|
|
Företag, kapital och fastighet
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden. Utskottet hänvisar bl.a. till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor, att utredningar och beredningar pågår eller att tillkännagivanden inte behövs eftersom frågan redan är aktualiserad inom Regeringskansliet. I betänkandet behandlar utskottet kvarvarande motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2019/20 om beskattning, företagande och kapital.
I betänkandet finns 19 reservationer (M, SD, C, V, KD).
Behandlade förslag
Cirka 80 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019/20.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Skatteregler för ideell sektor
Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning
Fastighetsskatt på elproduktion
1.Företagande och investeringar, punkt 1 (M)
2.Företagande och investeringar, punkt 1 (SD)
3.Företagande och investeringar, punkt 1 (C)
4.Företagande och investeringar, punkt 1 (V)
5.Skogskonton m.m., punkt 2 (SD)
6.Skogskonton m.m., punkt 2 (C)
7.Skogskonton m.m., punkt 2 (KD)
8.Skatteregler för ideell sektor, punkt 3 (SD)
9.Skatteregler för ideell sektor, punkt 3 (KD)
11.Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning, punkt 5 (KD)
12.Fastighetsskatt på elproduktion, punkt 6 (SD)
13.Boendebeskattning, punkt 7 (SD)
14.Boendebeskattning, punkt 7 (C)
15.Boendebeskattning, punkt 7 (V)
16.Avdrag för sponsring, punkt 8 (C)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Företagande och investeringar |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:393 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 4, 5 och 7,
2019/20:539 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 5,
2019/20:1937 av Lars Jilmstad (M),
2019/20:2143 av Niklas Karlsson m.fl. (S),
2019/20:2153 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2019/20:2659 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 10,
2019/20:2718 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkande 26,
2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 2,
2019/20:3093 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 2,
2019/20:3108 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 4,
2019/20:3190 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 18,
2019/20:3263 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 12 och
2019/20:3271 av Laila Naraghi m.fl. (S).
Reservation 1 (M)
Reservation 2 (SD)
Reservation 3 (C)
Reservation 4 (V)
|
2. |
Skogskonton m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:604 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 30,
2019/20:1611 av Per Schöldberg m.fl. (C) yrkande 7,
2019/20:1740 av Per Åsling (C),
2019/20:2551 av Per Åsling (C) yrkande 5,
2019/20:2760 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 36 och 63–66,
2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 9,
2019/20:3247 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 6 och 7 samt
2019/20:3308 av Rebecka Le Moine (MP) yrkande 2.
Reservation 5 (SD)
Reservation 6 (C)
Reservation 7 (KD)
|
3. |
Skatteregler för ideell sektor |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:802 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 8 och
2019/20:2781 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 14.
Reservation 8 (SD)
Reservation 9 (KD)
|
4. |
Ränteavdrag |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:1017 av Sten Bergheden (M),
2019/20:1441 av Monica Haider och ClasGöran Carlsson (båda S),
2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 13 och
2019/20:3243 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 4.
Reservation 10 (KD)
|
5. |
Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:117 av Jonas Andersson i Skellefteå (SD),
2019/20:122 av Jörgen Grubb (SD),
2019/20:208 av Hans Eklind (KD),
2019/20:1015 av Sten Bergheden och Ann-Britt Åsebol (båda M) yrkande 1,
2019/20:1018 av Sten Bergheden (M),
2019/20:1552 av Jimmy Ståhl (SD),
2019/20:1982 av Lars Hjälmered (M) yrkande 4,
2019/20:2159 av Camilla Waltersson Grönvall (M) och
2019/20:3243 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkandena 2, 3 och 69.
Reservation 11 (KD)
|
6. |
Fastighetsskatt på elproduktion |
Riksdagen avslår motion
2019/20:389 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 17.
Reservation 12 (SD)
|
7. |
Boendebeskattning |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:214 av Hampus Hagman (KD),
2019/20:608 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 19–23,
2019/20:1002 av Hanna Westerén (S),
2019/20:1610 av Helena Vilhelmsson och Alireza Akhondi (båda C),
2019/20:1731 av Emma Carlsson Löfdahl (-),
2019/20:1739 av Per Åsling och Daniel Bäckström (båda C),
2019/20:2149 av Momodou Malcolm Jallow m.fl. (V) yrkande 8,
2019/20:2432 av Jan Ericson (M),
2019/20:2856 av Jonas Eriksson (MP),
2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 31,
2019/20:3140 av Markus Wiechel och Mikael Strandman (båda SD) yrkandena 3 och 4,
2019/20:3173 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 2 och 3 samt
2019/20:3266 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkandena 16 och 19.
Reservation 13 (SD)
Reservation 14 (C)
Reservation 15 (V)
|
8. |
Avdrag för sponsring |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:439 av Rickard Nordin (C),
2019/20:1541 av Annicka Engblom (M),
2019/20:2174 av Lotta Finstorp (M),
2019/20:2789 av Roland Utbult (KD) och
2019/20:3255 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 8.
Reservation 16 (C)
|
9. |
Tonnageskatt |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:614 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 6 och 7 samt
2019/20:2775 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 46 och 49.
Reservation 17 (SD)
Reservation 18 (KD)
|
10. |
Konstinköp |
Riksdagen avslår motion
2019/20:3255 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 6.
Reservation 19 (C)
Stockholm den 19 mars 2020
På skatteutskottets vägnar
Jörgen Hellman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Eric Westroth (SD), David Lång (SD), Patrik Lundqvist (S), Hampus Hagman (KD), Anna Vikström (S), Joar Forssell (L), Sultan Kayhan (S), Mattias Karlsson i Luleå (M), Ann-Christine From Utterstedt (SD), Alireza Akhondi (C), Lotta Finstorp (M), Arin Karapet (M), Maria Stockhaus (M), Gunilla Svantorp (S), Ciczie Weidby (V) och Maria Gardfjell (MP).
Under höstens behandling av statsbudgeten för 2019 ställde sig riksdagen bakom skattepolitikens inriktning och de förslag till ändringar på skatteområdet som lades fram i budgetpropositionen. Propositionen bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna. Samtidigt avslog riksdagen de motioner som väckts under den allmänna motionstiden 2019 och som innehöll förslag om skatteändringar som borde prövas tillsammans med beslutet om fastställande av regeringens förslag till inkomstberäkning (prop. 2019/20:1, yttr. 2019/20:SkU1y, bet. 2019/20:FiU1, rskr. 2018/19:62).
I detta betänkande behandlar skatteutskottet kvarvarande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2019 om beskattningen av företag, kapital och fastigheter. Motionerna innehåller förslag på tillkännagivanden till regeringen om ändringar eller utredningar av olika regler i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, eller andra skattelagar.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om inriktningen av det fortsatta arbetet med företags- och kapitalbeskattning.
Jämför reservation 1 (M), 2 (SD), 3 (C) och 4 (V).
Riktlinjer för skattepolitiken
Riksdagen antog våren 2015 riktlinjer för skattepolitiken (prop. 2014/15:100 avsnitt 5.5, bet. 2014/15:FiU20, rskr. 2014/15:254). Enligt riktlinjerna är skattepolitikens främsta syfte att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Skatterna ska tas ut på ett sätt som är förenligt med de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik. Skattepolitiken ska vid sidan om att säkra goda och stabila skatte-intäkter även skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och hög sysselsättning och ett rättvist fördelat välstånd samt bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle. Skattepolitiken bör därutöver utformas enligt ett antal vägledande principer som handlar om ett legitimt och rättvist skattesystem, generella och tydliga regler, beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället samt hållbara regler i förhållande till EU. Regeringen anser att skatteutgifter, dvs. stöd till hushåll och företag på budgetens inkomstsida till följd av särregler, t.ex. nedsatt skatt på vissa varor och tjänster, regelbundet bör omprövas.
Motionerna
I motion 2019/20: 2143 av Niklas Karlsson m.fl. (S) föreslås att åtgärder för att beskatta kapitalinkomster (t.ex. aktieutdelningar och kapitalvinster vid andelsförsäljningar) som inkomst av arbete ska övervägas.
I motion 2019/20: 3271 av Laila Naraghi m.fl. (S) föreslås en översyn av globala digitala reklam- och medieleverantörers beskattning i Sverige för att stärka konkurrensneutraliteten inom mediebranschen.
I motion 2019/20: 1937 av Lars Jilmstad (M) förslås en översyn av möjligheten att ha konkurrenskraftigare ägarskatter eftersom det finns betydande samhällsekonomiska vinster med att sänka kapitalinkomstskatten.
I motion 2019/20: 2153 av Camilla Waltersson Grönvall (M) föreslås att en översyn av lagstiftningen ska övervägas så att det är lika lönsamt att investera i kompetensutveckling som i maskiner.
I kommittémotion 2019/20:2659 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 10 föreslås att ett klimatavdrag för vissa industribolag som investerar i teknik som radikalt minskar eller eliminerar utsläpp samt lagrar koldioxid genom CCS (geologisk koldioxidlagring, carbon capture and storage) ska införas.
I kommittémotion 2019/20:2718 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkande 26 föreslås att en utredning ska tillsättas för att se över den skatterättsliga bedömningen av handel med virtuella varor för att tillvarata den digitala ekonomins potential att skapa tillväxt och jobb.
I partimotion 2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 2 föreslås att utbildningsavdrag för egna utbildningskostnader och skattelättnader för företag som köper utbildning till sina anställda ska införas.
I kommittémotion 2019/20:3093 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 2 föreslås att skattelättnader för företag som köper utbildning till sina anställda ska införas.
I kommittémotion 2019/20:3190 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 18 föreslås likaså att skattelättnader för företag som köper utbildning till sina anställda ska införas.
I kommittémotion 2019/20:393 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 4, 5 och 7 föreslås att möjligheten för juridiska personer att använda investeraravdraget ska utredas, att nivån på investeraravdraget ska höjas samt att beräkningen av avgiftsunderlaget för investeringssparkonton ska återställas till den ursprungliga nivån vid införandet.
I partimotion 2019/20:3108 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 4 föreslås en översyn av hur större drivkrafter för företag att satsa på personalens kompetensutveckling kan skapas.
I kommittémotion 2019/20:3263 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 12 föreslås att avdraget för forskning och utveckling ska förstärkas eftersom det är ett viktigt instrument för att stärka tillväxten och företagens konkurrenskraft.
I kommittémotion 2019/20: 539 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 5 föreslås att det ska utredas om inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftställe är ändamålsenligt utformade för att inkludera utländska företag som i stor omfattning verkar i Sverige.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att goda skattemässiga villkor för företagande är en förutsättning för att hela landet ska växa och en viktig del i politiken för stärkt konkurrenskraft.
I juni 2018 tillstyrkte riksdagen regeringens förslag om nya skatteregler för företagssektorn. Reglerna innefattar bl.a. en generell begränsning av ränte-avdrag i bolagssektorn och ett avdragsförbud för ränteutgifter vid vissa gräns-överskridande situationer. En förenklingsregel infördes också som innebär att ett negativt räntenetto får dras av upp till 5 miljoner kronor. Reglerna, som trädde i kraft den 1 januari 2019, förväntas leda till att riskerna som är förknippade med lånefinansiering minskar och att aggressiv skatteplanering med ränteavdrag minskar. Vidare infördes ett primäravdrag genom ändring i reglerna om värdeminskningsavdrag för hyreshus och vissa förändringar genomfördes också i reglerna för periodiseringsfonder och säkerhetsreserv.
Bolagsskattens storlek har stor betydelse för tillväxt och investeringar i landet. För att förbättra ramvillkoren och stärka konkurrenskraften för företagen i Sverige sänktes bolagsskatten och expansionsfondsskatten från 22 procent till 20,6 procent (prop. 2017/18:245, bet. 2017/18:SkU25, rskr. 2017/18:398). De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2019. Bolagsskatten ska dock under de två första åren (2019 och 2020) av offentligfinansiella skäl vara 21,4 procent.
Investeraravdraget infördes den 1 december 2013 för att främja tillgången till kapital för mindre företag och tillväxtföretag. Investeraravdraget ger tillväxtföretagen goda villkor att växa, utvecklas och anställa i Sverige. Genom att skapa incitament att tillföra eget kapital till dessa företag ökar soliditeten i företagen, vilket gör företagen mer robusta och livskraftiga. Vidare bidrar investeraravdraget till att jämna ut den skattemässiga behandlingen av investeringar som finansieras med eget respektive lånat kapital och till att sänka småföretagens kapitalkostnader. Riksdagen antog i november 2015 regeringens förslag till anpassning av investeraravdraget till kommissionens riktlinjer om statligt stöd för riskfinansieringsinvesteringar. Investeraravdrag får därmed inte göras om den skattskyldige eller någon närstående under något av de två beskattningsåren närmast före det år när förvärvet sker (förvärvsåret) eller under förvärvsåret fram till tidpunkten för förvärvet direkt eller indirekt innehar eller har innehaft andelar i det företag i vilket andelar har förvärvats eller i ett annat företag inom samma koncern. Den nya bestämmelsen trädde i kraft den 1 januari 2016.
Sparformen investeringsparkonto infördes 2012 för att ge möjlighet att på ett enkelt sätt spara i finansiella instrument. Av offentligfinansiella och fördelningspolitiska skäl höjdes schablonavkastningen från statslåneräntan ökad med 0,75 procentenheter till statslåneräntan ökad med 1 procentenhet den 1 januari 2018. I samband med förslaget gjorde regeringen bedömningen att sparande på investeringssparkonto också fortsättningsvis kommer att vara skattemässigt gynnat i förhållande till konventionell kapitalbeskattning och att den skattemässiga neutraliteten mellan olika sparformer kommer att öka. Utskottet hade ingen invändning mot höjningen av beskattningen och tillstyrkte förslaget (prop. 2017/18:1, yttr. 2017/18:SkU1y, bet. 2017/18:FiU1).
Utskottet finner inte skäl att nu förorda om en utredning av eller ytterligare ändringar av beskattningen av sparande på investeringssparkonto.
Utskottet konstaterar vidare att Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet i den sakpolitiska överenskommelse som slöts i januari 2019 har aviserat att en omfattande skattereform ska genomföras. Reformen ska bl.a. öka sysselsättningen och antalet arbetade timmar med sänkt skatt på jobb och företagande, stärka Sveriges konkurrenskraft, utjämna dagens växande ekonomiska klyftor, förenkla genom att begränsa undantag samt öka finanssektorns skatteandel. I överenskommelsen anges vidare att bättre villkor för företagande och entreprenörer ska införas, att beskattningen av företag, i synnerhet växande, små och medelstora företag, ska bli mer gynnsam och att fler ska kunna bli företagare genom en kraftig förenkling av beskattning och regelverk för mikroföretagande.
