|
|
Inkomstskatt
Sammanfattning
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkanden som anknyter till inkomstbeskattningen av fysiska personer. Motionerna gäller bl.a. skatteskala och grundavdrag, skattereform, expertskatt, hushållsskatteavdrag (HUS-avdrag), personalvårdsförmåner, hälsofrämjande åtgärder, reseavdrag och avdrag för bosparande, bil- och cykelförmån, avgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassor, personaloptioner, gåvor till ideell verksamhet samt styrelsearvoden.
I betänkandet finns 35 reservationer (M, SD, C, V, KD, L).
Behandlade förslag
Cirka 160 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019/20.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Reseavdrag, avdrag för bosparande m.m.
Avgift till fackföreningar, arbetslöshetskassor m.m.
1.Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (M)
2.Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (SD)
3.Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (C)
4.Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (V)
5.Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (KD)
15.Personalvårdsförmåner m.m., punkt 5 (M)
16.Personalvårdsförmåner m.m., punkt 5 (SD)
17.Personalvårdsförmåner m.m., punkt 5 (C)
18.Personalvårdsförmåner m.m., punkt 5 (KD)
19.Personalvårdsförmåner m.m., punkt 5 (L)
20.Hälsofrämjande åtgärder, punkt 6 (C)
21.Reseavdrag, avdrag för bosparande m.m., punkt 7 (M)
22.Reseavdrag, avdrag för bosparande m.m., punkt 7 (SD)
23.Reseavdrag, avdrag för bosparande m.m., punkt 7 (C)
24.Reseavdrag, avdrag för bosparande m.m., punkt 7 (KD)
25.Bil- och cykelförmån, punkt 8 (M)
26.Bil- och cykelförmån, punkt 8 (C)
27.Bil- och cykelförmån, punkt 8 (KD)
28.Avgift till fackföreningar, arbetslöshetskassor m.m., punkt 9 (C)
29.Avgift till fackföreningar, arbetslöshetskassor m.m., punkt 9 (KD)
30.Personaloptioner, punkt 10 (M)
31.Personaloptioner, punkt 10 (SD)
32.Gåvor till ideell verksamhet, punkt 11 (C)
33.Gåvor till ideell verksamhet, punkt 11 (KD)
34.Styrelsearvoden, punkt 12 (C)
35.Styrelsearvoden, punkt 12 (L)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Skatteskala, grundavdrag m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:118 av Jonas Andersson i Skellefteå (SD),
2019/20:539 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 6,
2019/20:629 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 1,
2019/20:1148 av Lars Beckman (M),
2019/20:1163 av John Weinerhall (M),
2019/20:2185 av Lars-Arne Staxäng (M),
2019/20:2325 av Jamal El-Haj m.fl. (S) yrkande 2,
2019/20:2589 av Ann-Britt Åsebol m.fl. (M) yrkande 2,
2019/20:2680 av Ann-Sofie Alm (M),
2019/20:2719 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:2774 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 19,
2019/20:2833 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 14,
2019/20:2990 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 2 och 5,
2019/20:3105 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 29,
2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 20,
2019/20:3190 av Mats Green m.fl. (M) yrkandena 1 och 22,
2019/20:3202 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkandena 2–6,
2019/20:3250 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 17,
2019/20:3285 av Jamal El-Haj m.fl. (S),
2019/20:3310 av Karolina Skog och Amanda Palmstierna (båda MP) yrkande 2 och
2019/20:3335 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 18.
Reservation 1 (M)
Reservation 2 (SD)
Reservation 3 (C)
Reservation 4 (V)
Reservation 5 (KD)
|
2. |
Skattereform |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:386 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 9,
2019/20:642 av Adnan Dibrani och Mattias Jonsson (båda S),
2019/20:739 av Teres Lindberg (S),
2019/20:836 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,
2019/20:1031 av Sten Bergheden (M),
2019/20:1166 av John Weinerhall (M),
2019/20:1418 av Olle Thorell m.fl. (S),
2019/20:2144 av Niklas Karlsson m.fl. (S),
2019/20:2258 av Sten Bergheden och Cecilie Tenfjord Toftby (båda M) yrkande 2,
2019/20:2325 av Jamal El-Haj m.fl. (S) yrkande 1,
2019/20:2347 av Eva Lindh m.fl. (S) yrkande 2,
2019/20:2355 av Lars Jilmstad (M),
2019/20:2520 av Katarina Brännström (M),
2019/20:2677 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1,
2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 1,
2019/20:3070 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 12,
2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 21 och 22,
2019/20:3107 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 44,
2019/20:3115 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2,
2019/20:3247 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 16 och
2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkandena 15 och 41.
Reservation 6 (M)
Reservation 7 (SD)
Reservation 8 (C)
Reservation 9 (L)
|
3. |
Expertskatt |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:828 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 7,
2019/20:831 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:2256 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 9 och
2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 3.
Reservation 10 (M)
|
4. |
HUS-avdrag |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:298 av Ingemar Kihlström (KD),
2019/20:426 av Annika Qarlsson (C),
2019/20:432 av Sofia Nilsson (C),
2019/20:488 av Martina Johansson och Annika Qarlsson (båda C) yrkande 4,
2019/20:500 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C),
2019/20:516 av Mikael Larsson och Anders Åkesson (båda C) yrkande 2,
2019/20:608 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkande 13,
2019/20:832 av Sten Bergheden (M),
2019/20:1150 av Lars Beckman (M),
2019/20:1414 av Pia Nilsson m.fl. (S),
2019/20:1488 av Lotta Olsson (M),
2019/20:1573 av Jan R Andersson (M),
2019/20:1660 av Marta Obminska (M),
2019/20:1765 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C) yrkande 1,
2019/20:1936 av David Josefsson (M),
2019/20:2347 av Eva Lindh m.fl. (S) yrkande 1,
2019/20:2598 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2019/20:2998 av Edward Riedl (M),
2019/20:3105 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 34,
2019/20:3115 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 7,
2019/20:3173 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1,
2019/20:3189 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 4,
2019/20:3190 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 10,
2019/20:3310 av Karolina Skog och Amanda Palmstierna (båda MP) yrkande 3 och
2019/20:3335 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 9.
Reservation 11 (M)
Reservation 12 (SD)
Reservation 13 (C)
Reservation 14 (KD)
|
5. |
Personalvårdsförmåner m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:92 av Clara Aranda (SD),
2019/20:197 av Rickard Nordin (C) yrkande 3,
2019/20:480 av Anders Åkesson och Per Schöldberg (båda C),
2019/20:820 av Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD) yrkande 22,
2019/20:1811 av Sten Bergheden (M),
2019/20:2257 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 8,
2019/20:2484 av Mattias Karlsson i Luleå (M),
2019/20:2486 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 6 och 7,
2019/20:2581 av Ann-Britt Åsebol och Elisabeth Björnsdotter Rahm (båda M),
2019/20:2737 av Beatrice Ask m.fl. (M) yrkande 11,
2019/20:2753 av Lina Nordquist (L),
2019/20:2790 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 7,
2019/20:2933 av Edward Riedl (M),
2019/20:2965 av Edward Riedl (M) och
2019/20:3173 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 6 och 7.
Reservation 15 (M)
Reservation 16 (SD)
Reservation 17 (C)
Reservation 18 (KD)
Reservation 19 (L)
|
6. |
Hälsofrämjande åtgärder |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:244 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) yrkandena 1 och 2,
2019/20:900 av Lars Beckman (M),
2019/20:1161 av John Weinerhall (M) och
2019/20:3173 av Markus Wiechel (SD) yrkande 8.
Reservation 20 (C)
|
7. |
Reseavdrag, avdrag för bosparande m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:20 av Dennis Dioukarev (SD),
2019/20:184 av Ola Johansson och Peter Helander (båda C) yrkande 13,
2019/20:386 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 2,
2019/20:402 av Solveig Zander (C) yrkande 1,
2019/20:629 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 4,
2019/20:693 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 7,
2019/20:837 av Sten Bergheden (M),
2019/20:1034 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2019/20:1384 av Leif Nysmed m.fl. (S),
2019/20:1579 av Jan R Andersson (M),
2019/20:1762 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C),
2019/20:2659 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 15,
2019/20:2775 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 35, 44 och 45,
2019/20:2912 av Edward Riedl (M),
2019/20:2913 av Edward Riedl (M),
2019/20:2914 av Edward Riedl (M),
2019/20:2932 av Edward Riedl (M),
2019/20:3085 av Sten Bergheden (M) yrkande 3,
2019/20:3093 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 1,
2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 23 och 24,
2019/20:3173 av Markus Wiechel (SD) yrkande 4,
2019/20:3190 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 17,
2019/20:3243 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 16 och
2019/20:3266 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 24.
Reservation 21 (M)
Reservation 22 (SD)
Reservation 23 (C)
Reservation 24 (KD)
|
8. |
Bil- och cykelförmån |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:1572 av Jan R Andersson och Lotta Finstorp (båda M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:1576 av Jan R Andersson (M),
2019/20:1793 av Per Åsling (C),
2019/20:1935 av Lars Beckman (M),
2019/20:2532 av Kristina Yngwe (C),
2019/20:2659 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 19,
2019/20:2671 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 3,
2019/20:2775 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 68 och
2019/20:3264 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 17 och 19.
Reservation 25 (M)
Reservation 26 (C)
Reservation 27 (KD)
|
9. |
Avgift till fackföreningar, arbetslöshetskassor m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:847 av Jamal El-Haj (S),
2019/20:2142 av Teres Lindberg m.fl. (S) yrkandena 1 och 2,
2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 19 och
2019/20:3202 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 23.
Reservation 28 (C)
Reservation 29 (KD)
|
10. |
Personaloptioner |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:393 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 3,
2019/20:2675 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 1 och
2019/20:2677 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 6.
Reservation 30 (M)
Reservation 31 (SD)
|
11. |
Gåvor till ideell verksamhet |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:186 av Helena Vilhelmsson (C),
2019/20:2790 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 4,
2019/20:2988 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 21 och 22,
2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 10 och
2019/20:3255 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 12.
Reservation 32 (C)
Reservation 33 (KD)
|
12. |
Styrelsearvoden |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:429 av Sofia Nilsson (C),
2019/20:2078 av Arman Teimouri (L),
2019/20:2508 av Hans Rothenberg (M),
2019/20:2534 av Kristina Yngwe (C) och
2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkande 47.
Reservation 34 (C)
Reservation 35 (L)
Stockholm den 23 april 2020
På skatteutskottets vägnar
Jörgen Hellman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Niklas Wykman (M), David Lång (SD), Anna Vikström (S), Sultan Kayhan (S), Betty Malmberg (M), Josefin Malmqvist (M), Lotta Olsson (M), Arman Teimouri (L), Lars Thomsson (C), Alexandra Völker (S), Ingela Nylund Watz (S), Lorena Delgado Varas (V), Mattias Bäckström Johansson (SD), Tobias Andersson (SD), Karolina Skog (MP) och Camilla Brodin (KD).
Riksdagen behandlade förslag om inkomstbeskattning under hösten 2019 vid beredningen av statsbudgeten för 2020 (prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU1, yttr. 2019/20:SkU1y, rskr. 2019/20:59).
I detta betänkande behandlar skatteutskottet kvarvarande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2019 om beskattning av fysiska personer. Motionerna innehåller förslag som bl.a. rör skatteskala och grundavdrag, skattereform, expertskatt, hushållsskatteavdrag (HUS-avdrag), personalvårds-förmåner, hälsofrämjande åtgärder, reseavdrag och avdrag för bosparande, bil- och cykelförmån, avgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassor, personaloptioner, gåvor till ideell verksamhet samt styrelsearvoden.
Motionsyrkandena återges i förteckningen över behandlade förslag, se bilagan.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om förändringar av skatteskalan och om grundavdrag.
Jämför reservation 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (V) och 5 (KD).
Motionerna
I motion 2019/20:2325 av Jamal El-Haj m.fl. (S) yrkande 2 anförs att en särskild tidsplan bör övervägas för att ta bort skatteklyftan även för personer med sjuk- och aktivitetsersättning relativt löntagare. I motion 2019/20:3285 av Jamal El-Haj m.fl. (S) anförs att det i framtiden bör övervägas ytterligare insatser för att minska skatteklyftan mellan lön och andra typer av inkomster, med målet rättvisa skatter.
I partimotion 2019/20:2833 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 14 föreslås sänkt inkomstskatt med tonvikt på låga inkomster. I kommittémotion 2019/20:3190 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 1 anförs att drivkrafterna att arbeta bör ökas genom sänkt skatt på arbete för alla som jobbar och särskilt för dem som har låga inkomster. I motion 2019/20:1148 av Lars Beckman (M) anförs att regeringen bör överväga att ändra skattesystemet så att den högsta marginalskatten sänks och antalet som betalar den minskar. I motion 2019/20:1163 av John Weinerhall (M) föreslås att det utreds hur skatten för pensionärer kan sänkas kraftigt genom exempelvis ett höjt och enhetligt grundavdrag. I motion 2019/20:2185 av Lars-Arne Staxäng (M) föreslås en översyn av existerande gränshinder kopplade till det nordiska skatteavtalet och dubbelbeskattningen av gränsgångare.
I motion 2019/20:2589 av Ann-Britt Åsebol m.fl. (M) yrkande 2 föreslås en översyn av möjligheten att behålla den gällande nivån på den särskilda löneskatten för personer som är 65 år eller äldre. I motion 2019/20:2680 av Ann-Sofie Alm (M) föreslås att möjligheten att höja grundavdraget ses över. I motion 2019/20:2719 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2 föreslås att effekterna av en sänkning av marginalskatten ses över liksom den nedre brytpunkten.
I kommittémotion 2019/20:629 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 1 anförs att straffskatten för pensionärer bör avskaffas. I motion 2019/20:118 av Jonas Andersson i Skellefteå (SD) anförs att man bör utreda ett förstärkt grundavdrag för personer som vid uppnådd pensionsålder fortsätter att arbeta.
I partimotion 2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 20 anförs att regeringen bör se över möjligheten att genomföra ytterligare höjningar av grundavdraget inom stödområde A och B. I kommittémotion 2019/20:3250 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 17 anförs att en översyn bör göras av hur beskattningen av pensionen kan bli mer rättvis.
I kommittémotion 2019/20:539 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 6 anförs att regeringen skyndsamt bör gå vidare med förslaget att den s.k. 183-dagarsregeln inte ska kunna tillämpas när det är fråga om uthyrning av arbetskraft.
I partimotion 2019/20:3105 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 29 föreslås att en skattereduktion införs för föräldrar till barn mellan 0 och 18 år. I kommittémotion 2019/20:2774 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 19 föreslås att jägare ska kunna sälja viltkött skattefritt för ett belopp på upp till 45 000 kronor per år. I kommittémotion 2019/20:2990 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 2 och 5 föreslås att skillnaden i beskattning av pension och arbete slopas och åtgärder vidtas för att tidigarelägga etableringsåldern på arbetsmarknaden bl.a. jobbskatteavdrag för personer som är yngre än 23 år och ett dubbelt jobbskatteavdrag för personer som tar ut en akademisk examen innan de fyller 25 år. I kommittémotion 2019/20:3202 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkandena 2–6 föreslås ett jobbskatteavdrag för unga upp till 23 år, ett jobbskatteavdrag för nyanlända under deras fem första år efter uppehållstillståndet, dubbelt jobbskatteavdrag i två år för personer som har tagit en akademisk examen före utgången av det år de fyller 25, dubbelt jobbskatteavdrag i max 24 månader för den som går från långtidsarbetslöshet till arbete och ett extra förhöjt jobbskatteavdrag för personer som är 69 år eller äldre. I kommittémotion 2019/20:3335 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 18 anförs att det bör utredas hur skattereglerna kan förenklas och jämställas mellan olika hobbyslag.
I motion 2019/20:3310 av Karolina Skog och Amanda Palmstierna (båda MP) yrkande 2 föreslås att det ska vara skattefritt för privatpersoner att hyra ut lösöre som bilar, kläder, verktyg eller möbler för upp till 40 000 kronor per år.
Utskottets ställningstagande
Skattepolitikens främsta syfte är att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Skatterna ska tas ut på ett sätt som är förenligt med de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik. Skattepolitiken ska vid sidan om att säkra goda och stabila skatteintäkter även skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt, hög sysselsättning och ett rättvist fördelat välstånd samt bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle. Skattepolitiken bör därutöver utformas enligt ett antal vägledande principer. Dessa kan sammanfattas på följande sätt:
• Ett legitimt och rättvist skattesystem: Medborgarna och företagen ska ha ett högt förtroende för skattesystemet. Skatter ska tas ut på ett rättssäkert sätt.
• Generella och tydliga regler: Skattereglerna ska vara generella och tydliga, utan komplicerade gränsdragningar, med breda skattebaser och skattesatser som är väl avvägda gentemot målen för den ekonomiska politiken. Detta bidrar till ett legitimt och rättvist skattesystem.
• Beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället: Beskattning ska i möjligaste mån ske i nära anslutning till inkomsttillfället: En minskad förekomst av skattekrediter säkerställer svenska skatteintäkter.
• Hållbara regler i förhållande till EU: Regelverket ska vara förenligt med EU-rätten, i förhållande både till specifika rättsakter och till bestämmelser i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om fri rörlighet samt reglerna om statligt stöd.
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2020 att den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt, den s.k. värnskatten, skulle avskaffas. Riksdagen sa ja till finansutskottets förslag till statens budget för 2020 (bet. 2019/20:FiU1, rskr. 2019/20:59). Den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt avskaffades den 1 januari 2020.
För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara förvärvsinkomster för beskattningsåret 2020, 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns. Skiktgränsen för beskattningsåret 2020 är 509 300 kronor.
I budgetpropositionen för 2020 föreslog regeringen att det förhöjda grund-avdraget för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år skulle förstärkas. Ändringarna trädde i kraft den 1¬ januari 2020 och innebär att grundavdragsbeloppet har höjts för alla med en fastställd förvärvsinkomst mellan ca 210 000 och 1 400 000 kronor per år. Syftet är att successivt ta bort skillnaden i beskattning mellan pension och löneinkomst.
Utskottet konstaterar att den särskilda löneskatten för äldre slopades den 1 juli 2019 (prop. 2018/19:82, bet. 2018/19:SkU18, rskr. 2018/19:230).
Vidare noterar utskottet att det ingår i den sakpolitiska överenskommelsen som träffats mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet att miljöskatternas andel av skatteinkomsterna ska öka. En kraft-full grön skatteväxling ska genomföras med höjda miljöskatter som växlas mot sänkt skatt på jobb och företagande.
I budgetpropositionen för 2020 gör regeringen motsvarande uttalande och uppger att det mot bakgrund av att miljöskatternas andel av statens skatte-inkomster ökar är angeläget att låta pengarna från höjda miljöskatter gå tillbaka i form av sänkt skatt. Av beräkningstekniska skäl är den planerade skattesänkningen budgeterad som sänkt skatt på förvärvsinkomster. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med den närmare utformningen under 2020. Förslaget bör enligt regeringen träda i kraft den 1 januari 2021.
Regeringen har remitterat promemorian Skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden (regional skattereduktion). Förslaget bygger på den ovannämnda sakpolitiska överenskommelsen mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna och aviserades i budgetpropositionen för 2020. I promemorian föreslås att en regional skattereduktion ska införas. Förslaget innebär att fysiska personer som den 1 november året före beskattningsåret är folkbokförda i vissa uppräknade kommuner, främst i Norrland och nordvästra Svealand, har rätt till en skattereduktion om 1 675 kronor per år att räkna av mot kommunal inkomstskatt. Fysiska personer som har företag vars resultat de själva beskattas för, t.ex. enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag, har också rätt till skattereduktion under förutsättning att reduktionen uppfyller villkoren för att utgöra ett stöd av mindre betydelse enligt EU:s regelverk om sådant stöd. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 december 2020, men tillämpas fr.o.m. det beskattningsår som infaller efter den 31 december 2019.
Mot denna bakgrund anser utskottet inte att det behöver rikta något tillkännagivande till regeringen om en översyn av vare sig jobbskatteavdraget, brytpunkten för statlig inkomstskatt eller skattereglerna för pensionärer.
Utskottet har tidigare, i betänkande 2018/19:SkU10, avstyrkt motions-förslag om behovet av att ändra reglerna för hobbyverksamhet. Utskottet är fortfarande inte berett att överväga någon ändring av reglerna.
Av hänsyn till enhetligheten i regelsystemet för beskattning av inkomst av tjänst finner utskottet inte skäl att se över förutsättningarna för att jägare ska kunna sälja viltkött skattefritt för ett belopp på upp till 45 000 kronor per år och inte heller att det ska vara skattefritt för privatpersoner att hyra ut lösöre som bilar, kläder, verktyg eller möbler för upp till 40 000 kronor per år.
Regeringen beslutade den 17 maj 2018 om lagrådsremissen Beskattning och betalning av skatt vid tillfälligt arbete i Sverige. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att begränsat skattskyldiga arbetstagare som arbetar tillfälligt i Sverige i vissa fall ska beskattas här även om de formellt inte är anställda av ett företag i Sverige. Enligt nu gällande regelverk kan en begränsat skattskyldig arbetstagare undantas från beskattning i Sverige så länge han eller hon är inhyrd från en utländsk arbetsgivare och vistelsen inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod. Innebörden av förslaget i lagrådsremissen är att denna s.k. 183-dagarsregel inte ska kunna tillämpas när det är fråga om uthyrning av arbetskraft. Sådan uthyrning är det fråga om när arbetet utförs för en uppdragsgivare i Sverige och under dennes kontroll och ledning. Det avgörande för om arbetstagaren ska beskattas i Sverige blir därmed vem arbetet utförs för och inte vem som betalar lönen. Förslaget innebär att Sverige kommer att börja tillämpa synsättet ekonomisk arbetsgivare. Regeringen lämnade i en promemoria i augusti 2018 kompletterande förslag till den bestämmelse om uthyrning av arbetskraft som beskrivs ovan. Skälet till kompletteringen är att det under beredningen framkom att den föreslagna uthyrningsregeln skulle kunna träffa vissa koncerninterna situationer på ett sätt som inte var avsett. För att förtydliga att sådana situationer inte ska omfattas av den nya regeln föreslås att arbete i Sverige i vissa fall inte ska ses som uthyrning av arbetskraft även om övriga förutsättningar för att betraktas som sådan är uppfyllda. Det gäller om arbetet i Sverige utförs under högst fem dagar i följd, dock sammanlagt högst 30 dagar under ett kalenderår, och om uppdragsgivare och arbetsgivare ingår i en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Av regeringens propositions-förteckning framgår att regeringen under våren 2020 avser att lämna propositionen Ekonomiskt arbetsgivarbegrepp förändrade skatteregler vid tillfälligt arbete i Sverige. Mot denna bakgrund anser utskottet inte att det behöver rikta något tillkännagivande till regeringen om att regeringen skyndsamt bör gå vidare med förslaget att den s.k. 183-dagarsregeln inte ska kunna tillämpas när det är fråga om uthyrning av arbetskraft.
Utskottet avstyrker mot denna bakgrund samtliga motioner i denna del.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om en översyn av skattesystemet och om en skattereform.
Jämför reservation 6 (M), 7 (SD), 8 (C) och 9 (L).
Motionerna
Flera motionärer föreslår en bred översyn av skattesystemet. I motion 2019/20:642 av Adnan Dibrani och Mattias Jonsson (båda S) anförs att det bör göras en genomlysning av det svenska skattesystemet med dess olika skattebaser. Enligt motion 2019/20:739 av Teres Lindberg (S) bör behovet av en bred och hållbar skatteöversyn ses över. I motion 2019/20:1418 av Olle Thorell m.fl. (S) anförs att man bör se över möjligheterna att genomföra en skattereform vars syfte är att utjämna dagens växande ekonomiska klyftor. I motion 2019/20:2144 av Niklas Karlsson m.fl. (S) och i motion 2019/20:2325 av Jamal El-Haj m.fl. (S) yrkande 1 anförs att skatterna bör göras mer progressiva, att kapitalskatterna bör höjas i förhållande till inkomstskatterna och att det totala skatteuttaget bör utökas. I motion 2019/20:2347 av Eva Lindh m.fl. (S) yrkande 2 anförs att regeringen inom EU bör verka för att nationella avdrag och skatteavdrag ska kunna tillämpas enbart inom det egna landet.
I partimotion 2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 1 föreslås en fullt finansierad skattereform med lägre samlat skattetryck. I kommittémotion 2019/20:2677 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1 anförs att skattesystemet bör reformeras för att stärka Sveriges tillväxtförutsättningar. I motion 2019/20:836 av Sten Bergheden (M) yrkande 1 anförs att Sveriges skattesystem bör bli mer transparent och effektivt. I motion 2019/20:1031 av Sten Bergheden (M) anförs att en utredning bör tillsättas om hur skattesystemet på ett modernt och långsiktigt sätt kan uppmuntra till privat pensionssparande bland breda grupper av löntagare. I motion 2019/20:1166 av John Weinerhall (M) anförs att regeringen bör utreda en skattereform med platt inkomstskatt som utgångspunkt. I motion 2019/20:2258 av Sten Bergheden och Cecilie Tenfjord Toftby (båda M) yrkande 2 anförs att lönsamheten bör stärkas och en översyn bör göras av regler och skattelagar i syfte att göra svensk biodling helt skattebefriad. I motion 2019/20:2355 av Lars Jilmstad (M) anförs att det bör inrättas ett förmånligt och över tid stabilt system för personligt pensionssparande. I motion 2019/20:2520 av Katarina Brännström (M) anförs att man bör se över möjligheten att införa skatteavdrag för eget pensionssparande, särskilt för dem som har låga pensioner. I motion 2019/20:3115 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2 anförs att regeringen bör överväga att reformera skattesystemet med fokus på drivkrafter för arbete och ökad konkurrenskraft.
