anknytning till Sverige och själv vill ansöka om samordningsnummer.
Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.
Motionerna
I kommittémotion 2019/20:220 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 14 och 15 anförs att Skatteverket på uppdrag av regeringen har utrett frågan om att ge alla asylsökande samordningsnummer. Motionärerna anser att regeringen bör utreda möjligheterna att ge alla asylsökande samordningsnummer med utgångspunkt i Skatteverkets utredning och de frågor om sekretess som kvarstår. Vidare bör regeringen utreda hur hindren för asylsökande att öppna bankkonton kan avhjälpas i syfte att stärka deras möjligheter att arbeta.
I motion 2019/20:303 av Linda Lindberg (SD) anförs att i takt med rapporter om att allt fler utsätts för id-kapning eller s.k. identitetsstöld uppmanas medborgare att vara återhållsamma med att lämna ut privata uppgifter, såsom personnummer och andra id-handlingar. Det blir då märkligt att näringsidkare med en enskild firma inte omfattas av det säkerhetstänket. Även bolagsformen enskild firma bör ges ett organisationsnummer som ej är identiskt med näringsidkarens personnummer.
I motion 2019/20:475 av Magnus Manhammar (S) yrkas att man bör se över frågan om samordningsnummer för utländska medborgare så att dessa lättare kan öppna bankkonto i en svensk bank.
I motion 2019/20: 2461 av Mattias Karlsson i Luleå (M) anförs att det finns ett behov av att införa alternativt organisationsnummer för enskild firma. Personer med skyddad identitet kan inte starta enskild firma eftersom organisationsnumret för enskilda firmor är identiskt med personnumret. Inte heller personer som ännu inte fått ett svenskt personnummer, exempelvis nyanlända, kan driva företag i formen av enskild firma eftersom det krävs ett personnummer för att driva verksamhet som enskild firma. Detta bör ses över och utredas.
Enligt partimotion 2019/20:2578 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 19 bör regeringen se över systemet med samordningsnummer i syfte att stärka tillgången till offentliga tjänster och möjliggöra anställning för de som vistas tillfälligt i eller är nya i Sverige.
I motion 2019/20:2809 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 5 anförs att regeringen bör tidsbegränsa samordningsnummer.
I kommittémotion 2019/20:3191 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 25 anförs att regelverket för samordningsnummer bör stramas åt betydligt och att de samordningsnummer som delas ut till utländska medborgare av Skatteverket måste vara tillfälliga. Idag används dessa som brottsverktyg av bl.a. stöldligor.
I motion 2019/20:3316 av Teres Lindberg m.fl. (S) yrkande 2 anförs att man bör överväga att införa könsneutrala personnummer i Sverige.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner inte skäl att förorda ändringar i systemet för personnummer avseende könsneutrala personnummer. Inte heller är utskottet berett att föreslå ändringar i systemet för organisationsnummer för enskild firma.
Utskottet kan konstatera att samordningsnummer ges till utländska personer som vistas tillfälligt här i landet eller har rätt till olika förmåner utan att vistas här och att förutsättningarna för att använda dessa nummer för identifikation har förbättrats genom att de ingår i det statliga personadressregistret.
Regeringen tillsatte hösten 2019 en utredning som bl.a. ska se över och lämna förslag om ett säkrare system för samordningsnummer. Vidare har regeringen lanserat ett ”snabbspår” för förändringar genom den promemoria som remitterades den 14 januari 2020, i vilken föreslås vissa åtgärder till förbättringar i systemet med samordningsnummer. Som ett led i att stärka systemet med samordningsnummer föreslås bl.a. att personer med samordningsnummer ska kunna avregistreras. Det föreslås även att det införs en skyldighet för enskilda att anmäla uppgift om aktuell adress till Skatteverket. För att tillgodose ett utökat behov av samordningsnummer föreslås att numren ska kunna tilldelas efter ansökan av enskild som har en sådan anknytning till Sverige att personen kan antas behöva en identitetsbeteckning. Förslaget förenas med en utökad identitetskontroll. Därutöver görs en viss utvidgning av vilka uppgifter som får behandlas i det statliga personadressregistret (SPAR). Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021. Ärendet bereds för närvarande på Regeringskansliet.
Utskottet ser inte någon anledning att förekomma det arbete som nu pågår inom Regeringskansliet.
Utskottet avstyrker därmed motionerna.
|
1. |
av Larry Söder (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:2223 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 3 och
2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 4 och
avslår motionerna
2019/20:203 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 6,
2019/20:206 av Hans Eklind (KD),
2019/20:520 av Camilla Brodin (KD) yrkandena 1–3,
2019/20:836 av Sten Bergheden (M) yrkandena 2 och 3,
2019/20:842 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:962 av Helena Antoni m.fl. (M),
2019/20:1149 av Lars Beckman (M),
2019/20:1349 av Jörgen Berglund (M),
2019/20:1522 av Marie-Louise Hänel Sandström (M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:1941 av Ida Drougge (M) yrkandena 1–3,
2019/20:1943 av Ida Drougge (M),
2019/20:1960 av Robert Hannah (L),
2019/20:2034 av Ida Drougge (M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:2119 av Ida Drougge (M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:2356 av Lars Jilmstad (M),
2019/20:2533 av Kristina Yngwe (C) och
2019/20:3116 av Josefin Malmqvist och Ida Drougge (båda M) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Syftet med skatter är att finansiera offentliga utgifter, styra den ekonomiska utvecklingen i en social och ekologisk riktning samt mildra inkomstspridningen. Samtidigt riskerar skatter att försämra ekonomins funktionssätt och leda till ett osunt ekonomiskt beteende. Strävan måste därför vara att skattesystemet är transparent och etiskt legitimt.
Kristdemokraterna har i tidigare regeringar varit med och medverkat till att skattetrycket sänkts i Sverige. Sverige har dock alltjämt en av de högsta skattekvoterna i världen. Studier visar dock att svenskarna i gemen inte vet hur högt skatteuttaget är. En viktig orsak till detta är att stora delar av skattetrycket kan betecknas som dolt. Detta är problematiskt av flera anledningar, inte minst för att det försvårar för medborgarna att bedöma huruvida man får ut det som utlovats av de inbetalade skattepengarna. Om stora delar av skatterna är dolda för medborgarna är det också svårare att bilda opinion för lägre skatter, men samtidigt enklare att höja skatterna.
Offentliga arbetsgivare måste visa vägen genom att tydligare redovisa samtliga skatter och avgifter på lönebeskedet. Uppgifterna bör omfatta de lagstadgade avgifterna såväl som s.k. avtalsförsäkringar såsom avtalspensioner. För att förtroendet för skattesystemet ska fortsätta att vara stort behöver vi göra vad vi kan för att informera om hur det fungerar och hur mycket skatt som egentligen tas in.
|
2. |
av Mikael Damsgaard (M), Johan Hultberg (M), Erik Ottoson (M) och Magdalena Schröder (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:2671 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 4 och
2019/20:2721 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkandena 5, 6 och 9 samt
avslår motionerna
2019/20:386 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 12,
2019/20:596 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 9,
2019/20:742 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 1–5 och 7,
2019/20:1016 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,
2019/20:1193 av Carina Ödebrink och Hanna Westerén (båda S),
2019/20:1799 av Per Åsling (C),
2019/20:2903 av Edward Riedl (M),
2019/20:3191 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 24 i denna del,
2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 3 och
2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkandena 21 och 42.
Ställningstagande
Delningsekonomin växer snabbt. Tack vare delandet kan resurserna utnyttjas mer effektivt och komma fler till del. De senaste årens omfattande digitalisering har dock skalat upp detta till nya nivåer. Plattformar matchar människors efterfrågan på delade varor och tjänster mot utbudet på bara några sekunder. Den snabbt växande delningsekonomin förändrar och utmanar våra traditionella föreställningar om ekonomins funktionssätt, förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och hur framtidens skattesystem ska utformas. Vi moderater vill att Sverige blir världens bästa land för delningsekonomin. Delningsekonomin har också potential att bli nästa stora frihetsreform när människors möjligheter till egenförsörjning och konsumentval ökar, men svensk lagstiftning behöver anpassas efter dess framväxt.
Att verka inom delningsekonomin får inte bli en förevändning för att fly undan skatt eller att inte följa lagar. Skatteundandragande ska förhindras. Enkla tjänster som tillhandahålls av privatpersoner till andra privatpersoner mot ersättning i form av betalning eller annan motprestation står i dag med stor sannolikhet till stor del utanför skattesystemet. Skattereglerna anses vara för krångliga och skattenivån för hög. De allra flesta medborgare vill göra rätt för sig och därför måste politiken underlätta för laglydiga aktörer. Det är viktigt att våra skatteregler utformas på ett sätt så att det är lätt och rimligt att göra rätt för sig. Delningsplattformar bör därför kunna certifiera sig hos Skatteverket i de fall där plattformarna tar ansvar för rapportering av information som kan läggas till grund för beskattning och/eller skatteinbetalningar till Skatteverket samt åtar sig ett grundläggande ansvar för användarnas säkerhet och integritet. Genom en sådan certifiering kan konsumenterna enkelt försäkra sig om att plattformen ser till att lagstiftningen efterlevs även inom delningsekonomin. En utredning bör tillsättas som ser över de utmaningar som vårt skattesystem står inför med anledning av delningsekonomins snabba tillväxt. Skatteverket bör även få i uppdrag att ta fram digitala lösningar som möjliggör för delningsplattformarna att enkelt och effektivt rapportera till Skatteverket.
Sverige är ett land med långa avstånd. Bilen är nödvändig för en betydande del av Sveriges befolkning för att få vardagen att gå ihop. De som är beroende av bilen för att jobb och familjeliv ska fungera ska inte straffbeskattas för att de bor utanför storstäderna eller långt från en tågstation. Reseavdraget är en viktig pusselbit för att säkerställa möjligheterna att bo och arbeta i hela Sverige utan att drabbas av orimliga kostnader för arbetspendling. Flera undersökningar har visat att fusket med reseavdrag tyvärr är mycket utbrett. Reseavdraget bör därför värnas vilket kräver att man hindrar fusk med reseavdraget. Skatteverket bör effektivisera kontrollerna kring reseavdraget för att bättre upprätthålla rättvisa och ordning och reda i skattessystemet.
|
3. |
av David Lång (SD), Ann-Christine From Utterstedt (SD) och Julia Kronlid (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:386 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 12,
2019/20:596 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 9 och
2019/20:742 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 1–5 och 7 samt
avslår motionerna
2019/20:1016 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,
2019/20:1193 av Carina Ödebrink och Hanna Westerén (båda S),
2019/20:1799 av Per Åsling (C),
2019/20:2671 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 4,
2019/20:2721 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkandena 5, 6 och 9,
2019/20:2903 av Edward Riedl (M),
2019/20:3191 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 24 i denna del,
2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 3 och
2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkandena 21 och 42.
