Skatteutskottets betänkande

2019/20:SkU14

Genomförande av EU:s direktiv om automatiskt utbyte av upplysningar som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang

Sammanfattning

Utskottet ställer sig i huvudsak bakom regeringens förslag till ny lag om rapporteringspliktiga arrangemang och de förslag till ändringar i lagar som är nödvändiga för att genomföra rådets direktiv (EU) 2018/822 av den 25 maj 2018 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang (DAC 6).

Direktivet innebär att det införs gemensamma EU-regler om uppgiftsskyldighet för s.k. rapporteringspliktiga arrangemang och automatiskt utbyte av upplysningar om dessa arrangemang mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och till Europeiska kommissionen.

För att ett arrangemang ska vara rapporteringspliktigt krävs att arrangemanget är gränsöverskridande och att det uppvisar åtminstone ett av de s.k. kännetecknen, som indikerar att det kan finnas en risk för skatteflykt. Uppgiftsskyldigheten riktar sig primärt till rådgivare som bl.a. utformar, marknadsför, tillhandahåller eller organiserar ett rapporteringspliktigt arrange-mang. Även användare av rapporteringspliktiga arrangemang kan bli uppgiftsskyldiga i vissa fall. Syftet med direktivet är bl.a. att ge skattemyndigheterna tidig information om nya former av aggressiv skatteplanering och i vilken utsträckning de används. I propositionen lämnas även förslag på en ny särskild avgift i form av en rapporteringsavgift som ska kunna tas ut om föreskrivna uppgifter om ett arrangemang inte har lämnats i rätt tid till Skatteverket.

I propositionen föreslås en ny lag om rapporteringspliktiga arrangemang. Ändringar föreslås i skatteförfarandelagen och i lagen om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning. Som en följd av de nya reglerna föreslås även ändringar i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet och i offentlighets- och sekretesslagen. Regeringen föreslår att bestämmelserna ska träda i kraft den 1 juli 2020.

Utskottet bedömer att det med anledning av händelseutvecklingen till följd av den pågående Coronapandemin i dagsläget inte finns möjlighet för riksdagen att bestämma vid vilka tidpunkter lagförslaget och lagändringarna bör träda i kraft och tillämpas. Utskottet föreslår därför att riksdagen under dessa exceptionella omständigheter ska bemyndiga regeringen att bestämma de tidpunkter förslagen ska träda i kraft och att meddela de övergångsbestämmelser som behövs.

Utskottet anser att riksdagen ska avslå motionsförslaget.

I betänkandet finns en reservation (V).

Behandlade förslag

Proposition 2019/20:74 Genomförande av EU:s direktiv om automatiskt utbyte av upplysningar som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang.

Ett yrkande i en följdmotion.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Genomförande av EU:s direktiv om automatiskt utbyte av upplysningar som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang

Rapporteringsskyldighet för inhemska skattearrangemang

Reservation

Rapporteringsskyldighet för inhemska skattearrangemang, punkt 2 (V)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Utskottets lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Genomförande av EU:s direktiv om automatiskt utbyte av upplysningar som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om rapporteringspliktiga arrangemang med den ändringen att ikraftträdandebestämmelsen ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,

2. lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet med den ändringen att ikraftträdandebestämmelsen ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,

3. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) med den ändringen att ikraftträdandebestämmelsen ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,

4. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) med den ändringen att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,

5. lag om ändring i lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning med den ändringen att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2019/20:74 punkterna 1–5.

2.	Rapporteringsskyldighet för inhemska skattearrangemang

Riksdagen avslår motion

2019/20:3492 av Tony Haddou m.fl. (V).

Reservation (V)

Stockholm den 26 maj 2020

På skatteutskottets vägnar

Jörgen Hellman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Niklas Wykman (M), Tony Haddou (V), David Lång (SD), Anna Vikström (S), Joar Forssell (L), Rebecka Le Moine (MP), Sultan Kayhan (S), Helena Vilhelmsson (C), Andreas Carlson (KD), Louise Meijer (M), Jessika Roswall (M), Magdalena Schröder (M), Azadeh Rojhan Gustafsson (S), Leif Nysmed (S), Katja Nyberg (SD) och Martin Kinnunen (SD).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2019/20:74 Genomförande av EU:s direktiv om automatiskt utbyte av upplysningar som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2.