När det gäller frågan om ett klimatskatteavdrag konstaterar utskottet att regeringen har inlett en kraftfull grön skatteväxling, där höjda miljöskatter växlas mot sänkt skatt på jobb och företagande. Som en del av den gröna skatteväxlingen har regeringen t.ex. föreslagit att en skatt på förbränning av avfall ska införas den 1 april 2020. Regeringen tog vidare i propositionen Vårändringsbudget för 2019 flera steg mot en höjd beskattning av fossila bränslen genom att skatterna höjdes för diesel som används inom gruvindustriell verksamhet och för fossila bränslen som används i kraftvärmeverk. Regeringen har också tagit flera initiativ till reformer för att nå miljömålen. Inom transportsektorn infördes under 2018 bonus–malus-systemet för lätta fordon. Vidare infördes Bränslebytet som består av ett reduktionspliktssystem som kan bidra till minskade utsläpp från bensin och diesel genom ökad inblandning av biodrivmedel. Regeringen har vidare föreslagit en ny klimatpremie för ellastbilar och elektrifierade arbetsmaskiner samt en förlängning av ekobonussystemet, som är tänkt att snabba på en överflyttning av godstransport från väg till sjöfart. Regeringen har också i budgetpropositionen för 2020 uttalat att man fortsätter att arbeta med att EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) ska skärpas ytterligare. Det s.k. Klimatklivet, som infördes 2015 för att ge stöd till konkreta klimatinvesteringar på lokal och regional nivå i hela landet, har utökats och investeringsprogrammet Industriklivet för att stödja utvecklingen av klimatsmarta lösningar ska förstärkas.
Med hänsyn till det anförda är utskottet inte nu berett att tillstyrka ett förslag om ett klimatskatteavdrag.
Utformningen av skatteincitament för forskning och utveckling har utretts dels i ett delbetänkande av Företagsskattekommittén (Skatteincitament för forskning och utveckling, SOU 2012:66), dels i utredningen om utveckling av innovations- och entreprenörskapsklimatet i Sverige (Entreprenörskaps-utredningen, Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet SOU 2016:72). I vid bemärkelse innebar utredningsuppdragen att identifiera hinder och möjligheter och lämna förslag på åtgärder, för att förbättra och utveckla innovations- och entreprenörskapsklimatet i Sverige. Dessa utredningar utredde bl.a. förslag om patent- och innovationsboxar men valde att inte gå vidare med dessa eftersom de ansåg att nackdelarna – högt skattebortfall, komplicerat regelverk, brist på kunskap om vilka effekter patentboxar och liknande har på forskning och utveckling totalt sett m.m. – övervägde fördelarna.
Den 1 januari 2014 infördes ett skatteincitament för forskning och utveckling (prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.9). Reglerna innebär att vid beräkningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget för dessa personer. För att förbättra möjligheterna för företag att bedriva forskning och utveckling har regeringen i budgetpropositionen för 2020 föreslagit att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska förstärkas (prop. 2019/20:1 s. 223). Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget den 11 mars 2020 (bet. 2019/20:SfU15).
När det gäller frågan om beskattningen av den digitala ekonomin pågår ett omfattande arbete inom ramen för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för att hitta en internationellt accepterad lösning. Utskottet anser att det pågående arbetet inom OECD är av avgörande betydelse för att uppnå en global samsyn om företagsbeskattningen av den digitala ekonomin. Även frågan om s.k. nexus och vad som anses utgöra ett fast driftställe ingår som en del i det pågående internationella arbetet.
Utskottet är därmed inte berett att föregripa det internationella arbete som för närvarande bedrivs inom ramen för OECD och G20-länderna.
Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om inriktningen av det fortsatta arbetet med företags- och kapitalbeskattningen och avstyrker därför samtliga motions-förslag i motsvarande delar.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om förändring av reglerna för skogskonton och skogsskadekonton, om ett förändrat stickår och om att inrätta ett s.k. renkonto.
Jämför reservation 5 (SD), 6 (C) och 7 (KD).
Gällande rätt
En skattskyldig som bedriver enskild näringsverksamhet och äger en lantbruksenhet kan under vissa förutsättningar få en uppskjuten beskattning av skogsinkomster och på så sätt jämna ut skatten mellan olika år genom att göra skogsavdrag. En enskild näringsidkare som har intäkt av skogsbruk (skogsintäkt) får enligt 21 kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, under vissa förutsättningar göra avdrag för belopp som sätts in på ett särskilt konto i ett kreditinstitut (skogskonto eller skogsskadekonto). Möjligheten till insättning på skogsskadekonto regleras i bestämmelsen i 21 kap. 23 § IL, av vilken framgår att avdrag för insättning på skogsskade-konto bara får göras om stormfällning, brand, insektsangrepp eller någon liknande händelse har medfört att mer än en tredjedel av skogen i närings-verksamheten bör avverkas i förtid och den huvudsakliga delen av beskattningsårets skogsintäkter kommer från sådan avverkning.
Motionerna
I kommittémotion 2019/20:604 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 30 föreslås att skogskontot ska bevaras.
I motion 2019/20:1611 av Per Schöldberg m.fl. (C) yrkande 7 föreslås att skogskonto och skogsskadekonto ska behållas i sin nuvarande form.
I motion 2019/20:1740 av Per Åsling (C) föreslås att regeringen ska överväga att ersättning för naturvårdsavtal ska få sättas av till skogskontot.
I motion 2019/20:2551 av Per Åsling (C) yrkande 5 föreslås en översyn av möjligheten att inrätta ett renkonto med samma skattemässiga upplägg som skogskontot.
I kommittémotion 2019/20:3247 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 6 och 7 föreslås att skogskontot ska behållas i sin nuvarande form, en översyn av skogsavdraget samt att möjligheten att sätta in ersättning för naturvårdsavtal på skogskontot ska utredas.
I kommittémotion 2019/20:2760 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 36 och 63–66 föreslås att skattereglerna ska modifieras så att successiva köp och försäljningar av jordbruksfastigheter underlättas, att skogskontot och skogsskadekontot ska finnas kvar, att möjligheten att överlåta skogskontot och skogsskadekontot genom arv eller gåva ska utredas, att möjligheten att avsätta stormskogslikvid till ersättningsfond ska utredas samt att det i likhet med dagens skogskonton ska vara möjligt att avsätta ersättningen som ges för naturvårdsavtal, naturreservat och dylikt till en periodiseringsfond.
I kommittémotion 2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 9 föreslås att möjligheten för skogsägare att skjuta upp skatten ska kvarstå.
I motion 2019/20:3308 av Rebecka Le Moine (MP) yrkande 2 föreslås att naturvårdsavdrag och skattelättnader för naturvård ska utredas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att reglerna för skogskonton respektive skogsskadekonton har setts över av Skatteförenklingsutredningen, som i oktober 2014 överlämnade sitt slutbetänkande Förenklade skatteregler för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag (SOU 2014:68) till regeringen. Utredningens förslag innebär att inkomstskattereglerna för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag förenklas. Utredningens uppdrag har bl.a. varit att säkerställa att det ursprungliga syftet med reglerna upprätthålls. Vid utformningen av förslagen har hänsyn tagits till 3:12-reglernas betydelse för incitamenten att starta, driva och utveckla företag.
Utredningen föreslår bl.a. att en ny avsättningsmöjlighet ska införas, s.k. företagsfond, som ersätter reglerna om skogskonton, skogsskadekonton, upphovsmannakonton och expansionsfonder. Reglerna om periodiserings-fonder ska slopas för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag. Två modeller för att beräkna positiv ränte-fördelning ska införas: fullständig och förenklad räntefördelning. Negativ räntefördelning ska slopas. Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet finner inte skäl att föregripa beredningen av utredningens förslag.
Utskottet konstaterar vidare att Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet i den sakpolitiska överenskommelse som slöts i januari 2019 har aviserat att den privata äganderätten till skogen ska värnas och stärkas. I överenskommelsen anges bl.a. att rättssäkerheten för markägare och företag ska stärkas och att det ska säkerställas att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning de har rätt till. Vidare anges att det nationella skogs-programmet ska utvecklas för att ytterligare främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk och att särskilt fokus ska läggas på goda villkor för företagande i skogssektorn.
Utskottet finner inte heller här skäl att föregripa det påbörjade arbetet.
Utskottet finner det inte heller motiverat att förorda en modell med skogskonton på de utökade sätt som föreslås i ett antal motioner.
Utskottet avstyrker med det anförda samtliga motionsförslag i motsvarande delar.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om ändrade skatteregler för idrottsrörelsen.
Jämför reservation 8 (SD) och 9 (KD).
Gällande rätt
I 7 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för bl.a. ideella föreningar och registrerade trossamfund. Som ett generellt krav för att bli undantagna från skattskyldighet enligt dessa bestämmelser gäller för de ideella föreningarna och de registrerade trossamfunden att de måste uppfylla ändamålskravet i 4 §, verk-samhetskravet i 5 §, fullföljdskravet i 6 § och öppenhetskravet i 10 §.
Ändamålskravet är det första villkoret, och det innebär att föreningen eller trossamfundet, utan begränsning till medlemmarnas eller andra bestämda personers ekonomiska intressen, ska främja ett eller flera allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, politiska, idrottsliga eller kulturella ändamål. Vidare ska föreningen eller trossamfundet, enligt verksamhetskravet, bedriva en verksamhet som uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodoser sådana ändamål. Fullföljdskravet innebär att föreningen eller trossamfundet ska bedriva en verksamhet som skäligen svarar mot avkastningen på föreningens eller samfundets tillgångar och ställer alltså krav på inkomstanvändningen. Slutligen innebär öppenhetskravet att en förening eller ett trossamfund inte utan särskilda skäl får neka en person inträde som medlem.
Genom att uppfylla de nämnda villkoren blir ideella föreningar eller registrerade trossamfund inskränkt skattskyldiga och är, med undantag för kapitalvinster och kapitalförluster, skattskyldiga bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § IL. Detta framgår av 7 kap. 3 § första stycket IL.
Av 7 kap. 3 § andra stycket IL framgår att för ideella föreningar och registrerade trossamfund gäller, utöver vad som framgår ovan, vissa ytterligare inskränkningar i skattskyldigheten. Det finns enligt bestämmelsen utrymme för att utan skattskyldighet bedriva viss näringsverksamhet. Huvudregeln är dock fortfarande att de är skattskyldiga för inkomst från näringsverksamhet.
För att undantaget från skattskyldighet enligt 7 kap. 3 § andra stycket IL ska gälla måste den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet, utöver de generella villkoren, även uppfylla vissa ytterligare krav. Dessa krav tar framför allt sikte på vad för sorts verksamhet som bedrivs. Enligt denna bestämmelse är föreningarna och trossamfunden undantagna från skatt-skyldighet för bl.a. inkomst från självständig näringsverksamhet, om inkomsten till huvudsaklig del kommer från verksamhet som är ett direkt led i främjandet av eller som har annan naturlig anknytning till allmännyttiga ändamål, verksamhet som avser försäljning av skänkta varor och som utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete och verksamhet som avser annat än försäljning av skänkta varor och som av hävd har utnyttjats som finansierings-källa för ideellt arbete.
Att försäljning av skänkta varor, dvs. secondhandförsäljning, är undantagen från skattskyldighet framgår sedan den 1 januari 2016 uttryckligen av lag-texten, och det har i och med detta även förtydligats vilka krav som ställs för att sådan försäljning ska omfattas av undantaget.
Innan reglerna om undantag från skattskyldighet flyttades över till inkomstskattelagen fanns det i den dåvarande lagtexten exemplifieringar av vad som skulle anses ha naturlig anknytning till en förenings ändamål respektive att inkomsterna av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete (se 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt). Att exemplen utelämnades i inkomstskattelagen berodde på att det ansågs mindre lämpligt med sådana exempel i lagtext. Det fanns således ingen avsikt att ändra något i sak och vägledning för att avgöra vad som är näringsverksamhet som kvalificerar sig för att omfattas av undantagen från skattskyldighet kan därför fortfarande hämtas från dessa exempel.
Inkomst av verksamhet som inte har annat samband med det ideella arbetet än att den ska finansiera detta angavs i tidigare lagtext sakna naturlig anknytning till en förenings allmännyttiga ändamål. Sådan verksamhet kan dock vara undantagen från skattskyldighet om den av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete. I den tidigare lagtexten angavs att till verksamhet som av hävd utnyttjats för att finansiera ideellt arbete räknas anordnande av bingo och andra lotterier, fester, basarer, försäljnings- och insamlingskampanjer samt sådan biografrörelse som bedrivs av en nykter-hetsförening eller en förening med huvudsakligt ändamål att tillhandahålla allmänna samlingslokaler. Detsamma gäller verksamhet som består i att en ideell förening eller ett registrerat trossamfund upplåter reklamutrymme på klubbdräkter eller i föreningens samlingslokaler eller dylikt.
Det finns en mycket omfattande rättspraxis i fråga om hävdbegreppet. I ett av de senare målen från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2013 ref. 56, Secondhanddomen) uttalade domstolen att olika faktorer beaktats vid denna prövning. Det har rört sig om inslaget av frivilligt och oavlönat arbete, verksamhetens omfattning och konkurrenssituationen.
Motionerna
I kommittémotion 2019/20:802 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 8 föreslås att regeringen ska lägga fram förslag om förbättrade skatteregler för idrottsrörelsen.
I kommittémotion 2019/20:2781 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 14 föreslås att fler delar av den ideella rörelsen ska få del av förmånligare skatteregler i likhet med de som gäller för idrottsrörelsen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har nyligen prövat frågan om ändrade skatteregler för idrotts-rörelsen och avslog då motsvarande motionsyrkande (bet. 2018/19:SkU11). Utskottet anförde bl.a. att riksdagen i september 2017 antog regeringens förslag till ett förtydligande av inkomstskattelagen som bl.a. innebär att ideella föreningar ska vara undantagna från skattskyldighet som uppkommit genom främjandet av allmännyttiga ändamål (prop. 2016/17:192, bet. 2017/18:SkU2, rskr. 2017/18:8). Undantaget från skattskyldighet gäller om en förening eller ett trossamfund i övrigt uppfyller de krav som ställs för inskränkt skatt-skyldighet.
Utskottet vidhåller sitt ställningstagande. Motionsförslagen avstyrks därmed.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om en nedtrappning av ränteavdragen och om att ränteavdragen för lån utan säkerhet ska slopas.
Jämför reservation 10 (KD) och det särskilda yttrandet (M).
Gällande rätt
Till inkomst av kapital hänförs sådana intäkter och kostnader som inte ska hänföras till näringsverksamhet eller till tjänst (41 kap. 1 § inkomstskatte-lagen, IL). I huvudsak beskattas alla intäkter, och avdrag beviljas för alla utgifter som har samband med tillgångar. Det saknar betydelse om intäkterna eller utgifterna är löpande eller tillfälliga. Avdrag beviljas dock inte för personliga levnadskostnader (9 kap. 2 § IL).