Ställningstagande
Myndigheten Skatteverket hanterar i första hand skatteärenden med inriktning på service och indrivning av skatter men har ett flertal andra uppdrag. Utformningen och inriktningen av myndighetens verksamhet har betydelse för samhällsutvecklingen. En central uppgift för Skatteverket är att vara en serviceinstans för företag och privatpersoner. Servicen till företag bör utformas på ett sådant sätt att de kan ha fokus på företagets kärnverksamhet, vilket har stor betydelse för företagen som arbetsgivare. Skatteverket har lagt ned stor möda på att utvecklas i denna riktning, men det finns mycket kvar att göra. Sverige har introducerat s.k. servicekontor runt om i landet. Inom ramen för dessa kontor finns Skatteverket representerat. Dessa servicekontor utgör bra institutioner för att förbättra samhällsservicen för företagen på ett kostnadseffektivt sätt. Vid sidan om detta utvecklar Skatteverket successivt e-tjänster, som också bidrar till att förbättra servicen för företagen. Koncepten kan dock vidareutvecklas och det är därför av stort intresse att utreda hur företag i olika delar av landet har möjlighet att ta del av Skatteverkets service och om de skulle kunna ges ännu bättre förutsättningar att göra det.
Svenska företag är verksamma under förutsättningar som omgärdas av skatter, regelverk och administrativa förfaranderegler samt annat som påverkar deras vardag. Det är därför mycket viktigt att vi har en rättssäker indrivning av skatter, avgifter och skulder för att inte oskäligt drabba företagen. Det är viktigt att kunna dra en tydlig rågång mellan vad som får anses vara uppsåtligt och vad som mer är att betrakta som administrativt slarv från t.ex. en småföretagares sida. En miss som kanske beror på okunskap om ett snårigt regelverk kan få förödande konsekvenser för företagaren och dennes anställda. Därför vill vi utreda möjligheten att förtydliga rågången mellan dessa typer av företeelser och förenkla regelverket i sådan mening att det skall bli svårare att göra den här typen av misstag. Myndigheterna som hanterar dessa frågor kan på flera sätt genom sina förfaranden gentemot företagen skapa förutsättningar för att underlätta redovisning och inbetalning av skatter och avgifter och därmed bidra till en situation som främjar en positiv sysselsättningsutveckling.
Sverigedemokraterna är ett handelsvänligt parti då vi ser internationell handel som nödvändigt för landets ekonomi och att handel generellt gynnar alla parter. Exportindustrin är även den motor som skapar förutsättningar för Sveriges välfärdsutveckling och genererar de resurser som krävs för att finansiera välfärdens upprätthållande. Sveriges handel med andra länder är beroende av många faktorer, bl.a. vårt nät av skatteavtal. Sverige har under lång tid agerat passivt och oengagerat med sina bi- och multilaterala skatteavtal. Det medför en risk för att en del av våra skatteavtal med andra länder har börjat bli föråldrade. Det har gjort att vi under de senaste 15 åren har tappat i konkurrenskraft gentemot våra viktigaste konkurrentländer och på våra viktigaste marknader. Det är därför viktigt att staten tar ansvar för att skapa de förutsättningar som krävs för att den svenska exportindustrin ska kunna utvecklas på ett effektivt sätt. Det kräver en mängd åtgärder som sammantaget bygger på en aktiv och offensiv näringspolitik. Vi sverigedemokrater vill därför prioritera arbetet med de internationella skatteavtalen i syfte att upprätthålla och stärka svensk exportkonkurrens som är en viktig faktor för svensk industri och sysselsättningen i Sverige. Att stärka Sveriges bi- och multilaterala kontakter med andra länder på skatteområdet är därför en viktig och nödvändig förutsättning för att på sikt kunna behålla och utveckla konkurrenskraften för svensk exportindustri. Genom att bevara och utveckla en välfungerande exportindustri upprätthåller vi dessutom en skattebas som är av fundamental betydelse för vår gemensamma välfärd.
Problemen med skatteflykt och skatteundandragande har ökat i takt med globaliseringen enligt OECD. Nya möjligheter till aktiva arrangemang som syftar till att minimera skatteinbetalningar har etablerats. En viktig uppgift för Skatteverket är därför att motverka och bekämpa brottslighet inom sitt ansvarsområde och i samverkan med andra myndigheter. Detta är viktiga områden där berörda myndigheter måste utveckla sin kompetens. Det är också positivt att Sverige agerar för ett brett internationellt samarbete inom ramen för OECD:s arbete med åtgärder mot skatteundandragande och vinstförflyttning.
På det internationella området pågår således ett omfattande arbete med att förhindra skattefusk i multinationella storbolag, vilket är positivt. Vi sverigedemokrater menar att det är lika viktigt att upprätthålla en kollektiv skattemoral i Sverige och vill därför möjliggöra fler skattekontroller genom att tillföra Skatteverket mer resurser. Det bör få som effekt att skattefelet, dvs skillnaden mellan lagstadgad skatt och inbetald skatt, minskar. Fler skattekontroller är en av flera vägar för att spåra och beivra brottslighet i Sverige. Att bekämpa skattefusk och skattebrott hänger också tätt samman med att säkerställa finansieringen av trygghet och välfärd. För att göra detta behöver man arbeta med flera strategiska angreppssätt. Dels behöver man långsiktigt fortsätta att upprätthålla nollvisionen för skattefelet, dvs. skillnaden mellan förväntat inbetald skatt och faktiskt inbetald skatt. Dels behövs också en kontinuerlig utvärdering av skattesystemet och hur detta upprätthåller en hög skattemoral. Under de senaste åren har antalet skattebrott inom Sverige minskat, vilket är glädjande, men det finns fortfarande utrymme att förbättra detta i avsikten att nå nollvisionen för skattefelet. Sverigedemokraterna vill därför satsa mer resurser på fördjupade och mer sofistikerade processer för skattekontroller för att stävja skattebrott i Sverige. Genom ett minskat antal skattebrott tryggar vi finansieringen av välfärden och tryggheten.
Utvecklingen på det digitala området har skapat nya vägar för privatpersoner och företag att dela, hyra ut och byta tillgångar med varandra. Delningsekonomin växer och i och med detta skapas nya förutsättningar för ett mer resurseffektivt samhälle. Det bör därför utredas hur regler på beskattningsområdet kan förändras för att förenkla för den växande delningsekonomin. Ett sätt vore att definiera delningsekonomin som en mindre ekonomisk aktivitet om den understiger ett visst belopp, med särskilda beskattningsregler, och som professionell i annat fall och därmed beskattas enligt vanliga företagsmässiga skatteregler. Detta skulle öppna upp för förenklade skatteregler för privatpersoner som vill dela, hyra ut och byta tillgångar med varandra. Det bör även utredas om man kan ställa krav på plattformsinnehavarna att redovisa intäkter och betala in skatter för sina användare, för att förenkla och minska riskerna för privatpersoner.
|
4. |
av Martina Johansson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:1799 av Per Åsling (C) och
2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkandena 21 och 42 samt
avslår motionerna
2019/20:386 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 12,
2019/20:596 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 9,
2019/20:742 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 1–5 och 7,
2019/20:1016 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,
2019/20:1193 av Carina Ödebrink och Hanna Westerén (båda S),
2019/20:2671 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 4,
2019/20:2721 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkandena 5, 6 och 9,
2019/20:2903 av Edward Riedl (M),
2019/20:3191 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 24 i denna del och
2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 3.
Ställningstagande
Sverige är i stort behov av reformer som stärker Sveriges konkurrenskraft, lockar investeringar till Sverige och ger våra företag större möjligheter att skapa jobb och tillväxt. Centerpartiet vill därför se en grundlig skattereform, som syftar till att skapa mer jobb och tillväxt och samtidigt ökar kostnaden för miljöfarlig verksamhet. Det är viktigt att skatter utformas så att svenska företags konkurrenskraft stärks och att Skatteverket tar in de skatter som riksdagen beslutat. Skatterna måste utformas så att människor vågar ta risker och starta företag. Skatter ska medverka till tillväxt och utveckling i hela landet, underlätta jobbskapande och företagande och stimulera en grön skatteväxling. Skatter måste vara förutsägbara, rättssäkra och långsiktiga. Trösklarna till småskaligt företagande måste sänkas genom regelförenklingar och lägre skatter. En sådan viktig del är att lagstiftningen om hantering av preliminärskatt bör utredas i syfte att ändra på regelverket för förtida inbetalning.
För att upprätthålla förtroendet för skattesystemet är det avgörande att kontinuerligt arbeta med att förenkla för skattebetalarna. För mindre organisationer och företag riskerar en komplicerad och tidskrävande skatteadministration och regler att bli en tyngre börda eftersom dessa oftast måste göra lika mycket med mindre resurser. Bland annat är det viktigt att säkerställa att ideella organisationer och mindre företag inte drabbas oproportionerligt. Regeringen bör därför tillsätta en utredning för att belysa Skatteverkets och övriga statliga myndigheters hantering av företagarärenden.
När det gäller frågan om delningsekonomin försvåras Skatteverkets möjlighet att kontrollera s.k. plattformsföretag av bristen på kontrollinformation, vilket kan leda till en erodering av skattebasen. Regeringen gav Skatteverket i uppdrag att kartlägga och analysera delningsekonomins påverkan på skattesystemet. Verket skulle dels utreda hur skattesystemet mer kan anpassas till dagens digitala förfarande, dels se över skattebortfallet. Skatteverket fullföljde uppdraget med två rapporter 2016. Mot bakgrund av sin utredning föreslog Skatteverket redan 2016 att regeringen borde införa någon form av rapporteringsskyldighet för tillhandahållare av digitala plattformar. Trots detta har regeringen ännu inte tagit något initiativ för att utreda förslagen vidare och genomföra dem. Det är hög tid att det arbetet sätts igång och att plattformsföretagen åläggs att rapportera in till Skatteverket vilka ersättningar de har betalat ut till uppdragstagare.
|
5. |
av Larry Söder (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:3191 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 24 i denna del och
2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 3 och
avslår motionerna
2019/20:386 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 12,
2019/20:596 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 9,
2019/20:742 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 1–5 och 7,
2019/20:1016 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,
2019/20:1193 av Carina Ödebrink och Hanna Westerén (båda S),
2019/20:1799 av Per Åsling (C),
2019/20:2671 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 4,
2019/20:2721 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkandena 5, 6 och 9,
2019/20:2903 av Edward Riedl (M) och
2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkandena 21 och 42.
Ställningstagande
Syftet med skatter är att finansiera offentliga utgifter, styra den ekonomiska utvecklingen i en social och ekologisk riktning samt mildra inkomstspridningen. Samtidigt riskerar skatter att försämra ekonomins funktionssätt och leda till ett osunt ekonomiskt beteende. Strävan måste därför vara att skattesystemet är transparent och etiskt legitimt. Det är också viktigt att det utformas så att det stimulerar arbete, hederlighet, sparande och företagande.
Samtidigt som det finns ett behov av en europeisk harmonisering anser Kristdemokraterna att svenska intressen bör värnas. Den svenska skattebasen bör skyddas. Skatteverket har tillförts medel för arbetet med att skydda den svenska skattebasen och säkerställa ett effektivt användande av automatiskt informationsutbyte. Jag välkomnar detta.
Skatteverkets arbete med att eftersöka svarta inkomster från kriminella och terrormisstänkta har försämrats väsentligt genom en dom från kammarrätten 2017. Genom domslutet ändrades Skatteverkets bevisbörda. Tidigare har det varit den som fått odeklarerade medel in på sitt konto som haft bevisbördan för att visa att summan inte varit skattepliktig men nu är det Skatteverket som är skyldigt att bevisa att intäkten är skattepliktig för den enskilde. På grund av detta kommer Skatteverket att minska sin kontroll av illegala inkomster med ca 80 procent. Den här typen av bakslag hämmar allvarligt statens möjligheter att bekämpa den grövsta kriminaliteten. Kristdemokraterna vill därför ändra lagstiftningen för att säkerställa att det inte råder några tveksamheter om Skatteverkets befogenheter.
|
6. |
av Mikael Damsgaard (M), Johan Hultberg (M), Erik Ottoson (M) och Magdalena Schröder (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:2672 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 5 och
2019/20:2721 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkande 2 och
avslår motionerna
2019/20:3033 av Laila Naraghi m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt
2019/20:3180 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–3.