I kommittémotion 2019/20:386 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 9 anförs att svenska skatter bör reformeras för en förbättrad internationell konkurrenskraft.
I partimotion 2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 21 och 22 anförs att regeringen bör se över möjligheten till en skatteväxling inom transportsektorn som gör det möjligt för människor att leva och verka i hela landet samt att skattesystemet ska ta hänsyn till klimatnytta och de geografiska förutsättningar som råder i Sverige. I partimotion 2019/20:3107 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 44 och i motion 2019/20:3247 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 16 föreslås en översyn av hur nuvarande subventioner inom jordbruket kan skatteväxlas mot andra miljöersättningar för att bibehålla konkurrenskraften. I motion 2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkandena 15 och 41 anförs att skattesystemet ska ta hänsyn till klimatnytta och de geografiska förutsättningar som råder i Sverige och att det bör göras en översyn av skattelagstiftningens konsekvenser för mindre företag och ideella föreningar.
I kommittémotion 2019/20:3070 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 12 anförs att regeringen bör verka för konkurrenskraftiga villkor för filmproduktion i Sverige inom ramen för en ambition av ett enkelt och transparent skattesystem.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att det i den sakpolitiska överenskommelse som träffats mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet ingår en omfattande skattereform. Reformen ska öka sysselsättningen och antalet arbetade timmar med sänkt skatt på jobb och företagande, bidra till att klimat-och miljömål nås, stärka Sveriges konkurrenskraft, utjämna dagens växande ekonomiska klyftor, sänka marginalskatten och uppnå att färre betalar statlig inkomstskatt, förenkla genom att begränsa undantag, minska hushållens skuldsättning och bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt, öka finanssektorns skatteandel och långsiktigt trygga välfärden.
Utskottet har tidigare uttalat (bet. 2018/19:SkU10) att en förutsättning för att en bred översyn av skattesystemet ska lyckas är att man kan uppnå en samsyn på målen för skattepolitiken och den ekonomiska politiken samt en gemensam problembeskrivning. Utskottet noterar att det framgår av Långtids-utredningens huvudbetänkande (SOU 2019:65) att inkomstskillnaderna i Sverige har ökat sedan början av 1980-talet och att ökningen har varit förhållandevis stor. Utredningen visar att de ökade inkomstskillnaderna främst beror på att kapitalinkomsterna ökat och att kapitalinkomsterna är koncentrerade till den övre delen av inkomstfördelningen. De ökade skillnaderna uppges också till viss del bero på att transfereringarna halkat efter övriga inkomster. Utredningen uppger att mycket talar för att inkomst-skillnaderna kommer att fortsätta öka i ett framåtblickande perspektiv om inte politiska åtgärder vidtas.
Regeringen gav i februari 2020 en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder och styrmedel för att stödja en utveckling mot ett fossiloberoende jordbruk. Syftet med utredningen är att ta fram förslag som bidrar till både målet om en konkurrenskraftig livsmedelskedja och klimatmålen och som förbättrar drivmedels- och livsmedelsberedskapen. Utredaren ska även överväga hur de föreslagna åtgärderna och styrmedlen kan utvärderas och hur utvärdering kan gynnas exempelvis genom stegvis införande. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2021.
Utskottet påminner om att finansminister Magdalena Andersson som svar på interpellation 2019/20:164 Regeringens skattehöjningar svarat att arbetet med de reformer som följer av januariavtalet pågår och att regeringen kommer att återkomma till hur skattereformen ska genomföras.
Mot bakgrund av det arbete som pågår anser inte utskottet att riksdagen behöver rikta något tillkännagivande till regeringen om vare sig en översyn av skattesystemet i form av en skattereform, skatteväxling inom transportsektorn och jordbruket eller avdrag för privat pensionssparande.
Utskottet avstyrker samtliga aktuella motioner.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade regler för skattelättnader för utländska arbetstagare.
Jämför reservation 10 (M).
Gällande rätt och bakgrund
Bestämmelserna om skattelättnader för utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner innebär att 25 procent av lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån av arbete är skattefri. Detta gäller bara om arbetet avser
• specialistuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet
• kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet eller
• företagsledande uppgifter eller andra uppgifter som medför en nyckelposition i ett företag.
Dessutom krävs att arbetsgivaren hör hemma i Sverige eller är ett utländskt företag med fast driftsställe i Sverige, arbetstagaren inte är svensk medborgare och att arbetstagaren inte varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige någon gång under de fem kalenderår som föregått det kalenderår då arbetet påbörjas.
Den 1 januari 2012 kompletterades ovanstående regler med en förenklings-regel. Den innebär att villkoren för den lägre beskattningen alltid ska anses vara uppfyllda om den lön och annan ersättning som arbetstagaren får överstiger två gånger prisbasbeloppet per månad för det kalenderår då arbetet påbörjas. Det innebär att skattelättnaden ges utan någon prövning av den skattskyldiges kvalifikationer eller av arbetsgivarens associationsform. Prisbasbeloppet inkomståret 2020 uppgår till 47 300 kronor. Vistelsen i Sverige ska vara avsedd att pågå i högst fem år. Skattelättnaderna gäller under de tre första åren.
Utskottet publicerade i april 2014 en utvärdering av effekterna av de utvidgade expertskatteregler som trädde i kraft den 1 januari 2012 (2013/14:RFR11). Syftet var att undersöka hur arbetsgivarna upplever att expertskattereglerna fungerar samt att klargöra om förutsebarheten har förbättrats i och med införandet av en schablonlönenivå.
Den 16 januari 2020 överlämnades regeringens proposition Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling (prop. 2019/20:68) till riksdagen. I propositionen föreslås att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling förstärks. Vidare ska den allmänna löneavgiften sättas ned med 10 procentenheter på sådan ersättning till personer som arbetar med forskning eller utveckling som berättigar till avdrag från arbetsgivar-avgifterna. Ändringarna trädde i kraft den 1 april 2020.
Motionerna
I partimotion 2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 3 anförs att expertskatten bör göras mer fördelaktig. I kommittémotion 2019/20:2256 av Maria Malmer Stenegard m.fl. (M) yrkande 9 och i motion 2019/20:828 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 7 föreslås att reglerna för skattelättnader för utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner ses över. I motion 2019/20:831 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2 anförs att nivån på expertskatten bör ses över och att regeringen bör överväga att snarast anpassa den svenska expertskatten till den danska.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har vid ett flertal tillfällen prövat motionsförslag om en översyn av reglerna om skattelättnader för utländska arbetstagare, senast i samband med motionsbehandlingen våren 2019 (bet. 2018/19:SkU10). Utskottet är fortfarande inte berett att tillstyrka förslag om ändrad expertskatt och avstyrker därför motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om olika förändringar av hushålls-skatteavdraget (HUS-avdraget).
Jämför reservation 11 (M), 12 (SD), 13 (C) och 14 (KD).
Bakgrund
Den 1 juli 2007 infördes skattereduktion för fysiska personer som har haft utgifter för hushållsarbete, HUS-avdrag (prop. 2006/07:94, bet. 2006/07:SkU15, rskr. 2006/07:181). Skattereduktionen omfattade städarbete, vård av kläder, matlagning, omsorg och tillsyn samt barnpassning inklusive hämtning av barn på förskola m.m. Även snöskottning och skötsel av tomt eller trädgård i form av häck- och gräsklippning, krattning och ogräsrensning omfattades. Skattereduktion gavs med 50 procent av arbetskostnaden, dock högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.
Den 1 januari 2008 kompletterades lagen med en möjlighet till skatte-reduktion även i de fall någon fått hushållsarbete som löneförmån (prop. 2007/08:13, bet. 2007/08:SkU7, rskr. 2007/08:43).
Den 1 januari 2013 förtydligades det i lagen att skattereduktion medgavs för hjälp med läxor och annat skolarbete till barn och unga som är elever i grundskolan, gymnasieskolan och motsvarande skolformer (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:SkU10, rskr. 2012/13:37).
Skattereduktionen för HUS-avdrag omfattar sedan den 30 juni 2009 även reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder (s.k. ROT-arbeten). Skattereduktionen gäller för ROT-arbeten som har utförts och betalats fr.o.m. den 8 december 2008 samt förmån av ROT-arbete som har tillhandahållits fr.o.m. detta datum (prop. 2008/09:178, bet. 2008/09:SkU32, rskr. 2008/09:246). Det huvudsakliga syftet var att motverka svartarbete inom byggsektorn samt att öka arbetsutbudet. För att skattereduktion ska kunna medges ska ROT-arbetet avse ett småhus, en ägarlägenhet eller en bostadsrätt som ägs respektive innehas av den som ansöker om skattereduktion. Skattereduktion medges även för ROT- och RUT-arbeten som utförs på bostad som med nyttjande- eller äganderätt helt eller till väsentlig del används för boende inom EES eller Schweiz. Den totala skattereduktionen för HUS-avdrag bestämdes till 50 000 kronor per beskattningsår och person. Skattereduktion gavs bara för arbetskostnaden.
Skattereduktion för ROT- och RUT-arbeten lämnas också i form av en befrielse från arbetsgivaravgifter när en privatperson anlitar en fysisk person som inte är godkänd för F-skatt, om den anlitade personen inte driver näringsverksamhet. Det är en förutsättning att uppdragsgivaren deklarerar uppdraget i en förenklad arbetsgivardeklaration för privata tjänster.
Riksdagen beslutade om förbättringar av HUS-avdragets fakturamodell den 1 januari 2015 (prop. 2014/15:10, bet. 2014/15:SkU7, rskr. 2014/15:42). En utförares begäran om utbetalning ska innehålla uppgifter om antalet arbetade timmar, debiterad ersättning för material och debiterad ersättning för annat än hushållsarbete och material samt vilken typ av arbete som har utförts. Syftet är att ge Skatteverket en bredare bild av det utförda hushållsarbetet och på så sätt skapa ett bättre underlag vid urval för kontroller. Vidare ska en begäran om utbetalning endast kunna lämnas elektroniskt, och utbetalning ska endast kunna göras till utförarens konto. Betalningssäkring ska kunna användas för att säkerställa en återbetalning. Kommuniceringsbestämmelsen anpassades till det nya skatteförfarandet, och det förtydligades att ombud kan begära utbetalning från Skatteverket.
Den 1 januari 2016 sänktes taket för RUT-avdraget från 50 000 kronor till 25 000 kronor för den som inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång. Skattereduktionen för matlagning slopades och skattereduktionen för städning och rengöring begränsades till enklare städ- och rengöringsarbete samt flyttstädning. Subventionsgraden för ROT-tjänster sänktes från 50 procent till 30 procent när det gäller köp från den som är godkänd för F-skatt eller har intyg eller annan handling om motsvarande kontroll i hemlandet. Sänkningen gäller även när en anställd får ROT-tjänster som förmån. Bestämmelsen om beräkning av skatteavdrag för förmån av RUT- eller ROT-arbete anpassades till de nya nivåerna.
Den 1 augusti 2016 utvidgades RUT-avdraget till att omfatta vissa ytterligare trädgårdstjänster samt flytt- och it-tjänster. Sedan den 1 januari 2017 omfattar RUT-avdraget även reparation och underhåll av vitvaror som utförs i bostaden.
Den 1 juli 2019 höjdes taket för RUT-avdrag för den som är under 65 år från 25 000 kronor till 50 000 kronor per person och beskattningsår. Det innebär att taket för RUT-avdraget numera är 50 000 kronor för samtliga. Det höjda taket för RUT-avdrag gäller för hela beskattningsåret 2019 (prop. 2018/19:89, bet. 2018/19:SkU20, rskr. 2018/19:247).
Den 1 januari 2020 infördes som krav för att man ska få rätt till RUT- och ROT-avdrag genom skattereduktion att det utförda hushållsarbetet har betalats elektroniskt (prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU1, rskr. 2019/20:59).
Riksrevisionen har genomfört en granskning av RUT-avdraget. Resultatet av granskningen presenteras i riksrevisionens granskningsrapport RiR 2020:2 Rutavdraget–konsekvenser av reformen. Av rapporten framgår bl.a. att köpare av RUT-tjänster har ökat sina arbetsinkomster men att resultatet av jämförelsen ska tolkas med försiktighet vilket bl.a. ska bero på att det inte går att fastställa ett orsakssamband mellan köp av RUT-tjänster och ökade arbetsinkomster. Vidare framgår att utrikes födda som fått ett RUT-arbete har stärkt sin ekonomiska situation och sin förankring på arbetsmarknaden. För de inrikes födda som fått ett RUT-arbete konstaterades att sysselsättningsgraden var högre än för deras jämförelsegrupp. Vidare framgår av rapporten att det finns ett svagt empiriskt stöd för regeringens bedömning att RUT-avdraget är självfinansierat på lång sikt, detta bl.a. beroende på att regeringen antog att hälften av RUT-köparnas frigjorda tid används till marknadsarbete medan Riksrevisionen bedömer att en fjärdedel av frigjord tid används. Av rapporten framgår att RUT-avdragets träffsäkerhet är låg. Granskningen visar att 69 procent av hushållen som köpte RUT-tjänster 2017 inte hade hemmavarande barn och att det är framförallt i hushåll med hemmavarande barn som frigjord tid genom köp av hushållstjänster kan antas leda till ökat marknadsarbete. Vidare var tanken att de som skulle få ett RUT-arbete i betydande utsträckning skulle vara personer som har en svag ställning på den svenska arbetsmarknaden. Granskningen visar att de som började arbeta i RUT-branschen 2011–2017 i genomsnitt hade en sämre förankring på arbets-marknaden än befolkningen i stort. För de inrikes födda RUT-arbetarna har inkomstutvecklingen på sikt varit i genomsnitt densamma som för jämförbara personer.
I den sakpolitiska överenskommelse som träffats mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet ingår att utreda en tredubbling av taket för RUT-avdrag, ett äldre-RUT och utvidgning av avdraget till tvätt-, flytt-, hämt- och trygghetstjänster. Vidare ingår i överenskommelsen att utreda ett avdrag för att upp till ett visst belopp hyra ut lösöre som t.ex. bilar, kläder, verktyg eller möbler. En utredning tillsattes under 2019 för att utreda RUT-avdraget. Utredningen lämnade sitt betänkande i januari 2020 (SOU 2020:5 Fler RUT tjänster och höjt tak för RUT-avdraget) i vilket utredningen föreslår en utvidgning av RUT-avdraget med fyra tjänster:
• tvätt vid tvättinrättning, inklusive transport av tvätten
• möblering av bostad, inklusive montering av nya möbler
• transport av bohag till andrahandsbutiker, loppmarknader och liknande där bohaget kan komma till återanvändning samt till och från magasinering
• enklare tillsyn av bostad, t.ex. ett fritidshus.
Utredningen föreslår vidare att taket för RUT-avdraget ska höjas till 75 000 kronor per person och beskattningsår medan ROT-avdragets tak på 50 000 kronor ska lämnas oförändrat. Förslagen ska gälla fr.o.m. den 1 januari 2021. Betänkandet har skickats ut på remiss.
Motionerna
I motion 2019/20:2347 av Eva Lindh m.fl. (S) yrkande 1 anförs att regeringen bör verka för en ändrad lagstiftning för att förhindra att ROT-och RUT-avdrag kan tillämpas för arbeten utomlands. I motion 2019/20:1414 av Pia Nilsson m.fl. (S) föreslås en översyn av ROT-avdragets regelverk för att endast tillåta avdrag för renoverings-, om- och tillbyggnadsåtgärder för objekt placerade i Sverige.
I kommittémotion 2019/20:3189 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 4 och i kommittémotion 2019/20:3190 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 10 föreslås att RUT-avdraget utvecklas och förstärks. I motion 2019/20:832 av Sten Bergheden (M) anförs att regeringen bör avskaffa skatten för RUT-tjänster för seniorer. I motion 2019/20:1150 av Lars Beckman (M) föreslås en översyn av reglerna om RUT-avdrag för företag som saknar nödvändiga tillstånd. I motion 2019/20:1488 av Lotta Olsson (M) anförs att regeringen bör se över möjligheten att införa avdrag för att reparera privata bilar. I motion 2019/20:1573 av Jan R Andersson (M) anförs att det bör övervägas att se över möjligheterna att låta även fönsterrenovering omfattas av ROT-avdraget. I motion 2019/20:1660 av Marta Obminska (M) föreslås en översyn av RUT-avdraget. I motion 2019/20:1936 av David Josefsson (M) föreslås att regeringen ser över och tydliggör hur RUT-avdraget kan appliceras på olika boendeformer med gemensamt serviceutbud. I motion 2019/20:2598 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M) anförs att en breddning av ROT-avdraget till att omfatta den ideella sektorn bör övervägas. Enligt motion 2019/20:2998 av Edward Riedl (M) bör RUT-avdrag för kostnaden för taxiresor utredas. I motion 2019/20:3115 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 7 föreslås att det övervägs att införa ett omställnings-RUT, skatteavdrag för egna utbildningskostnader och en skattelättnad för företag som själva driver yrkesutbildningar för omställning.
I kommittémotion 2019/20:608 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkande 13 anförs att ett särskilt riktat ROT-avdrag för renoveringsarbete på byggnader av kulturhistoriskt värde bör införas. I motion 2019/20:3173 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1 föreslås en översyn av lagstiftningen kring ROT- och RUT-avdrag för att säkerställa att de används inom Sveriges gränser.
I motion 2019/20:426 av Annika Qarlsson (C) anförs att en utveckling av RUT-avdraget till att gälla för hushållens alla köpta tjänster i anslutning till hemmet bör utredas. I motion 2019/20:432 av Sofia Nilsson (C) föreslås att en breddning av ROT-avdraget till att omfatta den ideella sektorn ska övervägas. I motion 2019/20:488 av Martina Johansson och Annika Qarlsson (båda C) yrkande 4 föreslås att ett inrättande av ett grönt skatteavdrag för klimatsmarta investeringar i fastigheter utreds. I motion 2019/20:500 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C) föreslås att regeringen ser över förutsättningarna för att möjliggöra ROT-avdrag för renovering av fönsterbågar som avlägsnas från byggarbetsplatsen och renoveras i ett snickeri eller måleri. I motion 2019/20:516 av Mikael Larsson och Anders Åkesson (båda C) yrkande 2 föreslås att effekterna av minskat ROT-avdrag utreds. I motion 2019/20:1765 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C) yrkande 1 föreslås att möjligheten att utvidga ROT-avdraget till att även omfatta vatten- och avloppsanläggningar ses över.
I partimotion 2019/20:3105 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 34 föreslås en utökning av RUT-avdraget. I kommittémotion 2019/20:3335 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 9 föreslås att RUT-avdraget utvidgas och breddas. I motion 2019/20:298 av Ingemar Kihlström (KD) anförs att möjligheten att utöka ROT-avdraget bör utredas.
I motion 2019/20:3310 av Karolina Skog och Amanda Palmstierna (båda MP) yrkande 3 föreslås ett hyberavdrag, dvs. skattereduktion när privatpersoner reparerar eller hyr konsumentprodukter eller köper tjänster för att sälja vidare begagnade produkter.
Utskottets ställningstagande
Mot bakgrund av det arbete som pågår med att utveckla avdraget för RUT-tjänster får flertalet motionsförslag i denna del anses tillgodosedda. Utskottet är inte heller berett att stödja förslag om ytterligare förändringar av ROT-avdraget. Utskottet påminner om att HUS-avdraget är utformat för att uppfylla EU:s regler om fri rörlighet och därför inte kan begränsas till arbete som utförs i Sverige. Samtliga motioner i denna del avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår samtliga motionsförslag om ändrade regler för personalvårdsförmåner.
Jämför reservation 15 (M), 16 (SD), 17 (C), 18 (KD) och 19 (L).
Gällande rätt och bakgrund
Friskvård
Huvudregeln är att alla förmåner som tagits emot på grund av tjänst är skattepliktiga, om det inte är särskilt reglerat att de är skattefria. Förmåner värderas normalt till marknadsvärdet. I vissa fall görs värderingen schablon-mässigt. Arbetsgivaren kan ge sina anställda möjligheter till enklare slag av motion och friskvård. Personalvårdsförmåner är skattefria för den anställde. Det innebär att arbetsgivaren inte ska göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter på förmånen. För att förmånen ska räknas som en personalvårdsförmån ska den:
• vara av mindre värde
• rikta sig till hela personalen.
Exempel på personalvårdsförmåner som kan vara skattefria:
• friskvårdsbidrag som den anställde kan använda till enklare motion och annan friskvård, t.ex. ett gymkort eller ridlektioner
• motionsaktiviteter eller gymkort som arbetsgivaren bestämmer och betalar för
• kaffe, frukt och annan enklare förtäring i samband med arbetet som inte kan ses som en måltid
• trivselutflykter.
Det finns ingen fastställd beloppsgräns för hur mycket en skattefri motions- eller friskvårdsförmån högst får omfatta. Grundregeln är att de flesta motions- och friskvårdsaktiviteter räknas som skattefri personalvårdsförmån. Enligt en dom från Regeringsrätten den 12 juli 2001 (mål nr 5762-1998) kan ett årskort till en gymanläggning vara en sådan skattefri personalvårdsförmån av mindre värde som är undantagen från skatteplikt. Ett årskort till gängse pris på orten är normalt skattefritt.
Genom en lagändring hösten 2003 förenklades reglerna genom slopande av villkoren att motionen eller friskvården ska utövas inom särskilda anläggningar eller enligt abonnemang som tecknats av arbetsgivaren och betalas direkt av denne till anläggningens innehavare. Av förenklingsskäl slopades även kraven på att förmånen ska vara av kollektiv natur eller i ringa omfattning utövas av den anställde. Efter lagändringen blir det avgörande för skattefriheten i huvudsak att motionen eller friskvården riktar sig till hela personalen, är av mindre värde och av enklare slag samt att förmånen inte får bytas mot kontant ersättning.
Utgifterna för personalkostnader är avdragsgilla för arbetsgivare. Detta gäller oavsett om kostnaderna avser en skattepliktig förmån eller inte för den anställde. Om en förmån blir skattepliktig för mottagaren räknas den som lön, vilket innebär att arbetsgivaren ska ombesörja skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på beloppet.
Högsta förvaltningsdomstolen
Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) fastställde i en dom den 20 juni 2019 (mål nr 6561-18) att ett friskvårdsbidrag om 6 500 kronor inte är en skattefri personalvårdsförmån. Förmånen anses inte vara ”av mindre värde” och är skattepliktig i sin helhet. Detta gäller även om de aktiviteter som bidraget bekostar i sig kan anses utgöra enklare slag av motion och annan friskvård.
Skatteverket
Skatteverket uppger i sin rättsfallskommentar (dnr 202 340449-19/111) publicerad den 9 september 2019 följande.
Skatteverket har i ett ställningstagande den 24 januari 2018 (dnr 202 39595-18/111) angivit sin bedömning av ”mindre värde” att ett skattefritt friskvårdsbidrag som högst kan uppgå till 5 000 kronor per år. Skatteverket har vidare bedömt att eventuellt överskjutande belopp som arbetsgivaren betalar ut bör beskattas som lön. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i domen den 20 juni 2019 varken kommenterat Skatteverkets tillämpade beloppsgräns på 5 000 kronor eller verkets yrkande att överskjutande belopp på 1 500 kronor bör beskattas som lön. HFD har förklarat att ett friskvårdsbidrag om 6 500 kronor inte är en skattefri förmån, och slutsatsen är att beloppet i sin helhet är att jämställa med skattepliktig lön.
HFD:s dom föranleder inte någon ändring av Skatteverkets tillämpning att ett skattefritt friskvårdsbidrag som högst kan uppgå till 5 000 kronor per år. Skatteverket uppger i ställningstagande den 12 februari 2020 (som ersätter tidigare av den 24 januari 2018) att HFD inte har uttalat sig om någon absolut beloppsgräns för friskvårdsförmåner och att Skatteverket därför anser att ett friskvårdsbidrag om högst 5 000 kronor uppfyller lagens krav om mindre värde. Enligt Skatteverkets tolkning innebär domen att ett friskvårdsbidrag som överstiger 5 000 kronor bör anses skattepliktigt i sin helhet, vilket kommer att förtydligas i den rättsliga vägledningen.
Fri kost
Fri kost är en skattepliktig förmån för den anställde. Arbetsgivaren ska göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på förmånen. Det saknar i princip betydelse om anställda får fri kost på den ordinarie arbetsplatsen eller vid tjänsteresa. Förmån av kost på allmänna transportmedel vid tjänsteresa ska inte beskattas och inte heller frukost på hotell eller liknande i samband med övernattning där under tjänsteresa, om kosten obligatoriskt ingår i priset för transporten eller övernattningen. Förmån av kost vid representation ska inte heller tas upp till beskattning. För intern representation gäller detta bara vid sammankomster som är tillfälliga och kortvariga.
En förmån av vara eller tjänst som en anställd får av arbetsgivaren ska inte tas upp om varan eller tjänsten är av väsentlig betydelse för att den skattskyldige ska kunna utföra sina arbetsuppgifter, om förmånen är av begränsat värde för den anställde och förmånen inte utan svårighet kan särskiljas från nyttan i anställningen.