En följdmotion har väckts med anledning av propositionen.

Bakgrund

En av de politiska prioriteringarna i EU är att bekämpa skatteflykt och skatteundandragande. Inom ramen för OECD/G20:s projekt mot skattebaserosion och vinstflyttning, det s.k. BEPS-projektet, har det pågått ett omfattande arbete mot gränsöverskridande aggressiv skatteplanering, dvs. förfaranden som innebär att skillnader mellan olika länders skattesystem utnyttjas. Projektet genomfördes utifrån en handlingsplan med 15 åtgärder. Inom ramen för åtgärd 12 tog OECD/G20 fram rekommendationer om s.k. Mandatory Disclosure Rules, vilket innebär regler om informationsskyldighet. Innebörden är att skatterådgivare eller skattskyldiga (användarna av skatteupplägg) eller både skatterådgivare och skattskyldiga ska lämna information till skattemyndigheten om skatteupplägg som erbjuds eller används. Rekommendationerna är framtagna för att utgöra ett stöd för de länder som vill införa regler om informationsskyldighet och återfinns i en av BEPS-projektets slutrapporter Mandatory Disclosure Rules, Action 12 – 2015 Final Report (nedan OECD-rapporten).

Vid det informella Ekofinmötet den 22 april 2016 uppmanade flera medlemsstater Europeiska kommissionen att överväga ett direktivförslag om informationsskyldighet för förmedlare av skatteupplägg inspirerat av OECD-rapporten. Rådet presenterade den 25 maj 2016 slutsatser om en extern skattestrategi och åtgärder mot missbruk av skatteavtal. Av dessa slutsatser framgår det att rådet vill att kommissionen ska överväga lagstiftningsinitiativ om tvingande regler om utlämnande av uppgifter för att införa mer verkningsfulla avskräckande åtgärder för mellanhänder som bistår med system för skatteundandragande och skatteflykt.

Kommissionen presenterade den 21 juni 2017 ett förslag om informationsskyldighet för främst förmedlare av gränsöverskridande skatteupplägg och om automatiskt utbyte av upplysningar om skatteupplägg mellan behöriga myndigheter i medlemsstaterna. Rådets direktiv (EU) 2018/822 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang (förkortat DAC 6) antogs vid Ekofinrådets möte den 25 maj 2018.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas de förslag som krävs för att genomföra rådets direktiv (EU) 2018/822 av den 25 maj 2018 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang (DAC 6). Direktivet innebär att det införs gemensamma EU-regler om uppgiftsskyldighet för s.k. rapporteringspliktiga arrangemang och automatiskt utbyte av upplysningar om dessa arrangemang mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och till Europeiska kommissionen.

För att ett arrangemang ska vara rapporteringspliktigt krävs att arrangemanget är gränsöverskridande och att det uppvisar åtminstone ett av de s.k. kännetecknen som indikerar att det kan finnas en risk för skatteflykt. Uppgiftsskyldigheten riktar sig primärt till rådgivare som bl.a. utformar, marknadsför, tillhandahåller eller organiserar ett rapporteringspliktigt arrangemang. Även användare av rapporteringspliktiga arrangemang kan bli uppgiftsskyldiga i vissa fall. Syftet med direktivet är bl.a. att ge skattemyndigheterna tidig information om nya former av aggressiv skatteplanering och i vilken utsträckning de används. I propositionen lämnas även förslag på en ny särskild avgift i form av en rapporteringsavgift som ska kunna tas ut om föreskrivna uppgifter om ett arrangemang inte har lämnats i rätt tid till Skatteverket.

I propositionen föreslås en ny lag om rapporteringspliktiga arrangemang. Ändringar föreslås i skatteförfarandelagen (2011:1244) och i lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning. Som en följd av de nya reglerna föreslås även ändringar i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet och i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.