Ställningstagande
Skattesystemets förutsägbarhet och legitimitet är avgörande för att bedriva företag, för möjligheten att kunna investera, för våra skatteintäkter och därmed för upprätthållandet av vår välfärd. Genom den ökade digitaliseringen kan företagens redovisningar förenklas. Målet bör vara att alla offentliga tjänster som går att digitalisera ska digitaliseras. I och med införandet av den nya dataskyddsförordningen (GDPR) har också den personliga integriteten stärkts hos medborgarna.
En åtgärdsplan bör därför tas fram som visar hur berörda myndigheter kan tillmötesgå den digitala ekonomins krav och behov. Skatteverket bör ges i uppdrag att förenkla företagens redovisning till Skatteverket genom digitala lösningar.
|
7. |
av David Lång (SD), Ann-Christine From Utterstedt (SD) och Julia Kronlid (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:681 av Michael Rubbestad och Patrik Jönsson (båda SD) yrkandena 1 och 2 samt
avslår motionerna
2019/20:681 av Michael Rubbestad och Patrik Jönsson (båda SD) yrkande 3,
2019/20:1038 av Patrik Björck (S),
2019/20:1434 av ClasGöran Carlsson och Monica Haider (båda S),
2019/20:1670 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1–3,
2019/20:2359 av Erik Ottoson (M),
2019/20:2749 av Maria Nilsson (L),
2019/20:3021 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2 samt
2019/20:3235 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 1.
Ställningstagande
Den bilägare som antingen missar eller glömmer att betala sin trängselavgift i Stockholm eller Göteborg måste betala en tilläggsavgift om 500 kronor oberoende av storleken på det ursprungliga belopp som fakturan avsåg. En fordonspassage som ursprungligen skulle kostat 7 kronor kan således kosta bilägaren totalt 507 kronor.
Såväl Transportstyrelsen som Skatteverket har under båda de föregående mandatperioderna påpekat det olämpliga i en sådan hög tilläggsavgift. En statlig utredning (SOU 2013:31) föreslog redan 2013 att reglerna skulle förändras på sådant vis att en avgift om 100 kronor ska tas ut vid en försenad inbetalning. Om inbetalning fortfarande inte genomförs ska ytterligare en påminnelseavgift om 500 kronor påföras och i förlängningen ska fordonet enligt förslaget tas ur trafik om inbetalning inte sker. Det är inte rimligt att påminnelseavgiften är så hög som den är i dag; den bör istället stå i relation till det förfallna beloppet. Vi föreslår därför att riksdagen ger regeringen i uppdrag att i enlighet med SOU 2013:3 utreda möjligheten att i första hand ta ut en lägre påminnelseavgift innan den senare högre tilläggsavgiften tas ut om inbetalning av det förfallna beloppet inklusive påminnelseavgift inte sker.
|
8. |
av Tony Haddou (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:539 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt
avslår motionerna
2019/20:234 av Johanna Haraldsson och Leif Nysmed (båda S),
2019/20:2193 av Lotta Finstorp (M) och
2019/20:3129 av Leif Nysmed m.fl. (S).
Ställningstagande
Alla som arbetar i Sverige ska ha rätt till de löner och arbetsvillkor som regleras i lagar och kollektivavtal – oavsett om man är bosatt i Sverige eller arbetar tillfälligt här. I dag är det inte så. En stor grupp arbetstagare, främst från EU och tredjeland, men även personer med subventionerade anställningar, har lägre löner och sämre villkor än andra arbetstagare på svensk arbetsmarknad. Oseriösa företag dumpar löner och anställningsvillkor genom att kringgå eller missbruka regelverket på den svenska arbetsmarknaden. Detta undergräver såväl lönearbetarnas rättigheter som seriösa företags möjligheter till konkurrens på lika villkor. I förlängningen går stat och kommun miste om skatteintäkter, och den gemensamma välfärden hotas av medborgarnas minskade tilltro till skattesystemet.
F-skattesystemets nuvarande utformning urholkar arbetstagarbegreppet, stärker arbetsgivarnas makt och påverkar i förlängningen maktbalansen på arbetsmarknaden. Sedan F-skattesystemet infördes 1993 har reglerna ändrats flera gånger. Systemet har med tiden blivit alltmer generöst. De senaste förändringarna genomfördes av den borgerliga regeringen 2009 då näringsbegreppet utvidgades i syfte att fler skulle beviljas F-skatt. Förändringarna innebär att det numera kan vara tillräckligt att en egenföretagare har en enda uppdragsgivare. Denna uppdragsgivare kan dessutom vara egenföretagarens tidigare arbetsgivare. Detta medför flera problem.
Enligt en rapport från LO blir det allt vanligare att anställda sägs upp och erbjuds att utföra samma arbete som egenföretagare. Därmed kan arbetsgivaren sänka sina arbetskraftskostnader och undgå sitt arbetsgivaransvar. Enligt en rapport från TCO är nästan var tionde egenföretagare att betrakta som s.k. falsk egenföretagare, dvs. en person som uppträder som egenföretagare med godkännande för F-skatt men som jobbar under förhållanden som liknar en anställds.
I juni 2019 lämnade F-skatteutredningen sitt slutbetänkande (SOU 2019:31). Utredningen konstaterar att F-skattesystemet i huvudsak är ett välfungerande regelverk men att det förekommer att systemet missbrukas av personer som avsiktligen vill undanhålla skatter och avgifter eller kringgå arbetsrättsliga regelverk. För att komma till rätta med problemen föreslås att ett godkännande för F-skatt ”i vissa fall” ska kunna tidsbegränsas. Tidsbegränsningen ska ske om den sökande begär det eller ännu inte bedriver, men har för avsikt att bedriva, näringsverksamhet (SOU 2019:31, s. 263 f.). Vidare föreslås högre krav på skötsamhet för den som ansöker om att bli godkänd för F-skatt samt utökade möjligheter att återkalla ett godkännande vid brister och missbruk (SOU 2019:31).
Jag välkomnar utredningens förslag. Jag menar dock att förslagen inte är tillräckliga för att värna arbetstagarbegreppet och motverka missbruk och fusk. Jag anser att det ska krävas mer än en uppdragsgivare för att godkännas för F-skatt. På så sätt värnas arbetstagarbegreppet och arbetsrätten. Vidare bör ett tidsbegränsat godkännande av F-skatt införas. Tidsbegränsningen ska avse såväl obegränsat som begränsat skattskyldiga. Detta bör gälla de uppdragstagare som debiterar under en viss summa i skatt.
|
9. |
av Mikael Damsgaard (M), Johan Hultberg (M), Erik Ottoson (M) och Magdalena Schröder (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:2675 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 4,
2019/20:2677 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 11 och
2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 7 och
avslår motionerna
2019/20:2462 av Mattias Karlsson i Luleå (M),
2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 5 och
2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkande 44.
Ställningstagande
Sverige har på många sätt bra villkor för företagande och har under lång tid haft en konkurrenskraft i internationell toppklass. Sveriges relativa försprång utmanas dock i takt med att fler länder utvecklas allt snabbare. Några exempel på problemområden för svensk konkurrenskraft är ett alltför högt skattetryck, skattekrångel, bristande flexibilitet på arbetsmarknaden och brister i utbildningssystemet.
Vi moderater vill skapa ett företagsklimat som gör att fler företag kan startas och växa i Sverige. Det ska vara lätt att göra rätt och driva företag. Onödig skatteadministration som försvårar entreprenörskap ska stävjas.
Som regel blir företrädare för ett aktiebolag inte personligen ansvariga för skulder i bolaget. Företrädaransvaret innebär dock att styrelseledamöterna kan bli betalningsansvariga för företagets skatter. Varje företrädare måste ha ingående kunskap om skatter och avgifter och företagets löpande möjlighet att betala dessa. Om denna kunskap brister kan det få stora oväntade konsekvenser i den privata ekonomin hos styrelseledamoten. Dagens regler om företrädansvar kan försvåra rekryteringen av erfarna styrelseledamöter, särskilt i innovations- och entreprenörsbolag. Kunskapen om reglerna om företrädaransvar är bristfällig och reglerna har dessutom kommit att tillämpas mycket strängt. När man går längre vad avser skulder till det allmänna jämfört med andra skulder gynnas det allmänna på ett sätt som inte framstår som rimligt. Det finns således anledning att se över reglerna om företrädaransvar i skatteförfarandelagen.
Regeringen lämnade den 7 september 2017 i uppdrag till Statskontoret att se över vissa delar av skatteförfarandelagen (2011:1244) avseende skatterättsligt företrädaransvar. Uppdraget avsåg dock inte hela företrädaransvaret bl.a. saknade direktiven till utredningen den viktiga aspekten om rekvisiten dvs. den grova oaktsamheten. Statskontorets översyn är otillräcklig i flera avseenden, samtidigt som regeringen inte visar någon vilja att agera i frågan i något avseende.
För att underlätta för företagsutveckling och tillväxt genom att kunna tillgodogöra sig goda råd genom en extern styrelseledamot behövs en förändring av företrädaransvaret, där nuvarande regler avskaffas samtidigt som skatteintäkterna värnas och osund konkurrens stävjas. Regeringen bör se till att hela företrädaransvaret ses över.
|
10. |
av Martina Johansson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkande 44 och
avslår motionerna
2019/20:2462 av Mattias Karlsson i Luleå (M),
2019/20:2675 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 4,
2019/20:2677 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 11,
2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 7 och
2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 5.
Ställningstagande
Trots en rad reformer uppvisar det svenska skattesystemet stora skevheter som begränsar möjligheten till entreprenörskap och Sveriges framtida tillväxtmöjligheter. Sverige är i stort behov av reformer som stärker landets konkurrenskraft, lockar investeringar till Sverige och ger våra företag större möjligheter att skapa jobb och tillväxt. Skatterna måste utformas så att människor vågar ta risker och starta företag.
Ett exempel är det s.k. företrädaransvaret, regler om personligt betalningsansvar, i skatteförfarandelagen. Kunskapen om reglerna om företrädaransvar är bristfällig och reglerna har dessutom kommit att tillämpas mycket strängt. Detta kan få stora oväntade konsekvenser i den privata ekonomin hos styrelseledamöter i små företag. Det riskerar också att inverka negativt på möjligheterna att rekrytera styrelseledamöter. Företrädaransvaret behöver därför utredas i sin helhet.
|
11. |
av Larry Söder (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 5 och
avslår motionerna
2019/20:2462 av Mattias Karlsson i Luleå (M),
2019/20:2675 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 4,
2019/20:2677 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 11,
2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 7 och
2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkande 44.
Ställningstagande
Skattesystemet ska bidra till ett gott klimat för företagsamhet och främja eget ansvarstagande. Det är dessutom viktigt att skattereglerna utformas så enkelt som möjligt för att underlätta bl.a. för småföretagsamhet.