I inkomstslaget kapital finns bara en beräkningsenhet och ingen uppdelning på förvärvskällor, vilket bl.a. innebär att kapitalförluster får dras av från alla slag av intäkter i inkomstslaget kapital.
Kapitalvinster beräknas nominellt och är med några undantag skattepliktiga till 100 procent. Bland undantagen kan nämnas de särskilda reduceringsregler som finns för beräkning av kapitalvinst vid avyttring av fastigheter och bostadsrätter. Avdrag för kapitalförluster beviljas mot samtliga övriga intäkter i kapital men är som huvudregel bara avdragsgilla till 70 procent.
I 67 kap. IL finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska personer. Enligt 10 § ska skatten vid ett underskott av kapital minskas med 30 procent av den del av underskottet som inte överstiger 100 000 kronor och med 21 procent av det återstående underskottet. För investeraravdrag gäller särskilda regler enligt samma paragraf.
En privatperson som har inkomst av tjänst och enbart utgiftsräntor får således skatten på tjänsteinkomsten nedsatt på grund av utgiftsräntorna, eftersom dessa medför ett underskott i inkomstslaget kapital. På samma sätt ger en kapitalförlust en sänkning av skatten på tjänsteinkomsten.
Motionerna
I motion 2019/20:1441 av Monica Haider och ClasGöran Carlsson (båda S) föreslås en översyn av möjligheten att fasa ut ränteavdragen.
I motion 2019/20:1017 av Sten Bergheden (M) föreslås att möjligheten att successivt ta bort ränteavdragen på bostäder ska utredas.
I partimotion 2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 13 föreslås att ränteavdragen för blancolån (lån utan säkerhet) ska tas bort eftersom tillväxten av blancolån bör motverkas av makrostabilitetsskäl.
I kommittémotion 2019/20:3243 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 4 föreslås att ränteavdragen ska trappas ned.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att utvecklingen på bostadsmarknaden och hushållens höga skuldsättning är osäkerhetsfaktorer. Bostadspriserna och hushållens skuldsättning har ökat snabbt under en lång tid, vilket har inneburit en ökad risk för en kraftig priskorrigering, med stora effekter på hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar.
Under flera år har regeringen dock arbetat med att stävja riskerna med skuldsättningen. En rad åtgärder har vidtagits under senare år för att stärka både hushållens och det finansiella systemets motståndskraft mot störningar i ekonomin, bl.a. skärpta kapitalkrav för bankerna, belåningsbegränsningar i form av bolånetak och ett förstärkt amorteringskrav. Finansinspektionen har också sedan den 1 februari 2018 ett utökat mandat att lägga fram förslag till ytterligare makrotillsynsåtgärder för att t.ex. minska hushållens skuldsättning.
Utskottet konstaterar vidare att den omfattande skattereform som enligt januariavtalet ska genomföras under mandatperioden bl.a. syftar till att minska hushållens skuldsättning och bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt.
Med hänsyn till det anförda anser utskottet inte att det finns skäl att nu rikta ett tillkännagivande till regeringen om en ändring av reglerna om ränteavdrag.
Motionsförslagen avstyrks därmed.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om ändrad kapitalvinstbeskattning vid fastighetsförsäljning och om ändrade regler för beräkning av kapitalvinst.
Jämför reservation 11 (KD).
Bakgrund och gällande rätt
En kapitalvinst som uppkommer vid försäljning, byte och liknande överlåtelser av en tillgång beskattas utan hänsyn till hur länge tillgången har innehafts. Den allmänna skattesatsen för kapitalvinster är 30 procent. Till följd av kvoteringsregler som anger hur stor del av vinsten som ska tas upp till beskattning blir den faktiska beskattningen lägre för vissa slag av tillgångar. När det gäller fysiska personers avyttringar av privatbostadsfastigheter medför kvoteringen att 22 procent av kapitalvinsten beskattas. Av kapitalförlusten vid avyttring av en privatbostadsfastighet ska 50 procent dras av (45 kap. 33 § IL).
Vid avyttring av en fastighet beräknas kapitalvinsten som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången (försäljningspriset) minskad med utgifterna för avyttringen (försäljningsutgifterna) och omkostnadsbeloppet. Om den sålda fastigheten är en ersättningsbostad ska vinsten vid kapitalvinst-beräkningen ökas med det uppskovsbelopp säljaren har fått. Som ersättning eller försäljningspris räknas det pris som avtalats mellan säljare och köpare. Utgifter för avyttringen ska avräknas från ersättningen och inte inräknas i omkostnadsbeloppet (44 kap. 13 § IL). Som försäljningsutgifter räknas mäklarutgifter och annan försäljningsprovision, advokatutgifter, utgifter för värdering av fastigheten och andra utgifter som säljaren har haft för försäljningen. De principer för kapitalvinstbeskattning av fastigheter som beskrivits ovan gäller också för bostadsrätter. Icke yrkesmässig avyttring av bostadsrätter beskattas alltså i kapital, medan yrkesmässig avyttring beskattas i näringsverksamhet.
För vinster från fysiska personers avyttringar av permanentbostäder i små-hus och äkta bostadsrätter, dvs. i princip bostäder där avyttringen beskattas med 22 procents kapitalvinstskatt, kan uppskov med vinstbeskattningen beviljas om den avyttrade bostaden (ursprungsbostaden) ersätts med en annan bostad (ersättningsbostaden) inom en viss tid från avyttringen. Som villkor gällde tidigare att både ursprungsbostaden och ersättningsbostaden skulle ligga i Sverige. Genom en lagändring hösten 2006 utvidgades uppskovs-möjligheten till att också avse bostäder som ligger i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). De nya bestämmelserna gäller för avyttringar fr.o.m. den 1 februari 2007, men får på begäran av den skattskyldige tillämpas även på avyttringar som skedde under tiden den 1 januari 2006–31 januari 2007. Samtidigt anpassades systemet för att göra det möjligt för Skatteverket att följa upp att obeskattade vinster på ersättnings-fastigheter i utlandet återförs till beskattning i Sverige.
I samband med att den statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades 2008 och ersattes med en kommunal fastighetsavgift höjdes kapitalvinst-skatten för privatbostäder från 20 till 22 procent av vinsten. Möjligheten att skjuta upp beskattningen av kapitalvinsten genom uppskov kvarstod, men nya uppskovsbelopp begränsades till högst 1,6 miljoner kronor. Vidare ändrades beräkningen av uppskovsbeloppets storlek när ersättningsbostaden var billigare. Möjligheten till fortsatt uppskov när en bostad övergår genom arv, testamente, gåva eller bodelning slopades med undantag för vissa övergångar inom familjen.
Som en del i finansieringen av den nyssnämnda omläggningen av bostads-beskattningen är uppskovsbeloppen räntebelagda fr.o.m. 2009 års taxering genom att den som har fått uppskov ska ta upp en schablonintäkt i inkomst-slaget kapital. Schablonintäkten beräknas till 1,67 procent av det uppskovs-belopp som finns vid ingången av inkomståret. Skatten är sedan 30 procent av schablonintäkten. Skatten motsvarar därmed ca 0,5 procent av uppskovs-beloppet. Vidare sänktes taket för uppskovsbeloppet från 1,6 miljoner kronor till 1,45 miljoner kronor för avyttringar som sker fr.o.m. den 1 januari 2010.
Den 1 januari 2017 beslutade riksdagen att enligt regeringens förslag införa tidsbegränsade förändringar av reglerna för uppskov med beskattningen av kapitalvinsten. För försäljningar som genomförs under perioden den 21 juni 2016 till 30 juni 2020 slopas taket för uppskovsbeloppet vid försäljning av privatbostäder. Dessutom infördes samtidigt en ändring av metoden för att beräkna uppskovsbeloppet vid köp av en billigare bostad, som bl.a. innebär att uppskov alltid kan ges på någon del av vinsten. Denna beräkningsmetod är en återgång till det system som gällde fram till 2008. Syftet med ändringarna är att öka rörligheten på bostadsmarknaden.
För att öka rörligheten på bostadsmarknaden har regeringen i budgetpropositionen för 2019 aviserat att taket för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad ska höjas (prop. 2019/20:1 s. 225). Förslaget ska träda i kraft den 1 juli 2020 och gälla för avyttringar som har skett efter den 30 juni 2020.
Motionerna
I motion 2019/20:1015 av Sten Bergheden och Ann-Britt Åsebol (båda M) yrkande 1 föreslås att regeringen ska överväga att tillsätta en utredning som ser över möjligheterna att minska eller ta bort kapitalvinstbeskattningen vid bostadsflytt för att öka rörligheten på bostadsmarknaden.
I motion 2019/20:1018 av Sten Bergheden (M) föreslås att regeringen ska överväga att tillsätta en utredning som ser över möjligheterna att ta bort eller minska kapitalvinstbeskattningen vid bostadsflytt.
I motion 2019/20:1982 av Lars Hjälmered (M) yrkande 4 föreslås en översyn av beskattningen för att öka rörligheten på bostadsmarknaden.
I motion 2019/20:2159 av Camilla Waltersson Grönvall (M) föreslås en översyn av den gällande lagstiftningen för att åstadkomma en likvärdig behandling vid kapitalvinstbeskattning av bostäder.
I motion 2019/20:117 av Jonas Andersson i Skellefteå (SD) föreslås att det ska utredas om inköpspriset för en permanentbostad vid försäljning bör justeras för inflation vid beräkning av realisationsvinst.
I motion 2019/20:122 av Jörgen Grubb (SD) föreslås att kapitalvinstskatten vid försäljning av privatbostäder ska sänkas för att få igång flyttkedjor.
I motion 2019/20:1552 av Jimmy Ståhl (SD) föreslås en utredning om att avskaffa vinstskatten vid småhusförsäljning.
I motion 2019/20:208 av Hans Eklind (KD) föreslås en översyn av flyttskatterna vid försäljning av privatbostad för att det ska bli lättare och mer lönsamt att byta bostad i Sverige.
I kommittémotion 2019/20:3243 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkandena 2, 3 och 69 föreslås att betalningen av räntan på uppskovet ska kunna skjutas på framtiden vid köp av ny bostad, att räntan på uppskovet motsvarande statens kreditkostnader ska höjas och att taket på uppskovsbeloppet ska tas bort.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid flera tillfällen avslagit motsvarande yrkanden om en översyn av beskattningsreglerna för kapitalvinster på bostäder (senast i bet. 2018/19:SkU11). Utskottet framhöll därvid att Skatteverket på regeringens uppdrag har redovisat flera förslag på ändringar av kapitalvinstbeskattningen av privatbostäder i promemorian Förenklad beskattning och förbättrad service vid försäljning av privatbostadsfastigheter och privatbostadsrätter. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Regeringen har också nyligen infört mer generösa regler för uppskov av kapitalvinstbeskattning för att öka rörligheten på bostadsmarknaden samt aviserat ytterligare åtgärder som bl.a. ska öka utbudet av nya hyresbostäder, effektivisera plan- och överklagandeprocesser och främja ett ökat utbud av byggbar mark.
I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 s. 225) aviserade regeringen att den under 2020 avser att återkomma till riksdagen med ett förslag om ett höjt tak för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad för att öka rörligheten på bostads- och arbetsmarknaden. Det kommande förslaget ska enligt regeringen träda i kraft den 1 juli 2020 och gälla för avyttringar som har skett efter den 30 juni 2020.
I den sakpolitiska överenskommelse som slöts mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet i januari 2019 anges att en omfattande skattereform ska genomföras som bl.a. ska bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt. Vidare anges att räntebeläggningen på uppskovsbeloppet ska avskaffas.
Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om ändrad kapitalvinstbeskattning vid fastighetsförsäljning eller om ändrade regler vid beräkning av kapitalvinst.
Utskottet avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om ändrad fastighetsskatt för vindkraftsanläggningar.
Jämför reservation 12 (SD).
Gällande rätt
Energiöverenskommelsen
Regeringen föreslog i enlighet med ramöverenskommelsen på energiområdet att fastighetsskatten för vattenkraftverk stegvis ska sänkas under en fyraårs-period med start 2017. Den 1 januari 2018 sänktes skattesatsen till 1,6 procent av taxeringsvärdet, den 1 januari 2019 sänktes skattesatsen till 1,0 procent av taxeringsvärdet och den 1 januari 2020 föreslås skattesatsen sänkas till 0,5 procent av taxeringsvärdet. Ändringarna ska träda i kraft successivt vid fyra olika tidpunkter: den 1 juli 2017, den 1 januari 2018, den 1 januari 2019 och den 1 januari 2020. Ändringarna ska tillämpas första gången på fastighets-skatt för kalenderåret 2017, 2018, 2019 respektive 2020.
I energiöverenskommelsen konstateras att svensk kärnkraft står inför stora investeringsbehov för att möta kommande säkerhetskrav. Strålsäkerhets-myndigheten har beslutat att dessa krav behöver vara uppfyllda 2020 eftersom reaktorerna i annat fall inte får drivas vidare. Det har redan fattats beslut om att fyra reaktorer ska avvecklas till 2020. Kärnkraften ska bära sina egna kostnader, och principen om att kärnkraft inte ska subventioneras består. Principerna från proposition 2008/09:163 En sammanhållen klimat- och energipolitik kvarstår och innebär bl.a. följande:
• Avvecklingslagen har avskaffats och kommer inte att återinföras.
• Kärnkraftsparentesen är förlängd genom att inom ramen för maximalt tio reaktorer tillåta nybyggnation på befintliga platser.
• Tillstånd kan ges för att successivt ersätta nuvarande reaktorer i takt med att de når sin ekonomiska livslängd.
• Tillstånd för nya reaktorer kommer att prövas enligt lagstiftningens krav på bästa tillgängliga teknik.
• Något statligt stöd för kärnkraft, i form av direkta eller indirekta subventioner, kan inte påräknas.
I enlighet med energiöverenskommelsen föreslog därför regeringen att skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer avvecklas under en tvåårsperiod med start 2017. Skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer avvecklas i två steg. I ett första steg sänktes skattesatsen den 1 juli 2017, från 14 770 kronor till 1 500 kronor per megawatt och kalendermånad av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn.
Det avdrag som medges när reaktorer är ur drift under en sammanhängande period som överstiger 90 kalenderdygn sänktes från 485 kronor till 49 kronor per megawatt och överskjutande kalenderdygn för att avspegla den förändrade skattesatsen. I ett andra avslutande steg upphävdes lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer den 1 januari 2018.
Den slopade skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer och sänkningen av fastighetsskattesatsen för vattenkraftverk ska enligt energiöverenskom-melsen finansieras genom en höjning av energiskatten på elektrisk kraft samtidigt som elintensiv industri ska undantas. Regeringens bedömning är att skattesänkningarna för vatten- och kärnkraft bör finansieras genom en höjning av normalnivån för energiskatten på elektrisk kraft för hushåll och tjänste-sektorn.