Motionerna
I kommittémotion 2019/20:2257 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 8 anförs att det finns ett behov av att stärka anställdas möjligheter att få förebyggande behandling via arbetsgivaren. I kommittémotion 2019/20:2737 av Beatrice Ask m.fl. (M) yrkande 11 föreslås en förenkling av Skatteverkets regler för förmånsbeskattning av kost, logi samt resor till och från tjänstestället för insatspersonal. I motion 2019/20:1811 av Sten Bergheden (M) föreslås att man ser över möjligheterna att även jakt och skytte ska få del av friskvårdsförmånen. I motion 2019/20:2484 av Mattias Karlsson i Luleå (M) anförs att avdragsrätt för friskvård i enskild firma bör utredas eftersom det finns ett behov av att skapa en likabehandling mellan juridiska företagsformer. I motion 2019/20:2486 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 6 och 7 föreslås att ridning och golf ska bedömas som friskvårdsförmåner. I motion 2019/20:2581 av Ann-Britt Åsebol och Elisabeth Björnsdotter Rahm (båda M) anförs att förmånsbeskattningen av överbliven mat från skolbespisningar eller storkök i äldreomsorgen till personalen till subventionerat pris bör ses över. I motion 2019/20:2933 av Edward Riedl (M) föreslås att nivåerna på beskattning av barnvaktstjänster ses över. I motion 2019/20:2965 av Edward Riedl (M) föreslås att reglerna för traktamente för soldater i utlandstjänst ses över.
I kommittémotion 2019/20:820 av Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD) yrkande 22 föreslås att undantaget för skattepliktig kostförmån ska omfatta den vårdpersonal som arbetar på somatisk avdelning inom äldre-omsorgen. I motion 2019/20:92 av Clara Aranda (SD) anförs att möjligheten att utforma friskvårdsbidrag till pensionärer bör utredas. I motion 2019/20:3173 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 6 och 7 föreslås en utökad skattefrihet vid förmåner för anställda så att de exempelvis kan använda sig av förmåner även privat utan att förmånsbeskattas och en slopad förmåns-beskattning inom den nationella insatsverksamheten.
I motion 2019/20:197 av Rickard Nordin (C) yrkande 3 föreslås ändrade regler för vilka som omfattas av friskvårdsbidrag. I motion 2019/20:480 av Anders Åkesson och Per Schöldberg (båda C) anförs att regeringen skyndsamt bör se över en anpassning av regelverket för friskvårdsbidrag till att också omfatta ägaren till en näringsverksamhet som bedrivs som enskild firma.
I kommittémotion 2019/20:2790 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 7 anförs att regeringen bör verka för en bred översyn av det offentligas stöd till och främjande av hälsorelaterade aktiviteter och friskvård.
I motion 2019/20:2753 av Lina Nordquist (L) föreslås att regelverket för förmånsbeskattning ses över för att underlätta för frivilligarbetare i kris-situationer såsom nationell insatsverksamhet.
Utskottets ställningstagande
Vilka sporter eller friskvårdsaktiviteter som uppfyller de krav för skattefrihet som riksdagen tidigare ställt sig bakom är ytterst en fråga för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna. Bland annat ridning och golf är numera friskvårdsaktiviteter som arbetsgivaren kan erbjuda skattefritt så länge aktiviteterna är av mindre värde.
Den 20 juni 2019 fastställde HFD i en dom att ett friskvårdsbidrag om 6 500 kronor inte är en skattefri personalvårdsförmån. Förmånen anses inte vara ”av mindre värde” och är skattepliktig i sin helhet. Detta gäller även om de aktiviteter som bidraget bekostar i sig kan anses utgöra enklare slag av motion och annan friskvård. Skatteverket angav i ett ställningstagande den 24 januari 2018 sin bedömning av ”mindre värde” som att ett skattefritt friskvårdsbidrag som högst kan uppgå till 5 000 kronor per år. Skatteverket uppger i sitt ställningstagande den 12 februari 2020 att HFD:s dom inte leder till någon ändring av Skatteverkets tillämpning, utan att ett skattefritt friskvårdsbidrag som högst kan uppgå till 5 000 kronor per år.
I sitt svar på skriftlig fråga 2019/20:154 Friskvård för företagare som bedriver näringsverksamhet konstaterade finansminister Magdalena Andersson att när det gäller beskattningen gäller reglerna om personalvård endast för anställd personal i ett företag. En företagare som driver verksamhet i enskild firma räknas i skattehänseende inte som anställd personal och beskattas heller inte för inkomst av tjänst. Företagaren beskattas i stället för verksamhetens överskott som inkomst av näringsverksamhet och får dra av de utgifter som behövs för att driva sin verksamhet. Kostnader för den enskilda näringsidkarens egen friskvård betraktas som utgifter för privata levnadskostnader. Sådana kostnader får inte dras av. Reglerna för beskattning ser alltså olika ut för olika situationer.
Riksdagen avslog våren 2019 motionsförslag om ändrade regler för personalvårdsförmåner (bet. 2018/19:SkU10). Utskottet vill återigen påminna om vikten av att inkomstbeskattningen av löner och förmåner hålls likformig och neutral och att avdrag för kostnader som inte har med inkomsternas förvärvande att göra i möjligaste mån undviks. Detta bör vara vägledande även när det gäller olika personalvårdsförmåner. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte bör ta något initiativ till ändrade regler eller principer på detta område.
Av hänsyn till enhetligheten i regelsystemet för beskattning av inkomst av tjänst finner utskottet inte heller skäl att se över förutsättningarna för undantag från förmånsbeskattningen inom den nationella insatsverksamheten eller för vårdpersonal inom äldreomsorgen. Utskottet avstyrker de aktuella motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade regler för förmån av hälso- och sjukvård och sjukvårdsförsäkringar.
Jämför reservation 20 (C).
Gällande rätt och bakgrund
Förmån av hälso- och sjukvård samt sjukvårdsförsäkringar
Grundprincipen för inkomstbeskattningen är att lön, förmåner och andra inkomster som en person får på grund av sin tjänst är skattepliktiga om inte förmånen är undantagen från beskattning i inkomstskattelagen. Värderingen ska i normalfallet ske till marknadsvärde. Det innebär att om en arbetsgivare erbjuder en anställd förmån av hälso- och sjukvård är detta en skattepliktig förmån som ska beskattas hos den anställda. Detsamma gäller sjukvårds-försäkringar som tecknats av arbetsgivaren. Den del av förmånen som är skattepliktig är också avgiftspliktig. Förmån av icke offentligt finansierad hälso- och sjukvård som arbetsgivaren har betalat för den anställdes räkning var t.o.m. den 30 juni 2018 en skattefri förmån för den anställde. Den 1 juli 2018 slopades skattefriheten och den som får fri hälso- och sjukvård ska beskattas för förmånen enligt vanliga regler (prop. 2017/18:131, rskr. 2017/18:275). Sedan detta datum är alltså såväl offentligt som icke offentligt finansierad hälso- och sjukvård en skattepliktig förmån. Följande förmåner är dock undantagna från skatteplikt även efter den 1 juli 2018:
• vård utomlands vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands
• läkemedel vid vård utomlands vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands
• företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering
• vaccinationer som beror på tjänsten
• tandbehandlingar som har bedömts som nödvändiga med hänsyn till tjänstens krav för Försvarsmaktens submarina och flygande personal och för andra med i huvudsak likartade arbetsförhållanden.
Hälso- och sjukvård som arbetsgivaren tillhandahåller men som inte avser rehabilitering, företagshälsovård eller förebyggande behandling är en skattepliktig förmån. Skatteverket anser att till skattepliktig hälso- och sjukvård hör vanliga läkarundersökningar, provtagningar, röntgen, operationer m.m.
Motionerna
I motion 2019/20:900 av Lars Beckman (M) föreslås att regeringen bör utreda hur man kan uppmuntra fler arbetsgivare att teckna privata sjukförsäkringar för sina medarbetare. I motion 2019/20:1161 av John Weinerhall (M) anförs att regeringen bör utreda skattefrihet för arbetsgivarbetalda sjukvårds-försäkringar.
I motion 2019/20:3173 av Markus Wiechel (SD) yrkande 8 anförs att förmånsbeskattningen för sjukvårdsförsäkringar genom arbetsgivare bör slopas.
I motion 2019/20:244 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) yrkandena 1 och 2 anförs att möjligheten att göra privata sjukvårdsförsäkringar avdragsgilla för egenföretagare bör ses över och att regeringen bör utreda om egenföretagare inte ska förmånsbeskattas för privata sjukvårdsförsäkringar.
Utskottets ställningstagande
Det är viktigt att beskattningen av löner och förmåner hålls likformig och neutral och att avdrag för kostnader som inte har med inkomsternas förvärvande undviks så långt som möjligt.
I sitt svar på skriftlig fråga 2019/20:808 om huruvida finansminister Magdalena Andersson avser att ändra i lagstiftningen så att syftet med förmånsbeskattning av privata sjukvårdsförsäkringar återupprättas svarade finansministern att hennes och regeringens uppfattning var, och fortfarande är, att förmåner som faller inom ramen för vad som utgör hälso- och sjukvård ska förmånsbeskattas. När det gäller förmåner i form av företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabilitering har reglerna inte ändrats. Förmåner av detta slag är fortfarande skattefria. Sjukvårdsförsäkringar innehåller ofta både skattepliktiga och skattefria vårdinsatser, vilket innebär att en proportionering måste göras vid beräkningen av försäkringarnas förmånsvärde. Skatteverket har, för att förenkla tillämpningen av de aktuella reglerna, i ett ställningstagande utformat riktlinjer för hur denna beräkning kan göras enligt en schablon. Målsättningen är att svenska skatteregler ska vara förutsebara och enkla att tillämpa. Riktlinjer som bidrar till detta gynnar generellt sett både skattebetalare och arbetsgivare men även Skatteverket och andra aktörer. Ministern anser dock fortfarande att det är viktigt att privata sjukvårdsförsäkringar beskattas, till den del de innehåller vårdinsatser som utgör hälso- och sjukvård.
Utskottet konstaterar att regeringen nyligen har gett Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att beskriva riskerna med att patienter med privata sjukvårdsförsäkringar ges företräde till hälso- och sjukvården framför patienter som får offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Uppdraget redovisades den 31 mars 2020 i rapporten Privata sjukvårdsförsäkringar 2020:3.
Mot bakgrund av ovanstående anser inte utskottet att det finns skäl att göra något tillkännagivande till regeringen om att ändra reglerna för förmån av hälso- och sjukvård och sjukvårdsförsäkringar. Motionerna avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om förändring av reseavdragets storlek, utformning och syfte, om avdrag för bosparande, pensionssparande, anmälningsavgifter och utbildningskostnader samt om att öka möjligheterna och incitamenten för privatpersoner att investera i mindre bolag.
Jämför reservation 21 (M), 22 (SD), 23 (C) och 24 (KD).
Gällande rätt
Reseavdrag
Skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (arbetsresor) ska dras av, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att han eller hon behöver använda något transportmedel. Som skäliga utgifter för arbetsresor anses enligt Skatteverkets allmänna råd i regel den lägsta kostnaden för resor under beskattningsåret med tillgängliga allmänna transportmedel, såsom järnväg, spårväg eller buss. Avdrag för resor med allmänna transportmedel bör enligt de allmänna råden bara medges om avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är minst två kilometer. I rättspraxis har i vissa fall kortare avstånd godtagits. Oavsett vilket färdmedel som använts eller typ av kostnad som den skattskyldige haft, ska kostnader för arbetsresor dras av bara till den del som under beskattningsåret sammanlagt överstiger 11 000 kronor. Vid arbetsresor med egen bil gäller vissa krav för avdragsrätt. Det krävs att avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är minst fem kilometer och att det klart framgår att den skattskyldige genom att använda egen bil i stället för allmänna transportmedel regelmässigt gör en tidsvinst på sammanlagt minst två timmar. Om allmänna transportmedel saknas tillämpas dock inte kravet på avstånd och tidsvinst.
Av förenklingsskäl har en schablon införts för arbetsresor med egen bil. Avdragsbeloppet är 1 krona och 85 öre för varje kilometer. Skattskyldiga som använder egen bil i tjänsten kan också under vissa förutsättningar när det gäller antal körda mil och antal dagar dra av kostnader för arbetsresor oavsett avstånd och tidsvinst. Avdrag ska göras med schablonbeloppet 1 krona och 85 öre för varje kilometer. Skattskyldiga som gör arbetsresor med sin förmånsbil ska göra avdrag med en schabloniserad ersättning för drivmedelskostnaden med 65 öre för varje kilometer om bilen är dieseldriven och 95 öre för övriga bilar. Om förutsättningarna för avdrag med egen bil eller förmånsbil är uppfyllda ska utgifter för väg-, bro- och färjeavgifter samt trängselskatt dras av med den faktiska kostnaden. Om motorcykel eller moped använts för arbetsresor bör enligt Skatteverkets allmänna råd avdrag per körd mil beräknas till 9 kronor respektive 4 kronor och 50 öre. Har cykel använts för arbetsresor bör avdraget beräknas till 250 kronor för ett helt år.
För skattskyldiga som på grund av ålder, sjukdom eller funktionshinder gör arbetsresor med egen bil eller förmånsbil gäller förmånligare regler för avdrag. Kraven på tidsvinst och avstånd gäller inte. Avdrag ska göras för skäliga utgifter som överstiger beloppsgränsen 11 000 kronor. Vid beräkning av avdrag för bilkostnader kan enligt Skatteverkets allmänna råd avdraget beräknas med den del av de faktiska totala bilkostnaderna under året som avser körningar mellan bostaden och arbetsplatsen om detta är förmånligare för den skattskyldige. Avdraget för arbetsresorna bör dock inte överstiga dubbla schablonavdraget för resor med bil mellan bostaden och arbetsplatsen. Om den skattskyldige har bilförmån och själv bekostar allt drivmedel bör avdraget inte överstiga dubbla schablonavdraget för drivmedlet.
Privata levnadskostnader
I 12 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) finns bestämmelser om vilka utgifter en person får dra av i inkomstslaget tjänst. Huvudregeln säger att hen får dra av de utgifter som hen har för att få inkomster eller behålla dem. Avdrag kan alltså medges endast när det finns en motsvarande skattepliktig inkomst som motiverar avdraget. Flera betydelsefulla undantag från huvudregeln finns dock. En väsentlig inskränkning i avdragsrätten är t.ex. att en person inte får göra avdrag för sina levnadskostnader. Från denna regel finns dock ett antal undantag bl.a. avdrag för arbetsresor, hemresor och ökade levnadskostnader vid tjänsteresor om vissa förutsättningar är uppfyllda. Till levnadskostnader räknar man också medlemsavgifter, gåvor och premier för egna försäkringar. Dessa kostnader är inte avdragsgilla.
I lagtexten sägs det inte direkt att utgifterna ska vara nödvändiga för att avdrag ska medges. HFD har dock använt uttrycket nödvändig vid bedömningen av om en utgift var avdragsgill (HFD 2011 ref. 54). Enligt Skatteverket använder verket också ofta motiveringen att utgiften inte har varit nödvändig när avdrag inte medges. Skatteverket uppger att de i dessa fall har tolkat lagen på följande sätt: Om utgiften inte är nödvändig för att utföra arbetet, är den inte en utgift för att få eller behålla inkomster. Utgiften är då en privat levnadskostnad som inte är avdragsgill.
Vissa utgifter i inkomstslaget tjänst är avdragsgilla fullt ut, och för vissa utgifter finns en avdragsbegränsning. Utgifter för inställelseresor och för resor mellan bostaden och arbets- och utbildningsplatsen ska dras av bara till den del kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt överstiger 11 000 kronor. Övriga utgifter ska dras av bara till den del kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt överstiger 5 000 kronor. Andra utgifter ska dras av utan någon beloppsmässig begränsning, t.ex. kostnader vid tjänsteresor och vid tillfälligt arbete på annan ort eller vid dubbel bosättning.
Investeraravdrag
För att främja tillgången till kapital för mindre företag har möjligheten till investeraravdrag införts för investeringar i mindre företag. Investeraravdraget innebär att fysiska personer som förvärvar andelar i ett företag av mindre storlek i samband med företagets bildande eller vid en nyemission kan få göra avdrag för hälften av betalningen för andelar i inkomstslaget kapital. Avdrag ges med högst 650 000 kronor per person och år. Reglerna gäller förvärv av andelar som skett efter den 1 december 2013.
För att man ska få investeraravdrag krävs bl.a. att man är skattskyldig i Sverige för kapitalvinsten på andelarna. Andelarna ska ha betalats kontant. Förvärvet ska ha skett vid bildandet av företaget, vid en nyemission eller från en juridisk person om det avser ett företag som inte tidigare har bedrivit någon verksamhet (s.k. lagerbolag). Andelarna ska innehas vid betalningsårets utgång. Vid förvärv av andelar efter den 31 december 2015 får inte investerar-avdrag göras om investeraren eller någon närstående innehar eller har innehaft andelar i företaget. För det företag som man investerar i gäller bl.a. att företaget ska vara ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller ett utländskt bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening och som har ett fast driftsställe i Sverige. Detta gäller under förutsättning att det utländska bolaget hör hemma i en stat inom EES eller i en stat där Sverige har ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte. Vissa undantag finns, t.ex. investmentföretag och kooperativa föreningar. Företaget måste vara av mindre storlek, vilket innebär att medelantalet anställda och delägare som under betalningsåret har arbetat i företaget är lägre än 50. Företagets nettoomsättning under betalningsåret eller balansomslutning får uppgå till högst 80 miljoner kronor, företagets andelar eller röster får inte ägas direkt eller indirekt med 25 procent eller mer av ett offentligt organ och andelarna får inte vara upptagna till handel på en reglerad marknad eller motsvarande marknad utanför EES. Vidare ska företaget uteslutande eller så gott som uteslutande bedriva rörelse. Företaget måste ha ett löneunderlag under betalningsåret eller följande beskattningsår som uppgår till minst 300 000 kronor. Företaget får inte vara i ekonomiska svårigheter. Det finns även bestämmelser om återföring av investeraravdrag som bl.a. gäller vid avyttring av andelarna under de fem år som följer närmast efter betalningsåret eller om man upphör att vara skattskyldig i Sverige för kapitalvinst på andelarna.
Finansdepartementet har tagit fram en lagrådsremiss med förslag på ändring av reglerna om investeraravdrag som innebär en anpassning av investeraravdraget på grund av EU:s regler om statligt stöd. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2020.
Motionerna
I motion 2019/20:1384 av Leif Nysmed m.fl. (S) föreslås att schablonbelopp för traktamente ses över.
I kommittémotion 2019/20:2659 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 15 anförs att ett reviderat reseavdrag inte ska försämra eller inskränka möjligheterna att bo och arbeta i hela landet. I kommittémotion 2019/20:3093 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 1 och i kommittémotion 2019/20:3190 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 17 föreslås att det övervägs att införa ett skatteavdrag för egna utbildningskostnader, ett omställnings-avdrag. I motion 2019/20:837 av Sten Bergheden (M) och i motion 2019/20:1034 av Sten Bergheden (M) yrkande 2 anförs att möjligheten att införa ett skatteavdrag för dem som tar körkort, ett s.k. RATT-avdrag bör ses över. I motion 2019/20:1579 av Jan R Andersson (M) anförs att regeringen bör överväga avdragsrätt för resor i samband med högskolestudier. I motion 2019/20:2912 av Edward Riedl (M) anförs att möjligheten att införa ett skatteavdrag för privatpersoner som gäller gymkort bör ses över. I motion 2019/20:2913 av Edward Riedl (M) anförs att möjligheten att införa ett skatteavdrag för ideella ledare inom ungdomsidrotten bör ses över. I motion 2019/20:2914 av Edward Riedl (M) anförs att möjligheten att införa ett skatteavdrag för anmälningsavgifterna till en svensk klassiker, tjejklassikern och andra motionstävlingar bör ses över. I motion 2019/20:2932 av Edward Riedl (M) anförs att möjligheten att införa ett skatteavdrag för köp av tjänster av naprapat, kiropraktor och sjukgymnast bör ses över. I motion 2019/20:3085 av Sten Bergheden (M) yrkande 3 anförs att möjligheten att införa ett skatteavdrag för unga som sparar till en egen bostad bör ses över.
I kommittémotion 2019/20:386 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 2 anförs att regeringen bör öka möjligheterna och incitamenten för privatpersoner att investera i mindre bolag. I kommittémotion 2019/20:629 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 4 föreslås en stärkt möjlighet till privat pensionssparande. I motion 2019/20:20 av Dennis Dioukarev (SD) anförs att regeringen bör utreda möjligheten att lagstifta om statligt gynnat bosparande i form av ett skatteavdrag mot annan skattepliktig inkomst. I motion 2019/20:3173 av Markus Wiechel (SD) yrkande 4 föreslås att det införs ett avdrag för installation av särskild trafiksäker utrustning i nya fordon.
I partimotion 2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 23 och 24 anförs att reseavdraget bör ses över i syfte att det tar större hänsyn till avstånd och att regeringen bör utreda skatteregler för att åstadkomma moderniseringar som innebär att delningstjänster i högre grad kan användas. I kommittémotion 2019/20:3266 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 24 föreslås ett riktat bosparande för unga. I motion 2019/20:184 av Ola Johansson och Peter Helander (båda C) yrkande 13 anförs att regeringen bör se över reseavdragen kopplade till cykelpendling. I motion 2019/20:402 av Solveig Zander (C) yrkande 1 föreslås att möjligheterna till skattesubvention för inköp av digitala verktyg och internetuppkoppling utreds. I motion 2019/20:1762 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C) anförs att avdraget för resor i deklarationen bör ses över för att inte missgynna de resenärer som saknar tillgång till kollektivtrafik.
I kommittémotion 2019/20:2775 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) i yrkandena 35, 44 och 45 anförs att det bör införas en höjd milersättning samt höjd beloppsgräns för arbetsresor, att reseavdraget bör moderniseras, att milersättningen för 2020 bör höjas till 22 kronor per mil och att belopps-gränsen i reseavdraget bör höjas till 13 000 kronor. I kommittémotion 2019/20:3243 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 16 anförs att det bör göras en utredning av en modell för automatiskt bosparande för alla unga mellan 18 och 34 år med inkomst av tjänst, där ett skatteavdrag ingår de första 60 månaderna då personen tjänar 12 000 kronor eller mer per månad. I motion 2019/20:693 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 7 föreslås att skattereglerna ses över så att det samiska ”jordbruket” hanteras likvärdigt som övrigt fiske och jordbruk vad gäller avdragsrätt för redskap för att bedriva närings-verksamhet.
Utskottets ställningstagande
Regeringen tillsatte i december 2017 en kommitté för att undersöka hur systemet för avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats bör omarbetas för att på ett bättre sätt gynna resor med låga utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar och samtidigt vara enklare än nuvarande system att tillämpa, administrera och kontrollera. Den 26 juni 2019 lämnade reseavdrags-kommittén sitt betänkande Skattelättnad för arbetsresor (SOU 2019:36). I betänkandet föreslås att reseavdraget avskaffas i sin nuvarande form. Förslaget är att reseavdraget ersätts av en avståndsbaserad och färdmedelsneutral skattereduktion för längre arbetsresor. Regeringen har remitterat betänkandet och uppgett att den parallellt med det noga kommer att studera förslagen och konsekvensanalysen. Regeringen har uttalat att den kommer att göra en fördjupad analys av konsekvenserna av kommitténs förslag för personer som bor och arbetar i glesbygd.
I sitt svar på interpellation 2019/20:303 Reseavdraget och skatt på drivmedel anförde finansminister Magdalena Andersson bl.a. att regeringen ännu inte har tagit ställning till förslaget. Det har varit ute på remiss. Regeringen tittar nu på de mycket värdefulla synpunkter som har kommit in. Ministern uppger vidare att eftersom regeringen är bekymrad över konsekvenserna för dem som bor eller arbetar i glesbygd har Trafikanalys fått i uppdrag att göra en fördjupad analys av just detta. För regeringen är det oerhört viktigt att det ska finnas bra möjligheter att både bo och arbeta i hela landet.
Utskottet anser att det är viktigt att analysera hur en förändring av regelverket för reseavdrag skulle påverka personer som bor eller arbetar i glesbygd och som inte har tillgång till kollektivtrafik. Trafikanalys uppdrag ska redovisas senast den 22 maj 2020. Av den sakpolitiska överenskommelse som träffats mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet framgår att skatteregler ska underlätta cykelpendling.
Utskottet anser mot denna bakgrund inte att det finns någon anledning för riksdagen att rikta något tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsförslagen om att förändra av reseavdragets storlek, utformning och syfte.
Utskottet anser givetvis att det är angeläget att frivilligarbetare inom t.ex. ungdomsidrotten tillförsäkras goda villkor. Den insats de gör har stor betydelse för samhället, och avsikten är inte att skattereglerna ska avhålla frivilligarbetare från att åta sig uppdrag. Utskottet är dock fortfarande inte berett att föreslå några särregler när det gäller möjlighet till avdrag för övriga utgifter. Beloppsgränsen för övriga avdrag är generell och gäller i princip för alla som har kostnader i sitt arbete. Att skapa speciella undantagsregler för vissa grupper på skatteområdet leder till krav på att andra grupper också ska särbehandlas. Det leder i längden till ett alltför komplicerat skattesystem.