Kristdemokraterna värnar de små och medelstora företagen. För att fler ska få möjlighet att driva företag, anställa och utvecklas måste krångliga och oproportionerliga regler motverkas. Jag anser därför att reglerna om företrädaransvar i aktiebolag måste vara rimliga. Enligt aktiebolagslagens regler om personligt ansvar vid kapitalbrist är ett aktiebolags styrelse och ledning inte ansvariga gentemot borgenärerna. Motsvarande bestämmelse gäller dock inte skatteskulder, där en styrelse kan hållas ansvarig om det saknas skatteinbetalningar vid likvidation, även om styrelsen följt alla steg i avseende på kontrollstämma etc. Jag vill att man ser över och begränsar styrelsens och ledningens personliga ansvar för skatteskulder i fall där lagen har följts.
|
12. |
av David Lång (SD), Ann-Christine From Utterstedt (SD) och Julia Kronlid (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:367 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkandena 11 och 12 samt
avslår motionerna
2019/20:660 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1–3,
2019/20:668 av Betty Malmberg (M),
2019/20:1033 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:1469 av Annicka Engblom (M),
2019/20:2182 av Lars-Arne Staxäng (M),
2019/20:2211 av Lotta Finstorp (M) och
2019/20:3180 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 4 och 5.
Ställningstagande
Marknaderna är ett historiskt arv och utgör en mötesplats, och på vissa håll äger de rum på en tidpunkt på året då utflyttade kommer hem och träffar nära och kära. Det som däremot har blivit ett problem sedan 2014 är att knallarna är ålagda att ha kvittoskrivande kassasystem. De måste fungera oavsett om de har tillgång till el eller inte och oavsett om mobilnätet blir överbelastat eller inte. Det fungerar inte alltid, och dessutom ska de tåla fukt och kyla, vilket de inte heller gör. Ingen tillverkare har heller system som lever upp till de svenska kraven, och den svenska marknaden är för liten för att de ska vara intresserade av att ta fram system anpassade för Sverige eftersom vi är ensamma om våra krav. Utomlands tillämpas i stället mer schablonmässiga förenklade beskattningar av knallar.
Regeringen bör därför ta initiativ till en utvärdering av kravet om kassaregister och kvittoskrivande kassasystem för torg- och marknadshandeln med syftet att göra det möjligt för marknadsknallar att kunna bedriva verksamhet även utan tillgång till el och under svåra väderförhållanden.
|
13. |
av Mikael Damsgaard (M), Johan Hultberg (M), Erik Ottoson (M) och Magdalena Schröder (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:2675 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 2 och
avslår motionerna
2019/20:185 av Helena Vilhelmsson (C),
2019/20:379 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 4,
2019/20:557 av Leif Nysmed (S),
2019/20:622 av Larry Söder (KD),
2019/20:835 av Sten Bergheden (M),
2019/20:960 av Helena Antoni (M),
2019/20:1289 av Magdalena Schröder (M),
2019/20:1776 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 2,
2019/20:2466 av Mattias Karlsson i Luleå (M),
2019/20:2703 av Lars Püss (M),
2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 6,
2019/20:3242 av Sofia Damm (KD) yrkande 1 och
2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkande 45.
Ställningstagande
Vi vill skapa ett företagsklimat som gör att fler företag kan startas och växa i Sverige. Det ska vara lätt att göra rätt och driva företag. Onödig skatteadministration som försvårar entreprenörskap ska stävjas. Företagare ska uppskattas mer än de beskattas.
Syftet med personalliggarsystemet har varit att få bättre kontroll över fusk och stävja osund konkurrens inom ett antal olika branscher. Det personalliggarsystem som gäller för många branscher i det svenska näringslivet har både för- och nackdelar. Den tekniska utvecklingen, ordningen med individuella arbetsgivardeklarationer och de senaste årens erfarenheter om hur systemet har fungerat i olika branscher har tydliggjort att personalliggarsystemet inte fungerar optimalt i dag. I vissa branscher är det tydligt att det har medfört en obefogat stor administrativ börda. Framför allt för många mindre företag är det här en börda som inte bara tar för mycket tid i anspråk, det blir även en kostnadsfråga som tynger verksamheten.
Samtidigt ska understrykas att det har visat sig att dagens system inte direkt når det fusk och de oseriösa aktörer som personalliggarna syftade till att få en bättre granskning av. Det finns därför många delar i dagens personalliggarsystem som bör ifrågasättas. Det är för oss uppenbart att systemets nuvarande form behöver förändras för vissa branscher. Fusk och skattefiffel måste alltid stävjas med kraft genom tydliga regelverk men lagstiftning och system som utformas av politiker, om än med goda och tydliga intentioner, får aldrig innebära en oproportionerligt betungande börda för företag. Det är därför nu tid att öppna upp för förändring av personalliggarsystemets nuvarande form. Regeringen bör ges i uppdrag att se över systemet för personalliggare i syfte att lätta på den administrativa bördan för företag.
|
14. |
av David Lång (SD), Ann-Christine From Utterstedt (SD) och Julia Kronlid (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:379 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 4 och
avslår motionerna
2019/20:185 av Helena Vilhelmsson (C),
2019/20:557 av Leif Nysmed (S),
2019/20:622 av Larry Söder (KD),
2019/20:835 av Sten Bergheden (M),
2019/20:960 av Helena Antoni (M),
2019/20:1289 av Magdalena Schröder (M),
2019/20:1776 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 2,
2019/20:2466 av Mattias Karlsson i Luleå (M),
2019/20:2675 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 2,
2019/20:2703 av Lars Püss (M),
2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 6,
2019/20:3242 av Sofia Damm (KD) yrkande 1 och
2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkande 45.
Ställningstagande
Trots att Sverige är en turistnation med en relativt sett välmående besöksnäring finns det regler och tillämpningar av desamma som är obsoleta eller rent av hämmande. Regelverken för personalliggare och kassaregister i hotell- och restaurangbranschen uppfattas som fyrkantiga, och höga sanktionsavgifter tas ut för oavsiktliga småfel trots att det är uppenbart att fusk i egentlig mening inte bedrivits.
Om turist- och besöksnäringen ska fortsätta att växa och generera fler arbetstillfällen och ökade intäkter finns inget utrymme för otidsenliga regler utan de regelverk som reglerar näringen ska vara så utformade att de uppfattas som rimliga och lätta att förhålla sig till av såväl branschen som besökarna. Systemet med personalliggare för hotell- och restaurangbranschen bör därför utvärderas för att ytterligare stimulera till en ökad turism och besöksnäring.
|
15. |
av Martina Johansson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:185 av Helena Vilhelmsson (C),
2019/20:1776 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 2 och
2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkande 45 och
avslår motionerna
2019/20:379 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 4,
2019/20:557 av Leif Nysmed (S),
2019/20:622 av Larry Söder (KD),
2019/20:835 av Sten Bergheden (M),
2019/20:960 av Helena Antoni (M),
2019/20:1289 av Magdalena Schröder (M),
2019/20:2466 av Mattias Karlsson i Luleå (M),
2019/20:2675 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 2,
2019/20:2703 av Lars Püss (M),
2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 6 och
2019/20:3242 av Sofia Damm (KD) yrkande 1.
Ställningstagande
Systemet med personalliggare har sedan det infördes utvidgats vid ett flertal tillfällen; senast 2018 infördes exempelvis bestämmelser som innebär att alla personer som bor under samma tak där det bedrivs näringsverksamhet måste registrera sig om de på något sätt bidrar till verksamheten. Om ett företag har missat att skriva in någon i personalliggaren blir det skyldigt att betala en kontrollavgift till Skatteverket. Att en ägare av en verksamhet och dennes familj omfattas av kravet på att skriva in sig i personalliggare visar på att lagen inte har förståelse för hur ett litet familjeföretag fungerar där man lever och verkar i företaget dygnet runt.
Byggbranschen omfattas sedan 2016 av lagen om personalliggare, vilket är bra, eftersom delar av byggbranschen har problem med oseriösa företagare som anställer svart arbetskraft. Systemet infördes för att stävja svartarbete i olika branscher och därmed skapa rättvisa förutsättningar på marknaden. Lagstiftningens utformning har dock visat sig få konsekvenser som är svårhanterliga och direkt oönskade, inte minst för lantbruksföretag eftersom bestämmelsen om personalliggare gäller även när det blir aktuellt med byggverksamhet på lantbruk. Detta är en orimlig konsekvens av systemet med personalliggare som knappast gagnar syftet med bestämmelsen, dvs. minskad andel svartarbete och bättre konkurrensneutralitet. Det torde bli ytterligare ett exempel på krångliga regler som drabbar en redan ansträngd näring. Jag menar att systemet med personalliggare ska omfatta företag vars huvudsakliga näringsverksamhet består av de områden som ingår i lagen om personalliggare. Företag där exempelvis byggverksamhet inte är den egentliga verksamheten utan snarare en ”bieffekt” av den egentliga verksamheten bör undantas kravet på personalliggare, särskilt i fall när arbeten utförs av företagaren själv, dennes familj eller dess anställda personal.
Centerpartiet vill utvärdera effektiviteten i det tio år gamla systemet med personalliggare. Regelkrånglet måste minska och här kan ny teknik bana väg för enklare system. Detta är viktigt för de småföretagare som vill utveckla och investera i sin verksamhet. Särskilt bör man bör se över personalliggare i besöksnäringen och se till att undanta ägaren och dennes familj från kravet att skriva in sig i personalliggaren. Regeringen bör därför låta utreda systemet med personalliggare i sin helhet.
|
16. |
av Larry Söder (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 6 och
avslår motionerna
2019/20:185 av Helena Vilhelmsson (C),
2019/20:379 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 4,
2019/20:557 av Leif Nysmed (S),
2019/20:622 av Larry Söder (KD),
2019/20:835 av Sten Bergheden (M),
2019/20:960 av Helena Antoni (M),
2019/20:1289 av Magdalena Schröder (M),
2019/20:1776 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 2,
2019/20:2466 av Mattias Karlsson i Luleå (M),
2019/20:2675 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 2,
2019/20:2703 av Lars Püss (M),
2019/20:3242 av Sofia Damm (KD) yrkande 1 och
2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkande 45.
Ställningstagande
Skattesystemet ska bidra till ett gott klimat för företagsamhet och främja eget ansvarstagande. Det är dessutom viktigt att skattereglerna utformas så enkelt som möjligt för att underlätta bl.a. för småföretagsamhet.
Systemet med personalliggare innebär för många företagare regelkrångel och en ständig oro för att små misstag ska leda till stora bötesbelopp. Det är därför hög tid att avveckla personalliggaren i dess nuvarande form. Systemet infördes 2007 för att motverka osund konkurrens och svartarbete. Det är fortfarande mycket viktigt att göra det, men i takt med att samhället förändras måste också verktygen förändras. Sedan 2007 har nya lagar och regler tillkommit som försvårar fusk, som t.ex. kassaregisterlagen och de individuella arbetsgivardeklarationerna. När nya regler tillkommer, måste också gamla ses över och tas bort. Befintliga regelverk måste också ständigt prövas kritiskt för att se om syftet med dem uppnås. Personalliggarna ger idag inte önskad effekt, då det är alldeles för enkelt att lura systemet samtidigt som de fel som upptäcks lika gärna kan handla om misstag som om fusk. Jag anser därför att systemet med personalliggare kan tas bort för de flesta branscher. Åsikterna om systemet varierar dock kraftigt beroende på bransch. Det kan därför finnas skäl att behålla systemet i någon eller några branscher, som t.ex. byggbranschen. Att motverka osund konkurrens och svartarbete är fortsatt viktigt, och nya arbetssätt bör ständigt utvecklas för att stoppa dessa problem.
|
17. |
av Mikael Damsgaard (M), Johan Hultberg (M), Erik Ottoson (M) och Magdalena Schröder (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:2672 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 1 och
2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 6 och
avslår motionerna
2019/20:1810 av John Widegren (M) yrkande 1 och
2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkande 46.