För att finansiera skattesänkningarna för vatten- och kärnkraft behöver normalnivån för energiskatten på elektrisk kraft sammantaget höjas med 4,2 öre per kilowattimme. Samtidigt innebär utfasningen av skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer 2017–2018 att en större del av finansierings- behovet uppstår under dessa två år, varför en större del av höjningen av energi-skattesatsen också behöver ske dessa år. För att finansiera de stegvisa skatte-sänkningarna för vatten- och kärnkraft i enlighet med energiöverenskom-melsen föreslår regeringen att normalnivån för energiskatten på elektrisk kraft höjs i två steg. Att energiskattesatsen föreslås höjas i två steg, när skatte-sänkningarna sker under fyra år, motiveras främst av att det är önskvärt att begränsa antalet regeländringar.
Genom ett första steg höjdes den 1 juli 2017 skattesatsen för andra halvåret av 2017 med 3,0 öre per kilowattimme. Denna höjning till 32,5 öre per kilowattimme kommer till uttryck genom en ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. Eftersom helårseffekten av denna skattehöjning uppstår 2018, finansierar energiskattehöjningen 2017 såväl de två stegen i avvecklingen av skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer under 2017–2018 som de två första sänkningarna av skattesatsen för vattenkraftverk under 2017–2018.
Genom ett andra steg genomfördes den 1 januari 2019 en lagreglerad höjning av skattesatsen motsvarande summan av en indexomräknad skattesats enligt en prognos för prisutvecklingen fram t.o.m. juni 2018 och 1,2 öre per kilowattimme, vilket innebär en skattesats om 34,7 öre per kilowattimme för kalenderåret 2019. Höjningen av energiskattesatsen med 1,2 öre per kilowatt-timme 2019 bedöms finansiera de två sänkningarna av fastighetsskattesatsen för vattenkraftverk under 2019–2020.
Motionen
I kommittémotion 2019/20:389 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 17 föreslås att fastighetsskatten för vindkraft ska justeras till den normala industrifastighetsskatten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har nyligen prövat frågan om en ändrad fastighetsskatt för vindkraft och avslog då motsvarande motionsyrkande (bet. 2018/19:SkU11). Utskottet anförde i huvudsak att regeringens förslag i proposition 2016/17:142 Skatte-förslag med anledning av energiöverenskommelsen tillstyrktes och att regeringen i propositionen lämnade förslag på beskattningsändringar som motiverades av ramöverenskommelsen på energiområdet. Utskottet anförde vidare att förslagen innebär att skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer fasas ut i två steg, att fastighetsskatten för vattenkraftverk sänks i fyra steg samt att energiskatten på elektrisk kraft höjs i två steg.
Utskottet vidhåller sitt ställningstagande och är inte berett att tillstyrka ytterligare ändringar av fastighetsskatten för elproducerande enheter.
Motionsförslaget avstyrks därmed.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om förändrad boendebeskattning.
Jämför reservation 13 (SD), 14 (C) och 15 (V).
Bakgrund och gällande rätt
Fastighetsavgift
Den statliga fastighetsskatten på småhus och bostadsdelen i hyreshus ersattes den 1 januari 2008 av en kommunal fastighetsavgift (prop. 2007/08:27, bet. 2007/08:SkU10, rskr. 2007/08:90). För småhus bestämdes fastighetsavgiften till 6 000 kronor per värderingsenhet, dock högst 0,75 procent av taxerings-värdet. Fastighetsavgiften för bostadsdelen i hyreshus bestämdes till 1 200 kronor per bostadslägenhet, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Fastighetsavgiften ska årligen räknas upp med utvecklingen av inkomst-basbeloppet. Uttaget av kommunal fastighetsavgift har begränsats för pensionärer och personer som får sjuk- eller aktivitetsersättning (prop. 2007/08:156, bet. 2008/09:SkU3). Genom riksdagens beslut hösten 2009 (prop. 2009/10:33, bet. 2009/10:SkU15) utvidgades systemet med kommunal fastighetsavgift den 1 januari 2010 så att det även omfattar fastigheter med småhus som saknar byggnadsvärde, dvs. hus för vilka värdet understiger 50 000 kronor, och tomtmark för småhus som är bebyggd med småhus på ofri grund, t.ex. bostadshus på en tomt som arrenderas. Utvidgningen finansierades genom att taket för uppskovsbelopp sänktes från 1,6 till 1,45 miljoner kronor den 1 januari 2010.
Lagfart och inteckningar
Kostnaden för lagfart varierar beroende på om man har köpt, ärvt eller fått en fastighet i gåva. Vid gåva och arv betalas normalt ingen stämpelskatt. Däremot betalas en expeditionsavgift på 825 kronor. Är det exempelvis flera olika förvärvare eller servitut på flera olika fastigheter innebär det flera expeditions-avgifter. Expeditionsavgiften är tänkt att täcka kostnaden för handläggningen. Vid köp av fast egendom och tomträtter samt vid beviljande av inteckningar betalas, utöver expeditionsavgiften, en stämpelskatt. Skatten beräknas på det högsta egendomsvärdet (köpesumman alternativt taxeringsvärdet). För privatpersoner och bostadsrättsföreningar är stämpelskatten för lagfart och inskrivning av tomträtt 1,5 procent (lägsta kostnad är 50 kronor) och för juridiska personer (aktiebolag, föreningar m.fl.) 4,25 procent. Stämpelskatten på inteckningar i fast egendom eller tomträtt är 2 procent av det intecknade beloppet.
Underhålls- och periodiseringsfonder
Innehav av hyresbostäder utgör näringsverksamhet, vilket utöver fastighets-avgiften medför en löpande konventionell beskattning i form av skatt på näringsverksamheten. Medel som sparas eller sätts av för framtida underhåll beskattas med 22 procent. I det system för beskattning av näringsverksamhet som gällde före skattereformen 1990 fanns ett flertal möjligheter att bilda obeskattade reserver, och vissa näringsidkare hade möjlighet att på ett mer omfattande sätt skattemässigt jämna ut sina inkomster. Det system för beskattning av näringsverksamhet som infördes genom skattereformen byggde på sänkta skattesatser och marginalskatter med generöst utformad allmän reserveringsmöjlighet, numera i form av periodiseringsfond, och kraftigt inskränkta reserveringsmöjligheter i övrigt.
Vid beräkning av näringsverksamhet kan avdrag göras för avsättning till periodiseringsfond. Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag får göra avdrag med högst 30 procent av inkomsten. Juridiska personer får göra avdrag med högst 25 procent.
Vissa bostadsbeskattningsfrågor
Bostadsbeskattningskommittén överlämnade den 13 januari 2014 betänkandet Vissa bostadsbeskattningsfrågor till regeringen (SOU 2014:1). Kommitténs uppdrag har bestått av fem delar, varav den första avser beskattningen av hyresbostäder, den andra beskattningen av delägare i oäkta bostadsföretag och den tredje beskattningen av kooperativa hyresrättsföreningar. Den fjärde delen avser reglerna om skattereduktion för ROT-arbete och den femte delen skatte-reglerna för privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden.
För att förbättra den skattemässiga ställningen för hyresrätter föreslår kommittén att den kommunala fastighetsavgiften för hyresrätter avskaffas, om hyresrätten upplåts för bostadsändamål inom ramen för en näringsverksamhet. Privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden omfattas inte av förslaget.
Kommittén föreslår att kooperativa hyresrättsföreningar som hyr de lägen-heter som hyrs ut till medlemmarna ska beskattas på samma sätt som föreningar som äger de lägenheter som hyrs ut till medlemmarna. Detta innebär att förstnämnda föreningar inte ska beskattas för hyresrelaterade inkomster.
Vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet
I mars 2017 presenterade Utredningen om vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet slutbetänkandet Vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet (SOU 2017:27). Uppdraget var att utreda de samhälls-ekonomiska effekterna av möjligheten att skattefritt sälja fastigheter i paketerad form. I uppdraget ingick att göra ett antal kartläggningar och analyser, bl.a. av den skattemässiga situationen för företag i fastighets-branschen, förekomsten av paketering av fastigheter, skattereglernas påverkan på ägar- respektive organisationsstrukturen samt rörligheten i fastighets-branschen. På grundval av analyserna ska utredaren bedöma om fastighetsbranschen eller investeringar i fastigheter kan anses vara skattemässigt gynnade. Vidare omfattade uppdraget vissa frågor om stämpelskatt. Utredningen föreslår bl.a. sänkt stämpelskatt från 4,25 procent till 2 procent. Utredningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Motionerna
I motion 2019/20:1002 av Hanna Westerén (S) föreslås en översyn av hur rättvisa villkor mellan upplåtelseformerna kan uppnås.
I motion 2019/20:2432 av Jan Ericson (M) föreslås en översyn av möjligheten att sänka skatterna på lagfarter och pantbrev.
I kommittémotion 2019/20:608 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 19–23 föreslås att fastighetsavgiften för utsatta grupper, t.ex. för pensionärer eller de som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning ska sänkas ytterligare, att studentbostäder ska klassificeras som elevhem, att skattefria underhållsfonder ska införas för att skapa förutsättningar att hålla hyrorna på rimlig nivå, att det skattebefriade beloppet vid andrahandsuthyrning ska höjas för att öka utbudet av lediga lägenheter och att kapitalvinstskatten vid försäljning av obebyggd tomtmark under vissa förutsättningar ska vara högre än vid ordinarie bostadsförsäljningar för att minska omfattningen av spekulation.
I motion 2019/20:3140 av Markus Wiechel och Mikael Strandman (båda SD) yrkandena 3 och 4 föreslås att studentbostäder ska klassificeras som elevhem och att beskattningen av studentkorridorer ska ske som en enhet och inte som enskilda studentrum så att fastighetsavgiften inte kan påföras.
I motion 2019/20:3173 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 2 och 3 föreslås att skattefrihet vid delvis uthyrning ska införas för att skapa incitament att hyra ut delar av sin bostad och därigenom minska trycket på bostadsmarknaden och att skattefria underhållsfonder ska införas.
I partimotion 2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 31 föreslås en utredning om att slopa fastighetsavgiften de första fem åren för den som för permanentboende tar över en byggnad som inte används.
I kommittémotion 2019/20:3266 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkandena 16 och 19 föreslås utredningar om att slopa fastighetsavgiften de första fem åren respektive om mer förmånliga skatteregler för andrahandsuthyrning och uthyrning av delar av den egna bostaden.
I motion 2019/20:1610 av Helena Vilhelmsson och Alireza Akhondi (båda C) föreslås en översyn av bestämmelsen om fastighetsskatt för skolverksamheter.
I motion 2019/20:1739 av Per Åsling och Daniel Bäckström (båda C) föreslås att regeringen ska överväga att införa ett nytt stickår.
I kommittémotion 2019/20:2149 av Momodou Malcolm Jallow m.fl. (V) föreslås en utredning om hur skattefria underhållsfonder kan användas.
I motion 2019/20:214 av Hampus Hagman (KD) föreslås att definitionen av privatuthyrning ska ändras så att tillsvidareuthyrning av attefallshus på egen tomt kan möjliggöras.
I motion 2019/20:2856 av Jonas Eriksson (MP) föreslås att fastighetsägaren ska ges rimlig tid för att återuppföra bostadshus efter brand innan Skatteverket tar ställning till eventuell ändrad fastighetsstatus.
I motion 2019/20:1731 av Annicka Engblom (M) föreslås en utredning om att fastighetsavgiften ska tillfalla den kommun där fastigheten är belägen.
Utskottets ställningstagande
Bostadsbeskattningskommittén har överlämnat sitt betänkande Vissa bostads-beskattningsfrågor (SOU 2014:1) till regeringen. Kommitténs uppdrag har varit att se över beskattningen av hyresbostäder, av delägare i oäkta bostads-företag och av kooperativa hyresrättsföreningar. Vidare har uppdraget bestått av att utreda skattereglerna för privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden. Bostadsbeskattningskommitténs betänkande bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Utskottet finner inte anledning att föregå denna beredning.
Frågan om en översyn av stämpelskatten och dess utformning är aktualiserad inom Regeringskansliet genom Utredningen om vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet. Utskottet finner inte heller här skäl att föregripa regeringens beredning.
Utskottet har vid flera tillfällen avslagit motsvarande yrkanden om att fastighetsavgiften för studentbostäder ska avskaffas (bet. 2017/18:SkU9). Som framgår av tidigare behandling har utskottet därvid anfört att den kommunala fastighetsavgiften för hyresenheter ändrades den 1 januari 2013 genom att både taket och procentsatsen sänktes samt att den generellt sänkta beskattningen av bostäder i hyreshus på detta sätt har fått ett genomslag även för hyreshus med studentbostäder.
Utskottet vidhåller sitt ställningstagande och är heller inte nu berett att tillstyrka motionsförslag om ändrad eller slopad fastighetsavgift.
Utskottet har vid tidigare behandlingar av olika motionsförslag om utbyggda skattefria reserveringsmöjligheter avstyrkt förslag om att reservera obeskattade medel till underhållsfonder i hyreshus med hänvisning till principerna bakom 1990 års skattereform.
Utskottet finner inte skäl att frångå sitt ställningstagande.
Enligt tidigare lydelse av 3 § fjärde stycket lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, förkortad FSL, fanns möjlighet att sätta ned fastighetsskatten om en byggnad som var avsedd för användning under hela året inte kunnat användas eller hyras ut under viss tid på grund av en eldsvåda eller liknande händelse. Vidare utgjorde samtliga grunder för nedsättning av fastighets-skatten, t.ex. brand, även grund för justering av taxeringsvärdet. Med hänsyn till det angelägna i att förenkla regelverket och mot bakgrund av de principiella betänkligheterna i möjligheten till dubbel skattelättnad ansåg regeringen att nedsättningen skulle utmönstras helt när regeringen föreslog att den statliga fastighetsskatten skulle ersättas med en kommunal fastighetsavgift. Utskottet tillstyrkte förslaget, och riksdagen införde de nya reglerna den 1 januari 2008 (prop. 2007/08:27, bet. 2007/08:SkU10, rskr. 2007/08:90).
Utskottet vidhåller sin inställning om grunden för att avskaffa nedsättningsmöjligheten.
Regeringen har aviserat att man avser att tillsätta utredningar om fri hyressättning i nybyggnation och om ett förbättrat förhandlingssystem. Ytterligare utredningar och bostadspolitiska reformer kommer enligt regeringen att genomföras de kommande åren i syfte att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt med avseende på både hyresmarknaden och det ägda boendet.