Det är viktigt att inkomstbeskattningen av löner och förmåner hålls likformig och neutral och att avdrag för kostnader som inte har med inkomsternas förvärvande att göra undviks så långt som möjligt. Förslagen som läggs fram i motionerna om utökad avdragsrätt för årskort till motionsanläggningar, anmälningsavgifter till motionstävlingar, pensions-sparande, digitala verktyg, kostnader för förebyggande behandling och trafiksäker utrustning innebär ett avsteg från dessa principer. Utskottet avstyrker därför motionsförslagen i denna del.
Av hänsyn till enhetligheten i regelsystemet för beskattning av inkomst av tjänst finner utskottet inte skäl att se över förutsättningarna för ett särskilt skatteavdrag för unga som sparar till egen bostad. Att möjliggöra för unga att flytta till eget boende är viktigt, men insatserna för att kunna förbättra dessa förutsättningar bör fokusera på ett ökat bostadsbyggande och att unga kommer i arbete. Utskottet anser mot samma bakgrund att det inte heller behövs en översyn av möjligheten att göra kostnader för utbildning avdragsgilla genom att föreslå ett omställningsavdrag eller avdrag för körkortskostnader och avstyrker motionerna i denna del. Utskottet noterar att regeringen i samarbete med Centerpartiet och Liberalerna har lämnat en extra ändringsbudget för 2020 med innebörden att arbetslöshetsförsäkringen, som är en omställnings-försäkring, förstärks tillfälligt för 2020.
Utskottet anser att det är viktigt att främja tillgången till kapital för mindre företag och anser att investeraravdraget är ett bra incitament för privatpersoner att investera i mindre företag.
Utskottet avstyrker samtliga motioner i denna del.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade regler för värdering av bil- och cykelförmån.
Jämför reservation 25 (M), 26 (C) och 27 (KD).
Gällande rätt
Bilförmån
Löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som man får på grund av tjänst ska som huvudregel tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst. Som skattepliktig förmån räknas därför bl.a. bilförmån. Skatteplikt för bilförmån uppkommer inte för den som använt förmånsbil i endast ringa omfattning. Arbetsgivare som ger ut en bilförmån är normalt skyldig att månatligen betala arbetsgivaravgifter på värdet av förmånen. För bilförmån som redovisas som uttag i näringsverksamhet är näringsidkaren i motsvarande fall skyldig att betala egenavgifter på förmånsvärdet.
Huvudregel
Förmån av fri eller delvis fri bil beräknas på ett visst schabloniserat sätt. Denna schablon ska motsvara samtliga kostnader för bilen utom drivmedel och trängselskatter m.m. och den bygger på en uppskattad privat körsträcka om 1 600 mil per år.
Värdet av bilförmån exklusive drivmedel ska för kalenderår bestämmas till 0,29 prisbasbelopp med tillägg av ett ränterelaterat belopp och ett prisrelaterat belopp. Det ränterelaterade beloppet beräknas till 75 procent av statslåneräntan vid utgången av november månad året före beskattningsåret multiplicerat med nybilspriset för bilmodellen. Statslåneräntan får dock vid denna beräkning inte understiga en golvnivå på 0,50 procent. Det prisrelaterade beloppet ska för en bilmodell med ett nybilspris som uppgår till högst 7,5 prisbasbelopp (354 750 kronor) beräknas till 9 procent av nybilspriset. Överstiger nybilspriset 7,5 prisbasbelopp ska det prisrelaterade beloppet bestämmas till 9 procent av 7,5 prisbasbelopp med tillägg av ett belopp motsvarande 20 procent av den del av nybilspriset som överstiger 7,5 prisbasbelopp.
Vid beräkning av förmånsvärdet ska anskaffningsutgiften för eventuell extrautrustning som ingår i förmånen läggas till nybilspriset.
Vid beräkningen av förmånsvärdet för bilar med tillverkningsår 2018 eller senare som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen (2006:227) den 1 juli 2018 eller senare, ska fordonsskatt ingå som en del i förmånsvärdet.
Utgifter för väg-, bro- och färjeavgifter samt trängselskatt ingår inte i bilförmån.
Miljöanpassade bilar
Förmånsvärdet för en bil som – helt eller delvis – är utrustad med teknik för drift med elektricitet eller med mer miljöanpassade drivmedel än bensin eller dieselolja och som därför har ett nybilspris som är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan teknik, ska sättas ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen. Om bilen är utrustad med teknik för drift med elektricitet som tillförs genom laddning från en yttre energikälla eller med annan gas än gasol ska förmånsvärdet sättas ned med 40 procent, dock högst 10 000 kronor. Nedsättningen gäller t.o.m. det beskattningsår som slutar den 31 december 2020.
Bonus-malus
Den 1 juli 2018 infördes nya regler för lätta fordon, det s.k. bonus-malus-systemet. Detta innebär bl. a att en ny modell för beräkning av förmånsvärdet ska tillämpas sedan juli 2018 för nyregistrerade bilar. Miljöanpassade bilar med relativt låga koldioxidutsläpp premieras vid inköpstillfället med en bonus. Denna bonus medför dock ingen ändring av förmånsberäkningen eftersom nedsättningen av förmånsvärdet i allt väsentligt bedöms motsvara de effekter som bonusen medför (prop. 2017/18:1 s. 256). När det gäller den andra delen av systemet (malus) innebär det en förändring av bilförmånsberäkningen. Vid beräkningen av förmånsvärdet för bilar med tillverkningsår 2018 eller senare som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen den 1 juli 2018 eller senare ska fordonsskatt inte ingå i prisbasbeloppsdelen vid den schablonmässiga beräkningen av förmånsvärdet, och därför sänks denna del för dessa bilar från 0,317 till 0,29 prisbasbelopp. I stället ska bilens fordonsskatt enligt vägtrafik-skattelagen läggas till som en ytterligare post vid beräkningen. Förmånsvärdet för en bil som tas i trafik den 1 juli 2018 eller senare men som är tillverkad 2017 eller tidigare beräknas också enligt den nya beräkningsmodellen.
För den som har kört minst 3 000 mil i tjänsten med förmånsbil under ett kalenderår ska förmånsvärdet bestämmas till 75 procent av det ordinarie bilförmånsvärdet. Om den anställde av sin nettolön utger ersättning för annat än drivmedel för bilförmånen ska förmånsvärdet sättas ned med ersättningens belopp.
Bilförmånsvärdet kan justeras nedåt eller uppåt, om det finns synnerliga skäl (SKV A 2019:27, avsnitt 3.1). Som synnerliga skäl för att justera värdet av bilförmån nedåt anses att bilen använts som arbetsredskap, att bilen använts i taxinäring och har körts minst 6 000 mil i verksamheten under kalenderåret och att dispositionen för privat körning varit begränsad i mer än ringa utsträckning, eller att andra liknande omständigheter råder. Med bil som har karaktär av arbetsredskap avses en bil som i väsentlig mån är inredd eller avpassad för annat än persontransport, t.ex. installations- eller distributions-bilar av olika slag, vilket begränsar det privata nyttjandet.
Justering kan aktualiseras för bilar som används av serviceinstallatörer m.fl. Förmånsvärdet för vissa servicebilar har justerats till 70 procent, då den utrustning i form av verktyg och reservdelar som normalt medförs i service-bilarna varit omfattande och tidsödande att lasta i och ur vid varje arbetsdags början och slut (RÅ 2000 ref. 43). Enligt Skatteverkets allmänna råd får förmånsvärdet beräknas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet när en personbil används som arbetsredskap, men bör dock inte överstiga 75 procent av fullt värde.
Arbetsgivare som har anställda som använder lätt lastbil för privatkörning kan efter ansökan få ett beslut om nedsatt förmånsvärde, ett s.k. justerat förmånsvärde. Justeringsregeln bör tillämpas i fall när en anställd med hänsyn till tjänstebehovet har varit tvungen att använda lätt lastbil med flak eller lastkåpa, av skåpmodell eller i övrigt med sådan fast utrustning eller inredning att det privata nyttjandet avsevärt begränsats. Enligt Skatteverkets allmänna råd bör förmånsvärdet justeras till 60 procent av lastbilens ordinarie förmånsvärde. Vid särskilda omständigheter kan ytterligare justering medges, t.ex. om det finns betydande hinder för att använda bilen privat. Det förekommer att s.k. vans och stadsjeepar samt liknande fordon med hög personbilskomfort används som förmånsbilar. Om bilen saknar fast utrustning och inredning eller om lastutrymmet med enkla grepp kan förvandlas till passagerarplats för flera är det normalt inte motiverat med någon justering.
Om den skattskyldige har haft bilförmån i bara ringa omfattning ska förmånen värderas till noll. Med ringa omfattning bör enligt Skatteverket avses privat användning vid högst tio tillfällen.
Med bil avses personbil, tung personbil med totalvikt över 3 500 kilo, husbil som registrerats som personbil eller som lätt lastbil i vägtrafikregistret, lätt lastbil och liknande fordon som kan utnyttjas för personbefordran.
Bestämmelserna för bilförmån tillämpas inte för tung lastbil och inte heller för husbil som registrerats som tung lastbil. För sådana fordon beräknas värdet av privat användning till marknadsvärdet i varje enskilt fall. Med tung lastbil avses en lastbil med totalvikt över 3 500 kilo.
Firmabil
En näringsidkare som använder en firmabil för privatkörning i mer än ”ringa omfattning” ska ta upp bilförmån om kostnaderna för bilen dras av i närings-verksamheten. Som riktvärde gäller att bilförmån ska redovisas om näringsidkaren använder bilen privat mer än tio gånger per år eller kör mer än 100 mil. Det spelar ingen roll om bilen är ett inventarium eller om den är hyrd (leasad). Näringsidkaren måste kunna visa att han eller hon faktiskt inte använder den privat i mer än ringa omfattning för att inte beskattas för bilförmån. Ett sätt att visa detta är att föra en körjournal.
Om det finns synnerliga skäl kan värdet av bilförmånen som nämnts justeras ned. Ett sådant skäl kan vara att bilen används som arbetsredskap. Här avses en bil som i väsentlig mån är inredd eller avpassad för annat än person-transport, t.ex. installations- eller distributionsbilar av olika slag, vilket begränsar det privata nyttjandet av bilen.
Beräkning av cykelförmån
Om en anställd får använda arbetsgivarens cykel privat är det en skattepliktig förmån för den anställda och arbetsgivaren ska göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter. Skatteverket förordar att förmånsvärdet beräknas på en uppskattad värdeminskning på cykeln baserat på beräknad livslängd och kostnader för eventuell service och reparationer samt en kapitalkostnad. Kapitalkostnaden beräknas till marknadsvärdet för en ny cykel multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november året före inkomståret plus 1 procentenhet.
För en elcykel, som generellt är dyrare än en vanlig cykel, anser Skatteverket att beräkningen av förmånsvärdet bör göras på samma sätt, förutom att den beräknade värdeminskningen även bör inkludera batteriet. Batteriet har normalt kortare livslängd än cykeln och behöver bytas ut. Därför bör en högre värdeminskning användas för elcyklar. Normalt kan en årlig värdeminskning som motsvarar 20 procent av cykelns marknadsvärde, inklusive batteri, användas för elcyklar.
Om arbetsgivaren ger en cykel i gåva till en anställd ska förmånsvärdet motsvara marknadsvärdet på cykeln vid gåvotidpunkten. Ett brutto-löneavdrag för cykeln minskar inte det skattepliktiga förmånsvärdet. Om den anställda däremot betalar för cykeln av sin nettolön minskar det förmåns-värdet.
Motionerna
I kommittémotion 2019/20:2659 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 19 anförs att förmånsbeskattningen av bilar bör ses över så att den bättre speglar det faktiska värdet och får en starkare miljöstyrande effekt. I kommittémotion 2019/20:2671 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 3 anförs att regeringen bör se över bestämmelserna om vad som ska klassas som en personbil. I motion 2019/20:1572 av Jan R Andersson och Lotta Finstorp (båda M) yrkandena 1 och 2 anförs att en översyn bör göras av möjligheten att förenkla reglerna för beskattning av firmafordon hos egenföretagare och i syfte att förenkla systemet för förmånsbeskattning av tjänstefordon. I motion 2019/20:1576 av Jan R Andersson (M) föreslås en översyn av förmånsbeskattning av fri parkering. I motion 2019/20:1935 av Lars Beckman (M) anförs att regelverket för förmånsbeskattning av fyrhjulingar och andra arbetsverktyg bör ses över.
I kommittémotion 2019/20:3264 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 17 och 19 föreslås att möjligheterna att avskaffa parkerings- och trängsel-skatteavgifter som skattebefriad förmån ses över och att miljöstyrningen för förmånsbilar ökas genom att man ser över möjligheten att endast bilar som faller inom ramen för att få en bonus enligt bonus-malus kvalificerar sig som förmånsbilar. I motion 2019/20:1793 av Per Åsling (C) föreslås att regeringen skyndsamt ska verka för att det tillsätts en utredning om förmånsbeskattning. I motion 2019/20:2532 av Kristina Yngwe (C) föreslås att regelverket för förmånsbeskattning för arbetsredskap och verktyg i lantbruk ses över.
I kommittémotion 2019/20:2775 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 68 anförs att regeringen bör utreda möjligheten för arbetsgivare att subventionera cykel- och kollektivtrafikresor till och från arbetet utan att det räknas som skattepliktig löneförmån.
Utskottets ställningstagande
Det grundläggande syftet med reglerna om beskattning av bilförmån och andra förmåner, t.ex. fri parkering, är att upprätthålla neutraliteten gentemot andra ersättningsformer så att uppkomsten av skattemotiverade förmåner undviks. Den värderingsmodell som gäller för beskattning av bilförmån innebär att förmånsvärdet bestäms efter en schablon. Avsikten är att förmånsvärdet ska motsvara kostnaderna för en privatägd bil, dvs. i princip motsvara marknads-värdet. Det är väsentligt att beakta både miljö- och fördelningspolitiska aspekter av sådana regelverk.
I sitt svar på interpellation 2019/20:15 Förmånsbeskattning av fyrhjulingar för Sveriges bönder och skogslantbrukare anförde finansminister Magdalena Andersson bl.a. att det av förarbeten och rättspraxis följer att även dispositionsrätt, dvs. möjligheten att fortlöpande använda en tillgång, kan ligga till grund för förmånsbeskattning. Så kan vara fallet när det är fråga om större egendom som exempelvis fritidshus eller båtar som anskaffats av ett företag, även om egendomen också används i verksamheten. När det gäller själva värderingen av en förmån är huvudregeln att denna ska göras till marknadsvärdet. Om själva dispositionsrätten ligger till grund för förmåns-värdet görs värderingen utifrån förhållandena i det enskilda fallet. För vissa bestämda förmåner, t.ex. bilförmån och kostförmån, finns i stället schabloniserade värderingsregler. Det finns inte någon fastställd schablon för förmån av fyrhjuling. Skatteverket har dock tagit fram en vägledning för hur förmån av fyrhjuling kan värderas beroende på om egendomen får användas bara vid enstaka tillfällen eller om den anställde själv kan bestämma när användning ska ske. Hur förmån av fyrhjuling ska värderas är ytterst en fråga för Skatteverket och våra domstolar.
Förutsättningarna för att pendla och transportera sig klimatvänligt med cykel har blivit påtagligt mycket bättre genom den cykelpremie som införts och som ger stora grupper av tänkbara cykelpendlare möjlighet att skaffa eldrivna fordon. Utskottet noterar att det av den sakpolitiska överenskommelse som träffats mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet framgår att cykelpendling ska underlättas, och detta arbete avser utskottet inte att föregripa.
Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att föreslå några ändringar av värderingen av bilförmån och andra förmåner och avstyrker samtliga aktuella motioner.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att se över avdragsrätten för medlemsavgifter till fackföreningar och vägföreningar och avgifter till arbetslöshetskassor.
Jämför reservation 28 (C) och 29 (KD).
Gällande rätt och bakgrund
Medlemsavgifter
Huvudregeln för fysiska personer är att avdrag inte medges för medlems-avgifter i föreningar och andra sammanslutningar. Förbudet gäller inte bara avgifter till ideella organisationer utan också till fackliga organisationer, akassor, intresseorganisationer och vetenskapliga sammanslutningar av olika slag. Avdragsrätten för medlemsavgifter är enligt praxis ytterst restriktiv. Avdrag har vägrats även om det har varit nödvändigt att vara medlem i en viss sammanslutning för att ha rätt till eller för att på ett riktigt sätt kunna utöva ett visst yrke eller ha en viss befattning. Avdrag medges inte för medlemsavgift till Sveriges Advokatsamfund, Föreningen Auktoriserade Revisorer, Sveriges Läkarförbund, Svenska Läkaresällskapet m.fl. Den 1 januari 2002 infördes senast en skattereduktion för fackföreningsavgifter. Den uppgick till 25 procent av den avgift som betalats in under kalenderåret. En nedre belopps-gräns på 400 kronor infördes. Skattereduktionen för fackföreningsavgifter avskaffades den 1 januari 2007 av finansieringsskäl. Regeringen lämnade förslag på en återinförd skattereduktion för fackföreningsavgift 2018 för att värna den svenska modellen på arbetsmarknaden. Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag (prop. 2017/18:127, bet. 2017/18:SkU21, rskr. 2017/18:287) som innebar en skattereduktion med 25 procent av den sammanlagda avgift som en medlem under året hade betalat till en svensk eller motsvarande utländsk arbetstagarorganisation, förutsatt att den sammanlagda avgiften under året uppgick till minst 400 kronor. De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2018. I betänkandet Statens budget 2019 Rambeslutet (bet. 2018/19:FiU1, res. 1 s. 131) ansåg Moderaterna och Kristdemokraterna att lägre skatt på arbete generellt är att föredra framför en skattereduktion som baseras på medlemskap i en förening. Moderaterna och Kristdemokraterna föreslog därför som en del i finansieringen av bl.a. det förstärkta jobb-skatteavdraget att avdragsrätten för fackföreningsmedlemskap skulle avskaffas. Avdragsrätten avskaffades den 1 april 2019.
Regeringen har i samarbete med Centerpartiet och Liberalerna lämnat en extra ändringsbudget för 2020 med innebörden att arbetslöshetsförsäkringen tillfälligt förstärks 2020.
Motionerna
I motion 2019/20:847 av Jamal El-Haj (S) anförs att a-kasseavgiften och fack-föreningsavgiften bör göras avdragsgilla eller ges skattereduktion. I motion 2019/20:2142 av Teres Lindberg m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 anförs att avdragsrätt för medlemsavgift i fackföreningar och arbetslöshetskassor bör medges.
I partimotion 2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 19 föreslås att det utreds hur ett avdrag för medlemskap i vägföreningar och dylikt, ett landsbygdsavdrag, kan utformas.
I kommittémotion 2019/20:3202 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 23 föreslås ett avdrag för avgiften till a-kassan.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrkte i betänkande 2018/19:SkU15 att avdragsrätten för fackföreningsmedlemskap avskaffades den 1 april 2019.
Utskottet anser inte att frågan om avdrag för medlemsavgift till vägförening och a-kasseavgift behöver utredas. Motionerna avstyrks i denna del.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade regler för beskattning av personaloptioner.
Jämför reservation 30 (M) och 31 (SD).
Gällande rätt
Värdepappersregeln
Om en person på grund av sin tjänst förvärvar ett värdepapper på förmånliga villkor, ska förmånen tas upp som intäkt det beskattningsår då förvärvet sker. Detta framgår av den s.k. värdepappersregeln i inkomstskattelagen.
Personaloption
Om en person får en förmån i form av en personaloption är huvudregeln att den är skattepliktig och ska tas upp som intäkt det beskattningsår då rätten utnyttjas eller överlåts. Förmånsbeskattning ska ske av skillnaden mellan det marknadsvärde som den underliggande aktien har vid förvärvstidpunkten och det lösenpris som optionsinnehavaren betalar för den underliggande aktien inklusive eventuell ersättning för optionsrätten.
Undantag från huvudregeln om förmån av personaloption
I undantagsfall ska en förmån i form av personaloption inte tas upp till beskattning. För att förmånen ska vara skattefri måste dock ett stort antal villkor vara uppfyllda när personaloptionen utnyttjas för att förvärva en andel. Det är villkor som gäller för företaget som har ingått optionsavtalet och villkor som gäller för personaloptionen och optionsinnehavaren. Om något villkor inte är uppfyllt, så ska förmånen tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst.
För att förmånen ska vara skattefri måste optionsinnehavaren utnyttja optionen för att förvärva en andel i företaget tidigast efter tre år och senast tio år efter förvärvet av personaloptionen. Optionsinnehavaren ska vara anställd i företaget under intjänandetiden. Arbetstiden ska under denna tid uppgå till i genomsnitt minst 30 timmar per vecka. Optionsinnehavaren måste under intjänandetiden få ersättning från företaget som ska tas upp i inkomstslaget tjänst med ett belopp som uppgår till minst 13 inkomstbasbelopp. Optionsinnehavaren får inte tillsammans med närstående direkt eller indirekt kontrollera andelar i företaget, som motsvarar mer än 5 procent av kapital-andelarna eller röstandelarna i företaget.
För att skattefriheten för mottagaren ska gälla ska det företag som ingår optionsavtalet vara av begränsad storlek. Det ska ha färre än 50 anställda och delägare som arbetar i företaget (medelantal). Det ska ha en nettoomsättning eller balansomslutning som uppgår till högst 80 miljoner kronor. Företaget får inte kontrolleras av offentliga organ. Företagets andelar får inte vara upptagna till handel på en reglerad marknad. Företaget ska huvudsakligen bedriva rörelse. Företaget ska, under intjänandetiden huvudsakligen bedriva annan rörelse än bank- eller finansieringsrörelse, försäkringsrörelse, produktion av kol eller stål, handel med mark, fastigheter, råvaror eller finansiella instrument, uthyrning för längre tid av lokaler eller bostäder eller, tillhanda-hållande av tjänster som avser juridisk rådgivning, redovisning eller revision. Företagets verksamhet får inte vara äldre än tio år och företaget får inte vara i ekonomiska svårigheter.
För att förmånen ska vara skattefri finns det även krav på personaloptionen. Kraven rör framförallt värdet på personaloptionen och hur detta värde ska beräknas. Värdet av personaloptionen får inte överstiga 3 miljoner kronor per anställd och får inte överstiga 75 miljoner kronor per företag.
Motionerna
I kommittémotion 2019/20:2675 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 1 och i kommittémotion 2019/20:2677 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 6 anförs att regeringen bör återkomma med reformer av regelverket för personal-optioner så att det får avsedd effekt.
I kommittémotion 2019/20:393 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 3 föreslås att förutsättningarna för personaloptioner i nystartade företag förbättras.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att det i den sakpolitiska överenskommelse som träffats mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet ingår att förbättra reglerna för personaloptioner. Beskattningen av personaloptioner ska reformeras genom bl.a. en utvidgning av storleken och personkretsen så att svenska regler är konkurrenskraftiga i ett internationellt perspektiv. Utskottet anser därför inte att riksdagen behöver rikta något tillkännagivande till regeringen om att dessa regler behöver förändras. Motionerna avstyrks därför i denna del.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om annan en utformning av reglerna för gåvoskatteavdraget.
Jämför reservation 32 (C) och 33 (KD).
Gällande rätt och bakgrund
Den 1 januari 2012 infördes en skattereduktion för penninggåvor till ideell verksamhet (prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU1, yttr. 2011/12:SkU1y, rskr. 2011/12:32). Skattereduktionen var 25 procent och uppgick till högst 1 500 kronor för ett beskattningsår. De två gåvoändamål som berättigade till skattereduktion var dels att främja vetenskaplig forskning, dels att bedriva hjälpverksamhet bland behövande. Denna avgränsning har inneburit att ett antal ändamål lämnats utanför, t.ex. ändamålen konst, kultur, idrott och religion och andra allmännyttiga ändamål som hör till den ideella sektorn. Skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet slopades den 1 januari 2016 (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1, rskr. 2015/16:51).
I betänkandet Statens Budget 2019 Rambeslutet (bet. 2018/19:FiU1, res. 1, s. 131) ansåg Moderaterna och Kristdemokraterna att gåvoskatteavdraget skulle återinföras i enlighet med det förslag som presenterades i budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1). Utöver detta ville Moderaterna och Kristdemokraterna ta bort ansöknings- och årsavgiften för organisationer som ansöker om att bli respektive godkänns som gåvomottagare för att stärka en livaktig ideell sektor. Regeringen uppmanades att skyndsamt återkomma med lagstiftning till riksdagen för att återinföra skattereduktionen för gåvor enligt utformningen i proposition 2011/12:1. Förslaget skulle träda i kraft den 1 juli 2019. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma reservation om förslag till statens budget för 2019. Riksdagen sa ja till reservanternas förslag till utgiftstak för 2019–2021, utgiftsramar för 2019 samt beräkning av inkomster i statens budget för 2019. Skattereduktion för gåvor återinfördes den 1 juli 2019.