Ställningstagande
Ska vi klara ambitiösa välfärdsambitioner måste skattesystemet uppfattas som legitimt. Skattesystemet ska vara effektivt men det är ännu viktigare att det är legitimt. När skattetrycket blir för högt eller skattereglerna för svåra att följa ökar risken för utbrett skattefusk. Till följd av införandet av RUT-avdraget, borttagandet av förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten och avskaffandet av fastighetsskatten upplevs skattesystemet i dag som mer legitimt än tidigare. Svartarbetet har också sjunkit betydligt och därmed också acceptansen för svartarbete. Mycket mer behöver dock göras för att öka legitimiteten.
Förutom att minska skattetrycket generellt ska legitimiteten också förbättras genom att rättssäkerheten inom skatteområdet stärks. Inriktningen är att öka förutsägbarheten inte minst för företag och stärka den enskildes ställning i förhållande till Skatteverket. Samtidigt får inte fusket med skattemedel underlättas. Skattesystemets förutsägbarhet och legitimitet är avgörande för att bedriva företag, för möjligheten att kunna investera, för våra skatteintäkter och därmed för upprätthållandet av vår välfärd. Det förekommer alltför ofta att tillämpningen av skatteregler ändras över en natt utan att det aviserats. Det sker genom att Skatteverket gör en omtolkning av befintliga regler. Företag och privatpersoner drabbas av taxeringsbeslut som de aldrig hade kunnat förutse. När Skatteverket går tillbaka i tiden och ändrar sina beslut, eller tillämpar nya regeltolkningar på tidigare förhållanden, blir resultatet många gånger stora skatteskulder. Beslut baserade på förändringar i tolkningen av skatteregler utan att några nya omständigheter framkommit i det enskilda fallet behöver begränsas. Hushåll och företag måste på ett rimligt sätt kunna förutse sin beskattning. Regeringen bör därför få i uppdrag att utreda möjligheterna att begränsa sådan tillämpning och Skatteverkets möjlighet att fatta retroaktiva beslut.
|
18. |
av Martina Johansson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkande 46 och
avslår motionerna
2019/20:1810 av John Widegren (M) yrkande 1,
2019/20:2672 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 1 och
2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 6.
Ställningstagande
Trots en rad reformer uppvisar det svenska skattesystemet stora skevheter som begränsar möjligheten till sysselsättning för utsatta grupper, för entreprenörskap och för Sveriges framtida tillväxtmöjligheter. Skatterna måste utformas så att människor vågar ta risker och starta företag. Skatter ska medverka till tillväxt och utveckling i hela landet, underlätta jobbskapande och företagande och stimulera en grön skatteväxling. Skatter måste vara förutsägbara, rättssäkra och långsiktiga.
Tyvärr finns det historiskt likväl som i närtid allt för många exempel på att företagare kommer i kläm som en konsekvens av Skatteverkets administrativa rutiner liksom omtolkningar av lagar och regler. För stora företag med juridiska och ekonomiska avdelningar är problem och svårigheter ofta hanterbara vad gäller personalresurser, men även för dessa kan processer och handläggning i sig skapa stora problem. För de mindre företagen kan även det som ter sig som mindre förändringar, framför allt när det sker hastigt, hota själva företagets existens. Det måste därför genomföras en översyn av proportionaliteten i skattetvister mellan näringsidkare och Skatteverket.
|
19. |
av Mikael Damsgaard (M), Johan Hultberg (M), Erik Ottoson (M) och Magdalena Schröder (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:2672 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 2–4 och
avslår motionerna
2019/20:1810 av John Widegren (M) yrkande 2 och
2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 8.
Ställningstagande
I dagsläget är möjlighet till anstånd med inbetalning av skatt ytterst begränsad vilket kan bidra till ekonomiska problem, när enskilda tvingas ligga ute med stora ekonomiska medel samt även ökad rättsosäkerhet. Det bör därför finnas större möjligheter att få anstånd med inbetalning av skatt i de fall då det råder oklarhet i hur mycket som ska betalas. Enskilda och företag har i flera fall lidit ekonomiska förluster på grund av att de inte beviljats anstånd i skatteprocesser, trots att de slutligen har fått rätt i processerna. Den som enligt Skatteverkets beslut har en skatt eller avgift att betala är nämligen skyldig att betala skatten eller avgiften även om beslutet inte har vunnit laga kraft.
Skatteverket kan bevilja anstånd med betalningen. Om anstånd inte beviljas innebär det att Kronofogdemyndigheten kan driva in den icke fastställda skulden. Ett exempel på en sådan indrivningsåtgärd är att den skattskyldiges fastighet utmäts och säljs. I detta hänseende skiljer sig allmänna (statliga) fordringar från enskilda (privata) fordringar. Egendom som utmätts för privata fordringar får, med vissa undantag, inte säljas förrän exekutionstiteln vunnit laga kraft. Ett exempel på en situation då Skatteverket i dag ska bevilja anstånd med betalningen av en skatt eller avgift är om det är osäkert hur stort belopp som kommer att behöva betalas. I förarbetena menade man att om det objektivt sett råder en påtaglig osäkerhet om vilken utgång i tvistefrågan som är den riktiga bör detta kunna utgöra grund för anstånd. Mycket talar dock för att reglerna tillämpas snävare än så av såväl Skatteverket som domstolarna.
Svenskt Näringsliv har i en egen undersökning kommit fram till att i 23 procent av de mål där den skattskyldige har nekats anstånd i en förvaltningsdomstol har den skattskyldige senare vunnit skatteprocessen helt eller fått delvis bifall i skattefrågan. Detta indikerar att svenska domstolar är alltför restriktiva med att bevilja anstånd. Till detta kommer de anstånd som prövas av Skatteverket och som inte överklagas till en förvaltningsdomstol.
Det saknas i dag hos Skatteverket statistik över anståndsbeslut och hur de står sig i förhållande till det slutliga avgörandet i sak. Detta försämrar möjligheterna att utvärdera hur reglerna om anstånd tillämpas i praktiken. Skatteverkets uppdrag att ta fram statistik i den här delen bör därför ses över.
För att stärka rättssäkerheten inom skattemål bör huvudregeln vara att anstånd ska beviljas. Det bör endast vara i uppenbara fall som anstånd nekas. Som en sista säkerhetsventil bör det införas regler om att utmätt egendom inte får säljas förrän exekutionstiteln har vunnit laga kraft, på samma sätt som gäller för enskilda mål, med de undantag som redan i dag gäller i enskilda mål. Regeringen bör få i uppdrag att se över anståndsreglerna i skattemål.
|
20. |
av Larry Söder (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 8 och
avslår motionerna
2019/20:1810 av John Widegren (M) yrkande 2 och
2019/20:2672 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 2–4.
Ställningstagande
I skattemål är ordningen sådan att företagare måste betala den utdömda skulden i väntan på avgörande från förvaltningsdomstolarna. En entreprenör kan därmed rent teoretiskt få huset utmätt även om vederbörande senare frikänns i högre instans. De anståndsregler som finns är begränsade och tillämpas mycket restriktivt. Det behöver införas mer generösa anståndsregler för skatteskulder under den tid en juridisk skatteprocess pågår. Jag vill därför att anståndsreglerna ses över. Det måste finnas synnerliga skäl om anstånd inte ska beviljas.
|
21. |
av Larry Söder (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 7.
Ställningstagande
Kristdemokraterna värnar de små och medelstora företagen. För att fler ska få möjlighet att driva företag, anställa och utvecklas måste krångliga och oproportionerliga regler motverkas.
Ett problem är att företag i dag inte kan få ersättning för juridiska kostnader i väntan på dom i skattemål vid förvaltningsdomstol. Det kan medföra svårigheter för små och medelstora företag att värna sin rätt gentemot Skatteverket. Regelverket måste därför ses över och det måste blir möjligt för företag att söka interrimsersättning för rättegångskostnader i väntan på prövning i högre instans, när Skatteverket överklagar.
|
22. |
av Larry Söder (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 13 och
2019/20:3243 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 44.
Ställningstagande
I reformeringen av den statliga fastighetsskatten var Kristdemokraterna drivande. Fastighetsskatten var oförutsägbar och beskattade värden som inte motsvarades av några löpande inkomster. Detta bidrog till att många människor upplevde en växande oro för möjligheten att kunna bo kvar i sitt hus.
Trots att fastighetsskatten bytts mot en kommunal fastighetsavgift finns taxeringsvärdessystemet fortfarande kvar. Därmed finns också den struktur kvar som skulle kunna användas för att återinföra det gamla fastighetsskattesystemet. I dag finns liten anledning att behålla taxeringsvärdessystemet.
Jag anser att man nu måste gå vidare genom att helt slopa taxeringsvärdessystemet, som är kostnadskrävande och bidrar med krångel för enskilda småhusägare. Bostadstaxeringsutredningen lämnade sitt betänkande till regeringen redan i augusti 2012. Denna lade fram två förslag: ett om hur taxeringssystemet kan avvecklas och ett om hur systemet kan förenklas. Avvecklingsförslaget innebar att fastighetstaxeringen avskaffas för bostäder och lantbruksenheter och följaktligen att den löpande beskattningen inte längre kan beräknas utifrån taxeringsvärden. Utredningen föreslog därför en ny modell för att beräkna den kommunala fastighetsavgiften och den statliga fastighetsskatten, utifrån storleken på byggnad respektive mark, alltså antalet kvadratmeter, med vissa maxbelopp. Denna modell är dock inte optimal utan man bör komplettera den genomförda utredningen i syfte att hitta ett system som blir mer rättvist.
|
23. |
av Mikael Damsgaard (M), Johan Hultberg (M), Erik Ottoson (M) och Magdalena Schröder (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:2673 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1–3 och
avslår motionerna
2019/20:112 av Eric Westroth (SD),
2019/20:742 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 6,
2019/20:1288 av Magdalena Schröder (M),
2019/20:1369 av Monica Haider och ClasGöran Carlsson (båda S),
2019/20:1860 av Adnan Dibrani (S),
2019/20:2131 av Johan Büser (S),
2019/20:2184 av Lars-Arne Staxäng (M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:2265 av Anders Hansson (M),
2019/20:2452 av Rasmus Ling (MP),
2019/20:2802 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 8,
2019/20:2809 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 6,
2019/20:3038 av Serkan Köse m.fl. (S) och
2019/20:3191 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 27 i denna del.
Ställningstagande
Utredningen Kvalificerad välfärdsbrottslighet – förebygga, förhindra, upptäcka och beivra (SOU 2017:37) har kartlagt den ekonomiska brottsligheten och identifierat risker i välfärdssystemen och andra närliggande skattefinansierade eller skattesubventionerade system för att därigenom kunna säkerställa en korrekt användning av offentliga medel samt effektivt förebygga och beivra brottslighet av detta slag. En av de mer övergripande risker som utredningen har identifierat är att uppgifter som registreras i folkbokföringsdatabasen inte speglar verkliga förhållanden och att dessa felaktiga uppgifter därefter ligger till grund för beslut om utbetalningar från välfärdssystemen.