Regeringen har vidare tillsatt en utredning som ska ta fram förslag som ska bidra till en utveckling där lägre produktionskostnader återspeglas i boende-kostnaderna och där företag som bygger bostäder med lägre boendekostnader ges bättre förutsättningar att verka (dir. 2019:31).
Som en del av den gröna skatteväxlingen har regeringen vidare aviserat att man under 2020 kommer att föreslå en skattereduktion riktad till boende i vissa glest befolkade kommuner i framför allt Norrland och nordvästra Svealand.
Utskottet konstaterar att Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet i den sakpolitiska överenskommelse som slöts i januari 2019 har aviserat att en omfattande skattereform ska genomföras, som bl.a. ska bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt. Utskottet är inte berett att föregripa den pågående beredningen.
Utskottet avstyrker samtliga motionsförslag i motsvarande delar.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om en översyn av respektive en ändrad utformning av reglerna om sponsring.
Jämför reservation 16 (C).
Gällande rätt
Med sponsring avses vanligtvis ekonomiska bidrag från företag till idrott, kultur eller någon annan allmännyttig verksamhet. Avdragsrätten för sponsorbidrag bedöms utifrån de bestämmelser som gäller för driftskostnader i allmänhet.
Huvudregeln, som finns i 16 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, anger att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad. Samma kapitel innehåller ett antal bestämmelser som preciserar omfattningen av avdragsrätten för vissa typer av utgifter. Som exempel kan nämnas att särskilda inskränkningar i avdragsrätten gäller för utgifter för representation, som ofta har karaktär av levnadskostnader, medan utgifter för forskning och utveckling bedöms enligt en mer generös regel än huvudregeln. För sponsorbidrag finns inga regler utöver huvudregeln.
En principiellt viktig inskränkning i avdragsrätten för utgifter är förbudet i 9 kap. 2 § IL mot att dra av sina levnadskostnader och liknande. Denna regel gäller generellt och inte bara för näringsverksamhet. Av lagtexten framgår uttryckligen att gåvor räknas som sådana utgifter som inte får dras av vid inkomsttaxeringen. Avdragsrättens omfattning, bl.a. mot bakgrund av gåvoförbudet, har prövats av Regeringsrätten. I ett uppmärksammat mål (Procordias sponsring av Operan, mål nummer 2677-1998) klargjorde Regeringsrätten att sponsring omfattas av förbudet mot avdrag för gåvor om mottagaren inte tillhandahåller någon direkt motprestation och ersättningen inte heller avser en verksamhet hos mottagaren som har ett sådant samband med sponsorns verksamhet att ersättningarna kan ses som indirekta omkostnader i denna. Den omständigheten att sponsringen var ägnad att förbättra sponsorns goodwill och därigenom kunde vara kommersiellt motiverad innebar inte i sig att sponsringen förlorade sin karaktär av gåva.
Företag ska enligt 16 kap. 2 § IL dra av utgifter för representation och liknande ändamål som har ett omedelbart samband med näringsverksamheten, såsom när det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser eller liknande eller när utgifterna avser jubileum eller personalvård. Avdraget får inte överstiga vad som kan anses skäligt. För måltidsutgifter som avser lunch, middag eller supé finns en särskild avdragsram fastlagd i lagtexten.
Med forskning avses systematiskt och kvalificerat arbete med att i kommersiellt syfte ta fram ny kunskap. Med utveckling avses systematiskt och kvalificerat arbete med att i kommersiellt syfte använda resultatet av forskning för att utveckla nya varor, tjänster eller produktionsprocesser eller väsentligt förbättra redan existerande sådana.
Motionerna
I motion 2019/20:1541 av Annicka Engblom (M) föreslås en utredning om sponsring av kultur genom skatteavdrag eftersom samarbetet mellan kultur och näringsliv behöver öka i Sverige.
I motion 2019/20:2174 av Lotta Finstorp (M) föreslås en översyn av skattelagstiftningen om sponsring för att kunna skapa ett könsneutralt system för sponsring av idrotten.
I kommittémotion 2019/20:3255 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 8 föreslås en översyn av reglerna om sponsring för att göra det enklare för mindre kulturyttringar och föreningar.
I motion 2019/20:439 av Rickard Nordin (C) föreslås en översyn av skattelagstiftningen för att göra sponsringen mer jämställd.
I motion 2019/20:2789 av Roland Utbult (KD) föreslås att skattereglerna ska utformas så att de kan främja investeringar och bidrag till kultur från näringslivet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar inledningsvis att med sponsring brukar förstås att företag lämnar ekonomiskt stöd till verksamheter av idrottslig, kulturell eller annars allmännyttig natur. Det är ett vanligt inslag i företags marknadsföring med sponsring, men även andra arter av motprestationer än reklam kan förekomma.
Som grundregel vid beskattningen gäller att utgifter för att förvärva inkomster ska dras av som kostnad, medan avdrag för gåvor inte medges. Sponsring kan betraktas som en avdragsgill kostnad, om värdet av motprestationen står i rimlig proportion till stödet.
Utskottet konstaterar vidare att det är en viktig del i ett fungerande skattesystem att reglerna om avdrag för sponsring är generella och tydliga. Det är också en av de bärande principerna bakom skattepolitiken. Frågorna om en mer jämställd idrott eller om sponsring av kulturen bör därför enligt utskottets mening inte lösas genom undantag i skattereglerna. Utskottet är därför inte berett att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om en översyn av respektive en ändrad utformning av reglerna om sponsring.
Motionsförslagen avstyrks därmed.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om en ändring av tonnagebeskattningen och en översyn av stämpelskatten på fartygsinteckningar.
Jämför reservation 17 (SD) och 18 (KD).
Bakgrund
Tonnagebeskattning innebär att inkomsten från kvalificerad rederiverksamhet beräknas schablonmässigt utifrån storleken på fartygens lastutrymme, med en teknisk term kallad nettodräktighet. Den schablonmässigt beräknade inkomsten beskattas med den gällande skattesatsen.
Riksdagen tillstyrkte den 28 september 2016 regeringens förslag om att införa tonnagebeskattning i Sverige (prop. 2016/17:127, bet. 2016/17:SkU6, rskr. 2016/17:6). Bestämmelserna trädde i kraft den 20 oktober 2016.
För att rederiverksamheten ska anses som kvalificerad ska den bl.a. avse transport av gods och passagerare till sjöss med fartyg som har en viss minsta total innesluten volym (med en teknisk term kallat bruttodräktighet), har sin strategiska och ekonomiska ledning i Sverige och huvudsakligen används i internationell fart eller i inrikes fart i ett annat land. För att rederiverksamheten ska anses vara kvalificerad krävs vidare bl.a. att en viss andel av fartygen i företagets flotta är svenskregistrerade respektive registrerade i ett register i en stat inom Europeiska unionen. Företag som vill att rederiverksamheten ska tonnagebeskattas i stället för att beskattas konventionellt ska ansöka om godkännande för tonnagebeskattning i förväg. Ett godkännande för tonnagebeskattning gäller tills vidare. Företaget kan som huvudregel lämna systemet tidigast efter tio beskattningsår.
Motionerna
I kommittémotion 2019/20:614 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 6 och 7 föreslås att fler fartyg ska få möjligheten att välja att omfattas av tonnageskattesystemet eftersom sjöfarten fortfarande är hårt konkurrensutsatt och behöver mer likvärdiga villkor i förhållande till andra nationer och en översyn av regelverket med stämpelskatt för fartyg för att få fler svenskflaggade fartyg och en renare flotta.
I kommittémotion 2019/20:2775 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 46 och 49 föreslås att tonnageskatten ska utvecklas för att stärka förutsättningarna för den svenska sjöfarten och att möjligheten att ta bort stämpelskatten på fartygsinteckningar ska utredas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till ett svenskt tonnagebeskattningssystem i betänkande 2016/17:SkU6, för vilket det fanns ett samstämmigt stöd i riksdagen.
När det gäller yrkandet om en ändring av tonnagebeskattningen har utskottet nyligen prövat motsvarande yrkande (bet. 2018/19:SkU6). Utskottet framhöll då att syftet med att införa ett system med tonnagebeskattning är att ge svenska rederier i internationell trafik konkurrensvillkor som är likvärdiga med villkoren för rederier i jämförbara länder i Europa. Även om svenska fartyg i inrikes trafik kan utsättas för konkurrens från utländska fartyg som omfattas av tonnagebeskattning är det framför allt fartyg i internationell trafik som är utsatta för internationell konkurrens. Utgångspunkten är därför att systemet med tonnagebeskattning är begränsat till fartyg som används i internationell trafik. För att undvika svåra bedömningsfrågor och gränsdragningsproblem räcker det att ett fartyg huvudsakligen ska användas i internationell fart eller i inrikes fart i ett annat land för att vara kvalificerat. Att fartyget huvudsakligen ska användas i internationell fart eller inrikes fart i ett annat land innebär att fartyget till 75 procent eller mer ska användas i sådan trafik (jfr prop. 1999/2000:2 del 1 s. 502ff.).
Finansminister Magdalena Andersson anförde i ett svar på en skriftlig fråga och i samband med en interpellationsdebatt i januari respektive februari 2020 att regeringen har för avsikt att följa upp och utvärdera effekterna av lagstiftningen om tonnagebeskattning. Hon har vidare anfört att eventuella överväganden om ändringar av stämpelskatten för fartygsinteckningar bör ske med beaktande av vad utvärderingen av reformen utvisat och att en sådan inte bör göras förrän systemet har varit i kraft i några år.
Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om en ändring av tonnagebeskattningen eller om en översyn av stämpelskatten på fartygsinteckningar.
Motionsförslagen avstyrks därmed.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om att utreda en avdragsrätt för företags konstinköp.
Jämför reservation 19 (C).
Motionen
I kommittémotion 2019/20:3255 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 6 föreslås en utredning av möjligheten att införa avdragsrätt för förstahandsinköp av konst för företag eftersom det kan vara ett sätt att skapa en större marknad för ny konst utan statlig styrning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt motionsförslag om ändrad avdragsrätt för konstinköp och framhållit att företagens skatteregler inte i första hand bör utformas för att fungera som ett indirekt stöd till konstnärlig verksamhet.
Utskottet anser inte att det finns något skäl att nu göra en annan bedömning. Motionsförslaget avstyrks därmed.
|
1. |
av Mattias Karlsson i Luleå (M), Lotta Finstorp (M), Arin Karapet (M) och Maria Stockhaus (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:2659 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 10,
2019/20:2718 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkande 26,
2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 2,
2019/20:3093 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 2 och
2019/20:3190 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 18 och
avslår motionerna
2019/20:393 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 4, 5 och 7,
2019/20:539 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 5,
2019/20:1937 av Lars Jilmstad (M),
2019/20:2143 av Niklas Karlsson m.fl. (S),
2019/20:2153 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2019/20:3108 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 4,
2019/20:3263 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 12 och
2019/20:3271 av Laila Naraghi m.fl. (S).
Ställningstagande
Moderaterna menar att Sveriges roll på den internationella arenan är att föregå med gott exempel. För detta krävs att vi lyckas kombinera ökat välstånd med lägre utsläpp. Det gör vi genom att bedriva en effektiv klimatpolitik med så stora utsläppsminskningar som möjligt per satsad krona, en stabil och fossilfri energiförsörjning och en tro på tekniska lösningar för att slutligen nå negativa utsläpp. Moderaterna har visat att en sådan klimatpolitik är möjlig.
Vi föreslår att ett klimatavdrag för vissa industribolag som investerar i teknik som radikalt minskar eller eliminerar utsläpp samt lagrar koldioxid genom CCS (geologisk koldioxidlagring, carbon capture and storage) ska införas.
När information, program, spel, bilder, filmer eller musik levereras elektroniskt anses i dag inte någon leverans av vara äga rum i skattelagstiftningens mening. Virtuella varor definieras mot samma bakgrund inte som en vara utan som en elektronisk tjänst. Vinstmarginalbeskattning för begagnade varor förutsätter enligt bedömningarna att försäljning skett av en fysisk vara. Digitaliseringen går i ett rasande tempo och skattelagstiftningen hänger i många delar inte med i utvecklingen. Ungdomar som växt upp i en digitaliserad värld och med en vilja att starta ett företag möter i dag alltför stora hinder då vår skattelagstiftning inte hänger med i utvecklingen. Regeringen bör därför tillsätta en utredning för att se över den skatterättsliga aspekten av handel med både nya och begagnade virtuella varor för att kartlägga hur vissa av dessa hinder skulle kunna tas bort.
För att stimulera omställning och kompetensutveckling genom hela arbetslivet behöver staten leva upp till sin del av samhällskontraktet genom att underlätta för såväl arbetsgivare som individer att investera i utbildning. Det behövs lösningar som gör det mindre kostnadskrävande för arbetsgivare att investera i sina medarbetare. Moderaterna föreslår därför att utbildningsavdrag för egna utbildningskostnader och skattelättnader för företag som köper utbildning till sina anställda ska införas. Ett sådant avdrag skulle innebära att arbetsgivaren kan få tillbaka en del av kostnaden för sina köp av externa kurser genom att dra av motsvarande belopp från sitt skattekonto.
|
2. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Ann-Christine From Utterstedt (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:393 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 4, 5 och 7 samt
avslår motionerna
2019/20:539 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 5,
2019/20:1937 av Lars Jilmstad (M),
2019/20:2143 av Niklas Karlsson m.fl. (S),
2019/20:2153 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2019/20:2659 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 10,
2019/20:2718 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkande 26,
2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 2,
2019/20:3093 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 2,
2019/20:3108 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 4,
2019/20:3190 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 18,
2019/20:3263 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 12 och
2019/20:3271 av Laila Naraghi m.fl. (S).
Ställningstagande
Investeringar leder till sysselsättning och utveckling. Sverigedemokraternas vision är att vårt land ska generera välstånd till godo för hela samhället. En viktig komponent i detta är att det ska vara lönsamt att investera i nya idéer och industriella koncept. Investeraravdraget är ett bra verktyg för att styra riskkapital mot mindre företag, som troligen hade varit mindre intressanta att investera i utan avdraget. Sverigedemokraterna har för avsikt att vidareutveckla investeraravdraget med beaktande av nivån på avdraget, möjligheten för juridiska personer att nyttja avdraget och att låta allmänheten använda sig av det för investeringar i riskkapitalfonder som satsar på småföretag. Vi föreslår därför att möjligheten för juridiska personer att använda investeraravdraget ska utredas och att nivån på investeraravdraget ska ökas.