För att kunna få skattereduktionen ska vissa förutsättningar vara uppfyllda. Gåvomottagaren måste vara godkänd av Skatteverket innan gåvan lämnas. Det är organisationen som själv ansöker om att bli godkänd gåvomottagare. Ett beslut om godkännande gäller från den dag beslutet fattats och tre år efter detta år. Godkännandet kan sedan förnyas. För att bli godkänd som gåvomottagare och behålla godkännandet krävs dessutom att ett antal andra förutsättningar är uppfyllda. Organisationsformen ska vara stiftelse, ideell förening eller registrerat trossamfund som är inskränkt skattskyldigt. Organisationen ska främja ett godkänt ändamål eller bedriva en sådan verksamhet och gåvor som kommer in till gåvomottagaren och som är grund för skattereduktion för givaren ska användas för något av ändamålen social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning. Slutligen ställs krav på bokföring eller räkenskaper och auktoriserad eller godkänd revisor.
För givaren gäller att varje gåva måste vara minst 200 kronor till samma gåvomottagare vid ett och samma tillfälle, gåvorna måste uppgå till minst 2 000 kronor under året (det kan vara gåvor till en eller flera godkända gåvomottagare) och gåvan måste vara en penninggåva som är avsedd att främja social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning. Skattereduktionen är 25 procent av gåvobeloppet och får högst vara 1 500 kronor per år.
Det är bara privatpersoner som har rätt till skattereduktion för gåvor. Skattereduktion medges bara om man betalar skatt för alla sina inkomster i Sverige, oavsett vilket land inkomster kommer ifrån. Både svenska och utländska godkända gåvomottagare är skyldiga att lämna kontrolluppgifter för gåvor som är skattereduktionsgrundande.
Motionerna
I kommittémotion 2019/20:3255 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 12 föreslås att en breddning av avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer utreds. I motion 2019/20:186 av Helena Vilhelmsson (C) anförs att en översyn eller utredning bör göras av skattereduktion för gåvor, där den huvudsakliga frågan handlar om att fler allmännyttiga ändamål ska omfattas av skattereduktionen.
I kommittémotion 2019/20:2790 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 4 anförs att regeringen bör se över möjligheten att göra det skattemässigt förmånligt för företag och privatpersoner att finansiellt bidra till kultursektorn. I kommittémotion 2019/20:2988 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 21 och 22 föreslås att gåvor till fler typer av organisationer ska berättiga till gåvoskatteavdrag, att den undre gränsen för varje enskild gåva ska sänkas och att administrationen för de berörda organisationerna ska förenklas. Vidare anförs att kommunerna bör jobba mer organiserat tillsammans med enskilda och civilsamhället vid mottagandet av nyanlända och i integrationsprocessen. I kommittémotion 2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 10 föreslås att möjligheten till skattereduktion för gåva utökas.
Utskottets ställningstagande
Den 1 januari 2012 infördes en skattereduktion för penninggåvor till ideell verksamhet. Skattereduktionen slopades den 1 januari 2016. Riksdagen meddelade i samband med beslutet om statens budget 2019 att regeringen skyndsamt skulle återkomma med förslag på regler för att återinföra skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet i enlighet med den tidigare utformningen. Skattereduktion för gåvor återinfördes fr.o.m. den 1 juli 2019 och har utformats i enlighet med tidigare bestämmelser vilket bl.a. innebär att den organisation som är gåvomottagare, en svensk stiftelse, en svensk ideell förening eller ett svenskt registrerat trossamfund, ska vara inskränkt skattskyldig och ha som sitt ändamål att främja social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning eller helt eller delvis bedriva sådan verksamhet.
Utskottet noterar att regeringen i samarbete med Centerpartiet och Liberalerna har lämnat en extra ändringsbudget för 2020 med extra pengar till kultursektorn och idrottsrörelsen.
Utskottet är inte berett att stödja förslag på annan utformning av reglerna för gåvoskatteavdrag, varför samtliga aktuella motioner avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om ändrade regler för beskattning av styrelsearvoden.
Jämför reservation 34 (C) och 35 (L).
Gällande rätt
Beskattning av styrelsearvoden ska enligt HFD:s praxis i regel ske hos styrelseledamoten personligen och som inkomst av tjänst (se bl.a. HFD 2017 ref. 41). Det gäller även om styrelseledamoten bedriver verksamhet i ett bolag och arvodet har betalats ut till detta bolag. Denna presumtion kan enligt praxis endast frångås när det är fråga om ett tidsmässigt avgränsat uppdrag som gäller en specifik insats i ett bolag.
HFD meddelade den 16 december 2019 en dom om beskattning av styrelsearvoden. Det rörde sig om en advokat som bedrev verksamhet i ett aktiebolag. Han hade flera uppdrag som styrelseledamot, varav ett som styrelseordförande i ett större bolag. Arvodet för detta uppdrag betalades till hans bolag. Genom en ansökan om förhandsbesked ville han få svar på hur arvodet skulle beskattas. HFD i sin helhet, s.k. plenum, fann att det saknas skäl att avvika från domstolens praxis, i fråga om beskattning av styrelsearvoden, som innebär att ett styrelsearvode som har betalats till en styrelseledamots bolag ska beskattas hos ledamoten personligen och som inkomst av tjänst.
Motionerna
I motion 2019/20:429 av Sofia Nilsson (S) anförs att skattelagstiftningen bör ändras så att styrelseuppdrag som faktureras genom aktiebolag betraktas som näringsverksamhet och inte inkomst av tjänst för den som utför styrelse-uppdraget. I motion 2019/20:2508 av Hans Rothenberg (M) anförs att skattelagstiftningen bör förtydligas när det gäller styrelseledamöter i aktiebolag med F-skattsedel som fakturerar sitt styrelsearvode.
I motion 2019/20:2534 av Kristina Yngwe (C) anförs att regelverken för att göra det möjligt för styrelseledamöter att fakturera uppdrag bör ses över. I kommittémotion 2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkande 47 anförs att lagstiftningen bör ses över för att göra det möjligt för styrelseledamöter att fakturera uppdrag.
I motion 2019/20:2078 av Arman Teimouri (L) anförs att skattelagstiftningen bör förtydligas för styrelseledamöter i aktiebolag med F-skattsedel som fakturerar sitt styrelsearvode.
Utskottets ställningstagande
Beskattning av styrelsearvoden ska enligt HFD:s praxis i regel ske hos styrelseledamoten personligen och som inkomst av tjänst (se bl.a. HFD 2017 ref. 41). Det gäller även om styrelseledamoten bedriver verksamhet i ett bolag och arvodet har betalats ut till detta bolag. Denna presumtion kan enligt praxis endast frångås när det rör sig om ett tidsmässigt avgränsat uppdrag som gäller en specifik insats i ett bolag. HFD meddelade en dom den 16 december 2019 om beskattning av styrelsearvoden. Domstolen fann att det saknades skäl att avvika från domstolens praxis i fråga om beskattning av styrelsearvoden, som innebär att ett styrelsearvode som har betalats till en styrelseledamots bolag ska beskattas hos ledamoten personligen och som inkomst av tjänst.
Finansminister Magdalena Andersson har som svar på skriftlig fråga 2019/20:685 anfört att HFD nu ännu en gång fastställt att rättsläget i fråga om hur styrelsearvoden ska beskattas inte har ändrats efter den lagändring som gjordes i inkomstskattelagen 2009.
Mot bakgrund av det anförda ser utskottet inte någon anledning att rikta ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av beskattningen av styrelsearvoden.
|
1. |
av Niklas Wykman (M), Betty Malmberg (M), Josefin Malmqvist (M) och Lotta Olsson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:2833 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 14 och
2019/20:3190 av Mats Green m.fl. (M) yrkandena 1 och 22 samt
avslår motionerna
2019/20:118 av Jonas Andersson i Skellefteå (SD),
2019/20:539 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 6,
2019/20:629 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 1,
2019/20:1148 av Lars Beckman (M),
2019/20:1163 av John Weinerhall (M),
2019/20:2185 av Lars-Arne Staxäng (M),
2019/20:2325 av Jamal El-Haj m.fl. (S) yrkande 2,
2019/20:2589 av Ann-Britt Åsebol m.fl. (M) yrkande 2,
2019/20:2680 av Ann-Sofie Alm (M),
2019/20:2719 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:2774 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 19,
2019/20:2990 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 2 och 5,
2019/20:3105 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 29,
2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 20,
2019/20:3202 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkandena 2–6,
2019/20:3250 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 17,
2019/20:3285 av Jamal El-Haj m.fl. (S),
2019/20:3310 av Karolina Skog och Amanda Palmstierna (båda MP) yrkande 2 och
2019/20:3335 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 18.
Ställningstagande
De ekonomiska drivkrafterna är av avgörande betydelse för att fler ska arbeta. I dag lönar det sig inte tillräckligt mycket att arbeta och många familjer förlorar till och med disponibel inkomst på att gå från bidrag till arbete. För att arbete och ansträngning alltid ska löna sig vill Moderaterna därför sänka skatten på arbete genom att införa ett nytt jobbskatteavdrag med en förstärkning för låga inkomster som innebär sänkt skatt för alla som jobbar, men särskilt för dem som tar steget från utanförskap till jobb.
De kommande åren förutses betydande pensionsavgångar både i välfärden och i privat sektor. Samtidigt finns det en stor efterfrågan på kompetenta och erfarna medarbetare. Kan fler av de som nu närmar sig pensionen förmås att arbeta längre minskar bristen på arbetskraft på kort sikt samtidigt som välfärdens finansiering stärks också på längre sikt när fler arbetar längre. För att åstadkomma detta vill Moderaterna stärka de ekonomiska drivkrafterna för att fler äldre ska jobba längre. Utvärderingar av det nuvarande jobbskatte-avdraget för äldre visar på betydande jobbeffekter av reformen, och en förstärkning kan också förväntas ge goda effekter.
|
2. |
av David Lång (SD), Mattias Bäckström Johansson (SD) och Tobias Andersson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:629 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 1 och
avslår motionerna
2019/20:118 av Jonas Andersson i Skellefteå (SD),
2019/20:539 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 6,
2019/20:1148 av Lars Beckman (M),
2019/20:1163 av John Weinerhall (M),
2019/20:2185 av Lars-Arne Staxäng (M),
2019/20:2325 av Jamal El-Haj m.fl. (S) yrkande 2,
2019/20:2589 av Ann-Britt Åsebol m.fl. (M) yrkande 2,
2019/20:2680 av Ann-Sofie Alm (M),
2019/20:2719 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:2774 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 19,
2019/20:2833 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 14,
2019/20:2990 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 2 och 5,
2019/20:3105 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 29,
2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 20,
2019/20:3190 av Mats Green m.fl. (M) yrkandena 1 och 22,
2019/20:3202 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkandena 2–6,
2019/20:3250 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 17,
2019/20:3285 av Jamal El-Haj m.fl. (S),
2019/20:3310 av Karolina Skog och Amanda Palmstierna (båda MP) yrkande 2 och
2019/20:3335 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 18.
Ställningstagande
Sveriges befolkning lever allt längre, och med allt bättre hälsa. Fler än någonsin kan numera gå i pension friska och njuta av en lång och gyllene höst efter decennier av arbete. I takt med att den andel av befolkningen som går i pension ökar blir dock trycket på de som ännu arbetar allt större. Färre måste försörja fler. Allt pekar på att denna tendens kommer att förstärkas i framtiden. Det är tydligt att en lösning behövs som dels tar vara på de äldres kompetens och goda hälsa, dels tillförsäkrar dem friheten att själva välja hur de vill tillbringa sin tid.
Sverigedemokraterna föreslår att skattelagstiftningen förändras såtillvida att en person som vid pensionsåldern avstår från att gå i pension, för att istället fortsätta arbeta, ska erbjudas en tillfällig nedsättning av skatten under två år. I praktiken blir detta ett förstärkt grundavdrag. Detta skapar ett nytt incitament för individen att frivilligt skjuta upp pensionen och samtidigt fortsätta att arbeta ett par år till, för att skapa en buffert inför pensionsåren. Under tiden tjänar man även – i vanlig ordning – in mer till sin kommande pension.
|
3. |
av Lars Thomsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 20 och
2019/20:3250 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 17 och
avslår motionerna
2019/20:118 av Jonas Andersson i Skellefteå (SD),
2019/20:539 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 6,
2019/20:629 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 1,
2019/20:1148 av Lars Beckman (M),
2019/20:1163 av John Weinerhall (M),
2019/20:2185 av Lars-Arne Staxäng (M),
2019/20:2325 av Jamal El-Haj m.fl. (S) yrkande 2,
2019/20:2589 av Ann-Britt Åsebol m.fl. (M) yrkande 2,
2019/20:2680 av Ann-Sofie Alm (M),
2019/20:2719 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:2774 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 19,
2019/20:2833 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 14,
2019/20:2990 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 2 och 5,
2019/20:3105 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 29,
2019/20:3190 av Mats Green m.fl. (M) yrkandena 1 och 22,
2019/20:3202 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkandena 2–6,
2019/20:3285 av Jamal El-Haj m.fl. (S),
2019/20:3310 av Karolina Skog och Amanda Palmstierna (båda MP) yrkande 2 och
2019/20:3335 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 18.
Ställningstagande
De inkomstskattesänkningar som genomförts inom ramen för jobbskatte-avdragen har varit viktiga inte bara som frihetsreformer utan även för att stärka incitamenten för arbete. Kommande satsningar på sänkta inkomstskatter bör i högre utsträckning vara inriktade på att komma fler till del. Med en möjlighet att tjäna mer innan lönen beskattas skulle framförallt den med lägre inkomster gynnas. I statsbudgeten för 2020 införs ett höjt grundavdrag inom stödområde A och B. Centerpartiet vill se över möjligheten att genomföra ytterligare höjningar av grundavdraget inom dessa områden för att utjämna den orättvisa skillnad i kommunalskatt som finns mellan landsbygds-kommuner och övriga kommuner. Det skulle gynna den som bor utanför de större städerna och samtidigt stimulera den lokala ekonomin.
Centerpartiet vill verka för att ingen pensionär ska ha mindre kvar av sin pension än att man klarar sin försörjning när bostadskostnad och skatt är betalda. Kvinnan har ofta utgjort en förutsättning för mannens karriär då hon varit hemma och tagit hand om hem och barn och därmed haft en låg inkomst eller ingen inkomst alls. Många av de pensionärer som idag sitter med mycket låga pensioner och många av de som ska gå i pension behöver mer rättvisa förutsättningar. Centerpartiet anser att Sverige har ojämställda pensioner och att vi därför behöver se över hur beskattningen av pensionen kan göras mer rättvis.
|
4. |
av Lorena Delgado Varas (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:539 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 6 och
avslår motionerna
2019/20:118 av Jonas Andersson i Skellefteå (SD),
2019/20:629 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 1,
2019/20:1148 av Lars Beckman (M),
2019/20:1163 av John Weinerhall (M),
2019/20:2185 av Lars-Arne Staxäng (M),
2019/20:2325 av Jamal El-Haj m.fl. (S) yrkande 2,
2019/20:2589 av Ann-Britt Åsebol m.fl. (M) yrkande 2,
2019/20:2680 av Ann-Sofie Alm (M),
2019/20:2719 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:2774 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 19,
2019/20:2833 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 14,
2019/20:2990 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 2 och 5,
2019/20:3105 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 29,
2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 20,
2019/20:3190 av Mats Green m.fl. (M) yrkandena 1 och 22,
2019/20:3202 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkandena 2–6,
2019/20:3250 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 17,
2019/20:3285 av Jamal El-Haj m.fl. (S),
2019/20:3310 av Karolina Skog och Amanda Palmstierna (båda MP) yrkande 2 och
2019/20:3335 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 18.
Ställningstagande
En arbetstagare som är anställd av ett utländskt företag och som hyrs ut för att utföra arbete i Sverige beskattas enligt dagens regler inte här om vistelsen i Sverige är högst 183 dagar under en tolvmånadersperiod (den s.k. 183-dagarsregeln). Praktiska erfarenheter visar att det finns företag som bedriver permanent utstationering genom att ta korta uppdrag och ständigt byta ut personalen. På så sätt kan företag undvika att betala skatt i Sverige och därmed konkurrera med lägre arbetskraftskostnader. Detta är vanligt förekommande inom exempelvis bygg- och anläggningsbranschen. Vänsterpartiet har därför tidigare föreslagit att regeringen ska utreda begränsningar av den s.k. 183-dagarsregeln. Frågan om beskattning och betalning av skatt vid tillfälligt arbete i Sverige har därefter utretts av Skatteverket. I en promemoria föreslog Skatteverket att den s.k. 183-dagarsregeln inte ska gälla vid uthyrning av arbetskraft när arbetet utförs för en uppdragsgivare i Sverige och under dennes kontroll och ledning. I maj 2018 presenterade regeringen bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet en lagrådsremiss där det föreslås att den s.k. 183-dagarsregeln inte ska kunna tillämpas när det är fråga om uthyrning av arbetskraft. Vi förutsätter att den nuvarande regeringen går vidare med detta förslag för att åstadkomma ordning och reda och bidra till sund konkurrens på svensk arbetsmarknad.
|
5. |
av Camilla Brodin (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:2774 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 19,
2019/20:2990 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 2,
2019/20:3105 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 29,
2019/20:3202 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkandena 2–6 och
2019/20:3335 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 18 och
avslår motionerna
2019/20:118 av Jonas Andersson i Skellefteå (SD),
2019/20:539 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 6,
2019/20:629 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 1,
2019/20:1148 av Lars Beckman (M),
2019/20:1163 av John Weinerhall (M),
2019/20:2185 av Lars-Arne Staxäng (M),
2019/20:2325 av Jamal El-Haj m.fl. (S) yrkande 2,
2019/20:2589 av Ann-Britt Åsebol m.fl. (M) yrkande 2,
2019/20:2680 av Ann-Sofie Alm (M),
2019/20:2719 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:2833 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 14,
2019/20:2990 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 5,
2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 20,
2019/20:3190 av Mats Green m.fl. (M) yrkandena 1 och 22,
2019/20:3250 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 17,
2019/20:3285 av Jamal El-Haj m.fl. (S) och
2019/20:3310 av Karolina Skog och Amanda Palmstierna (båda MP) yrkande 2.
Ställningstagande
Att skapa bästa möjliga jordmån för en ökad sysselsättning är en av politikens absolut viktigaste uppgifter. Kristdemokraterna anser att det är av största vikt för varje enskild person att ha ett arbete eller annan meningsfull sysselsättning att gå till. Att på olika sätt stötta dem som står långt ifrån arbetsmarknaden i deras strävan att få ett arbete och en egen försörjning är mycket viktigt. En grundförutsättning för att fler ska komma i arbete är att det lönar sig att gå från utanförskap till arbete. Genom att rikta förstärkningar av jobbskatteavdraget till grupper där drivkrafterna och lönsamheten i att arbeta särskilt behöver förstärkas kan stora förbättringar uppnås på ett kostnadseffektivt sätt.
Att kombinera sänkta arbetsgivaravgifter för äldre över 65 år med ett fördubblat jobbskatteavdrag för samma grupp har varit mycket effektivt för att öka såväl arbetsutbud som efterfrågan på äldre arbetskraft och därmed sysselsättningen. Kristdemokraterna föreslår därför att det dubbla jobb-skatteavdraget utvecklas till att gälla grupper som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden eller som bör uppmuntras att stanna kvar.
Vi föreslår därför ett dubbelt jobbskatteavdrag för personer som är 69 år eller äldre. Genom det kan den äldre gå ned i arbetstid med bibehållen disponibel inkomst eller stimuleras att jobba extra då det lönar sig betydligt mer. Med den demografiska utmaningen kommer det att vara viktigt att fler äldre stannar kvar i någon mån på arbetsmarknaden. Det kommer att behövas för kompetensförsörjningen i många yrken, inte minst inom välfärden, men även för den egna pensionen. För många som befinner sig långt från arbetsmarknaden är den ekonomiska vinsten av att ta ett arbete alltför låg. Kristdemokraterna vill därför göra det mer lönsamt att gå från bidragsberoende till arbete, genom sänkta marginaleffekter. Vi föreslår därför ett dubbelt jobbskatteavdrag för unga upp till 23 år som omfattas av arbetsmarknads-politiska åtgärder, för nyanlända under de första fem åren i Sverige efter uppehållstillståndet och för personer som varit utan arbete länge. Dessa åtgärder gör det betydligt mer lönsamt att ta arbeten och minskar kraftigt marginaleffekterna av att gå från bidrag och ersättningar till arbete. Den ökade tudelningen på arbetsmarknaden, där en majoritet av de arbetssökande i utsatt ställning utgörs av utomeuropeiskt födda med högst förgymnasial utbildning, gör att det behövs insatser för att dessa människor inte ska fastna i utanförskapet. Att ha en arbetsgemenskap är centralt för integrationen och för att dessa personer ska kunna komma i egenförsörjning. Med dubbelt jobbskatteavdrag kommer nyanlända att få behålla mer av sin inkomst i början, vilket ökar incitamenten att hitta ett jobb och få fäste på arbetsmarknaden. Om man skulle kunna tidigarelägga den genomsnittliga examensåldern med ett eller ett par år för de som studerar skulle stora vinster göras för den enskilde, som skulle få högre livsinkomst och pension – men också för samhället i stort som skulle få större avkastning på utbildningen.
För att de som studerar ska stimuleras att ta sin examen och snabbt komma i arbete är Kristdemokraternas förslag att en period med dubbelt jobbskatteavdrag införs som ska gälla för de som tar akademisk examen och börjar jobba före 25.
Genom sänkt skatt på arbete för föräldrar kan flera positiva effekter uppnås samtidigt. Drivkraften att gå från bidragsförsörjning till förvärvsarbete stärks, vilket motverkar utanförskap och barnfattigdom. Men man skapar också möjligheter för föräldrar att använda det ökade ekonomiska utrymmet till att köpa tjänster eller gå ned något i arbetstid för att underlätta vardagslivet. Sänkt skatt gör att fler familjer får ökad makt över sin egen vardag. Som förälder har man en ökad försörjningsbörda. Detta kompenseras till viss del av det generella barnbidraget, men för att ytterligare förstärka barnfamiljers ekonomi, med tonvikt på familjer med svagare ekonomi, anser vi att föräldrar bör få behålla en större del av sin intjänade inkomst. Det ger även starkare incitament att gå från bidragsberoende till förvärvsarbete. Vi föreslår att en skattereduktion av förvärvsinkomster införs för föräldrar till barn 0–18 år.
Vi inom Kristdemokraterna ser flera angelägna politiska åtgärder och reformer som på såväl kort som lång sikt stärker äldres ekonomiska ställning. Kristdemokraterna har i budget efter budget föreslagit kraftiga förbättringar för pensionärer där vi finansierat ett fullständigt borttagande av skillnaden i beskattning mellan pension och lön. Vi vet att detta spelar stor roll för enskildas, inte minst äldre kvinnors, ekonomi och för möjligheten att flytta till ett anpassat boende. Genom att Kristdemokraternas och Moderaternas gemensamma budget antogs av riksdagen i december 2018 genomfördes en skattesänkning som kom alla pensionärer till del. Hade regeringens budgetproposition för 2019 gått igenom hade endast pensionärer med en pension över 17 200 kronor per månad fått sänkt skatt. Vi behöver uppmuntra erfarna socialsekreterare, barnskötare, lärare och sjuksköterskor m.fl. att arbeta vidare efter 65 års ålder och då är en extraskatt på denna kompetens förödande.
Sveriges jägare fyller en viktig roll genom viltvården och eftersök av trafikskadat vilt. Jakt är både en viktig fritidssysselsättning, en förvaltning av naturresurser och en näringsverksamhet i form av bl.a. jaktturism. Kristdemokraterna föreslår att jägare, vare sig de bedriver jakt som hobby eller som näringsverksamhet, ska kunna sälja viltkött för ett belopp upp till 45 000 kronor per år skattefritt.
Många svenskar bedriver idag odling på hobbynivå. En viktig del av detta är biodlingen, inte minst för binas pollinering av fruktträd, bär, buskar och olika jordbruksgrödor, och naturligtvis för produktionen av honung. Dagens skatteregler för biodlare på hobbynivå är minst sagt komplicerade och ställer till med många problem när det gäller likställighet, kontrollerbarhet och acceptans hos skattskyldiga. Det hela blir ännu värre eftersom det i skatte-lagstiftningen finns ett undantag för försäljning av vilt växande bär, svampar och kottar som man själv plockat. Här är inkomster upp till 12 500 kronor skattefria. Sett ur synvinkeln att biodling som hobby är en samhällsnyttig verksamhet är dessa skatteregler kontraproduktiva. Jag och mitt parti menar att det bör utredas hur reglerna kan förenklas och jämställas mellan olika hobbyslag. I nästa steg kan man överväga en översyn av alla typer av hobbyverksamheter inklusive ideella allmännyttiga föreningar där nivåer i paritet med halva eller hela prisbasbelopp kan övervägas. Ideellt arbete som kommer samhället tillgodo ska underlättas, inte försvåras.
|
6. |
av Niklas Wykman (M), Betty Malmberg (M), Josefin Malmqvist (M) och Lotta Olsson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:2677 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1 och
2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 1 och
avslår motionerna
2019/20:386 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 9,
2019/20:642 av Adnan Dibrani och Mattias Jonsson (båda S),
2019/20:739 av Teres Lindberg (S),
2019/20:836 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,
2019/20:1031 av Sten Bergheden (M),
2019/20:1166 av John Weinerhall (M),
2019/20:1418 av Olle Thorell m.fl. (S),
2019/20:2144 av Niklas Karlsson m.fl. (S),
2019/20:2258 av Sten Bergheden och Cecilie Tenfjord Toftby (båda M) yrkande 2,
2019/20:2325 av Jamal El-Haj m.fl. (S) yrkande 1,
2019/20:2347 av Eva Lindh m.fl. (S) yrkande 2,
2019/20:2355 av Lars Jilmstad (M),
2019/20:2520 av Katarina Brännström (M),
2019/20:3070 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 12,
2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 21 och 22,
2019/20:3107 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 44,
2019/20:3115 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2,
2019/20:3247 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 16 och
2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkandena 15 och 41.