Utskottets överväganden

Genomförande av EU:s direktiv om automatiskt utbyte av upplysningar som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om rapporteringspliktiga arrangemang samt de förslag till ändringar i lagar som är nödvändiga för att genomföra rådets direktiv om automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang (DAC 6) med den ändringen att riksdagen bemyndigar regeringen att bestämma de tidpunkter som lagförslaget och lagändringarna ska träda i kraft och att meddela de övergångsbestämmelser som behövs.

Propositionen

Nytt regelverk om rapporteringspliktiga arrangemang

Av DAC 6 framgår att Sverige senast den 31 december 2019 ska anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet. Med anledning av när bestämmelserna som genomför DAC 6 i svensk rätt ska vara antagna och rapporteras till Europeiska kommissionen har regeringen gjort bedömningen att detta lagstiftningsärende endast bör innefatta gränsöverskridande arrangemang. Utredningens förslag om rapporteringsplikt för rent inhemska arrangemang bereds vidare inom Regeringskansliet. Regeringen föreslår därför att en lag om rapporteringspliktiga arrangemang och ett nytt kapitel i skatteförfarandelagen ska införas för att genomföra EU:s direktiv om automatiskt utbyte av upplysningar som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang.

Bestämmelser om Skatteverkets skyldighet att automatiskt utbyta upplysningar om rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang ska enligt förslaget tas in i lagen om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning.

Uppgiftslämnare

Regeringen föreslår att med rådgivare avses en person som utformar, marknadsför, organiserar eller tillhandahåller ett rapporteringspliktigt arrangemang för genomförande, eller som har hand om genomförandet.

Regeringen föreslår vidare att med rådgivare avses även en person som vet eller skäligen kan förväntas veta att denne har åtagit sig att, direkt eller genom andra personer, bidra till att utforma, marknadsföra, organisera eller tillhandahålla ett rapporteringspliktigt arrangemang för genomförande, eller ha hand om ett genomförande.

En person ska enligt förslaget anses som rådgivare bara om denne har hemvist i en medlemsstat, tillhandahåller tjänster avseende arrangemanget från ett fast driftställe i en medlemsstat, är registrerad i eller lyder under lagstiftningen i en medlemsstat, eller tillhör en bransch- eller yrkesorganisation för juridiska rådgivare, skatterådgivare eller konsulter i en medlemsstat.

Regeringen föreslår vidare att med uppgiftsskyldig rådgivare avses en rådgivare som har en sådan anknytning till Sverige som avses ovan. Anknytningens styrka, som avgörs av ordningen som följer av punkterna ovan, får dock inte vara starkare till någon annan medlemsstat.

När det gäller användare föreslår regeringen att med användare avses en person som tillhandahålls ett rapporteringspliktigt arrangemang, har ett rapporteringspliktigt arrangemang som är klart för genomförande eller har påbörjat genomförandet av ett rapporteringspliktigt arrangemang.

Primär uppgiftsskyldighet

I DAC 6 regleras vilka som är skyldiga att lämna uppgifter om rapporteringspliktiga arrangemang. Av direktivet framgår att förmedlaren (nedan rådgivaren) är skyldig att lämna uppgifter till behörig myndighet i den medlemsstat som denne har anknytning till. Regeringen föreslår därför att den som är en uppgiftsskyldig rådgivare ska ha den primära uppgiftsskyldigheten. Regeringen gör bedömningen att även rådgivare som är advokater ska omfattas av den primära uppgiftsskyldigheten.

Användare ska under vissa förutsättningar lämna uppgifter

Regeringen föreslår också att användaren ska lämna uppgifter till Skatteverket om rapporteringspliktiga arrangemang, om det inte finns någon rådgivare, eller om samtliga rådgivare är förhindrade att lämna fullständiga uppgifter om arrangemanget på grund av tystnadsplikten för advokater, eller liknande bestämmelser i en annan medlemsstat.

Detta gäller dock enligt förslaget bara om användaren har anknytning till Sverige och anknytningen inte är starkare till någon annan medlemsstat.

Regeringen föreslår att anknytningens styrka avgörs av, i fallande ordning, medlemsstat där användaren

1. har hemvist
2. har ett fast driftställe som gynnas av arrangemanget
3. har inkomster eller genererar vinster eller
4. bedriver verksamhet.