I budgetpropositionen för 2016 valde den rödgröna regeringen att endast fyra år efter införandet av investeringssparkontot ändra förutsättningarna för sparformen och tillförde ett strafftillägg om 0,75 procent av avgiftsunderlaget. De småsparare som t.ex. skulle vilja återgå med sitt sparande till en vanlig aktiedepå tvingas att avyttra samtliga värdepapper då värdepapper inte kan flyttas ut från investeringssparkontot. Sverigedemokraterna föreslår därför att beräkningen av avgiftsunderlaget för investeringssparkonton ska återställas till den ursprungliga nivån vid införandet.
|
3. |
av Alireza Akhondi (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:3108 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 4 och
2019/20:3263 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 12 och
avslår motionerna
2019/20:393 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 4, 5 och 7,
2019/20:539 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 5,
2019/20:1937 av Lars Jilmstad (M),
2019/20:2143 av Niklas Karlsson m.fl. (S),
2019/20:2153 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2019/20:2659 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 10,
2019/20:2718 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkande 26,
2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 2,
2019/20:3093 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 2,
2019/20:3190 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 18 och
2019/20:3271 av Laila Naraghi m.fl. (S).
Ställningstagande
Sveriges konkurrenskraft bygger på hög kompetens och att många företag satsar mycket på anställdas vidareutbildning och kompetenshöjande insatser. Men eftersom det alltid finns en risk att företag förlorar värdet av en sådan investering, t.ex. om den anställde byter jobb, är det inte alla företag som gör dessa viktiga investeringar i kompetenshöjande åtgärder för personalen. Individen har i en föränderlig värld större värde av kompetenshöjning än vad företag i regel kan erbjuda. Det finns därför ett samhällsintresse av att skapa särskilda ekonomiska incitament för att investera i anställdas vidareutbildning. Centerpartiet vill att företagens incitament att investera i personalens kompetens förstärks, t.ex. genom ett kompetensavdrag. Vi föreslår därför en översyn av hur större drivkrafter för företag att satsa på personalens kompetensutveckling kan skapas.
Avdraget för forskning och utveckling är ett viktigt instrument för att stärka tillväxten och företagens konkurrenskraft. Det är också viktigt att digital utveckling kan utgöra grund för avdrag. Vi föreslår därför att avdraget för forskning och utveckling ska förstärkas.
|
4. |
av Ciczie Weidby (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:539 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 5 och
avslår motionerna
2019/20:393 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 4, 5 och 7,
2019/20:1937 av Lars Jilmstad (M),
2019/20:2143 av Niklas Karlsson m.fl. (S),
2019/20:2153 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2019/20:2659 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 10,
2019/20:2718 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkande 26,
2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 2,
2019/20:3093 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 2,
2019/20:3108 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 4,
2019/20:3190 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 18,
2019/20:3263 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 12 och
2019/20:3271 av Laila Naraghi m.fl. (S).
Ställningstagande
Reglerna om fast driftställe avgör om ett utländskt företag ska betala inkomstskatt i Sverige eller inte. I dag är reglerna hårt knutna till en bedömning av huruvida ett företag är etablerat på en exakt plats i Sverige eller inte. Företag som inte går att knyta till en exakt plats i Sverige kan därmed undgå skattskyldighet genom att ha sitt kontor utomlands, även om de bedriver omfattande verksamhet i Sverige. Det kan t.ex. röra sig om åkeriföretag, bemanningsföretag eller byggföretag. Detta öppnar för osund konkurrens och social dumpning.
Vänsterpartiet har vid upprepade tillfällen lagt fram förslag till riksdagen om att utreda huruvida inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftställe är ändamålsenligt utformade för att täcka in utländska företag som i stor omfattning verkar i Sverige. Utskottet har avslagit dessa förslag, senast med hänvisning till att frågan om vad som anses utgöra ett fast driftställe ingår som en del i det pågående internationella arbetet inom ramen för bl.a. OECD. Utskottet är inte berett att föregripa detta arbete (bet. 2018/19:SkU11). Vänsterpartiet delar inte utskottets bedömning. Problemet med nuvarande regler kvarstår, vilket bl.a. framhålls av Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads). Enligt Byggnads bör det införas en striktare tolkning av begreppet fast driftställe: Ett företag som kontinuerligt, regelbundet eller periodiskt är aktivt i Sverige under en tolvmånadersperiod ska alltid anses etablerat i Sverige (Byggnads 2016, Konkurrens på lika villkor). Vänsterpartiet föreslår därför att det ska utredas om inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftställe är ändamålsenligt utformade för att inkludera utländska företag som i stor omfattning verkar i Sverige.
|
5. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Ann-Christine From Utterstedt (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:604 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 30 och
avslår motionerna
2019/20:1611 av Per Schöldberg m.fl. (C) yrkande 7,
2019/20:1740 av Per Åsling (C),
2019/20:2551 av Per Åsling (C) yrkande 5,
2019/20:2760 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 36 och 63–66,
2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 9,
2019/20:3247 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 6 och 7 samt
2019/20:3308 av Rebecka Le Moine (MP) yrkande 2.
Ställningstagande
Skogskontot innebär att den private skogsägaren, oftast en familjeskogsbrukare, vid en avverkning skattetekniskt kan fördela inkomsten på en tioårsperiod. Detta gynnar den skogsägare som aktivt sköter sin skog med t.ex. plantering och röjning. Skogskontot kan vara en ekonomisk nödvändighet eftersom större avverkningar sker mer sällan i familjeskogsbruk. Utan skogskontots fördelar tvingas skogsägaren att skatta bort en stor del av inkomsten som byggts upp under skogens långsamma tillväxt genom att ett enstaka år drabbas av en extra hög taxerad inkomst. Framförallt mindre skogsägare med ojämna avverkningsnivåer riskerar att drabbas om skogskontot avvecklas.
Sverigedemokraterna föreslår därför att skogskontot, som möjliggör en mer långsiktig och ändamålsenlig beskattning vid avverkning av skog, ska bevaras.
|
6. |
av Alireza Akhondi (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:1740 av Per Åsling (C),
2019/20:2551 av Per Åsling (C) yrkande 5 och
2019/20:3247 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 6 och 7 samt
avslår motionerna
2019/20:604 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 30,
2019/20:1611 av Per Schöldberg m.fl. (C) yrkande 7,
2019/20:2760 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 36 och 63–66,
2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 9 och
2019/20:3308 av Rebecka Le Moine (MP) yrkande 2.
Ställningstagande
Naturvårdsavtalet är ett frivilligt civilrättsligt avtal som tecknas mellan skogsvårdsstyrelsen och de markägare som är intresserade av naturvård. Syftet med avtalet är att bevara, utveckla eller skapa områden med höga naturvärden. Markägaren får ekonomisk ersättning för de begränsningar i brukandet som avtalet medför. Ersättningen utgår med ett engångsbelopp vid avtalsperiodens början. Naturvårdsavtalet utgör en nyttjanderätt enligt jordabalken och innebär att markägaren löpande under avtalstiden tillhandahåller nyttjanderätts-havaren, dvs. staten, en fastighet av en viss beskaffenhet. Det ligger därmed nära till hands att jämställa naturvårdsavtalet med ett hyresavtal eller arrende-avtal.
Skatteverket anger i en skrivelse från den 14 februari 2014 (dnr 130 84518-05/111) att den ersättning som markägaren erhåller ska tas upp till beskattning omedelbart utan periodisering för avtal som enbart innebär en begränsning av fastighetsägarens möjlighet att nyttja marken. Detta medför många gånger en hög beskattning. Den ersättning som betalas ut till markägaren är en ersättning för att markägaren under en lång tidsperiod inte kan nyttja skogen fullt ut genom att det t.ex. finns restriktioner om avverkning.
För att stimulera fastighetsägare att ingå naturvårdsavtal med staten och eftersom ersättningen de facto avser en ersättning för en flerårig inskränkning i äganderätten bör regelsystemet ändras på så sätt att 100 procent av ersättningen för naturvårdsavtal får sättas av till ett skogskonto.
Regeringsrätten har i en dom (RÅ 2002 ref. 84) fastställt ett förhandsbesked från skatterättsnämnden, i vilket nämnden funnit att en engångsersättning med anledning av ett nyttjanderättsavtal som löper över flera (25) år ska periodi-seras och intäktsredovisas linjärt under avtalets löptid. Enligt regeringens bedömning bör samma synsätt kunna anläggas på ersättning som erhålls vid tecknande av naturvårdsavtal. Eftersom ersättningen kan periodiseras och redovisas linjärt under avtalets löptid kan det enligt regeringens mening inte anses motiverat att införa en möjlighet att använda skogskontot för ersättningen. Ersättningen bör därför inte heller fortsättningsvis kunna sättas in på ett skogskonto. Skatteverket har dock, som nämnts ovan, gjort en annan tolkning av rättsläget och anser inte att periodisering är möjligt. Det är mot denna bakgrund motiverat att se över reglerna så att även ersättning för naturvårdsavtal kan ligga till grund för skogskontoinsättning.
Generationsväxlingar inom renskötseln är komplicerade eftersom renarna är kapital och i dag fungerar som en ”pensionsfond”. Äldre renägare har vid pensionsåldern begränsade möjligheter att sälja livdjur eller att göra större uttag av renhjorden eftersom intäkterna beskattas hårt. Vi föreslår därför en översyn av möjligheten att inrätta ett renkonto med samma skattemässiga upplägg som skogskontot. En sådan konstruktion underlättar generations-skiften eftersom de yngre renskötarna i regel behöver öka sitt kapital av renar.
Skogsbruket har en omloppscykel som skiljer sig från övriga branscher med en period om 80–100 år från plantering till avverkning. Inkomsten från verksamheten kommer således inte årligen utan kanske en gång per generation. Skogskontot har inte bara ett inkomstutjämnande syfte. Det underlättar också för större avverkningsuttag under år när efterfrågan är hög, vilket är viktigt för en väl fungerande virkesmarknad. Dessutom har det en viktig funktion när större olyckor sker. Under stormen Gudrun fälldes träd som motsvarade hela Sveriges avverkning under ett år. Skogskontot fyllde då en viktig funktion för att balansera medel i syfte att hantera ett antal kommande år med stora utgifter för skogsvård och låga virkesintäkter.
Om regeringen skulle ta bort skogskontot riskerar avverkningar att bli skattemässigt drivna i stället för att ske på det långsiktigt lämpligaste och effektivaste sättet. En förändrad möjlighet till ekonomisk utjämning mellan åren skulle vara förödande för det engagemang och det naturvårdande arbete som alla dessa engagerade skogsägare bedriver varje dag. Dagens regelverk som möjliggör utjämning av inkomster mellan åren i form av insättning på skogskonto och skogsskadekonton ger en stabil grund och möjlighet att bedriva ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Eftersom skogskontot fyller en viktig funktion för skogsnäringen genom att både förenkla och förbättra förutsättningarna för skogsnäringen vill Centerpartiet behålla skogskontot i dess nuvarande form.
|
7. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:2760 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 36 och 63–66 samt
2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 9 och
avslår motionerna
2019/20:604 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 30,
2019/20:1611 av Per Schöldberg m.fl. (C) yrkande 7,
2019/20:1740 av Per Åsling (C),
2019/20:2551 av Per Åsling (C) yrkande 5,
2019/20:3247 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 6 och 7 samt
2019/20:3308 av Rebecka Le Moine (MP) yrkande 2.
Ställningstagande
Kristdemokraterna konstaterar att det finns utmaningar när det gäller kapitalförsörjningen inom jordbruket. Dessa utmaningar bör lösas genom förenklingar och förbättringar i olika regelverk. För att underlätta generationsövergångar föreslår Kristdemokraterna att skattereglerna modifieras så att successiva köp och försäljningar av jordbruksfastigheter underlättas.
En statlig utredning (SOU 2014:68) har föreslagit att skogskontot och skogsskadekontot avskaffas. I stället föreslås dessa ersättas med en typ av avsättningsfond, en s.k. företagsfond. Kristdemokraterna tillbakavisar detta förslag. Utredningens förslag innebär en klar försämring för skogsbruket. Skogskontot och skogsskadekontot behövs eftersom skogsbruket har specifika förutsättningar i och med skogens långsamma tillväxttakt. Kristdemokraterna vill därför att skogskontot och skogsskadekontot samt möjligheten för skogsägare att skjuta upp skatten ska finnas kvar i skattelagstiftningen.
Idag är skogskontot/skogsskadekontot knutet till den fysiska personen. Det kan inte överlåtas mellan generationer genom arv eller gåva och kontot måste upplösas när innehavaren avlider. Detta utgör ett problem vid generationsskiften. Regeringen bör därför utreda möjligheten att utan beskattning överföra skogskonto och skogsskadekonto mellan generationer genom arv och gåva.
Avdrag för avsättning till ersättningsfond enligt 31 kap. inkomstskattelagen får bl.a. göras om en näringsidkare får ersättning för skada genom brand eller annan olyckshändelse på mark. En sådan skada utgör stormfällning av skog. Bakgrunden till reglerna om ersättningsfond är en önskan att extraordinära intäkter t.ex. vid olika former av skadefall inte skall beskattas direkt utan istället kunna återinvesteras i näringsverksamheten utan skattebortfall.
Det är emellertid bara ersättningen för skada, men inte likviden från försäljning av den skog som kunnat räddas, som får avsättas till ersättningsfonden. Detta skapar problem i samband med en så omfattande stormfällning som det varit fråga om i samband med orkanen Gudruns härjningar 2005. Möjligheten att stormskogslikvid ska kunna avsättas till ersättningsfond ska utredas. Regeringen bör därför utreda möjligheten att stormskogslikvid ska kunna avsättas till ersättningsfond.
Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt avtal som kan tecknas mellan markägare och staten eller en kommun. Syftet med ett naturvårdsavtal är att utveckla och bevara de naturvärden som redan finns. Naturvårdsavtal kan tecknas såväl för områden som behöver utvecklas fritt som för sådana där det behövs en naturvårdande skötsel för att naturvärdena ska bestå och utvecklas. Naturvårdsavtal kan tecknas för en tid av ett år och som längst 50 år. Utbetalningen av den ekonomiska ersättningen för avtalet kan delas upp i fem år. Vi föreslår därför att det i likhet med dagens skogskonton ska vara möjligt att avsätta ersättningen som ges för naturvårdsavtal, naturreservat och dylikt till en periodiseringsfond.
|
8. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Ann-Christine From Utterstedt (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:802 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 8 och
avslår motion
2019/20:2781 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 14.