Svenska folket betalar bland världens högsta skatter och ska också kunna räkna med att varje krona gör så stor nytta som möjligt. Varje skattekrona som slösas bort även om beloppen är små, tär på skattemoralen och skadar sammanhållningen i vårt land. En ny skattereform måste utgå från de samhällsproblem som ska lösas. Den ska syfta till att stärka människors och familjers frihet och självbestämmande, skapa fler jobb och öka tillväxten. Men den ska också värna sammanhållningen i Sverige. Lägre skatter ökar människors utrymme att själva forma sina liv och sin framtid. Det ger alla en större möjlighet att bygga upp ett eget sparande och svenskar saknar en sådan buffert, och många fler saknar egna resurser för att klara större oförutsedda händelser. Eget sparande är också den främsta finansieringskällan för nystartade företag. Det är i dag för svårt för utrikes födda i allmänhet och nyanlända i synnerhet att komma in på den svenska arbetsmarknaden och skaffa sig egen försörjning. Tillväxten per person är låg både i ett historiskt och i ett internationellt perspektiv. Arbetskraftsbristen är stor i nästan alla sektorer, inte minst i välfärden. Alltför många företag och entreprenörer väljer att expandera i andra länder än Sverige. För att öka drivkrafterna till arbete och företagsamhet behöver skattesatserna komma ned, skattebaserna breddas och det totala skattetrycket sänkas. Dessutom behöver kombinationen av skatter och de samlade bidragssystemen analyseras samlat för att inte utanförskapet återigen ska ta fart när ekonomin vänder ned. Moderaternas skattereform har följande utgångspunkter: fullt finansierad med lägre samlat skattetryck, lägre skatt på små och medelstora inkomster för fler jobb och bättre integration, lägre marginalskatter så att alla får behålla minst hälften av en löneökning, företagande och entreprenörskap för högre tillväxt och fler investeringar, miljöskatter som ska utformas utifrån att förorenaren betalar för de kostnader som uppstår samt värnad legitimitet och förutsägbarhet för skattesystemet.
Ska Sverige kunna fortsätta att vara ett rikt välfärdsland måste tillväxt-förutsättningarna stärkas. Att Sverige är ett av de utvecklade länder som har lägst tillväxt per capita just nu och att den historiskt låga tillväxten per capita ser ut att bestå under flera år är ett tecken på att tillväxtpolitiken inte är tillräckligt bra. Det kräver en bred palett av åtgärder men skattefrågorna är centrala. Sverige behöver en ny skattereform som stärker tillväxten. En skattereform bör sjösättas med målet att bl.a. förbättra förutsättningarna för företagande och entreprenörskap. Bolagsskatter och kapitalskatter måste vara konkurrenskraftiga och uppmuntra till investeringar i Sverige. Villkoren för att starta, växa och expandera måste vara goda. Fler ska våga lämna trygga och välbetalda jobb för att starta företag. Det svenska ägandet ska värnas och stärkas, eftersom nyare forskning allt tydligare visar att det spelar roll vem som äger företagen och var dessa ägare hör hemma. Vi behöver också mindre av särlösningar och ett enklare skattesystem. Skattereformen bör också underlätta för ökad tillgång till bostäder. Problemen på bostadsmarknaden och bristen på bostäder beror inte i huvudsak på skattesystemet, men skatterna utgör en del av lösningen.
|
7. |
av David Lång (SD), Mattias Bäckström Johansson (SD) och Tobias Andersson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:386 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 9 och
avslår motionerna
2019/20:642 av Adnan Dibrani och Mattias Jonsson (båda S),
2019/20:739 av Teres Lindberg (S),
2019/20:836 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,
2019/20:1031 av Sten Bergheden (M),
2019/20:1166 av John Weinerhall (M),
2019/20:1418 av Olle Thorell m.fl. (S),
2019/20:2144 av Niklas Karlsson m.fl. (S),
2019/20:2258 av Sten Bergheden och Cecilie Tenfjord Toftby (båda M) yrkande 2,
2019/20:2325 av Jamal El-Haj m.fl. (S) yrkande 1,
2019/20:2347 av Eva Lindh m.fl. (S) yrkande 2,
2019/20:2355 av Lars Jilmstad (M),
2019/20:2520 av Katarina Brännström (M),
2019/20:2677 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1,
2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 1,
2019/20:3070 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 12,
2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 21 och 22,
2019/20:3107 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 44,
2019/20:3115 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2,
2019/20:3247 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 16 och
2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkandena 15 och 41.
Ställningstagande
Sverige ska ta ut skatter för att finansiera välfärd och investeringar i tillväxt. Samtidigt är det ett faktum att vi även på skatteområdet måste vara konkurrenskraftiga gentemot omvärlden. Politiska beslut påverkar ständigt näringslivet och svenska företags konkurrenskraft. Sverige har en rad skattepålagor som inte återfinns i andra länder och som behöver ses över och reformeras för att inte på sikt urholka den svenska konkurrenskraften.
|
8. |
av Lars Thomsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 21 och 22,
2019/20:3107 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 44,
2019/20:3247 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 16 och
2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkandena 15 och 41 samt
avslår motionerna
2019/20:386 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 9,
2019/20:642 av Adnan Dibrani och Mattias Jonsson (båda S),
2019/20:739 av Teres Lindberg (S),
2019/20:836 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,
2019/20:1031 av Sten Bergheden (M),
2019/20:1166 av John Weinerhall (M),
2019/20:1418 av Olle Thorell m.fl. (S),
2019/20:2144 av Niklas Karlsson m.fl. (S),
2019/20:2258 av Sten Bergheden och Cecilie Tenfjord Toftby (båda M) yrkande 2,
2019/20:2325 av Jamal El-Haj m.fl. (S) yrkande 1,
2019/20:2347 av Eva Lindh m.fl. (S) yrkande 2,
2019/20:2355 av Lars Jilmstad (M),
2019/20:2520 av Katarina Brännström (M),
2019/20:2677 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1,
2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 1,
2019/20:3070 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 12 och
2019/20:3115 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2.
Ställningstagande
När man jämför olika delar av Sverige och i vilken utsträckning man genom skatter och avgifter betalar för att resa med bil står det klart att skillnaderna är stora. På Sveriges landsbygder betalar man en betydligt större andel av bilens samhällsekonomiska kostnader än i tätorter. Strävan bör vara att utjämna ojämlikheter som en del av en skatteväxling inom transportsektorn. Det måste vara möjligt för människor att leva och verka i hela landet parallellt med den nödvändiga omställningen till hållbara transporter. Ska detta lyckas behövs en bred översyn av skatterna på området. Utgångspunkten bör vara att skattesystemet tar hänsyn till både klimatnytta och de geografiska förutsättningar som råder i Sverige.
Sveriges jordbruk levererar idag en klimatmässigt effektiv produktion av livsmedel. Centerpartiet vill se ett mål om fossilfritt jordbruk 2030, samtidigt som vi vill stödja omställningen i branschen och stimulera initiativ för ett fossilfritt jordbruk, t.ex. genom en klimatbonus för dem som ställer om till förnybar drift. Vi vill också premiera initiativ för att lantbruket ska kunna producera sin egen energi. Potentialen är enorm för lantbruket att producera sitt eget drivmedel, t.ex. med diesel från svenskodlad raps eller genom en ökad produktion och användning av biogas för el, värme och drivmedel. En stor utmaning är dock fortfarande att minska jord- och skogsbrukets användning av fossil diesel, med bibehållen konkurrenskraft och likvärdiga villkor jämfört med konkurrentländer. Samtidigt behöver även dessa arbetsmaskiner ställa om. I takt med att lantbrukets omställning sker kan även skattenedsättningen på fossil diesel fasas ut. Vi vill också att lämpliga tekniker för ökad kolinlagring i svensk jordbruksmark ses över för att kunna binda minusutsläpp av koldioxid. Nedsättningen av dieselskatten kan då skatteväxlas mot andra miljöersättningar och det fossila bränslet behöver ersättas med förnybart. Det är i dag ett stort problem att de som vill ställa om till förnybara drivmedel får ökade kostnader, eftersom exempelvis HVO100 redan är skattebefriat och därför får sämre konkurrenskraft när den fossila dieseln skatterabatteras. Genom att ställa om till förnybar energi kan jordbrukets, och samhällets, sårbarhet minska och graden av självförsörjning kan öka.
Trots en rad reformer uppvisar det svenska skattesystemet stora skevheter som begränsar möjligheten till sysselsättning för utsatta grupper, till entreprenörskap och till Sveriges framtida tillväxt. Sverige är i stort behov av reformer som stärker Sveriges konkurrenskraft, som lockar investeringar till Sverige och ger våra företag större möjligheter att skapa jobb och tillväxt. Antalet arbetade timmar behöver fortsätta att öka om Sverige långsiktigt ska ha råd att behålla och utveckla vår välfärd. Centerpartiet vill därför se en grundlig skattereform, som syftar till att skapa mer jobb och tillväxt och samtidigt ökar kostnaden för miljöfarlig verksamhet. Det är viktigt att skatter utformas så att svenska företags konkurrenskraft stärks och att Skatteverket tar in de skatter som riksdagen beslutat om. Skatterna måste utformas så att människor vågar ta risker och starta företag. Skatter ska medverka till tillväxt och utveckling i hela landet, underlätta jobbskapande och företagande och stimulera en grön skatteväxling. Skatter måste vara förutsebara, rättssäkra och långsiktiga. Trösklarna till småskaligt företagande måste sänkas genom regelförenklingar och lägre skatter. För Centerpartiet är det självklart att människor i större utsträckning ska få behålla frukterna av sitt eget arbete. Lika självklart är det att regioner som bidrar med värdefull produktion får behålla delar av detta värde. Skattebaser är ett effektivt verktyg för att öka människors inflytande över sin vardag. Därför vill Centerpartiet att skattepolitiken ska användas som ett tillväxtskapande redskap i hela landet. Detta är en viktig del av skattepolitiken vid en skattereform. Att använda skattepolitiken som ett tillväxtredskap för hela landet kan möjliggöras genom att regionalisera fler delar av den statliga fastighetsskatten i syfte att stärka den regionala beslutsnivån och regionernas möjligheter att föra en tillväxtfrämjande politik utifrån sina egna förutsättningar. Centerpartiet vill utreda hur ett antal skattebaser skulle kunna regionaliseras, så att regionerna får behålla en större andel av de värden som skapas hos dem. Ett första steg är att regionalisera fastighetsskatten på vatten- och vindkraftkraftverk. För att upprätthålla förtroendet för skattesystemet är det avgörande att kontinuerligt arbeta med att förenkla för skattebetalarna. För mindre organisationer och företag riskerar komplicerad och tidskrävande skatteadministration och regler att bli en tyngre börda eftersom dessa oftast måste göra lika mycket med mindre resurser. Bland annat därför är det viktigt att säkerställa att ideella organisationer och mindre företag inte drabbas oproportionerligt. Tyvärr är exemplen många där företag eller organisationer drabbas oproportionerligt av skattelagstiftningen eller tolkningen av den. Behovet av att modernisera, förenkla och förbättra skatteregelverket är uppenbart. Särskilt mindre företag och ideella föreningar, exempelvis idrottsföreningar, drabbas proportionellt hårdare administrativt eftersom de aldrig eller sällan har tillgång till ekonomiavdelningar som kan arbeta med skatteredovisningen. Det är angeläget att en översyn av skatte-lagstiftningens konsekvenser genomförs med ett särskilt beaktande av förut-sättningarna för mindre företag och ideella föreningar.
|
9. |
av Arman Teimouri (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3070 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 12 och
avslår motionerna
2019/20:386 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 9,
2019/20:642 av Adnan Dibrani och Mattias Jonsson (båda S),
2019/20:739 av Teres Lindberg (S),
2019/20:836 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,
2019/20:1031 av Sten Bergheden (M),
2019/20:1166 av John Weinerhall (M),
2019/20:1418 av Olle Thorell m.fl. (S),
2019/20:2144 av Niklas Karlsson m.fl. (S),
2019/20:2258 av Sten Bergheden och Cecilie Tenfjord Toftby (båda M) yrkande 2,
2019/20:2325 av Jamal El-Haj m.fl. (S) yrkande 1,
2019/20:2347 av Eva Lindh m.fl. (S) yrkande 2,
2019/20:2355 av Lars Jilmstad (M),
2019/20:2520 av Katarina Brännström (M),
2019/20:2677 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1,
2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 1,
2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 21 och 22,
2019/20:3107 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 44,
2019/20:3115 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2,
2019/20:3247 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 16 och
2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkandena 15 och 41.
Ställningstagande
Kulturen är samhällets intellektuella infrastruktur. Den ger människor verktyg att förstå, ifrågasätta, påverka och se sig själva och samhället ur nya perspektiv. Det är därför ett levande kulturliv är så viktigt. Kulturpolitiken ska därför sträva efter att skapa förutsättningar för människor att lära sig mer om sig själva, sin personlighet, sin förmåga, sina fördomar, sitt sammanhang, sitt samhälle, sin samtid och sin framtid. Filmavtalet tjänade under många decennier svensk film väl, men samtidigt visade svårigheterna att hitta teknikneutrala stödformer att det behövde ersättas av något annat. Det var dock olyckligt att den förra regeringen ensidigt skrotade avtalet och införde en helstatlig filmpolitik, som innebär dels att filmens resurser minskar, dels att beroendet av staten ökar. Liberalerna vill se en filmpolitik som vårdas, värnas och utvecklas av de parter som är engagerade i att utveckla film. Statens roll bör handla om att skapa goda villkor, inte riktade bidrag.
Att filmer spelas in i Sverige är bra för både arbetsmarknaden och för det svenska kulturlivet. Bland annat Tillväxtverket har pekat på de positiva allmänna effekterna av ökad filmproduktion i Sverige. Det finns därför skäl att se över hur Sverige, inom ramen för en ambition av ett enkelt och transparent skattesystem, kan säkerställa att svensk filmindustri möter internationellt konkurrenskraftiga villkor.
|
10. |
av Niklas Wykman (M), Betty Malmberg (M), Josefin Malmqvist (M) och Lotta Olsson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:2256 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 9 och
2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 3 och
avslår motionerna
2019/20:828 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 7 och
2019/20:831 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
En kritisk faktor för att möjliggöra investeringar till Sverige är tillgången på kompetens. För ett litet men teknologiskt avancerat land som Sverige kommer det inte att vara möjligt att utbilda all den kompetensen i Sverige. Då krävs det att Sverige är ett attraktivt land för högutbildade personer att flytta till. Att Sverige har världens högsta marginalskatter på höga inkomster blir då ett problem. Moderaterna vill sänka skatterna på arbete generellt, men för att kunna gå snabbt fram vill vi också göra expertskatten mer konkurrenskraftig både när det gäller den tidsperiod som skattelättnaden kan användas samt när det gäller den inkomstgräns som reglerar vilka som kan ansöka om skattelättnad. Sveriges konkurrenskraft är beroende av att vi kan attrahera spetskompetens. Moderaterna vill förlänga tiden för expertskatt från tre till fem år. Dessutom vill vi att doktorandstudier i Sverige inte ska diskvalificera för expertskatt. Inkomstgränsen för förenklad hantering sänker vi från 2 prisbasbelopp till 1,5 prisbasbelopp för att vara mer i linje med situationen i Danmark. Vi vill att universitet och högskolor ska kunna besluta om skatte-lättnader för forskare.
|
11. |
av Niklas Wykman (M), Betty Malmberg (M), Josefin Malmqvist (M) och Lotta Olsson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:3189 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 4 och
2019/20:3190 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 10 och
avslår motionerna
2019/20:298 av Ingemar Kihlström (KD),
2019/20:426 av Annika Qarlsson (C),
2019/20:432 av Sofia Nilsson (C),
2019/20:488 av Martina Johansson och Annika Qarlsson (båda C) yrkande 4,
2019/20:500 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C),
2019/20:516 av Mikael Larsson och Anders Åkesson (båda C) yrkande 2,
2019/20:608 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkande 13,
2019/20:832 av Sten Bergheden (M),
2019/20:1150 av Lars Beckman (M),
2019/20:1414 av Pia Nilsson m.fl. (S),
2019/20:1488 av Lotta Olsson (M),
2019/20:1573 av Jan R Andersson (M),
2019/20:1660 av Marta Obminska (M),
2019/20:1765 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C) yrkande 1,
2019/20:1936 av David Josefsson (M),
2019/20:2347 av Eva Lindh m.fl. (S) yrkande 1,
2019/20:2598 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2019/20:2998 av Edward Riedl (M),
2019/20:3105 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 34,
2019/20:3115 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 7,
2019/20:3173 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1,
2019/20:3310 av Karolina Skog och Amanda Palmstierna (båda MP) yrkande 3 och
2019/20:3335 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 9.
Ställningstagande
RUT-avdraget har inneburit att nya jobb har vuxit fram. Svarta jobb har blivit vita med tryggare anställningsförhållanden och tjänster som tidigare utfördes av hushållen själva görs nu mer effektivt på den öppna marknaden. De nya jobben har ofta gått till människor som tidigare haft en svag förankring på arbetsmarknaden såsom utrikes födda och unga kvinnor. Drygt hälften av de som driver företag i RUT-branschen är kvinnor. Att göra det enkelt och lönsamt att köpa enklare tjänster i stället för att utföra dem själv har en betydande potential att skapa efterfrågan på denna typ av tjänster. Det gör också att högkvalificerade personer kan arbeta mer och därmed ökar antalet arbetade timmar i ekonomin.
För att underlätta människors vardag och för att fler enkla jobb ska kunna växa fram i Sverige vill vi genomföra en ny omfattande RUT-reform. Äldre är bland de flitigaste användarna av RUT-avdraget. För att möta också de äldres utökade behov av hjälp i hemmet bör ett mer generöst RUT-avdrag utredas.
Att utveckla och bredda RUT-avdraget möjliggör för innovation och tillväxt i RUT-sektorn. Samtidigt måste en större RUT-reform utredas noga för att säkerställa att en sådan förändring leder både till en reell sysselsättningsökning och till att fusk och missbruk kan stävjas.
|
12. |
av David Lång (SD), Mattias Bäckström Johansson (SD) och Tobias Andersson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:608 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkande 13 och
avslår motionerna
2019/20:298 av Ingemar Kihlström (KD),
2019/20:426 av Annika Qarlsson (C),
2019/20:432 av Sofia Nilsson (C),
2019/20:488 av Martina Johansson och Annika Qarlsson (båda C) yrkande 4,
2019/20:500 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C),
2019/20:516 av Mikael Larsson och Anders Åkesson (båda C) yrkande 2,
2019/20:832 av Sten Bergheden (M),
2019/20:1150 av Lars Beckman (M),
2019/20:1414 av Pia Nilsson m.fl. (S),
2019/20:1488 av Lotta Olsson (M),
2019/20:1573 av Jan R Andersson (M),
2019/20:1660 av Marta Obminska (M),
2019/20:1765 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C) yrkande 1,
2019/20:1936 av David Josefsson (M),
2019/20:2347 av Eva Lindh m.fl. (S) yrkande 1,
2019/20:2598 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2019/20:2998 av Edward Riedl (M),
2019/20:3105 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 34,
2019/20:3115 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 7,
2019/20:3173 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1,
2019/20:3189 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 4,
2019/20:3190 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 10,
2019/20:3310 av Karolina Skog och Amanda Palmstierna (båda MP) yrkande 3 och
2019/20:3335 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 9.
Ställningstagande
En viktig del av kulturarvet är de byggnader som bedöms vara av kulturhistoriskt värde. De fyller bl.a. funktionen av att lyfta fram kulturarvet i det svenska vardagliga samhället. Ett särskilt riktat ROT-avdrag för renoveringsarbete på byggnader av kulturhistoriskt värde ska införas.
|
13. |
av Lars Thomsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:426 av Annika Qarlsson (C),
2019/20:432 av Sofia Nilsson (C),
2019/20:488 av Martina Johansson och Annika Qarlsson (båda C) yrkande 4 och
2019/20:1765 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C) yrkande 1 och
avslår motionerna
2019/20:298 av Ingemar Kihlström (KD),
2019/20:500 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C),
2019/20:516 av Mikael Larsson och Anders Åkesson (båda C) yrkande 2,
2019/20:608 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkande 13,
2019/20:832 av Sten Bergheden (M),
2019/20:1150 av Lars Beckman (M),
2019/20:1414 av Pia Nilsson m.fl. (S),
2019/20:1488 av Lotta Olsson (M),
2019/20:1573 av Jan R Andersson (M),
2019/20:1660 av Marta Obminska (M),
2019/20:1936 av David Josefsson (M),
2019/20:2347 av Eva Lindh m.fl. (S) yrkande 1,
2019/20:2598 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2019/20:2998 av Edward Riedl (M),
2019/20:3105 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 34,
2019/20:3115 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 7,
2019/20:3173 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1,
2019/20:3189 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 4,
2019/20:3190 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 10,
2019/20:3310 av Karolina Skog och Amanda Palmstierna (båda MP) yrkande 3 och
2019/20:3335 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 9.
Ställningstagande
RUT-avdraget ökar från år till år enligt siffror från Skatteverket. RUT-reformen har skapat möjligheter för familjer att klara vardagen, den har frigjort tid för jobb och ökade inkomster och svarta jobb har blivit vita. Många med svag anknytning till arbetsmarknaden har kommit in på den tack vare RUT. På sikt borde RUT-avdraget utvecklas så att avdragsrätt för hushållens alla köpta tjänster i anslutning till hemmet införs för att nya tjänster ska få möjlighet att växa fram. Det skulle gynna en hållbar ekonomi där konsumtion styrs mot tjänster, reparationer och dylikt istället för mot nya varor. Med en generell avdragsrätt skulle nya tjänster kunna utvecklas friare, styrda av behoven.
Föreningslivet i Sverige utgör många gånger det sammanhållande kittet i samhället och är något som vi ska vara stolta och glada över. Många av våra föreningar har det tufft eftersom de har ett stort underhållsansvar som ägare till fastigheter och anläggningar. Att införa ett ROT-avdrag för föreningar är smart ur många synvinklar. Det ökar arbetsutbudet och behåller viktiga funktioner i lokalsamhället. Dessutom kan fastigheter och anläggningar göras mer tillgängliga för personer med funktionsvariationer, utrustas med mer modern miljövänlig teknik för uppvärmning m.m. och anpassas för att bli framtidens servicepunkter på landsbygden och i mindre tätorter och förorter. Konstruktionen av ett skatteavdrag för föreningar kan emellertid inte helt kopieras från hushållens HUS-avdrag eftersom de flesta föreningar inte har någon inkomst att göra avdrag från. I stället kan man betrakta det som en ersättning för den samhällsnytta som föreningslivet gör.
I dag är det mycket administration för att söka stöd för investering i solceller. Vi vill göra det enklare och därför införa ett grönt avdrag för klimatinvesteringar i lägenheter eller hus. Det ska fungera precis som ROT-avdraget, vilket innebär att man får en rabatt direkt på arbetet. Med ett grönt avdrag blir klimatsmarta investeringar lönsamma, enkla och förutsebara. För att få bra effekt vill vi att avdraget ska vara dubbelt så stort, och även material ska kunna inräknas.
I Sverige finns ca 250 000 enskilda avloppsanläggningar och många av dessa uppfyller inte de miljökrav som ställs idag. Dåligt fungerande anläggningar bidrar till att orenat avloppsvatten sprids till våra sjöar och hav. Utsläppen förorenar dricks- och badvatten, skadar människors hälsa och ger upphov till dålig lukt. Det bidrar också till övergödning och syrebrist i våra sjöar, vattendrag och hav. Många hushåll med enskilda avlopp får före-lägganden från kommunen om att åtgärda sina avloppsanläggningar för att klara av dagens miljökriterier. På landsbygden kan kostnaden för att åtgärda detta vara nästan lika stor som värdet på huset. Ett sätt att minska kostnaderna för det enskilda hushållet är att utvidga ROT-avdraget till att även omfatta byte av avloppsanläggning.
|
14. |
av Camilla Brodin (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:3105 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 34 och
2019/20:3335 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 9 och
avslår motionerna
2019/20:298 av Ingemar Kihlström (KD),
2019/20:426 av Annika Qarlsson (C),
2019/20:432 av Sofia Nilsson (C),
2019/20:488 av Martina Johansson och Annika Qarlsson (båda C) yrkande 4,
2019/20:500 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C),
2019/20:516 av Mikael Larsson och Anders Åkesson (båda C) yrkande 2,
2019/20:608 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkande 13,
2019/20:832 av Sten Bergheden (M),
2019/20:1150 av Lars Beckman (M),
2019/20:1414 av Pia Nilsson m.fl. (S),
2019/20:1488 av Lotta Olsson (M),
2019/20:1573 av Jan R Andersson (M),
2019/20:1660 av Marta Obminska (M),
2019/20:1765 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C) yrkande 1,
2019/20:1936 av David Josefsson (M),
2019/20:2347 av Eva Lindh m.fl. (S) yrkande 1,
2019/20:2598 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2019/20:2998 av Edward Riedl (M),
2019/20:3115 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 7,
2019/20:3173 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1,
2019/20:3189 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 4,
2019/20:3190 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 10 och
2019/20:3310 av Karolina Skog och Amanda Palmstierna (båda MP) yrkande 3.