Uppgiftsskyldighet i mer än en medlemsstat

Om en uppgiftsskyldig rådgivare har lika stark anknytning till någon annan medlemsstat som till Sverige, föreslår regeringen att uppgifter om ett rapporteringspliktigt arrangemang inte behöver lämnas till Skatteverket om motsvarande uppgifter redan har lämnats till den behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten. Anknytningens styrka avgörs i viss angiven ordning.

Om användaren är skyldig att lämna uppgifter om ett rapporteringspliktigt arrangemang både till Skatteverket och till en behörig myndighet i någon annan medlemsstat, behöver uppgifter enligt förslaget inte lämnas till Skatteverket om motsvarande uppgifter redan har lämnats i den andra medlemsstaten.

Flera uppgiftsskyldiga rådgivare eller användare

Regeringen föreslår att en uppgiftsskyldig rådgivare inte behöver lämna uppgifter till Skatteverket om ett rapporteringspliktigt arrangemang om en annan rådgivare redan har lämnat föreskrivna uppgifter till Skatteverket eller lämnat motsvarande uppgifter till en behörig myndighet i någon annan medlemsstat.

Om det finns flera användare som ska lämna uppgifter föreslår regeringen att andra användare än användare som har kommit överens om tillhandahållandet av arrangemanget med en rådgivare inte behöver lämna uppgifter om en sådan användare har lämnat föreskrivna uppgifter till Skatteverket eller motsvarande uppgifter till en behörig myndighet i någon annan medlemsstat.

Om det inte finns någon användare som har kommit överens om tillhandahållandet av arrangemanget med en rådgivare, behöver enligt förslaget en användare inte lämna uppgifter, om en användare som har hand om genomförandet av arrangemanget har lämnat föreskrivna uppgifter på motsvarande sätt.

Informationsskyldighet i vissa fall

Regeringen föreslår att om en uppgiftsskyldig rådgivare är förhindrad att lämna uppgifter om ett rapporteringspliktigt arrangemang på grund av tystnadsplikten för advokater, ska rådgivaren snarast informera samtliga andra rådgivare avseende arrangemanget om rådgivares skyldighet att lämna uppgifter. Om det inte finns någon annan rådgivare som är skyldig att lämna uppgifterna om det rapporteringspliktiga arrangemanget eller om samtliga andra rådgivare är förhindrade att lämna uppgifterna på grund av tystnadsplikten för advokater eller motsvarande regler i någon annan medlemsstat, ska den uppgiftsskyldige rådgivaren i stället informera användaren av arrangemanget om användarens skyldighet att lämna uppgifter.

Definitioner av gränsöverskridande arrangemang

När det gäller begreppet gränsöverskridande arrangemang föreslår regeringen att med begreppet ska avses ett arrangemang som berör fler än en medlemsstat i Europeiska unionen, eller en medlemsstat och ett tredjeland, och som uppfyller minst ett av följande villkor:

• Samtliga deltagare i arrangemanget har inte hemvist i samma stat eller jurisdiktion.

• En eller flera av deltagarna i arrangemanget har sin hemvist i fler än en stat eller jurisdiktion.

• En eller flera av deltagarna i arrangemanget bedriver näringsverksamhet i en annan stat eller jurisdiktion än där de har hemvist från ett fast driftställe i den andra staten eller jurisdiktionen och arrangemanget utgör en del av eller hela verksamheten vid det fasta driftstället.

• En eller flera av deltagarna i arrangemanget bedriver verksamhet i en annan stat eller jurisdiktion än där de har hemvist eller där de har ett fast driftställe.

• Arrangemanget skulle kunna påverka rapporteringsskyldigheten avseende finansiella konton enligt rådets direktiv 2014/107/EU av den 9 december 2014 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning, det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton som undertecknades den 29 oktober 2014 eller motsvarande avtal.

• Arrangemanget skulle kunna försvåra identifieringen av verkligt huvudmannaskap.