Ställningstagande
År 2004 tillsattes en statlig utredning för att se över föreningars skatte- och avgiftssituation. Utredningen Nya skatteregler för idrotten (SOU 2006:23) innehöll ett antal förslag på hur beskattningen kan anpassas för den moderna idrottsrörelsen. Trots konkreta förslag på hur idrottsföreningars skattesituation kan förenklas och förtydligas verkar den politiska viljan att ta tag i frågan saknas. Istället för att följa upp utredningen med en proposition tillsatte dåvarande regering en ny utredning (SOU 2009:65) för att utreda beskattningen av ideella föreningar. Inte heller denna utredning resulterade i någon proposition från regeringen. Riksidrottsförbundet uttrycker nu en oro över att Skatteverket börjat tillämpa regelverket så att bl.a. professionell idrott inte räknas som allmännyttig verksamhet och att föreningars intäkter från professionell verksamhet är obegränsat skattepliktiga. Därutöver har Skatteverket ändrat sin praxis vad gäller beskattningen av föreningars secondhandförsäljning. Riksidrottsförbundet menar att Skatteverkets tolkning drabbar föreningars barn- och ungdomsverksamhet negativt. Sverigedemokraterna föreslår därför att regeringen snarast ska lämna ett förslag om förbättrade skatteregler för idrotten.
|
9. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:2781 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 14 och
avslår motion
2019/20:802 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 8.
Ställningstagande
Sverige har ett starkt och livaktigt civilsamhälle. Det ideella engagemanget är högt och stabilt. 53 procent av svenskarna utför ideellt arbete, i genomsnitt 15 timmar i månaden. För oss kristdemokrater är civilsamhället en av samhällets grundbultar – familjen, idrottsföreningar, idéburna sociala organisationer och företag, trossamfund och kulturorganisationer. De är röstbärare, opinionsbildare och utförare inom välfärden.
Samhället är så mycket mer än det offentliga, dvs. stat, landsting och kommuner. De ideella organisationerna är centrala i demokratiarbetet. Genom sitt arbete upprätthåller de demokratiska traditioner, liksom kunskap om förenings- och mötesfrihet och opinionsbildning. Kristdemokraterna föreslår att fler delar av den ideella rörelsen ska få del av förmånligare skatteregler, i likhet med de som gäller för idrottsrörelsen.
|
10. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3243 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 4 och
avslår motionerna
2019/20:1017 av Sten Bergheden (M),
2019/20:1441 av Monica Haider och ClasGöran Carlsson (båda S) och
2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 13.
Ställningstagande
I dag har vi en stor – och för ekonomin riskfylld – skulduppbyggnad hos hushållen. Samtidigt kan många hushåll med stabila inkomster inte komma in på den ägda bostadsmarknaden utan hänvisas till dyra hyresrätter. Hushållens skulder har vuxit i betydligt snabbare takt än inkomsterna de senaste decennierna, trots en mycket stark förstärkning av den disponibla inkomsten. I kombination med en stor, och ökande, andel rörliga lån har detta gjort hushållen känsliga för ränteförändringar, vilket kan få påtagliga följdeffekter i samhällsekonomin.
Det krävs reformer för att dämpa drivkrafter att låna och därmed minska hushållens – och ekonomins – sårbarhet framöver. Vi har krävt ändrade regler så att det inte ska vara lönsamt för banker att erbjuda mängdrabatt vid bolån. Vi har också föreslagit amorteringskrav riktade mot bankernas samlade bolånestock för att gynna amortering samt ändrade regler så att bundna bolån blir mer attraktiva. Att långsamt trappa ned ränteavdragen är ytterligare en åtgärd som vi, under vissa förutsättningar, nu är beredda att ställa oss bakom.
Tidpunkten att påbörja en nedtrappning är relativt god i dagens räntemiljö. Vi eftersträvar en blocköverskridande överenskommelse om en långsam nedtrappning, under förutsättning att statens ökade inkomster oavkortat går tillbaka till hushållen samt under förutsättning att reformer samtidigt genom-förs så att fler hushåll med stabila inkomster kan etablera sig på den ägda bostadsmarknaden. Kristdemokraterna föreslår därför en nedtrappning av ränteavdraget med 1–2 procentenheter per år.
|
11. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3243 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkandena 2, 3 och 69 samt
avslår motionerna
2019/20:117 av Jonas Andersson i Skellefteå (SD),
2019/20:122 av Jörgen Grubb (SD),
2019/20:208 av Hans Eklind (KD),
2019/20:1015 av Sten Bergheden och Ann-Britt Åsebol (båda M) yrkande 1,
2019/20:1018 av Sten Bergheden (M),
2019/20:1552 av Jimmy Ståhl (SD),
2019/20:1982 av Lars Hjälmered (M) yrkande 4 och
2019/20:2159 av Camilla Waltersson Grönvall (M).
Ställningstagande
En bromskloss på bostadsmarknaden är den bristande rörligheten. Genom ökad rörlighet kan ett stort antal bostäder tillgängliggöras. Alltför många uppger att de bor kvar i för stora hus på grund av kapitalvinstskatten och uppskovssystemet. Äldre blir kvar i för stora hus, barnfamiljer bor trångt, studenter blir inneboende hos andra studenter och nyanlända har inte en första bostad att flytta till. Vi vill därför att taket på uppskovet på kapitalvinstskatten ska tas bort om man köper ny bostad. Även betalningen av räntan på uppskovet ska kunna skjutas på framtiden vid köp av ny bostad. På så sätt tvingas inte vinsten vid försäljning fram till beskattning om man köper en ny bostad. Både kapitalvinstskatt och uppskovsränta betalas när personen inte längre gör något uppskov, t.ex. när personen flyttar till en hyresrätt eller till ett särskilt boende eller om personen avlider. Förslaget skulle innebära att en stor del av den bristande rörlighet som orsakas av skatter vid flytt kan elimineras på ett statsfinansiellt ansvarsfullt sätt genom att staten fortfarande får in skatteintäkterna, dock något senare. Den ökade kostnad som ändå uppstår för statskassan till följd av förslaget kompenserar vi för i vårt budgetalternativ genom att räntan för uppskovet höjs något, motsvarande statens kreditkostnad. Vi föreslår därför att betalningen av räntan på uppskovet ska kunna skjutas på framtiden vid köp av ny bostad, att räntan på uppskovet motsvarande statens kreditkostnader ska höjas samt att taket på uppskovsbeloppet ska tas bort.
|
12. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Ann-Christine From Utterstedt (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:389 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 17.
Ställningstagande
Vindkraften har idag en reducerad fastighetsskatt och betalar enbart 0,2 procent, istället för den normala industrifastighetsskatten om 0,5 procent. Skatteverket har dock tidigare meddelat i ett ställningstagande att fastighetsskatten för elproduktionsenhet med vindkraftverk är lägre än för övriga elproduktionsenheter, vilket kan vara ett statligt stöd (otillåtet statsstöd) enligt artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Fastighetsskatten för elproduktionsenheter med vindkraftverk får därför endast beräknas med den lägre skattesatsen om 0,2 procent om takbeloppet (200 000 euro för en period om tre beskattningsår) inte överskrids enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse. För att inte snedvrida konkurrensen mellan de olika kraftslagen och undanröja administration för efterlevnaden av statsstödsreglerna menar vi att fastighetsskatten på vindkraftverk ska justeras till den nivå som råder för övriga industrifastigheter, vilket även är den nivå som råder för exempelvis kärnkraft- och kraftvärmeverk.
|
13. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Ann-Christine From Utterstedt (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:608 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 19–23 och
avslår motionerna
2019/20:214 av Hampus Hagman (KD),
2019/20:1002 av Hanna Westerén (S),
2019/20:1610 av Helena Vilhelmsson och Alireza Akhondi (båda C),
2019/20:1731 av Emma Carlsson Löfdahl (-),
2019/20:1739 av Per Åsling och Daniel Bäckström (båda C),
2019/20:2149 av Momodou Malcolm Jallow m.fl. (V) yrkande 8,
2019/20:2432 av Jan Ericson (M),
2019/20:2856 av Jonas Eriksson (MP),
2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 31,
2019/20:3140 av Markus Wiechel och Mikael Strandman (båda SD) yrkandena 3 och 4,
2019/20:3173 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 2 och 3 samt
2019/20:3266 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkandena 16 och 19.
Ställningstagande
Fastighetsavgiften på småhus som används som permanentbostad är begränsad till grupper som kan vara ekonomiskt utsatta. Pensionärer eller de som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning har en takbegränsning för hur mycket av inkomsten de ska behöva betala i fastighetsavgift. Vi föreslår att fastighetsavgiften för utsatta grupper, t.ex. för pensionärer eller de som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning, ska sänkas ytterligare.
På de flesta av Sveriges högskoleorter, inte minst i storstäderna, är det brist på studentbostäder, vilket riskerar att slå mot såväl tillväxten som utbildnings-väsendet. Det handlar om ett växande problem i form av utbredd osäkerhet, långa köer, trångboddhet, långpendling och i många fall en växande svart marknad med diverse olika kontrakt. Det är inte rimligt med dessa förhållanden för våra studenter. Vi anser att det är orimligt att studentbostäder inte betraktas som elevhem, vilka man gör undantag för i fastighetstaxerings-lagen. Vi föreslår därför att den kommunala fastighetsavgiften för student-bostäder och studentrum ska avskaffas genom att man klassificerar dessa bostäder som elevhem.
Med dagens system saknas möjligheten att avsätta obeskattade medel till framtida underhåll. För att skapa förutsättningar att hålla nere hyrorna och för att finansiera framtida renoveringar föreslår vi att skattefria underhållsfonder ska införas. Detta bör gälla enskilt ägda och kommunägda bostadsföretag.
I Sverige råder det mycket stor bostadsbrist framför allt när det gäller hyresbostäder i tätorterna. I Norge har man lyckats lösa en del av bostadsbristen genom att skattebefria andrahandsuthyrning. Detta har medverkat till ett stort tillskott av bostäder för framförallt unga. För att öka utbudet av lediga lägenheter föreslår vi att det skattebefriade beloppet vid andrahandsuthyrning ska höjas.
I bostadsbristens Sverige är ett av många problem att det kan saknas ledig byggbar mark i önskade geografiska lägen. Samtidigt förekommer många obebyggda tomter. Det är en av orsakerna till att det byggs mindre än vad möjligheterna medger. En fastighet som sålts med kapitalvinst på mark som utgör obebyggd tomtmark och då ingen ansökan om bygglov och byggstart har registrerats hos den aktuella kommunen får anses vara en spekulationsaffär och inte en bostadsaffär. I dessa enskilda fall anser vi att kapitalvinstskatten måste vara högre än vid ordinarie bostadsförsäljningar för att minska omfattningen av spekulation gällande obebyggd tomtmark. Avstyckningar från fastigheter som redan har en byggnad ska dock inte inräknas i förslaget, utan endast de situationer som inleds med ett förvärv av obebyggd tomtmark. Sverigedemokraterna föreslår därför att kapitalvinstskatten ska vara högre vid försäljning av obebyggd tomtmark än vid ordinarie bostadsförsäljningar.
|
14. |
av Alireza Akhondi (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:1739 av Per Åsling och Daniel Bäckström (båda C) och
2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 31 och
avslår motionerna
2019/20:214 av Hampus Hagman (KD),
2019/20:608 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 19–23,
2019/20:1002 av Hanna Westerén (S),
2019/20:1610 av Helena Vilhelmsson och Alireza Akhondi (båda C),
2019/20:1731 av Emma Carlsson Löfdahl (-),
2019/20:2149 av Momodou Malcolm Jallow m.fl. (V) yrkande 8,
2019/20:2432 av Jan Ericson (M),
2019/20:2856 av Jonas Eriksson (MP),
2019/20:3140 av Markus Wiechel och Mikael Strandman (båda SD) yrkandena 3 och 4,
2019/20:3173 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 2 och 3 samt
2019/20:3266 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkandena 16 och 19.
Ställningstagande
Innehav av fastigheter är ofta mycket långa. Det är vidare mycket vanligt att de överlåts inom släkten och då ofta genom gåva eller annat benefikt fång. Detta innebär att den tidsperiod som måste beaktas vid kapitalvinstbeskatt-ningen i många fall blir mycket lång och vidare riskerar förbättringskostnader att bli svåra att vidimera efter arvsskiften etc. då papper kan försvinna i samband med dödsfall. I dagens skattesystem finns ett s.k. stickår som minskar den skattemässiga innehavstiden genom att samtliga fastigheter, såväl näringsfastigheter som privatbostadsfastigheter, vid längre innehav anses förvärvade vid en viss tidpunkt. Det gällande stickåret är 1952 och ersatte 1914. Utredningen Förenklade skatteregler (SOU 2014:68) föreslog i oktober 2014 bl.a. att stickåret skulle flyttas fram till 1996. Betydande förenklings-vinster uppkommer med ett sådant förslag, som dessutom kan dimensioneras så att skatteintäkterna behålls oförändrade. Det är av stor vikt att utredningens förslag om 1996 som nytt stickår införs så snart som möjligt.
Runtom i landet finns många hus som står öde. Detta är ett av många exempel på ett dåligt utnyttjande av befintligt bostadsbestånd. I många av dessa hus finns ett betydande renoveringsbehov. För att minska trösklarna för människor att ta sig an denna typ av hus och på så sätt bidra till att fler bostäder tas i bruk i Sveriges landsbygder föreslår vi en utredning om att slopa fastighetsavgiften de första fem åren för den som för permanentboende tar över en byggnad som inte används.
|
15. |
av Ciczie Weidby (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:2149 av Momodou Malcolm Jallow m.fl. (V) yrkande 8 och
avslår motionerna
2019/20:214 av Hampus Hagman (KD),
2019/20:608 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 19–23,
2019/20:1002 av Hanna Westerén (S),
2019/20:1610 av Helena Vilhelmsson och Alireza Akhondi (båda C),
2019/20:1731 av Emma Carlsson Löfdahl (-),
2019/20:1739 av Per Åsling och Daniel Bäckström (båda C),
2019/20:2432 av Jan Ericson (M),
2019/20:2856 av Jonas Eriksson (MP),
2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 31,
2019/20:3140 av Markus Wiechel och Mikael Strandman (båda SD) yrkandena 3 och 4,
2019/20:3173 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 2 och 3 samt
2019/20:3266 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkandena 16 och 19.
Ställningstagande
Enligt nuvarande regler kan småhusägare och bostadsrättsföreningar göra avsättningar till framtida underhåll utan skattekonsekvenser, medan avsätt-ningar för framtida underhåll i hyresfastigheter beskattas med 22 procent. Det försämrar möjligheterna till underhåll i hyresfastigheter och är ett av flera exempel på att hyresbostäder är skattemässigt missgynnade jämfört med ägda bostäder. Hyresgästföreningen har länge krävt rättvisa villkor mellan ägt och hyrt boende. De har därför föreslagit s.k. skattefria underhållsfonder för att säkerställa resurser för periodiskt underhåll och upprustning av hyres-bostäder. Vi delar Hyresgästföreningens uppfattning. Vi föreslår därför en utredning om hur skattefria underhållsfonder kan användas.
|
16. |
av Alireza Akhondi (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3255 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 8 och
avslår motionerna
2019/20:439 av Rickard Nordin (C),
2019/20:1541 av Annicka Engblom (M),
2019/20:2174 av Lotta Finstorp (M) och
2019/20:2789 av Roland Utbult (KD).