I dag är det relativt enkelt att folkbokföra sig på någon annans adress. Genom att ange falska folkbokföringsuppgifter uppstår möjlighet att begå bidragsbrott samt att dölja sin identitet. Bristande kontroll innebär att varken myndigheter eller fastighetsägare har vetskap om vilka som bor på en viss adress. Detta har i vissa fall inneburit att orimligt många är skrivna på en och samma lägenhet, exempelvis upp till 30 personer i en enrumslägenhet. Men det uppstår också problem genom att en och samma person kan vara skriven på många olika adresser. Detta är en utbredd problematik som kostar skötsamma medborgare en stor mängd skattepengar. De lagändringar som regeringen har genomfört i folkbokföringen är ett steg i rätt riktning men räcker inte. Regeringen bör därför få i uppdrag att se över möjligheten att begränsa det antal personer som kan folkbokföra sig på en och samma adress kopplat till storleken på bostaden.
Regeringen tillsatte i september 2019 ytterligare en utredning (dir. 2019:54) med syftet att åstadkomma ett regelverk som ökar förutsättningarna för att folkbokföringen är tillförlitlig och ändamålsenlig samt förhindrar att folkbokföringsuppgifter kan utnyttjas på ett felaktigt sätt. Uppdraget ska redovisas den 1 april 2021. Det kan nämnas att regeringen redan i juni 2016 tillsatte en delegation mot överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt i september 2015 tillsattes en utredning av välfärdsstatens förmåga att stå emot organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet. Det är tre år sedan och nu vill regeringen att frågan utreds i över två år till. Givet att frågan redan har utretts på många sätt i många år bör utredningen kunna lägga fram lagstiftningsförslag tidigare, gärna redan under våren 2020. Frågan har således delvis redan utretts och åtgärder föreslagits; dessa bör nu genomföras för att bekämpa bidragsbrottsligheten och det är tydligt att vikten av att åstadkomma en korrekt folkbokföring är stor. Att göra det svårare att felaktigt folkbokföra sig på någon annans adress skulle spara samhället både tid och pengar men framför allt mycket besvär och lidande för de personer som drabbas.
Ett sätt att förbättra tillförlitligheten är att tillämpningsområdet för 2 § folkbokföringsförordningen bör utvidgas så att samtliga myndigheter och kommuner omfattas av skyldigheten att underrätta Skatteverket så snart det finns anledning att anta att den adress en person har inte är registrerad i folkbokföringen eller om det finns anledning att anta att uppgifter som är registrerade i folkbokföringen är felaktiga eller ofullständiga. Kontakter med andra myndigheter har enligt Skatteverket gett bra resultat i rättad folkbokföring. Det finns därför anledning att tro att en utökad skyldighet för myndigheter att underrätta Skatteverket om felaktigheter i folkbokföringen kan leda till ett folkbokföringsregister av högre kvalitet. Samtliga kommuner, regioner och ca 100 statliga förvaltningsmyndigheter, domstolarna, Polismyndigheten och utlandsmyndigheterna tar emot uppgifter från folkbokföringsregistret och bör därför kunna omfattas av den utvidgade underrättelseskyldigheten.
Ytterligare en åtgärd som skulle öka kvaliteten i folkbokföringen är att Skatteverkets folkbokföringsverksamhet ges direktåtkomst till vissa särskilt angivna uppgifter i beskattningsdatabasen i den utsträckning det är tillåtet att behandla uppgifterna enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets folkbokföringsverksamhet. Bestämmelser om direktåtkomst till beskattningsdatabasen finns bl.a. i 2 kap. 7–9 §§ lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattnings-verksamhet (SdbL). När det gäller direktåtkomst för andra myndigheter får under vissa förutsättningar Kronofogdemyndigheten, Tullverket och skattebrottsenheten inom Skatteverket ha direktåtkomst till vissa särskilt angivna uppgifter (2 kap. 7–8 §§ SdbL). En förutsättning för att medge en annan myndighet eller verksamhetsgren direktåtkomst till personuppgifter är som anförts tidigare att den mottagande myndigheten verkligen har ett behov av uppgifterna i sin verksamhet. Redan 2008 ansågs Skatteverkets folkbokföringsverksamhet ha behov av uppgifter i beskattningsdatabasen; då lämnade den s.k. FUT-delegationen betänkandet Rätt och riktigt – Åtgärder mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2008:74) i vilken delegationen föreslog att folkbokföringen vid bosättningskontroll skulle få direktåtkomst till vissa uppgifter i beskattningsverksamheten. För att folkbokföringsverksamheten ska ha möjlighet att fatta korrekta beslut i ärenden om folkbokföring är ett flertal uppgifter från beskattningsdatabasen nödvändiga. Skatteverkets folkbokföringsverksamhet bör därför ges direktåtkomst till vissa särskilt angivna uppgifter i beskattningsdatabasen i den utsträckning det är tillåtet att behandla uppgifterna enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets folkbokföringsverksamhet så som anges i SOU 2017:37. Skatteverket ska handlägga ärenden om folkbokföring. Uppgifter från Migrationsverkets verksamhetsregister är nödvändiga för korrekta beslut om folkbokföring. Skatteverket ska vid sin prövning av folkbokföring beakta ett flertal omständigheter som Migrationsverket har uppgifter om. En förutsättning för att medge direktåtkomst till personuppgifter är att den mottagande myndigheten verkligen har ett behov av uppgifterna i sin verksamhet. För att säkerställa en konsekvent hantering och handläggning av invandringsärenden över myndighetsgränserna är det utredningens bedömning att de uppgifter som Skatteverket anser sig ha behov av också är nödvändiga för korrekta beslut i folkbokföringsverksamheten. Det finns således ett motiverat behov för Skatteverket att få tillgång till uppgifter hos Migrationsverket som har betydelse för frågan om tilldelning av personnummer och folkbokföring.
|
24. |
av David Lång (SD), Ann-Christine From Utterstedt (SD) och Julia Kronlid (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:112 av Eric Westroth (SD) och
2019/20:742 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 6 och
avslår motionerna
2019/20:1288 av Magdalena Schröder (M),
2019/20:1369 av Monica Haider och ClasGöran Carlsson (båda S),
2019/20:1860 av Adnan Dibrani (S),
2019/20:2131 av Johan Büser (S),
2019/20:2184 av Lars-Arne Staxäng (M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:2265 av Anders Hansson (M),
2019/20:2452 av Rasmus Ling (MP),
2019/20:2673 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1–3,
2019/20:2802 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 8,
2019/20:2809 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 6,
2019/20:3038 av Serkan Köse m.fl. (S) och
2019/20:3191 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 27 i denna del.
Ställningstagande
Under flera decennier har stora strömmar av migranter kommit till Sverige. Det råder bostadsbrist och samhällssystemet bygger på boenderegistrering av alla i Sverige. Mot bakgrund av detta är det inte acceptabelt att människor går under jorden för att leva i ett parallellt samhälle utan folkbokförd bostadsadress. Problemet med personer som bor i Sverige men saknar folkbokföring förväntas öka med den fortsatt mycket höga invandringen. Vi föreslår därför att Skatteverket får större anslag som ska användas för att ytterligare granska bostadsområden där risken för illegalt boende förväntas vara större. Det som avses är de områden som brukar kallas för utanförskapsområden.
Många nya invånare flyttar idag till kommuner och orter som redan har bostadsbrist. Detta sker ofta genom vad man vanligtvis kallar ”förtätning”, där såväl flera vuxna som barn folkbokför sig och bor på samma adress. Det händer även att det förekommer handel med folkbokföringsadresser, dvs. att en säljare mot betalning erbjuder en eller flera att folkbokföra sig på en adress, för att sedan kanske inte ens låta dessa fysiskt bo på adressen, utan enbart har syftet att lyfta ekonomiska ersättningar och bidrag ur välfärdssystemet. Kvalitetsbristerna i folkbokföringen underlättar olika typer av brottslighet, exempelvis bidragsfusk, och orsakar även andra problem. Myndigheterna behöver dessutom ordning och reda i folkbokföringen även för att kunna lokalisera personer som saknar legala skäl att stanna i Sverige.
Det skulle behöva införas ett regelverk, där det bestäms hur många personer (vuxna/barn) som får bo och folkbokföra sig i en specifik bostad, med hänsyn till bostadens storlek, antalet rum, bostadens dimensionerade ventilation, sanitetsinrättningar och nödutrymningsmöjligheter.
|
25. |
av Larry Söder (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3191 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 27 i denna del och
avslår motionerna
2019/20:112 av Eric Westroth (SD),
2019/20:742 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 6,
2019/20:1288 av Magdalena Schröder (M),
2019/20:1369 av Monica Haider och ClasGöran Carlsson (båda S),
2019/20:1860 av Adnan Dibrani (S),
2019/20:2131 av Johan Büser (S),
2019/20:2184 av Lars-Arne Staxäng (M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:2265 av Anders Hansson (M),
2019/20:2452 av Rasmus Ling (MP),
2019/20:2673 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1–3,
2019/20:2802 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 8,
2019/20:2809 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 6 och
2019/20:3038 av Serkan Köse m.fl. (S).
Ställningstagande
I samma härad som missbruket med bilmålvakter finns missbruk med folkbokföringsadresser. Regeringen har nyligen skärpt straffet för folkbokföringsbrott, men allt jämt kan hur många personer som helst registrera sig på en och samma adress. Detta kan användas för att snabbare komma åt etableringsersättning för nyanlända, men också för att fejkade identiteter ska ha en adress och kända kriminella en bas. Dessutom har det på senare år uppkommit problem med att personer skriver sig hos andra utan deras vetskap och nyttjar adressen för brottslig verksamhet. Detta måste upphöra. En begränsning av det antal personer som kan skriva sig på samma adress bör införas.
|
26. |
av Malin Danielsson (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:2802 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 8 och
avslår motionerna
2019/20:112 av Eric Westroth (SD),
2019/20:742 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 6,
2019/20:1288 av Magdalena Schröder (M),
2019/20:1369 av Monica Haider och ClasGöran Carlsson (båda S),
2019/20:1860 av Adnan Dibrani (S),
2019/20:2131 av Johan Büser (S),
2019/20:2184 av Lars-Arne Staxäng (M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:2265 av Anders Hansson (M),
2019/20:2452 av Rasmus Ling (MP),
2019/20:2673 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1–3,
2019/20:2809 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 6,
2019/20:3038 av Serkan Köse m.fl. (S) och
2019/20:3191 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 27 i denna del.
Ställningstagande
Det är ett utbrett problem att människor anger falska folkbokföringsuppgifter, t.ex. för att bedriva bidragsbrott eller för att helt enkelt dölja sin identitet. Bristande kontroll har gjort att varken myndigheter eller fastighetsägare har haft vetskap om vilka som egentligen bott på en viss adress. I vissa fall har det förekommit att 30–40 personer varit skrivna på en och samma lägenhet, men det har också inträffat att en och samma person varit skriven på många olika adresser. I de områden som polisen bedömer vara särskilt utsatta misstänks 6 procent av invånarna vara felaktigt folkbokförda. Jag välkomnar att lagändringar nu har genomförts för att öka kvaliteten i folkbokföringen. Bland annat kan Skatteverket numera avregistrera falska identiteter i folkbokföringen och göra kontrollbesök på personers adresser. Dessutom har folkbokföringsbrottet återinförts, vilket t.ex. innebär att personer som medvetet lämnar oriktiga uppgifter till folkbokföringen kan straffas för det. Jag anser att de nya lagändringarna är goda men att fler åtgärder behövs för att komma åt personer som skriver sig på falska adresser för att få tillgång till bidrag. En utredare har fått i uppdrag av regeringen att komma med förslag i frågan och Liberalerna är öppna för att bidra till att förbättra folkbokföringssystemen för att beivra bidragsbrott.
|
27. |
av Martina Johansson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:192 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 2 samt
avslår motion
2019/20:1734 av Emma Carlsson Löfdahl (-).