Rapporteringspliktiga arrangemang

DAC 6 innehåller ett antal olika kännetecken, såväl allmänna som särskilda. De allmänna kännetecknen utgör enligt regeringen vanligtvis egenskaper som är gemensamma för arrangemang som tillhandahålls till en större krets, som t.ex. konfidentialitetsvillkor eller arrangemang där rådgivaren tar ut en avgift beroende på eventuell positiv utgång som rådgivningen genererar (s.k. contingency fee eller conditional fee). Allmänna kännetecken kan också användas för att fånga in nya och innovativa skatteupplägg som enkelt kan replikeras och säljas till flera olika klienter. De särskilda kännetecknen riktar in sig på sårbarheter i skattesystemet och strukturer som ofta används i skatteupplägg, t.ex. användning av förluster. Det är enligt DAC 6 tillräckligt att ett gränsöverskridande arrangemang uppvisar ett av de fastställda kännetecknen för att arrangemanget ska vara rapporteringspliktigt. I vissa fall krävs även att en skatteförmån är den huvudsakliga fördelen eller en av de huvudsakliga fördelarna med arrangemanget. Regeringen föreslår därför att det i den nya lagen om rapporteringspliktiga arrangemang ska införas bestämmelser om vilka arrangemang som är rapporteringspliktiga. Regeringen föreslår vidare att ett gränsöverskridande arrangemang ska vara rapporteringspliktigt om det uppvisar något av de kännetecken som uppställs i lagen om rapporteringspliktiga arrangemang. I vissa fall krävs även enligt förslaget att en skatteförmån är den huvudsakliga fördelen, eller en av de huvudsakliga fördelarna, som en person rimligen kan förvänta sig av arrangemanget.

Kännetecken

Mot bakgrund av de kännetecken som omfattas av DAC 6 föreslår regeringen följande kännetecken: omvandling av inkomst, användning av ett förvärvat företags underskott, standardiserade arrangemang, konfidentialitetsvillkor, ersättning kopplad till skatteförmån, cirkulära transaktioner, gränsöverskridande betalningar m.m., automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton och verkligt huvudmannaskap samt internprissättning.

Omvandling av inkomst

Regeringen föreslår att ett gränsöverskridande arrangemang är rapporteringspliktigt om det innebär att en inkomst omvandlas till en tillgång, gåva eller annan kategori av inkomst som beskattas lägre eller undantas från beskattning.

Användning av ett förvärvat företags underskott

Regeringen föreslår att ett gränsöverskridande arrangemang är rapporteringspliktigt om arrangemanget innefattar förvärv av andelar i ett företag, den huvudsakliga verksamheten i företaget upphör i samband med förvärvet, och förvärvaren använder företagets underskott som kan hänföras till tid före förvärvet för att minska sin skattepliktiga inkomst.

Standardiserade arrangemang

Regeringen föreslår vidare att ett gränsöverskridande arrangemang är rapporteringspliktigt om arrangemanget väsentligen är standardiserat till dokumentation eller struktur, och är tillgängligt för fler än en användare utan att i väsentlig utsträckning behöva anpassas för att kunna genomföras.

Konfidentialitetsvillkor

Regeringen föreslår också att ett gränsöverskridande arrangemang är rapporteringspliktigt om användaren eller en deltagare i arrangemanget har förbundit sig att inte röja för andra rådgivare eller för Skatteverket eller en utländsk skattemyndighet hur en skatteförmån kan uppnås genom arrangemanget.

Ersättning kopplad till skatteförmån

Regeringen föreslår vidare att ett gränsöverskridande arrangemang är rapporteringspliktigt om rådgivarens ersättning fastställs med hänsyn till storleken av den skatteförmån som arrangemanget medför, eller är beroende av om arrangemanget medför en skatteförmån.

Cirkulära transaktioner

Regeringen föreslår också att ett gränsöverskridande arrangemang är rapporteringspliktigt om arrangemanget innefattar cirkulära transaktioner som resulterar i att medel förs ut ur och sedan tillbaka in i en stat eller jurisdiktion, genom mellanliggande företag utan annan kommersiell huvudfunktion, eller transaktioner som neutraliserar eller upphäver varandra eller som har andra liknande egenskaper.

Gränsöverskridande betalningar m.m.