Ställningstagande
Människor vill bo och verka på en plats som är intressant och kreativ. Attraktionskraften för Sverige som nation är en viktig framtidsfråga. Kultur med både spets och bredd är betydelsefull som lokaliseringsfaktor. Vi anser att Sverige måste ligga i framkant för att klara internationell konkurrens. Detta är också gynnsamt för att attrahera företagsetableringar, rekrytering av arbetskraft liksom främjande av besöksnäringen.
Vi menar att en bredare finansiering av kulturen gör den friare. Sponsring av kultur kan vara svårare att få godkänd av Skatteverket än sponsring av idrott eftersom det t.ex. kan vara enklare att se vad en reklamskylt ger i motprestation i form av marknadsföring än t.ex. sponsring av en mindre teateruppsättning. Centerpartiet föreslår därför en översyn av reglerna kring sponsring för att bl.a. göra det enklare med sponsring av mindre kulturyttringar och föreningar.
|
17. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Ann-Christine From Utterstedt (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:614 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 6 och 7 samt
avslår motion
2019/20:2775 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 46 och 49.
Ställningstagande
Svensk sjöfart har fått större tillväxtmöjligheter genom förenklade skatteregler i samband med tonnageskatten som nu är införd. Sjöfarten är dock fortsatt hårt konkurrensutsatt och behöver mer likvärdiga villkor i förhållande till andra nationer. Sverigedemokraterna anser att det är olyckligt att finansieringen av tonnageskatten delvis tas från sjöfartsstödet eftersom detta motverkar syftet med tonnageskattesystemet. Syftet är att behålla fartyg under svensk flagg och försöka öka antalet fartyg i det svenska registret. Fler svenska fartyg ger utbildningsplatser och genererar fler landbaserade arbeten. Vi föreslår därför att fler fartyg ska få möjligheten att välja att omfattas av tonnagebeskattningen.
|
18. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:2775 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 46 och 49 samt
avslår motion
2019/20:614 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 6 och 7.
Ställningstagande
Svensk sjöfart är en mycket viktig näring för Sveriges utveckling och konkurrenskraft och har stor betydelse för det svenska transportsystemet. En stark handelsflotta behövs av flera skäl, inte minst för att möjliggöra goda förutsättningar för import och export, men också utifrån miljösynpunkt och sjösäkerhet. Genom en stor svenskflaggad handelsflotta kan Sverige påverka utformningen av de internationella reglerna för sjöfarten. Detta är även viktigt för den nationella säkerheten. I händelse av ofred är det av yttersta vikt att den svenska handelsflottan är stor men också diversifierad, så att den kan bidra till totalförsvaret.
Enligt Transportstyrelsen transporteras ungefär 90 procent av Sveriges utrikeshandel, mätt i volym, via sjövägen, vilket innebär ca 180 miljoner ton transporterat gods. Utöver det transporteras ungefär 30 miljoner passagerare per år med färja till och från Sveriges grannländer. Den svenska sjöfartssektorn och alla dess omgivningsföretag sysselsätter ungefär 100 000 personer. Kristdemokraterna vill öka den svenska sjöfartens konkurrenskraft eftersom de svenska vattenvägarna är underutnyttjade, samtidigt som framförallt järnvägen pressas av ett allt hårdare kapacitetstryck och inte räcker till. Transporter på inre vattenvägar utgör dessutom en miljövinst.
Den svenska sjöfarten agerar på en global marknad där internationella regler sätter spelreglerna för de svenska rederierna. Den snabba tekniska utvecklingen och ökad globalisering av ekonomi och handel har en betydande påverkan på sjöfarten som näring.
Kristdemokraterna menar att det är dags att börja utveckla tonnageskattesystemet och utreda de begränsningar som finns i systemet. Fartyg som ska ingå i systemet måste idag göra det i tio års tid, och fartyget får under denna period endast trafikera svenska vatten maximalt 25 procent av tiden. För framförallt mindre redare innebär detta en osäkerhetsfaktor då det är svårt att förutse hur marknaden kommer att utvecklas på så lång sikt. Genom att lätta på dessa begränsningar kan fler omfattas och därmed förbättras förutsättningarna för svensk sjöfart. För att stärka förutsättningarna för den svenska sjöfarten förslår vi därför att tonnageskatten ska utvecklas.
Investeringar i fartyg kräver stora kapitalinvesteringar. Detta innebär att det ofta krävs lån, vilket kräver en säkerhet för långivaren. Säkerheten garanteras genom ett pantbrev och vid utfärdandet av detta tas en särskild stämpelskatt ut med 0,4 procent av beloppet på pantbrevet. Eftersom stämpelskatten kan uppgå till betydande summor vid investeringar på många hundra miljoner kronor utgör den ett hinder för att den svenska sjöfartsnäringen ska växa. Den hämmar dessutom investeringarna i klimatsmart teknik, som ofta är dyrare, men inte betalar sig i samma utsträckning. Vi förslår därför en utredning om möjligheten att ta bort stämpelskatten på fartygsinteckningar.
|
19. |
av Alireza Akhondi (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3255 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 6.
Ställningstagande
Människor vill bo och verka på en plats som är intressant och kreativ. Attraktionskraften för Sverige som nation är en viktig framtidsfråga. Kultur med både spets och bredd är betydelsefull som lokaliseringsfaktor. Vi menar att Sverige måste ligga i framkant för att klara internationell konkurrens. Detta är gynnsamt för att attrahera företagsetableringar, rekrytering av arbetskraft liksom främjande av besöksnäringen. Vi föreslår en utredning om möjligheten att införa avdragsrätt för förstahandsinköp av konst för företag eftersom det kan vara ett sätt att skapa en större marknad för ny konst utan statlig styrning.
Mattias Karlsson i Luleå (M), Lotta Finstorp (M), Arin Karapet (M) och Maria Stockhaus (M) anför:
Utlåningen till hushåll har ökat kraftigt under lång tid. Riksbanken liksom Internationella valutafonden (IMF), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och EU-kommissionen lyfter alla fram hushållens skuldsättning som ett av de stora hoten mot svensk ekonomi. För att säkra ekonomins utveckling på ett balanserat sätt, är det viktigt att fortsätta att följa utvecklingen av hushållens skuldsättning och ha beredskap att vidta ytterligare åtgärder om skuldsättningen skulle fortsätta att öka på ett sätt som ökar risken för obalanser. Ett bolånetak infördes i oktober 2010, och på senare tid har även amorteringskrav införts.
Åtgärder som bolånetak och amorteringskrav på bolån innebär dock att det blivit svårare för framförallt unga att komma in på bostadsmarknaden. En annan effekt av åtgärderna är att byggandet har minskat, framförallt i Stockholm. En tredje effekt är att hushållens lån utan säkerhet, s.k. blancolån, har ökat när vissa hushåll inte kunnat spara ihop till en kontantinsats på 15 procent. Blancolånen är nu den typen av lån som växer snabbast i Sverige. Enligt Finansinspektionen utgör konsumtionslånen (där blancolånen ingår) endast en mindre stabilitetsrisk eftersom de utgör en mindre del av stocken. Finansinspektionens stresstest visar dock att många låntagare kan hamna i en svår ekonomisk situation vid stigande räntor eller inkomstbortfall, vilket är samma argument som används för att införa makrotillsynsåtgärder såsom amorteringskrav. Därför finns det anledning att av stabilitetsskäl motverka tillväxten av blancolån. Det är dessutom en märklig ordning att staten via ränteavdragen tar nästan en tredjedel av notan för sms-lån, kreditkortsskulder etc. Moderaterna vill därför ta bort ränteavdragen för blancolån, inom ramen för ett sammantaget förslag som även inrymmer skattesänkningar. Det är bättre att kräva att bankerna lämnar kontrolluppgift för lån med respektive utan säkerhet och endast lån med säkerhet tas upp till beräkning av underskott av kapital (dvs. endast lån med säkerhet ger ränteavdrag). Då drabbas inte bilar, båtar etc. och inte heller bolånen.
Att ta bort ränteavdragen för blancolån skulle också göra det ännu dyrare för unga att köpa sin första bostad och kunna komma in på bostadsmarknaden givet dagens regleringar. Därför behöver ett borttagande av ränteavdragen för blancolån kombineras med ett höjt bolånetak. Moderaterna vill höja bolånetaket från 85 till 90 procent.
Mot bakgrund av att ett borttagande av ränteavdragen för blancolån bör vara en del av ett sammantaget förslag som även inrymmer skattesänkningar, samt bör ske i samklang med att bolånetaket höjs till 90 procent kommer vi inte att rösta bifall till yrkande 13 i motion 2019/20:2831.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda att inköpspriset för permanentbostad vid försäljning bör justeras för inflation vid beräkning av realisationsvinst och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjlighet till lägre reavinstskatt vid försäljning av privatbostad och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av flyttskatterna vid försäljning av privatbostad och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändra definitionen av privatuthyrning så att tillsvidareuthyrning av attefallshus på egen tomt möjliggörs inom detta regelverk och tillkännager detta för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att justera fastighetsskatten för vindkraft till den normala industrifastighetsskatten och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten för juridiska personer att använda investeraravdraget och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka nivån på investeraravdraget och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beräkningen av avgiftsunderlaget för investeringssparkonton ska återställas till den ursprungliga nivån vid införandet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över skattelagstiftningen för att göra sponsringen mer jämställd och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas om inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftsställe är ändamålsenligt utformade för att inkludera utländska företag som i stor omfattning verkar i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
30.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skogskontot behöver bevaras och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ytterligare sänkt fastighetsavgift för utsatta grupper och tillkännager detta för regeringen.
20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klassificera studentbostäder som elevhem och tillkännager detta för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattefria underhållsfonder och tillkännager detta för regeringen.
22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skatt vid andrahandsuthyrning och tillkännager detta för regeringen.
23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om obebyggd tomtmark och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler fartyg bör ges möjlighet att omfattas av tonnageskatt och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stämpelskatt och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör lägga fram förslag angående idrottsrörelsens förbättrade skatteregler och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att se över hur rättvisa villkor mellan upplåtelseformerna kan uppnås och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda möjligheten att minska eller ta bort kapitalvinstbeskattningen vid bostadsflytt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att successivt ta bort ränteavdragen på bostäder och i stället minska andra skatter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att tillsätta en utredning som ser över möjligheterna att ta bort eller minska kapitalvinstbeskattningen vid bostadsflytt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att fasa ut ränteavdragen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utreda sponsring av kultur genom skatteavdrag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett borttagande av vinstskatt vid småhusförsäljning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över bestämmelsen om fastighetsskatt för skolverksamheter och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att behålla skogskonto och skogsskadekonto i sin nuvarande form och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning bör tillsättas om att fastighetsavgiften ska tillfalla den kommun där fastigheten är belägen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga införandet av ett nytt stickår och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ersättning för naturvårdsavtal ska få sättas av till skogskonto och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ha konkurrenskraftigare ägarskatter och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökad rörlighet på bostadsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om beskattning av kapitalinkomster och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om hur skattefria underhållsfonder kan användas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att se över lagstiftningen så att det är lika lönsamt att investera i kompetensutveckling som i maskiner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att justera gällande lagstiftning för att åstadkomma en likvärdig behandling vid kapitalvinstbeskattning av bostäder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av den del i skattelagstiftningen som avser sponsring med syfte att ta fram ett könsneutralt system för sponsring av idrotten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över en sänkning av skatten för lagfart och pantbrev och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över inrättande av ett ”renkonto” innehållande samma skattemässiga upplägg som ”skogskonto” och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett klimatavdrag för vissa industribolag som investerar i teknik som radikalt minskar eller eliminerar utsläpp, inklusive lagrar koldioxid genom CCS, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att se över den skatterättsliga bedömningen av handel med virtuella varor och tillkännager detta för regeringen.
36.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modifiera skattereglerna så att successiva köp och försäljningar av jordbruksfastigheter underlättas och tillkännager detta för regeringen.
63.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skogskonto och skogsskadekonto ska finnas kvar och tillkännager detta för regeringen.
64.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att överlåta skogskonto och skogsskadekonto genom arv eller gåva och tillkännager detta för regeringen.
65.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att stormskogslikvid ska kunna avsättas till ersättningsfond och tillkännager detta för regeringen.
66.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska vara möjligt att avsätta ersättningen som ges för naturvårdsavtal, naturreservat och dylikt till en periodiseringsfond, i likhet med dagens skogskonton, och tillkännager detta för regeringen.
46.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla tonnageskatten och tillkännager detta för regeringen.
49.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett borttagande av stämpelskatten på fartygsinteckningar och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att fler delar av den ideella rörelsen får del av förmånligare skatteregler likt idrottsrörelsen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skattereglerna bör bli mer främjande för investeringar och bidrag till kultur från näringslivets sida och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett utbildningsavdrag för egna utbildningskostnader och skattelättnader för företag som köper utbildning till sina anställda, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort ränteavdragen för blancolån och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rimlig tid för att återuppföra bostadshus efter brand innan Skatteverket tar ställning till eventuell ändrad fastighetsstatus och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa en skattelättnad för företag som köper utbildning till sina anställda, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett slopande av fastighetsavgiften de första fem åren för den som för permanentboende tar över en byggnad som inte används, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur större drivkrafter för företag att satsa på personalens kompetensutveckling kan skapas och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klassa studentbostäder som elevhem och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om beskattning av studentkorridorer och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattefrihet vid delvis uthyrning och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattefria underhållsfonder och tillkännager detta för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa skattelättnader för företag som köper utbildning till sina anställda, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheten för skogsägare att skjuta upp skatten bör kvarstå och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skjuta på betalningen av räntan på uppskovet och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja räntan på uppskovet motsvarande statens kreditkostnader och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nedtrappning av ränteavdragen och tillkännager detta för regeringen.
69.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort taket för uppskov på reavinstskatten och att betalningen av räntan på uppskovet ska kunna skjutas på framtiden vid köp av ny bostad, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att skogskontot behålls i sin nuvarande form och om att genomföra en översyn av skogsavdraget och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att kunna sätta in ersättning för naturvårdsavtal på skogskontot och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa avdragsrätt för förstahandsinköp av konst för företag och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av reglerna kring sponsring med bl.a. syfte att göra det enklare för mindre kulturyttringar och föreningar och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om FoU-avdraget och digital utveckling och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett slopande av fastighetsavgiften de första fem åren för den som för permanentboende tar över en byggnad som inte används, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda mer förmånliga skatteregler för andrahandsuthyrning och uthyrning av delar av den egna bostaden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över globala digitala reklam- och medieleverantörers beskattning i Sverige för att stärka konkurrensneutraliteten i mediebranschen och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda naturvårdsavdrag och skattelättnader för naturvård och tillkännager detta för regeringen.