Ställningstagande
Många unga och nyanlända får sina första jobb inom någon del av tjänstesektorn. Därför är det viktigt att tjänstemarknaden får möjlighet att fortsätta vidgas. En viktig del i branschen är hushållstjänster. RUT-avdraget, som infördes av alliansregeringen, har visat sig vara väldigt populärt och avdragsmöjligheten används av många vanliga familjer för att underlätta vardagen. RUT- och ROT-avdragen har öppnat nya marknader och skapar förutsättningar för nya företag och jobb. RUT-avdraget har också skapat många enklare jobb inte minst för utrikes födda. Socialdemokraterna och Miljöpartiet har i regeringsställning i olika avseenden försämrat RUT-avdraget, exempelvis genom att halvera takbeloppet och minska antalet tjänster för vilka avdrag medges. I och med att Kristdemokraterna och Moderaternas budget antogs av riksdagen i december 2018 höjdes taket för RUT-avdraget. Kristdemokraterna vill framöver bredda möjligheterna att använda RUT-avdraget till att även inkludera exempelvis tvätteritjänster som inte utförs i hemmet, bortforsling av hushållsavfall och tillsyn av hemmet när man är bortrest.
|
15. |
av Niklas Wykman (M), Betty Malmberg (M), Josefin Malmqvist (M) och Lotta Olsson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:2257 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 8 och
2019/20:2737 av Beatrice Ask m.fl. (M) yrkande 11 och
avslår motionerna
2019/20:92 av Clara Aranda (SD),
2019/20:197 av Rickard Nordin (C) yrkande 3,
2019/20:480 av Anders Åkesson och Per Schöldberg (båda C),
2019/20:820 av Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD) yrkande 22,
2019/20:1811 av Sten Bergheden (M),
2019/20:2484 av Mattias Karlsson i Luleå (M),
2019/20:2486 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 6 och 7,
2019/20:2581 av Ann-Britt Åsebol och Elisabeth Björnsdotter Rahm (båda M),
2019/20:2753 av Lina Nordquist (L),
2019/20:2790 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 7,
2019/20:2933 av Edward Riedl (M),
2019/20:2965 av Edward Riedl (M) och
2019/20:3173 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 6 och 7.
Ställningstagande
En arbetsgivare kan erbjuda sin personal skatte- och avgiftsfri personal-vårdsförmån i form av motion och annan friskvård av enklare slag och mindre värde. Av friskvård omfattas ”stresshantering”, enligt Skatteverket. Idag finns också en möjlighet för arbetsgivaren att göra avdrag för kostnader för förebyggande behandling, om arbetsgivaren kan visa att behandlingen syftar till att den anställde ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta. Dessa möjligheter bör utvecklas så att anställda och arbetsgivare uppmuntras att agera förebyggande i större grad.
Under sommarens skogsbränder rekryterades ett hundratal personer av Myndigheteten för samhällsskydd och beredskap (MSB) från olika delar av landet för att arbeta med släckningsarbete vid brandområdena och gavs tillfälliga anställningsavtal. Enligt Skatteverkets regler ska kost, logi samt resor till och från tjänstestället förmånsbeskattas. Dessa regler tillämpades i fallet med de tillfälligt anställda brandmännen. Resultatet av Skatteverkets regler blev att främst de frivilliga, men även MSB, drabbades av en orimlig administrativ börda när de skulle redovisa de förmåner de fått vid släckningsarbetet. I slutändan påverkades de frivilliga inte negativt ekonomiskt, men det administrativa krångel som uppstod är inte rimligt för en grupp som gjort en mycket viktig samhällsinsats. MSB har tidigare lyft frågan med Arbetsgivarverket att kunna anställa insatspersonal på hemorten istället för insatsorten, på så sätt göra hela insatsen till en tjänsteresa och därmed undvika mycket onödig administration. Vid detta tillfälle fick MSB nej på sin begäran. Moderaterna vill att möjligheten för den tillfälligt anställda insats-personalen att få undantag från Skatteverkets regler åter bör prövas och att regler som berör frivilligas insatser vid kriser ses över i syfte att underlätta engagemang och rekrytering.
|
16. |
av David Lång (SD), Mattias Bäckström Johansson (SD) och Tobias Andersson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:820 av Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD) yrkande 22 och
avslår motionerna
2019/20:92 av Clara Aranda (SD),
2019/20:197 av Rickard Nordin (C) yrkande 3,
2019/20:480 av Anders Åkesson och Per Schöldberg (båda C),
2019/20:1811 av Sten Bergheden (M),
2019/20:2257 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 8,
2019/20:2484 av Mattias Karlsson i Luleå (M),
2019/20:2486 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 6 och 7,
2019/20:2581 av Ann-Britt Åsebol och Elisabeth Björnsdotter Rahm (båda M),
2019/20:2737 av Beatrice Ask m.fl. (M) yrkande 11,
2019/20:2753 av Lina Nordquist (L),
2019/20:2790 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 7,
2019/20:2933 av Edward Riedl (M),
2019/20:2965 av Edward Riedl (M) och
2019/20:3173 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 6 och 7.
Ställningstagande
I dag erbjuds pedagogiska måltider för vårdanställda på de avdelningar i kommunernas äldreomsorg som är demensboenden för att stimulera och motivera brukare med demenssjukdomar med risk för undernäring. Det är inte bara de demenssjuka som ligger i riskzonen för undernäring. Brukare på somatisk avdelning kan av olika orsaker, t.ex. en pågående medicinering, åldersrelaterade orsaker eller stillasittande vardag, också drabbas av smakbortfall eller minskad aptit. Pedagogiska måltider skulle vara gynnsamt också för denna brukargrupp. Enligt Skatteverkets regler är personal som arbetar med ett tillsynsansvar för demenssjuka inom äldreomsorgen samt vårdpersonal som arbetar med personer som har psykiska funktionshinder undantagna från regeln om skattepliktig kostförmån om de intar sina måltider tillsammans med och vid samma bord som patienterna. Personal som däremot arbetar på somatisk avdelning ingår inte i detta undantag från skattepliktig kostförmån samtidigt som brukare på dessa avdelningar ändå av uppenbara anledningar har ett behov av pedagogiska måltider. Sverigedemokraterna anser att det skulle vara gynnsamt på flera plan att det görs möjligt även för personal på somatisk avdelning inom äldreomsorgen att undantas från kostförmån.
|
17. |
av Lars Thomsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:197 av Rickard Nordin (C) yrkande 3 och
2019/20:480 av Anders Åkesson och Per Schöldberg (båda C) samt
avslår motionerna
2019/20:92 av Clara Aranda (SD),
2019/20:820 av Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD) yrkande 22,
2019/20:1811 av Sten Bergheden (M),
2019/20:2257 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 8,
2019/20:2484 av Mattias Karlsson i Luleå (M),
2019/20:2486 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 6 och 7,
2019/20:2581 av Ann-Britt Åsebol och Elisabeth Björnsdotter Rahm (båda M),
2019/20:2737 av Beatrice Ask m.fl. (M) yrkande 11,
2019/20:2753 av Lina Nordquist (L),
2019/20:2790 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 7,
2019/20:2933 av Edward Riedl (M),
2019/20:2965 av Edward Riedl (M) och
2019/20:3173 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 6 och 7.
Ställningstagande
Trots att det är väl känt att fysisk aktivitet bidrar till hälsa och välmående får alla i dag inte tillgång till den skattebefriade motionen. Egenföretagare med enskild firma kan inte ta del av förmånen. Det är bara i aktiebolag som företagaren själv räknas som anställd och skattefritt kan få friskvård betald av företaget. 425 000 företagare som driver enskild firma får alltså inte del av förmånen, trots att de skapar jobb och bidrar med miljardbelopp i skatte-intäkter. Det finns självklart inget stöd för att egenföretagare i mindre omfattning än andra är i behov av friskvårdande motion etc. Det är rimligt att de som är grunden till vår välfärd också inkluderas av välfärdssystemen. Vi behöver fler som blir företagare och förverkligar sina idéer. Då är det också viktigt att de uppmuntras – inte motarbetas – av systemen. Centerpartiet anser därför att reglerna för vilka som får nyttja friskvårdsbidrag måste ses över så att även egen företagare har möjlighet att göra avdrag för friskvård.
|
18. |
av Camilla Brodin (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:2790 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 7 och
avslår motionerna
2019/20:92 av Clara Aranda (SD),
2019/20:197 av Rickard Nordin (C) yrkande 3,
2019/20:480 av Anders Åkesson och Per Schöldberg (båda C),
2019/20:820 av Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD) yrkande 22,
2019/20:1811 av Sten Bergheden (M),
2019/20:2257 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 8,
2019/20:2484 av Mattias Karlsson i Luleå (M),
2019/20:2486 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 6 och 7,
2019/20:2581 av Ann-Britt Åsebol och Elisabeth Björnsdotter Rahm (båda M),
2019/20:2737 av Beatrice Ask m.fl. (M) yrkande 11,
2019/20:2753 av Lina Nordquist (L),
2019/20:2933 av Edward Riedl (M),
2019/20:2965 av Edward Riedl (M) och
2019/20:3173 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 6 och 7.
Ställningstagande
Vi inom Kristdemokraterna vill se en bred översyn av det offentligas stöd till och främjande av hälsorelaterad aktivitet och friskvård. En fråga som särskilt bör belysas är subventionerade friskvårdsförmåner och andra avdrag, då dagens subventionerade friskvårdsförmåner exempelvis exkluderar vissa aktivitetsformer, och inte sådan motion och friskvård som sker i samband med pendling.
|
19. |
av Arman Teimouri (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:2753 av Lina Nordquist (L) och
avslår motionerna
2019/20:92 av Clara Aranda (SD),
2019/20:197 av Rickard Nordin (C) yrkande 3,
2019/20:480 av Anders Åkesson och Per Schöldberg (båda C),
2019/20:820 av Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD) yrkande 22,
2019/20:1811 av Sten Bergheden (M),
2019/20:2257 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 8,
2019/20:2484 av Mattias Karlsson i Luleå (M),
2019/20:2486 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 6 och 7,
2019/20:2581 av Ann-Britt Åsebol och Elisabeth Björnsdotter Rahm (båda M),
2019/20:2737 av Beatrice Ask m.fl. (M) yrkande 11,
2019/20:2790 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 7,
2019/20:2933 av Edward Riedl (M),
2019/20:2965 av Edward Riedl (M) och
2019/20:3173 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 6 och 7.
Ställningstagande
Förmån av fri kost beskattas i de flesta yrken. Resor och boende är dock undantagna från beskattning när människor arbetar i internationella krisinsatser. Det är min och mitt partis uppfattning att ett sådant undantag vore motiverat också för insatser vid en allvarlig krissituation i Sverige. Hårt arbete i en akut krissituation, såsom MSB:s nationella insatsverksamhet, bör enligt Liberalernas mening undantas från svensk förmånsbeskattning.
|
20. |
av Lars Thomsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:244 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) yrkandena 1 och 2 samt
avslår motionerna
2019/20:900 av Lars Beckman (M),
2019/20:1161 av John Weinerhall (M) och
2019/20:3173 av Markus Wiechel (SD) yrkande 8.
Ställningstagande
Om en egenföretagare blir sjuk är hen ansvarig för sin egen sjuklön, samtidigt som företaget inte har någon inkomst om personen inte kan jobba. För egenföretagare är det viktigt att snabbt komma tillbaka i arbete, både för den personliga ekonomin och för företagets verksamhet. För att snabbt komma tillbaka i arbete är privata sjukvårdsförsäkringar ett sätt att snabbt få vård och snabbare bli arbetsför. År 2018 blev privata sjukvårdsförsäkringar förmåns-pliktiga och avdragsrätten togs bort, vilket innebar att egenföretagares sociala skyddsnät försämrades. För att stärka det sociala skyddsnätet för egen-företagare borde regeringen se över om privata sjukvårdsförsäkringar kan bli avdragsgilla för egenföretagare och om egenföretagare kan slippa förmåns-beskattning av privata sjukvårdsförsäkringar.
|
21. |
av Niklas Wykman (M), Betty Malmberg (M), Josefin Malmqvist (M) och Lotta Olsson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:2659 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 15,
2019/20:3093 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 1 och
2019/20:3190 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 17 och
avslår motionerna
2019/20:20 av Dennis Dioukarev (SD),
2019/20:184 av Ola Johansson och Peter Helander (båda C) yrkande 13,
2019/20:386 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 2,
2019/20:402 av Solveig Zander (C) yrkande 1,
2019/20:629 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 4,
2019/20:693 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 7,
2019/20:837 av Sten Bergheden (M),
2019/20:1034 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2019/20:1384 av Leif Nysmed m.fl. (S),
2019/20:1579 av Jan R Andersson (M),
2019/20:1762 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C),
2019/20:2775 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 35, 44 och 45,
2019/20:2912 av Edward Riedl (M),
2019/20:2913 av Edward Riedl (M),
2019/20:2914 av Edward Riedl (M),
2019/20:2932 av Edward Riedl (M),
2019/20:3085 av Sten Bergheden (M) yrkande 3,
2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 23 och 24,
2019/20:3173 av Markus Wiechel (SD) yrkande 4,
2019/20:3243 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 16 och
2019/20:3266 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 24.
Ställningstagande
Reseavdraget är viktigt för att säkerställa möjligheterna för människor att bo och arbeta i hela Sverige utan att drabbas av orimliga kostnader för arbets-pendling. Vi välkomnar en översyn av systemet i syfte att motverka fusk. Däremot är det tveksamt om de förslag som Reseavdragskommittén presenterat för regeringen är det bästa sättet att minska fusket. Förslaget innebär att reseavdraget blir avstånds- i stället för tidsbaserat. Med det nya förslaget skulle skattereduktion ges för den del av avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen enkel väg som överstiger 30 kilometer och upp t.o.m. 80 kilometer. Arbetsresande som har ett avstånd mellan bostad och arbetsplats under 30 kilometer får inte längre en skattelättnad. Huvuddelen av alla arbetsresor, ca 80 procent, är under 30 kilometer enkel väg och de nya reglerna beräknas medföra att 150 000 färre personer har rätt att använda sig av skattereduktionen jämfört med antalet som får använda avdraget i dag. Andelen kollektivtrafikresenärer är mycket högre i storstadsområdena än genomsnittet i landet. Resor med bil är det vanligaste färdsättet i glesbygds-regioner. I utredningens betänkande slås det fast att en ökad del av skatte-lättnaderna kommer att tillfalla resenärer i kollektivtrafiken, dvs. boende i storstadsregioner. Moderaterna vill att förslaget från kommitteen ska ses över så att det inte i onödan drabbar människor utanför storstäderna, som behöver bilen för att få vardagen att gå ihop.
För att fler ska ta steget och vidareutbilda sig under sitt arbetsliv och bygga upp kompetens som motsvarar arbetsmarknadens behov vill Moderaterna införa ett omställningsavdrag. Detta ska innebära att människor kan få ett skatteavdrag för sina utbildningskostnader. Avdraget bör utformas för att rikta möjligheten till de som har störst behov av att bygga på sin kompetens och öka sin anställningsbarhet, t.ex. grupper med låga inkomster eller höga sjuk-skrivningstal. De utbildningskostnader som ger rätt till avdrag ska avse bristyrken eller liknande vidareutbildning med mycket stor anställningsbarhet såsom kostnader för att ta C- eller D-körkort.
|
22. |
av David Lång (SD), Mattias Bäckström Johansson (SD) och Tobias Andersson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:386 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 2 och
2019/20:629 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 4 och
avslår motionerna
2019/20:20 av Dennis Dioukarev (SD),
2019/20:184 av Ola Johansson och Peter Helander (båda C) yrkande 13,
2019/20:402 av Solveig Zander (C) yrkande 1,
2019/20:693 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 7,
2019/20:837 av Sten Bergheden (M),
2019/20:1034 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2019/20:1384 av Leif Nysmed m.fl. (S),
2019/20:1579 av Jan R Andersson (M),
2019/20:1762 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C),
2019/20:2659 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 15,
2019/20:2775 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 35, 44 och 45,
2019/20:2912 av Edward Riedl (M),
2019/20:2913 av Edward Riedl (M),
2019/20:2914 av Edward Riedl (M),
2019/20:2932 av Edward Riedl (M),
2019/20:3085 av Sten Bergheden (M) yrkande 3,
2019/20:3093 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 1,
2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 23 och 24,
2019/20:3173 av Markus Wiechel (SD) yrkande 4,
2019/20:3190 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 17,
2019/20:3243 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 16 och
2019/20:3266 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 24.
Ställningstagande
Svenska folket ska vara ett ägande folk. En betydande del av svenskarnas förmögenhet är uppbunden i offentliga och privata fonder genom främst pensionssystemen. För gemene man är detta de främsta finansiella tillgångarna, och de flesta har i övrigt ett relativt begränsat finansiellt kapital. Genom att kapitalet är bundet i olika fonder, vars investeringar inte är tillgängliga för de mindre företagen, skiljer sig Sverige från många andra länder. Vi vill öka möjligheterna och incitamenten för privatpersoner att investera främst i mindre bolag genom justeringar på skatteområdet.
Sverigedemokraterna ser väldigt skeptiskt på att regeringen avskaffade möjligheten att spara privat till sin pension. Effekten blir att invånarna blir mer beroende av ett offentligt ålderspensionssystem som inte klarar av att leverera tillräckligt höga pensioner. Det gamla systemet var dock bristfälligt såtillvida att det i praktiken bara var lönsamt att pensionsspara för individer som låg över någon av skiktgränserna i skattesystemet, dvs. relativt välavlönade individer. Vårt förslag är ett system för privat pensionssparande där man inte gör något skatteavdrag vid själva insättningarna och heller ingen kapitalvinst-beskattning när man säljer exempelvis fonder eller aktier utan istället har en väldigt låg schablonbeskattning som förslagsvis ska uppgå till 15 procent av föregående års statslåneränta, vilket är detsamma som för befintliga tjänstepensioner, och som för 2018 hade uppgått till 0,08 procent.
|
23. |
av Lars Thomsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:1762 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C),
2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 24 och
2019/20:3266 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 24 och
avslår motionerna
2019/20:20 av Dennis Dioukarev (SD),
2019/20:184 av Ola Johansson och Peter Helander (båda C) yrkande 13,
2019/20:386 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 2,
2019/20:402 av Solveig Zander (C) yrkande 1,
2019/20:629 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 4,
2019/20:693 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 7,
2019/20:837 av Sten Bergheden (M),
2019/20:1034 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2019/20:1384 av Leif Nysmed m.fl. (S),
2019/20:1579 av Jan R Andersson (M),
2019/20:2659 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 15,
2019/20:2775 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 35, 44 och 45,
2019/20:2912 av Edward Riedl (M),
2019/20:2913 av Edward Riedl (M),
2019/20:2914 av Edward Riedl (M),
2019/20:2932 av Edward Riedl (M),
2019/20:3085 av Sten Bergheden (M) yrkande 3,
2019/20:3093 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 1,
2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 23,
2019/20:3173 av Markus Wiechel (SD) yrkande 4,
2019/20:3190 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 17 och
2019/20:3243 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 16.
Ställningstagande
Så som reseavdraget är konstruerat i dag slår det hårt mot de människor som bor på landsbygden och som inte har något annat val än att köra bil till och från sitt arbete. Bor man i en stad eller på en större ort finns det oftast en utbyggd kollektivtrafik att tillgå vilket gör att det är lättare att välja bort bilen när avdragsmöjligheterna försämras. Detta är positivt i storstäder då biltrafiken minskar och miljön förbättras. Men befinner man sig exempelvis i områden där man inte har något annat alternativ än bilen blir det än mer kostsamt. I skogslänen och andra delar av Sverige är avstånden oerhört stora. Människor som bor i glesbygden och på landsbygden får ofta pendla långa sträckor dagligen för att komma till och från sina arbetsplatser. Minskade möjligheter till skatteavdrag för bilresor bidrar till ytterligare kostnader för landsbygdens invånare. Det ökar åter klyftan mellan de som bor i staden och de som bor på landet och är inte acceptabelt. Centerpartiet vill se över reseavdraget i syfte att det ska ta större hänsyn till avstånd. En differentiering av avdraget riktad mot delar av landet som saknar kollektivtrafik bör också övervägas i samband med denna översyn.
Centerpartiet vill se över möjligheten att införa ett riktat bosparande för unga. När det gäller det ägda boendet är trösklarna in på marknaden höga. I storstadsregionerna är de höga bostadspriserna ett hinder i sig men de skärpta amorteringskraven har ytterligare försvårat för många att köpa sin bostad. För den som är ny i Sverige, ung eller kanske nyligen separerad är det i dag svårt att få bostadslån, trots att man i många fall har en fullt normal inkomst.
|
24. |
av Camilla Brodin (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:2775 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 35, 44 och 45 samt
2019/20:3243 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 16 och
avslår motionerna
2019/20:20 av Dennis Dioukarev (SD),
2019/20:184 av Ola Johansson och Peter Helander (båda C) yrkande 13,
2019/20:386 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 2,
2019/20:402 av Solveig Zander (C) yrkande 1,
2019/20:629 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 4,
2019/20:693 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 7,
2019/20:837 av Sten Bergheden (M),
2019/20:1034 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2019/20:1384 av Leif Nysmed m.fl. (S),
2019/20:1579 av Jan R Andersson (M),
2019/20:1762 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C),
2019/20:2659 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 15,
2019/20:2912 av Edward Riedl (M),
2019/20:2913 av Edward Riedl (M),
2019/20:2914 av Edward Riedl (M),
2019/20:2932 av Edward Riedl (M),
2019/20:3085 av Sten Bergheden (M) yrkande 3,
2019/20:3093 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 1,
2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 23 och 24,
2019/20:3173 av Markus Wiechel (SD) yrkande 4,
2019/20:3190 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 17 och
2019/20:3266 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 24.
Ställningstagande
Reseavdragskommittén presenterade under sommaren 2019 ett förslag till ny modell för färdmedelsneutral skattereduktion för längre arbetsresor (SOU 2019:36). Kristdemokraterna anser att principerna bakom den föreslagna modellen är bra. Däremot anser vi att den föreslagna nivån på skatte-reduktionen är för låg, vilket innebär att höjningen av reseavdragets storlek inte ligger i linje med det vi kristdemokrater vill se. Detta gäller särskilt för dem som bor och verkar på landsbygden. I avvaktan på en ny modell för reseavdraget föreslår Kristdemokraterna att milersättningen höjs från 18,50 till 22 kronor per mil och att detta delvis finansieras genom att beloppsgränsen höjs från 11 000 till 13 000 kronor.
Behovet av en kontantinsats har ökat kraftigt med prisutvecklingen på bostadsmarknaden. Det gör att trösklarna in på bostadsmarknaden har ökat. Förståelsen för och vetskapen om behovet av ett eget sparande redan vid ung ålder för ett framtida bostadsköp, varierar. Likt pensionssparandet känns bostadsköpet ofta ”långt borta”, vilket minskar benägenheten att spara i den utsträckning man behöver. Problembilden är tydlig. Därför behöver Sveriges unga vuxna få incitament att spara mer till sitt första boende. Kristdemokraterna vill därför utreda och införa en modell för automatiskt bosparande för alla unga mellan 18 och 34 år med inkomst av tjänst, där ett skatteavdrag ingår i de första 60 månader då personen tjänar 12 000 kronor eller mer per månad.
|
25. |
av Niklas Wykman (M), Betty Malmberg (M), Josefin Malmqvist (M) och Lotta Olsson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:2659 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 19 och
2019/20:2671 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 3 och
avslår motionerna
2019/20:1572 av Jan R Andersson och Lotta Finstorp (båda M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:1576 av Jan R Andersson (M),
2019/20:1793 av Per Åsling (C),
2019/20:1935 av Lars Beckman (M),
2019/20:2532 av Kristina Yngwe (C),
2019/20:2775 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 68 och
2019/20:3264 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 17 och 19.
Ställningstagande
Förmånsbeskattningen av bilar bör ses över för att säkerställa att förmånsvärdet överensstämmer med det faktiska värdet. Eftersom förmåns-bilarna står för hälften av förnyelsen av fordonsflottan, och därmed utgör en viktig del i omställningen av densamma, bör miljöstyrningen vid bestämmandet av förmånsvärdet öka. Förmånsbeskattning av fyrhjulingar är ett annat problem som bör ses över. I dag drabbas bönder av en oproportionerligt stor förmånsskatt på grund av att fyrhjulingar som används under arbetstid även kan nyttjas på fritiden.
Det finns ytterligare regler som försvårar omställningen och som samtidigt försvårar för företagare. Enligt nuvarande bestämmelser räknas en lätt lastbil med totalvikt under 3 500 kilo som inte har luftspalt mellan karosserienheterna som personbil enligt mervärdesskattelagen. Det begränsar företagens frihet att välja fordon som är ändamålsenliga för verksamheten samt försvårar omställningen till miljövänligare lastbilar. Därför finns det anledning att se över lagen i syfte att justera reglerna för att tydliggöra bestämmelserna om vad som ska klassas som en personbil.
|
26. |
av Lars Thomsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:1793 av Per Åsling (C) och
2019/20:3264 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 17 och 19 samt
avslår motionerna
2019/20:1572 av Jan R Andersson och Lotta Finstorp (båda M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:1576 av Jan R Andersson (M),
2019/20:1935 av Lars Beckman (M),
2019/20:2532 av Kristina Yngwe (C),
2019/20:2659 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 19,
2019/20:2671 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 3 och
2019/20:2775 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 68.