Regeringen föreslår vidare att ett gränsöverskridande arrangemang är rapporteringspliktigt om arrangemanget innefattar avdragsgilla gränsöverskridande betalningar mellan två eller flera anknutna personer och

1. mottagaren inte har hemvist i någon stat eller jurisdiktion
2. mottagaren har hemvist i en stat eller jurisdiktion som

1. inte beskattar inkomster från företag eller där skattesatsen för sådana inkomster är noll eller i det närmaste noll procent eller
2. är upptagen i en förteckning över stater eller jurisdiktioner utanför Europeiska unionen som av medlemsstaterna gemensamt eller inom ramen för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har bedömts vara icke samarbetsvilliga

3. betalningen är undantagen från beskattning i den stat eller jurisdiktion där mottagaren har hemvist eller

4. betalningen är föremål för en förmånlig skatteåtgärd i den stat eller jurisdiktion där mottagaren har hemvist.

Regeringen föreslår vidare att ett gränsöverskridande arrangemang även är rapporteringspliktigt om arrangemanget innefattar att

1. avdrag för samma värdeminskning på en tillgång begärs i fler än en stat eller jurisdiktion
2. undanröjande av dubbelbeskattning begärs för samma inkomst eller förmögenhet i fler än en stat eller jurisdiktion eller
3. tillgångar överförs och det belopp som ska anses utgöra betalning för tillgångarna skiljer sig åt betydligt i de berörda staterna eller jurisdiktionerna.

Automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton och verkligt huvudmannaskap

Regeringen föreslår också att ett gränsöverskridande arrangemang är rapporteringspliktigt om det kan antas leda eller syfta till ett kringgående av kontrolluppgiftsskyldigheten enligt 22 b kap. skatteförfarandelagen (förkortad SFL) eller motsvarande skyldighet i en utländsk stat eller jurisdiktion, eller om det utnyttjar avsaknaden av en sådan skyldighet.

Ett gränsöverskridande arrangemang är även rapporteringspliktigt om arrangemanget innefattar användning av personer, juridiska konstruktioner eller strukturer

1. som inte bedriver verklig ekonomisk verksamhet med stöd av lämplig personal, utrustning, tillgångar och anläggningar
2. som är registrerade i, leds från, har hemvist i, kontrolleras från eller är etablerade i en stat eller jurisdiktion där de verkliga huvudmännen inte har hemvist och
3. vars verkliga huvudmän görs icke identifierbara. Med verklig huvudman avses detsamma som i lagen om registrering av verkliga huvudmän.

Internprissättning

Regeringen föreslår slutligen att ett gränsöverskridande arrangemang är rapporteringspliktigt om det innefattar användning av ensidiga regler om en schabloniserad beräkning av resultat eller vinstmarginaler (unilaterala safe harbour-regler).

Ett gränsöverskridande arrangemang är även rapporteringspliktigt om det innefattar överföring av svårvärderade immateriella tillgångar mellan anknutna personer.

Med svårvärderade immateriella tillgångar avses immateriella tillgångar eller rättigheter till immateriella tillgångar för vilka

1. tillförlitliga jämförbara transaktioner saknas vid den tidpunkt då de överförs och
2. beräkningarna av framtida kassaflöden eller inkomster som väntas kunna härledas ur den immateriella tillgången eller de antaganden som används vid värderingen av den immateriella tillgången är mycket osäkra vid den tidpunkt då transaktionen inleddes, vilket gör det svårt att förutsäga värdet på den immateriella tillgången vid tidpunkten för överföringen.

Ett arrangemang är vidare rapporteringspliktigt om det innefattar en koncernintern gränsöverskridande överföring av funktioner, risker eller tillgångar och den överförande partens förväntade resultat före finansiella poster och skatter under en treårsperiod efter överföringen är mindre än 50 procent av vad det förväntade resultatet skulle ha varit om överföringen inte hade gjorts.

Ny särskild avgift

DAC 6 föreskriver att medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelse av nationella bestämmelser som antagits om skyldighet att rapportera rapporteringspliktiga arrangemang och att medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att sanktionerna tillämpas. Det finns enligt regeringen således en skyldighet för Sverige att ha sanktioner för de som inte uppfyller den uppgiftsskyldighet som föreslås i propositionen. Regeringen föreslår därför att en ny rapporteringsavgift i form av en ny särskild avgift ska införas i skatteförfarandelagen och som under vissa förutsättningar ska kunna tas ut.