Ställningstagande
I dag kan en person, oavsett ålder, endast vara skriven på en adress. Samtidigt finns det många fall där det skulle vara rimligt att framförallt barn kan vara folkbokförda på dubbla adresser. Det gäller speciellt tillfällen när barnet bor lika mycket tid i respektive hushåll, men kan vara viktigt även i andra fall.
Det är också bara där barnet är folkbokförd som man har extra rätt till olika skyddsnät, exempelvis bostadstillägg. Det blir inte rimligt när barnet trots allt bor lika mycket i båda hushållen. Detta är en viktig fråga och missgynnar ofta den med lägst inkomst, vilket i många fall är kvinnor, och drabbar i sin tur också barnet.
I de fall där föräldrarna är separerade blir det också helt orimligt att den ena föräldern riskerar att, avsiktligt eller oavsiktligt, missa information om barnet. Det är därför rimligt att i de fall där vårdnadshavarna inte bor på samma adress att all post om offentliga tjänster skickas till båda vårdnadshavarna.
|
28. |
av David Lång (SD), Ann-Christine From Utterstedt (SD) och Julia Kronlid (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3118 av Ebba Hermansson m.fl. (SD) yrkande 26 och
avslår motionerna
2019/20:1676 av Marléne Lund Kopparklint och Betty Malmberg (båda M) yrkandena 1 och 2 samt
2019/20:3226 av Markus Wiechel och Jennie Åfeldt (båda SD).
Ställningstagande
För personer som flytt från hedersförtryck är hotbilden ofta livslång. Det är dessutom en stor prövning för de utsatta att vartannat år tvingas riva upp gamla sår för att bevisa för polisen att hotbilden kvarstår och därmed kunna beviljas fortsatt skydd. Samtidigt är det givetvis enkelt att själv säga upp sin skyddade identitet för den som upplever att hotbilden avtagit. Därför anser Sverigedemokraterna att det ska vara möjligt att i särskilt svåra fall bevilja en person livslång skyddad identitet.
|
29. |
av Martina Johansson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:1774 av Fredrik Christensson och Peter Helander (båda C) och
avslår motion
2019/20:1726 av Emma Carlsson Löfdahl (-).
Ställningstagande
Urbaniseringen leder till att många människor flyttar från turist- och landsbygdskommuner till storstadsregioner för högre studier och arbete. I många turist- och landsbygdskommuner finns därför en negativ befolkningsutveckling som leder till ett lägre skatteunderlag.
I dessa kommuner finns också många delårsboende som tillbringar helger och semestrar där samtidigt som de under veckorna bor, arbetar och betalar skatt i en annan kommun. Denna struktur skapar utmaningar för turist- och landsbygdskommuner vars skatteintäkter inte matchar det faktiska befolkningsunderlaget. Den ökade rörligheten är bra. Men ett förslag för en rättvisare skattefördelning är att ge människor själva möjlighet att fördela hur stor andel av skatten som ska gå till de kommuner man har en koppling till. Det kan t.ex. vara kommunen man är uppväxt i, har bott i, bor i eller äger en fastighet i. Människor har ofta ett starkt band till både kommunen man är uppväxt i och den där man har sitt fritidshus eller sin näringsfastighet och vill se en positiv utveckling även där. För dessa turist- och landsbygdskommuner skulle ett ökat skatteunderlag leda till bättre service och infrastruktur som är mer anpassad till det faktiska befolkningsunderlaget.
|
30. |
av Tony Haddou (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:220 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 14 och 15 samt
2019/20:2578 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 19 och
avslår motionerna
2019/20:303 av Linda Lindberg (SD),
2019/20:475 av Magnus Manhammar (S),
2019/20:2461 av Mattias Karlsson i Luleå (M),
2019/20:2809 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 5,
2019/20:3191 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 24 i denna del, 25 och 27 i denna del och
2019/20:3316 av Teres Lindberg m.fl. (S) yrkande 2.
Ställningstagande
Vänsterpartiet vill se en mänsklig och välkomnande flyktingpolitik i Sverige och Europa. En sådan politik tar sin utgångspunkt i ett rättighetsperspektiv och bygger på en stark och generell välfärd. Väntan på asylbeslut innebär för många asylsökande isolering och passivitet, vilket i sig försämrar förutsättningarna inför det fortsatta livet i Sverige. Vänsterpartiet vill se flera insatser för att asylsökande snabbare ska kunna ägna sig åt meningsfulla aktiviteter. Bland annat bör rätten till arbete utvidgas så att den omfattar samtliga asylsökande.
Regeringen bör se över systemet med samordningsnummer i syfte att stärka tillgången till offentliga tjänster och möjliggöra anställning för de som vistas tillfälligt i eller är nya i Sverige. Också för att kunna betala skatt när man arbetar krävs ett samordningsnummer från Skatteverket. Det får man när man kan visa upp ett anställningskontrakt. Problemet är att det också ofta krävs ett samordningsnummer för att få ett anställningskontrakt. Detta skapar ett moment 22. Detta problem borde kunna åtgärdas och jag föreslår därför en översyn av möjligheterna att ge asylsökande ett samordningsnummer vid inlämnad asylansökan. Skatteverket har på uppdrag av regeringen utrett frågan om att ge alla asylsökande samordningsnummer. Utredningen menar att om alla asylsökande får samordningsnummer skulle det underlätta deras förutsättningar att komma i arbete, kontakten mellan myndigheter när det gäller t.ex. placering i kommuner och vid vård och utbildning. För de asylsökande ökar patientsäkerheten och möjligheterna att få adekvat utbildning och omsorg. Utredningen lämnar därför förslag om att alla asylsökande bör få samordningsnummer. Vid fortsatt beredning av Skatteverkets förslag har ytterligare frågor om kraven på sekretess uppkommit. Dessa frågor behöver utredas närmare för att komma vidare med förslaget.
Ett annat hinder för möjligheterna att arbeta under asyltiden utgörs av svårigheterna att få öppna bankkonto för de som saknar giltiga identitetshandlingar. Regeringen bör därför utreda hur hindren för asylsökande att öppna bankkonton kan avhjälpas i syfte att stärka deras möjligheter att arbeta. Även om man lyckas få ett samordningsnummer är det inte säkert att det räcker för att öppna ett bankkonto om personen inte har några giltiga identitetshandlingar. Och utan ett bankkonto är det svårt att bli anställd eftersom de flesta arbetsgivare inte vill betala ut lön kontant. För att förbättra möjligheterna för asylsökande att kunna öppna bankkonto ingick Finansdepartementet och företrädare för Migrationsverket, Finansinspektionen och Bankföreningen en principöverenskommelse i juni 2016. Enligt överenskommelsen ska den asylsökande kunna uppvisa en officiell id-handling (t.ex. hemlandspass) för att kunna godtas som bankkontokund av en bank. Kravet på officiell id-handling syftar till att uppfylla EU:s penningtvättsdirektiv. Vissa asylsökande kan ha svårt att uppfylla kravet, antingen för att de inte fått med sig sina identitetshandlingar under flykten eller blivit av med dem på vägen eller för att de kommer från länder vars identitetshandlingar inte anses tillförlitliga. I Göteborgs kommun har man löst problemen genom att ge asylsökande som är anställda inom kommunen ett kontokort som endast kommunen kan sätta in pengar på, men i övrigt fungerar som ett vanligt kontokort. På så vis kan ingen penningtvätt förekomma via kontot. Jag menar att det är orimligt att asylsökandes möjligheter att arbeta begränsas på detta sätt. Den modell som används i Göteborgs kommun skulle kunna vara ett sätt att lösa problemet.
|
31. |
av Larry Söder (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3191 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 25 och 27 i denna del och
avslår motionerna
2019/20:220 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 14 och 15,
2019/20:303 av Linda Lindberg (SD),
2019/20:475 av Magnus Manhammar (S),
2019/20:2461 av Mattias Karlsson i Luleå (M),
2019/20:2578 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 19,
2019/20:2809 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 5,
2019/20:3191 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 24 i denna del och
2019/20:3316 av Teres Lindberg m.fl. (S) yrkande 2.
Ställningstagande
De samordningsnummer som delas ut till utländska medborgare av Skatteverket måste vara tillfälliga. Idag används en del av dessa som brottsverktyg av bl.a. stöldligor. Ett sätt som det används på är via påhittade fordonsköp. En köpare måste ha ett svenskt samordningsnummer för att fordonet ska kunna skrivas på denne. Det åstadkoms genom att en kopia på en identitetshandling skickas till Transportsstyrelsen, som sedan begär att Skatteverket skapar ett samordningsnummer. Eftersom det endast krävs kopior per post är detta mycket enkelt att förfalska och därmed skapa sig falska identiteter som sedan kan skapa bolag m.m. inom Sverige som kan användas i fortsatt brottslig verksamhet. Regelverket för samordningsnummer bör stramas åt betydligt.