Ställningstagande
En utredning bör tillsättas om förmånsbeskattning för möjligheten att privat disponera företagets tillgångar. Utredningen bör omfatta både beloppsnivåer i värderingen och vilken egendom som omfattas liksom om det är motiverat med särregler för fåmansföretagare. Denna översyn bör också omfatta grunden för beskattningen (dispositionsrätt eller utnyttjande), värderingsfrågan (inklusive om det är lämpligt med en schablon) och om det är motiverat att skilja på fall då företaget anskaffar näringsfrämmande egendom respektive fall då förvärvet avser egendom som används i verksamheten. Utrednings-uppdraget bör även omfatta enskilda näringsidkare.
Miljöstyrningen måste öka även för förmånsbilar. Centerpartiet anser därför att parkerings- och trängselavgifter inte bör vara skattebefriade förmåner. På sikt bör endast bilar som kvalificerar sig för att få en bonus enligt bonus-malus räknas som förmånsbilar.
|
27. |
av Camilla Brodin (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:2775 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 68 och
avslår motionerna
2019/20:1572 av Jan R Andersson och Lotta Finstorp (båda M) yrkandena 1 och 2,
2019/20:1576 av Jan R Andersson (M),
2019/20:1793 av Per Åsling (C),
2019/20:1935 av Lars Beckman (M),
2019/20:2532 av Kristina Yngwe (C),
2019/20:2659 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 19,
2019/20:2671 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 3 och
2019/20:3264 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 17 och 19.
Ställningstagande
Cykeln fyller en viktig samhällsfunktion. Det är positivt att fler ser cykeln som ett användbart transportmedel eftersom det medför goda effekter för såväl folkhälsan och miljön som trängseln i städerna. Kristdemokraterna föreslår att det ska tillsättas en utredning om att skapa en möjlighet för arbetsgivare att subventionera cykel- och kollektivtrafikresor till och från arbetet utan att det räknas som skattepliktig löneförmån, alternativt ska det göras möjligt med bruttolöneavdrag för kollektivtrafikbiljetter.
|
28. |
Avgift till fackföreningar, arbetslöshetskassor m.m., punkt 9 (C) |
av Lars Thomsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 19 och
avslår motionerna
2019/20:847 av Jamal El-Haj (S),
2019/20:2142 av Teres Lindberg m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt
2019/20:3202 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 23.
Ställningstagande
I glest befolkade delar av landet är ofta kommunalskatten hög – ändå sviktar den kommunala servicen. Som om inte det vore nog behöver man själv stå för delar av finansieringen av grundläggande service, t.ex. i samfälligheter. I förlängningen kan detta leda till växande klyftor mellan olika landsändar och undergräva förtroendet för viktiga samhällsfunktioner. Ska tilliten mellan människor och till samhället stärkas behövs reformer som leder till mer jämlika villkor. Centerpartiet vill utreda utformningen av ett landsbygds-avdrag som möjliggör avdrag för medlemsavgiften till exempelvis väg-föreningar och liknande sammanslutningar.
–
|
29. |
Avgift till fackföreningar, arbetslöshetskassor m.m., punkt 9 (KD) |
av Camilla Brodin (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3202 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 23 och
avslår motionerna
2019/20:847 av Jamal El-Haj (S),
2019/20:2142 av Teres Lindberg m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt
2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 19.
Ställningstagande
En arbetslöshetsförsäkring med rätt till inkomstrelaterad ersättning borgar för en trygghet under tider av omställning mellan arbeten. Med kraftiga skattehöjningar och företagsfientlig politik undermineras arbets-löshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring. Kristdemokraterna vill göra 25 procent av arbetslöshetsförsäkringsavgiften avdragsgill. Det skulle göra anslutningen till försäkringen mindre kostsam vilket skulle stimulera till en högre anslutningsgrad.
|
30. |
av Niklas Wykman (M), Betty Malmberg (M), Josefin Malmqvist (M) och Lotta Olsson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:2675 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 1 och
2019/20:2677 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 6 och
avslår motion
2019/20:393 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 3.
Ställningstagande
För att stärka svenska företags kompetensförsörjning bör ett justerat regelverk för kvalificerade personaloptioner införas. Snabbväxande företag har sällan möjlighet att erbjuda marknadsmässiga löner till nyckelpersoner ens när den långsiktiga potentialen är stor. Nuvarande regelverk fungerar inte tillfreds-ställande och behöver ses över. Alla företag upp till 250 anställda och med en nettoomsättning eller balansomslutning på upp till 350 miljoner kronor ska omfattas, utan tidsgräns för hur länge företaget har funnits. På sikt behöver reglerna omfatta ännu fler företag. Därför vill vi tillsätta en utredning som ser över hur reglerna för personaloptioner måste justeras för att fungera samtidigt som man ser över hur dagens regler kan göras mer generösa och omfatta fler bolag med beaktande av EU:s statsstödsregler och risken för skatteläckage.
|
31. |
av David Lång (SD), Mattias Bäckström Johansson (SD) och Tobias Andersson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:393 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 3 och
avslår motionerna
2019/20:2675 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 1 och
2019/20:2677 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 6.
Ställningstagande
Vi vill förbättra villkoren när det gäller personaloptioner, främst i nya innovativa företag med hög risk, vilket kan förbättra kapitalförsörjningen. I ett företags tidiga skeden kan det vara svårt att knyta till sig rätt kompetens, vilket ofta är intimt sammankopplat med lönebildningen och således ytterligare ökar behovet av finansiering. Kapitalförsörjningen i nystartade företag är redan idag ofta ett hinder som resulterar i att många potentiella innovationer inte når ända fram. Finansieringsproblemen i bolagens tidiga faser skulle delvis kunna avhjälpas av bättre villkor när det gäller personaloptioner, där den anställde får ta del av eventuella framtida vinster. Sålunda behöver företagen inte erbjuda lika hög lön, men de anställda får ett extra incitament att bidra till företagets framgångar. Vi vill därför att förutsättningarna för personaloptioner förbättras i nystartade företag.
|
32. |
av Lars Thomsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:186 av Helena Vilhelmsson (C) och
2019/20:3255 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 12 och
avslår motionerna
2019/20:2790 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 4,
2019/20:2988 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 21 och 22 samt
2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 10.
Ställningstagande
Varje människa måste kunna bidra efter förmåga och få förutsättningar att vara delaktig i samhällslivet. Civilsamhället är ofta snabbt på plats när det uppstår behov av organiserat samarbete mellan människor. I dag är det återigen möjligt att göra skatteavdrag för gåvor till ideell verksamhet med allmännyttiga ändamål. Erfarenheter både från Sverige och från andra länder visar att skatteavdrag ökar viljan att skänka pengar. Dagens utformning av skatte-reduktionen utesluter delar av civilsamhället, och politiken styr gåvogivandet till social hjälpverksamhet och forskning. För att ge civilsamhället bättre förutsättningar bör det utredas hur avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer kan breddas. Dessutom bör systemet med skattereduktion göras ännu enklare för både givare och mottagare.
|
33. |
av Camilla Brodin (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:2790 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 4,
2019/20:2988 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 21 och 22 samt
2019/20:3241 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 10 och
avslår motionerna
2019/20:186 av Helena Vilhelmsson (C) och
2019/20:3255 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 12.
Ställningstagande
Kristdemokraterna anser att civilsamhället spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen och att det därför behövs åtgärder som skapar bättre förutsättningar för civilsamhället att fungera och utvecklas. Här menar vi att kommunerna bör jobba mer organiserat tillsammans med både enskilda och det civila samhället. Många viktiga verksamheter som t.ex. anordnar sommaraktiviteter för barn från ekonomiskt utsatta familjer, tar hand om flyktingar eller driver härbärgen för hemlösa bygger på människors ideella tid och engagemang samt gåvor från människor som vill ge ekonomiskt stöd. Alliansregeringen införde, på initiativ av Kristdemokraterna, gåvoskatte-avdraget för att uppmuntra givande till ideella organisationer. Kristdemokraterna såg mycket allvarligt på att den rödgröna regeringen tog bort möjligheten för den som skänker pengar till välgörande ändamål att göra skatteavdrag för gåvan och prioriterade därför detta i arbetet med den kristdemokratiska och moderata budgetreservation som antogs av riksdagen i december 2018 genom vilken gåvoskatteavdraget återinfördes.
Nu är det dags att börja utveckla gåvoskatteavdraget. Vi ser framför oss att skattereduktionen breddas så att många fler organisationer kan omfattas. En utredning bör tillsättas i syfte att fler ändamål ska kunna inkluderas. Organisationer som t.ex. arbetar med miljö och klimat, djurskydd, hälsa och livsåskådning bör kunna omfattas i framtiden. Även förutsättningarna för att sänka den undre beloppsgränsen för varje enskild gåva bör utredas liksom om takbeloppet kan höjas och administrationen kan förenklas för de berörda organisationerna.
En betydelsefull målsättning med svensk kulturpolitik bör vara att uppmuntra, stödja och underlätta alternativa finansieringsvägar för kultursektorn och för kulturarbetare. Det behövs därför ytterligare skattemässiga incitament för icke-offentlig finansiering av kultursektorn.
|
34. |
av Lars Thomsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:429 av Sofia Nilsson (C),
2019/20:2534 av Kristina Yngwe (C) och
2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkande 47 och
avslår motionerna
2019/20:2078 av Arman Teimouri (L) och
2019/20:2508 av Hans Rothenberg (M).
Ställningstagande
Högsta förvaltningsdomstolen slog 2017 fast att styrelseuppdrag som faktureras genom aktiebolag är att betrakta som inkomst av tjänst för den som innehar styrelseuppdraget i stället för som tidigare inkomst av näringsverksamhet i bolaget. Detta försvårar både för den enskilde och för de företag som vill stärka upp styrelsen med en specifik kompetens. Undersökningar och bedömningar från bl.a. banker gör gällande att aktiebolag som har externa styrelseledamöter utöver företagets ägare har bättre utveckling och lönsamhet än bolag som bara har sina ägare som styrelse. Det är således viktigt för tillväxten och utvecklingen i Sverige att det finns rimliga förutsättningar att ha styrelseuppdrag som sin huvudsakliga sysselsättning.
Styrelseakademien har under våren 2019 skickat en hemställan till regeringen om att ändra lagen för att åter göra det möjligt för styrelseledamöter att fakturera för styrelsearbete genom bolag bl.a. då det visat sig att förändringen drabbat främst mindre företag som fått det svårare att hitta rätt kompetens.
Domen i Högsta förvaltningsdomstolen skapar stor osäkerhet för de som har styrelseuppdrag som huvudsaklig sysselsättning och inkomstkälla. Det är viktigt att lagen ändras så att den som har styrelseuppdrag kan fakturera detta som näringsverksamhet från ett eget aktiebolag och därifrån ta ut lön och därmed omfattas av välfärdssystemen. Regeringen bör därför se över regelverken så att det blir möjligt för styrelseledamöter att fakturera uppdrag via näringsverksamhet.
|
35. |
av Arman Teimouri (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:2078 av Arman Teimouri (L) och
avslår motionerna
2019/20:429 av Sofia Nilsson (C),
2019/20:2508 av Hans Rothenberg (M),
2019/20:2534 av Kristina Yngwe (C) och
2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkande 47.
Ställningstagande
Skatteverket har sedan 2009 tillämpat en praxis som tillåtit styrelseproffs att fakturera arvoden. Högsta förvaltningsdomstolen begränsade i en dom från 2017 denna möjlighet. Arvode ska i normalfallet betalas ut och beskattas som lön. Skillnaden i skatteintäkter för staten är försumbar. Resultatet blir att de kunnigaste styrelseproffsen avstår från arbete i små och medelstora bolag och endast jobbar för de stora företag som har råd att betala bättre ersättning. Förlorarna blir således de små och medelstora bolagen och det svenska samhället i stort då fyra av fem jobb skapas i företag med färre än 50 anställda. Genom att tillgången på duktiga styrelseledamöter blir betydligt sämre hämmas utvecklingen av de små och medelstora företagen och på så sätt hämmas tillväxten. Styrelseledamöter bör därför få bedriva näringsverksamhet med F-skattsedel och fakturera för sitt styrelsearbete. Regeringen bör överväga att se över och förtydliga regelverken så att detta möjliggörs.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att lagstifta om statligt gynnat bosparande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att utforma friskvårdsbidrag till pensionärer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett förstärkt grundavdrag för personer som vid uppnådd pensionsålder fortsätter arbeta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reseavdragen kopplade till cykelpendling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn/utredning angående skattereduktion för gåvor, där den huvudsakliga frågan handlar om att fler allmännyttiga ändamål ska omfattas av skattereduktionen och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändringar i reglerna för vilka som omfattas av friskvårdsbidrag och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att göra privata sjukvårdsförsäkringar avdragsgilla för egenföretagare och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om egenföretagare inte ska förmånsbeskattas för privata sjukvårdsförsäkringar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att utöka ROT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka möjligheterna och incitamenten för privatpersoner att investera i mindre bolag och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera svenska skatter för en förbättrad internationell konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningarna för personaloptioner i nystartade företag och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna till skattesubvention för inköp av digitala verktyg och internetuppkoppling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en utveckling av RUT-avdraget till att gälla för hushållens alla köpta tjänster i anslutning till hemmet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skattelagstiftningen bör ändras så att styrelseuppdrag som faktureras genom aktiebolag betraktas som näringsverksamhet och inte inkomst av tjänst för den som utför styrelseuppdraget, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att bredda ROT-avdraget till att omfatta den ideella sektorn och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt se över en anpassning av regelverket för friskvårdsbidrag till att också omfatta ägaren till en näringsverksamhet som bedrivs som enskild firma och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett inrättande av ett grönt skatteavdrag för klimatsmarta investeringar i fastigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att möjliggöra ROT-avdrag för renovering av fönsterbågar som avlägsnas från byggarbetsplatsen och renoveras i ett snickeri eller måleri och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda effekterna av minskat ROT-avdrag och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör gå vidare med förslaget att den s.k. 183-dagarsregeln inte ska kunna tillämpas när det är fråga om uthyrning av arbetskraft och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ROT-avdrag för byggnader av kulturhistoriskt värde och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa straffskatten för pensionärer och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka möjligheten till privat pensionssparande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en genomlysning av det svenska skattesystemet med dess olika skattebaser och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en översyn av skatteregler som gör att det samiska ”jordbruket” hanteras likvärdigt som övrigt fiske och jordbruk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över behovet av en bred, hållbar skatteöversyn och tillkännager detta för regeringen.
22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undantaget för skattepliktig kostförmån även ska omfatta den vårdpersonal som arbetar på somatisk avdelning inom äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna för skattelättnader för utländska experter, specialister, forskare och andra nyckelpersoner och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över nivån på expertskatten och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att snarast anpassa expertskatten till den danska och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över ett avskaffande av skatten på RUT-tjänster som köps av personer som är 65 år eller äldre, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten till ett mer transparent och effektivt skattesystem och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett skatteavdrag för dem som tar körkort och som sedan resulterar i att man får ett chaufförsjobb, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att a-kasseavgiften och fackföreningsavgiften bör göras avdragsgilla eller ges skattereduktion, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om privata sjukförsäkringar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om hur skattesystemet på ett modernt och långsiktigt sätt kan uppmuntra till privat pensionssparande bland breda grupper av löntagare och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till ett avdrag för körkortskostnaderna, ett RATT-avdrag, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ändra skattesystemet så att den högsta marginalskatten sänks och antalet som betalar den minskar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna om RUT-avdrag för företag som saknar erforderliga tillstånd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda skattefrihet för arbetsgivarbetalda sjukvårdsförsäkringar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur skatten för pensionärer kan sänkas kraftigt genom exempelvis ett höjt och enhetligt grundavdrag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en skattereform med platt inkomstskatt som utgångspunkt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av schablonbelopp för traktamente och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av ROT-avdragets regelverk med syfte att endast tillåta avdrag för renoverings-, om- och tillbyggnadsåtgärder för objekt placerade i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att genomföra en skattereform vars syfte är att utjämna dagens växande ekonomiska klyftor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa REP- och ROST-avdrag och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att förenkla reglerna för beskattning av firmafordon hos egenföretagare och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn i syfte att förenkla systemet kring förmånsbeskattning av tjänstefordon och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över möjligheten att även låta fönsterrenovering omfattas av ROT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förmånsbeskattning av fri parkering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga avdragsrätt för resor i samband med högskolestudier och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över RUT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över avdraget för resor i deklarationen i syfte att inte missgynna de resenärer som saknar tillgång till kollektivtrafik och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utvidga ROT-avdraget till att även omfatta vatten- och avloppsanläggningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt verka för att en utredning tillsätts om förmånsbeskattning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att även jakt och skytte får del av friskvårdsförmånen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket för förmånsbeskattning av fyrhjulingar och andra arbetsverktyg och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och tydliggöra hur RUT-avdraget kan appliceras i olika boendeformer med gemensamt serviceutbud och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga skattelagstiftningen för styrelseledamöter i aktiebolag med F-skattsedel som fakturerar sitt styrelsearvode, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avdragsrätt för medlemsavgift i fackföreningar och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avdragsrätt för medlemsavgift i arbetslöshetskassor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om progressiv beskattning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av existerande gränshinder och den dubbelbeskattning som sker av gränsgångare och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna för skattelättnader för utländska experter, specialister, forskare och andra nyckelpersoner och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att stärka anställdas möjligheter att få förebyggande behandling via arbetsgivaren och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka lönsamheten och se över regler och skattelagar i syfte att göra svensk biodling helt skattebefriad och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur en likformig beskattning av förvärvsinkomster kan återinföras inom ramen för en reformering av skattesystemet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en särskild tidsplan för att ta bort skatteklyftan även för personer med sjuk- och aktivitetsersättning relativt löntagare och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en ändrad lagstiftning för att förhindra att skatteavdrag för ROT och RUT kan tillämpas för arbeten utomlands och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom EU verka för att nationella avdrag och skatteavdrag ska kunna tillämpas enbart inom det egna landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett förmånligt och över tid stabilt system för personligt pensionssparande bör inrättas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att skapa en likabehandling mellan juridiska företagsformer genom att utreda avdragsrätt för friskvård i enskild firma och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ridning som friskvårdsförmån och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om golf som friskvårdsförmån och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över ett förtydligande av skattelagstiftningen för styrelseledamöter i aktiebolag med F-skattsedel som fakturerar sitt styrelsearvode och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa skatteavdrag för eget pensionssparande, särskilt för dem med låga pensioner, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket för förmånsbeskattning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverken för att göra det möjligt för styrelseledamöter att fakturera uppdrag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av förmånsbeskattning av färdigproducerad mat och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att behålla den gällande nivån på den särskilda löneskatten för personer som är 65 år eller äldre, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att bredda ROT-avdraget till att omfatta den ideella sektorn och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett reviderat reseavdrag inte ska försämra eller inskränka möjligheterna att bo och arbeta i hela landet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förmånsbeskattningen av bilar så att den bättre speglar det faktiska värdet och får en starkare miljöstyrande effekt och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över bestämmelserna för vad som ska klassas som en personbil och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med reformer av regelverket för personaloptioner så att det får avsedd effekt och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska reformera skattesystemet med syfte att stärka Sveriges tillväxtförutsättningar och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är angeläget att regeringen återkommer med reformer av regelverket för personaloptioner så att det får avsedd effekt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att höja grundavdraget och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över effekterna av en sänkning av marginalskatten och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över den nedre brytpunkten och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla Skatteverkets regler för insatspersonal och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regelverket för förmånsbeskattning bör ses över för att underlätta för frivilligarbetare i krissituationer, såsom nationell insatsverksamhet och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jägare ska kunna sälja viltkött skattefritt för ett belopp på upp till 45 000 kronor per år och tillkännager detta för regeringen.
35.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om höjd milersättning samt höjd beloppsgräns för arbetsresor och tillkännager detta för regeringen.
44.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om modernisering av reseavdraget och tillkännager detta för regeringen.
45.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att för 2020 höja milersättningen till 22 kronor per mil och höja beloppsgränsen i reseavdraget till 13 000 kronor och tillkännager detta för regeringen.
68.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten för arbetsgivare att subventionera cykel- och kollektivtrafikresor till och från arbetet utan att det räknas som skattepliktig löneförmån och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att göra det skattemässigt förmånligt för företag och privatpersoner att finansiellt bidra till kultursektorn och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en bred översyn av det offentligas stöd till och främjande av hälsorelaterad aktivitet och friskvård och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en fullt finansierad skattereform med lägre samlat skattetryck och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra expertskatten mer fördelaktig och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sänkt inkomstskatt med tonvikt på låga inkomster och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett skatteavdrag för privatpersoner som gäller gymkort och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att underlätta för ideellt arbetande ledare inom ungdomsidrotten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa ett skatteavdrag för anmälningsavgifterna till En svensk klassiker, Tjejklassikern och andra motionstävlingar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett skatteavdrag för köp av tjänster av naprapat, kiropraktor och sjukgymnast och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över nivåerna på beskattning av barnvaktstjänster och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna kring traktamente med hänsyn till soldatyrkets speciella förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samarbetet mellan kommuner och civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skillnaden i beskattning av pension och arbete ska slopas och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att tidigarelägga etableringsåldern på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett RUT-avdrag för taxiresor och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för konkurrenskraftiga villkor för filmproduktion i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett skatteavdrag för unga som sparar till en egen bostad, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa ett omställningsavdrag och tillkännager detta för regeringen.
29.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en skattereduktion för föräldrar till barn mellan 0 och 18 år och tillkännager detta för regeringen.
34.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka RUT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda utformningen av ett landsbygdsavdrag och tillkännager detta för regeringen.
20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att genomföra ytterligare höjningar av grundavdraget inom stödområde A och B och tillkännager detta för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till en skatteväxling inom transportsektorn som gör det möjligt för människor att leva och verka i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skattesystemet ska ta hänsyn till klimatnytta och de geografiska förutsättningar som råder i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reseavdraget i syfte att det ska ta större hänsyn till avstånd och tillkännager detta för regeringen.
24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda skatteregler i syfte att åstadkomma moderniseringar som innebär att delningstjänster i högre grad kan användas och tillkännager detta för regeringen.
44.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nuvarande subventioner kan skatteväxlas inom näringen för att bibehålla konkurrenskraften och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att reformera skattesystemet med fokus på drivkrafter för arbete och ökad konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa ett omställnings-RUT och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av lagstiftningen kring ROT- och RUT-avdrag i syfte att säkerställa att de används inom Sveriges gränser och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa avdrag för införande av särskild trafiksäker utrustning i nya fordon och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med förslag på en utökad skattefrihet för förmåner och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förmånsbeskattning inom den nationella insatsverksamheten ska slopas och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förmånsbeskattningen för sjukvårdsförsäkringar genom arbetsgivare bör slopas och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett förstärkt och utvecklat RUT-avdrag och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka drivkrafterna att arbeta genom att sänka skatten på arbete för alla som jobbar och särskilt för dem med låga inkomster och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett förstärkt och utvecklat RUT-avdrag och tillkännager detta för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett omställningsavdrag för att underlätta kompetensutveckling och omställning och tillkännager detta för regeringen.
22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade möjligheter och drivkrafter för att jobba längre och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett jobbskatteavdrag för unga upp till 23 år och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett jobbskatteavdrag för nyanlända under deras fem första år efter uppehållstillståndet och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett dubbelt jobbskatteavdrag i två år för personer som har tagit en akademisk examen före utgången av det år de fyller 25, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett dubbelt jobbskatteavdrag i max 24 månader för den som går från långtidsarbetslöshet till arbete, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett extra förhöjt jobbskatteavdrag för personer som är 69 år eller äldre, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en rätt att göra avdrag för arbetslöshetskasseavgift och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka möjligheten till skattereduktion för gåva och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en modell för automatiskt bosparande vid inkomst av tjänst över en viss nivå och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur nuvarande subventioner kan skatteväxlas inom näringen för att bibehålla konkurrenskraften och tillkännager detta för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur beskattningen av pensionen kan göras mer rättvis och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skattesystemet ska ta hänsyn till klimatnytta och de geografiska förutsättningar som råder i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
41.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av skattelagstiftningens konsekvenser för mindre företag och ideella föreningar och tillkännager detta för regeringen.
47.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen för att göra det möjligt för styrelseledamöter att fakturera uppdrag och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en breddning av avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer och tillkännager detta för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att avskaffa parkerings- och trängselskatteavgifter som skattebefriad förmån och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka miljöstyrningen för förmånsbilar genom att se över möjligheten att endast bilar som faller inom ramen för att få en bonus enligt bonus–malus kvalificeras som förmånsbilar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett riktat bosparande för unga och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rättvisa skatter och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändrad beskattning av privatpersoner som hyr ut lösöre, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hyberavdrag och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvidga och bredda RUT och tillkännager detta för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla och jämställa reglerna mellan olika hobbyslag och tillkännager detta för regeringen.