Det finns också ett missbruk med folkbokföringsadresser. Regeringen har nyligen skärpt straffet för folkbokföringsbrott, men alltjämt kan hur många personer som helst registrera sig på en och samma adress. Detta kan användas för att snabbare komma år etableringsersättning för nyanlända men också för att fejkade identiteter ska ha en adress och kända kriminella en bas. Dessutom har det på senare år uppkommit problem med att personer skriver sig hos andra utan deras vetskap och nyttjar adressen för brottslig verksamhet. Detta måste upphöra. En begränsning av det antal personer som kan skriva sig på samma adress bör införas.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utarbeta ett regelverk för antalet möjligt folkbokförda i en bostad och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över systemet med personalliggare i syfte att det ska gälla företag där byggverksamhet utgör den huvudsakliga verksamheten och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten för barn att vara skrivna på flera adresser och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att brev till vårdnadshavare ska adresseras till samtliga föräldrar och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skatteverket inte ska invänta deklarationen innan det ageras mot svartjobb och fusk mot Försäkringskassan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skatter och avgifter på lönebesked och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheterna att ge alla asylsökande samordningsnummer med utgångspunkt i Skatteverkets utredning och de frågor om sekretess som kvarstår och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur hindren för asylsökande att öppna bankkonton kan avhjälpas i syfte att stärka deras möjligheter att arbeta och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna för Fskatt i syfte att motverka löne- och villkorsdumpning på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att även bolagsformen enskild firma bör ges ett organisationsnummer som ej är identiskt med näringsidkarens personnummer och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om marknadsknallar och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en utvärdering av kravet på kassaregister och kvittoskrivande kassasystem för torg- och marknadshandeln och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera systemet med personalliggare i hotell- och restaurangbranschen och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Sveriges bi- och multilaterala kontakter på skatteområdet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över frågan om samordningsnummer för utländska medborgare så att dessa lättare kan öppna bankkonto i en svensk bank, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur den allmänna kunskapsnivån i fråga om skattesystemet i Sverige kan öka och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statliga arbetsgivare bör redovisa arbetsgivaravgifterna på lönebesked och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppmuntra kommuner och regioner att redovisa arbetsgivaravgifterna på lönebesked och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska krävas flera uppdragsgivare för att godkännas för F-skatt och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tidsbegränsad F-skatt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om elektronisk överföring och samkörning och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur man kan främja delningsekonomin och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om den danska modellen för personalliggare kan ersätta det nuvarande systemet och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att utvärdera kassaregisterlagens effekter för restaurang- och besöksnäringen och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör säkerställas att kassaapparater som Skatteverket godkänner måste kunna hantera ny teknik med avseende på betalning, såsom Swish, och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska se över tillämpningen och utformningen av Skatteverkets kontrollavgifter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Skatteverket i uppdrag att följa upp kassaregisterlagens effekter för olika branscher, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka påminnelseavgiften för obetald trängselskatt och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en tilläggsavgift endast bör tas ut i de fall då en påminnelseavgift inte har betalats av fordonsägaren och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fordon vars påminnelseavgift och tilläggsavgift inte har bokförts på Transportstyrelsens konto senast förfallodatum bör tas ur trafik och beläggas med körförbud till dess att betalning skett, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrikta Sveriges arbete mot skatteundandragande och vinstförflyttning mot globala insatser inom ramen för OECD-arbetet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ökad aktivitet i arbetet med uppdatering av skatteavtal med andra länder och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa finansieringen av trygghet och välfärd och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla ett företagsvänligt myndighetsförfarande och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet med regelförenkling och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ordning och reda i folkbokföringen och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler skattekontroller och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn och om möjligt slopa kravet på personalliggare i mindre företag och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för minskat slöseri med skattepengar och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stimulera till mer synliga skatter och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge Skatteverket ett särskilt uppdrag att informera allmänheten om nivån på olika skatter och arbetsgivaravgifter, samt att genomslaget av detta ska följas upp, och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett uppdrag åt statliga myndigheter och verk att börja ange s.k. löneskatter på anställdas lönebesked och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om den danska modellen för personalliggare kan ersätta eller komplettera det nuvarande systemet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga behovet av ändringar i skatteförfarandelagen om att arbetsgivardeklarationen för varje betalningsmottagare även ska innehålla uppgift om arbetsgivaravgiftens belopp och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över Skatteverkets möjligheter att motverka skattefusk i form av olaglig arbetskraft och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till rättvisa skattekonton där tillgångar respektive skulder som understiger 100 kronor varken betalas ut eller betalas in under året och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att göra en översyn och utvärdering av kassaregisterlagen och ta hänsyn till de problem som beskrivs i motionen och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över möjligheten att utfärda tillfälliga undantag för de företag som har de problem som beskrivs i motionen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till mer proportionella förseningsavgifter för trängselskatt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att riksdagen, regeringen och statliga myndigheter inför lönebesked som visar hela skatten, inklusive arbetsgivaravgifter, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkta insatser för att motverka skattefusk, skatteundandragande och skatteflykt samt andra därmed sammanhängande brott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av reglerna för att ändra folkbokföringsadress och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utvärdera reglerna om personalliggare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att synliggöra arbetsgivaravgifterna på lönebesked för offentliga arbetsgivare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det möjligt att ändra civilstånd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett minimibelopp för fakturering av skattepliktiga passager och vägavgifter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av kassaregisterlagen för torg- och marknadshandel och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skatter och avgifter som det offentliga tar ut av medborgarna behöver bli mer synliga och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skatteverket bör ges i uppdrag att höja den allmänna kunskapsnivån om skatter och avgifter och om att arbetsgivare genom informationsinsatser ska uppmuntras att redovisa arbetsgivaravgiften gentemot anställda, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över regelverket så att beloppet måste uppgå till minst 100 kronor innan räkningen för en trängselavgift eller broavgift skickas ut, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att underlätta för åkerier, bussbolag och andra företag med många fordon i rörelse att få så få fakturor på trängsel- och broavgifter som möjligt, vilket sparar arbete och bokföringskostnader för företaget, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över straffavgiften på 500 kronor vid försenad betalning av trängsel- och broavgifter och ersätta den med en mer rimlig avgift, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga förändringar av de gällande kraven på personuppgifter på tjänstelegitimation inom utsatta yrken och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över införande av skyddade bostadsuppgifter för extra utsatta yrkesgrupper och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn bör göras om att kunna vara folkbokförd/beskattas på två adresser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barn till separerade föräldrar med gemensam vårdnad ska ha möjlighet att vara skrivna hos båda vårdnadshavarna, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att dela kommunalskatten mellan flera kommuner och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen om personalliggare i besöksnäringen och att undanta ägaren och dennes familj från kravet att skriva in sig i personalliggaren och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att plattformsföretag bör åläggas att rapportera in till Skatteverket vilka ersättningar de har betalat ut till uppdragstagare och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur rättssäkerheten kan stärkas i skattemål och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över frågan om anstånd vid skattemål och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Kosovos medborgare bör registreras som sådana i folkbokföringen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att synliggöra skatterna på kvittot när vi konsumerar någonting som är beskattat i flera led och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att synliggöra punktskatter på kvitton och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att redovisa statliga subventioner från det offentliga på kvitton och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda hur skatterna kan bli mer synliga och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa preliminärskatten för företag och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att regeringen ålägger stat, kommun och landsting/region att redovisa tillbaka hur mycket, vad och när beskattning sker och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att redovisningen sker genom medborgarens bank och att skatteutgifterna ska gå att sammanställa i likhet med andra utgifter som dras från bankkontot och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda definitionen av vad som är en avgift och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att byta namn på de avgifter som egentligen är skatter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om de brister som i dag finns när det kommer till kapning av människors folkbokföringsadresser samt att se över möjligheterna till att införa underrättelse och samtycke vid folkbokföring och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna för torg- och marknadshandel och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av lagstiftningen om folkbokföring och adressändring i syfte att göra den mer rättssäker och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheterna att arbeta mot falska adressändringar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att underlätta för hästnäringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en uppföljning och utvärdering avseende tillämpningen av reglerna om kassaregister i skatteförfarandelagen och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentliga arbetsgivare bör redovisa samtliga skatter och avgifter på lönebeskeden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inleda en översyn avseende utlandssvenskars situation i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Statens servicecenter i regel ska redovisa arbetsgivaravgifter på lönespecifikationer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avgift för försenad inbetalning av trängselavgift och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över folkbokföringslagen så att personer inte ska kunna folkbokföra sig i någon annans fastighet eller lägenhet utan dennes vetskap och medgivande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att införa alternativt organisationsnummer för enskild firma och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att det skatterättsliga företrädaransvaret ses över och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över kravet på personalliggare i byggverksamhet till att vara ett renodlat arbetsgivaransvar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur skattesystemet kan bli mer transparent och hur en tydligare redovisning av lönekostnaden kan genomföras och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över systemet med samordningsnummer i syfte att stärka tillgången till offentliga tjänster och möjliggöra anställning för de som vistas tillfälligt i eller är nya i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skatteverket i uppdrag att effektivisera kontrollen av reseavdrag och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa möjligheten för Skatteverket att fatta retroaktiva beslut och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av anståndsreglerna i skattemål och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att egendom som har utmätts för allmänna mål inte får säljas förrän exekutionstiteln har vunnit laga kraft, på samma sätt som gäller för enskilda mål, och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skatteverkets statistik bör ses över och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skatteverket i uppdrag att förenkla företagens redovisning till Skatteverket genom digitala lösningar och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att återkomma till riksdagen med författningsförslag för att göra folkbokföringen mer tillförlitlig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att utöka underrättelseskyldigheten vid misstänkt felaktig folkbokföring, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att utöka Skatteverkets direktåtkomst till andra myndigheters databaser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en förenkling av dagens personalliggarsystem för vissa branscher och på så sätt reducera administrationsbördan och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera reglerna om företrädaransvar och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hela företrädaransvaret för att göra det mer proportionerligt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om den danska modellen för personalliggare kan ersätta eller komplettera det nuvarande systemet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skatteverket i uppdrag att förenkla företagens redovisning till Skatteverket genom digitala lösningar och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för delningsplattformarna att certifiera sig hos Skatteverket och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett mer välanpassat system, utan fusk, för företagande och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska skatteundandragandet i delningsekonomin och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att sänka påminnelseavgiften för trängselskatt samt differentiera den utifrån miljöaspekter och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om folkbokföring på falsk adress och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tidsbegränsa samordningsnummer och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör begränsa antalet personer som kan vara folkbokförda på samma adress och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa Skatteverkets möjligheter att fatta beskattningsbeslut retroaktivt och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera reglerna om företrädaransvar för skatter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge regeringen i uppdrag att utreda möjligheten till frivilliga skatteinbetalningar och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att sänka trängselskattens förseningsavgift och göra den mer proportionerlig och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt se över förseningsavgiftens nivå för trängselskatten och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att bilägga information om bostadstillägg för pensionärer i deklarationen och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten för pensionärer att också ansöka om bostadstillägg vid deklarationstillfället och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att en ny folk- och bostadsräkning genomförs i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga om det ska framgå tydligt av deklarationen vad skattepengarna gått till och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga om det ska framgå tydligt av deklarationen vilka totala skatter som du betalat, inklusive arbetsgivaravgift och schablon av konsumtionsskatter, och tillkännager detta för regeringen.
26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkta skyddsmöjligheter för personer som lever under en ständig hotbild till följd av hedersförtryck, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheterna att förebygga, reglera och förhindra arbetslivskriminaliteten i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bokföringshjälp till småföretagare och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att småföretagare ska få en förenklad deklarationsprocess och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till en bokföringstjänst kopplad direkt till Skatteverket och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en rättvisare hantering av kassaregister vid torghandel och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en rättvisare hantering av kassaregister vid fäbodverksamhet och tillkännager detta för regeringen.
24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Skatteverkets metodstöd och tillkännager detta för regeringen.
25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillfälliga samordningsnummer och tillkännager detta för regeringen.
27.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om folkbokföring och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ytterligare skydda privatpersoners känsliga uppgifter från offentligheten och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att företagare som lämnat in felaktiga eller försenade uppgifter enbart ska beläggas med administrativ avgift om felet begåtts uppsåtligt eller för egen vinnings skull och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skydda den svenska skattebasen och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att synliggöra skattetrycket och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska det personliga ansvaret för ett aktiebolags skatteskulder och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett avskaffande av systemet med personalliggare och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra ersättningsreglerna och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mer generösa anståndsregler för skatteskulder under den tid en juridisk skatteprocess pågår och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att komplettera utredningen om att avveckla fastighetstaxeringssystemet och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa kravet på personalliggare inom besöksnäringen och tillkännager detta för regeringen.
44.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa taxeringsvärdessystemet och tillkännager detta för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstiftningen för hantering av preliminärskatt bör utredas i syfte att ändra på regelverk kring förtida inbetalning och tillkännager detta för regeringen.
42.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att belysa Skatteverkets och övriga statliga myndigheters hantering av företagarärenden och tillkännager detta för regeringen.
44.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör låta utreda företrädaransvaret i sin helhet och tillkännager detta för regeringen.
45.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör låta utreda systemet med personalliggare i sin helhet och tillkännager detta för regeringen.
46.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn gällande proportionaliteten i skattetvister mellan näringsidkare och Skatteverket och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa könsneutrala personnummer i Sverige och tillkännager detta för regeringen.