Automatiskt utbyte av upplysningar

När det gäller frågan om utbyte av upplysningar om rapporteringspliktiga arrangemang föreslår regeringen att Skatteverket till varje annan medlemsstats behöriga myndighet och till Europeiska kommissionen genom automatiskt utbyte ska lämna upplysning om sådana uppgifter om rapporteringspliktiga arrangemang som Skatteverket har fått enligt bestämmelserna om uppgiftsskyldighet i 33 b kap. SFL. Skatteverket ska dock enligt förslaget inte lämna upplysningar i de fall uppgifterna är så bristfälliga att de uppenbart inte kan läggas till grund för de syften som uppgifterna lämnas för.

Regeringen föreslår vidare att upplysningarna ska lämnas inom en månad efter utgången av det kalenderkvartal då uppgifter lämnades till Skatteverket i enlighet med bestämmelserna i SFL.

Utskottets ställningstagande

Den föreslagna lagen om rapporteringspliktiga arrangemang innebär att rådets direktiv (EU) 2018/822 av den 25 maj 2018 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang genomförs. Direktivet innehåller bestämmelser om rapporteringsskyldighet och informationsutbyte om vissa gränsöverskridande arrangemang och ska bl.a. möjliggöra för skatteadministrationer att i ett tidigt skede få information om särskilt aggressiv skatteplanering.

Regeringen har gjort bedömningen att den föreslagna lagen om rapporteringspliktiga arrangemang och de föreslagna lagändringarna i befintlig lagstiftning är nödvändiga för att direktivet ska kunna genomföras.

Utskottet finner inte skäl att göra någon annan bedömning och tillstyrker delvis propositionen.

När det gäller frågan om tidpunkten för ikraftträdande av regeringens lagförslag och lagändringar bedömer utskottet att det med anledning av händelseutvecklingen till följd av den pågående Coronapandemin i dagsläget inte finns möjlighet för riksdagen att bestämma vid vilka tidpunkter regeringens förslag bör träda i kraft och tillämpas.

Utskottet föreslår därför att riksdagen under dessa exceptionella omständigheter ska bemyndiga regeringen att bestämma vid vilka tidpunkter förslagen ska träda i kraft och att meddela de övergångsbestämmelser som behövs.

Rapporteringsskyldighet för inhemska skattearrangemang

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslaget om att rapporteringsskyldigheten även ska omfatta inhemska skattearrangemang.

Jämför reservationen (V).

Motionen

I kommittémotion 2019/20:3492 av Tony Haddou m.fl. (V) föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen att den bör återkomma med ett förslag om att rapporteringsplikten ska gälla även för inhemska skattearrangemang. Motionärerna anför att rådets direktiv (EU) 2018/822 av den 25 maj 2018 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang (DAC 6) var relativt urvattnat i så motto att endast gränsöverskridande arrangemang omfattas av informationsplikten, men att det inte finns något som hindrar att medlemsländerna går längre och inför rapporteringsplikt på inhemska skatteupplag. Motionärerna anför vidare att detta också har skett i flera EU-länder, bl.a. i Irland, Portugal, Storbritannien, USA och Kanada. Det är enligt motionärerna oerhört olyckligt att regeringen har valt att lägga sig på direktivets miniminivå eftersom det just är på inhemska skattearrangemang som en rapporteringsskyldighet skulle kunna ge ett väsentligt bidrag i kampen mot skatteflykt och skatteundandragande. Detta beror på att det främst är inhemska arrangemang som Skatteverket kan bedriva en effektiv tillsyn över.

Utskottets ställningstagande

När det gäller frågan om omfattningen av rapporteringsskyldigheten har regeringen gjort bedömningen att endast gränsöverskridande arrangemang ska omfattas. Frågan om en eventuell rapporteringsskyldighet för inhemska arrangemang är föremål för fortsatt beredning inom Regeringskansliet.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu rikta ett tillkännagivande till regeringen om att även inhemska arrangemang ska omfattas av rapporteringsskyldighet.

Motionsförslaget avslås därför.

Reservation

Rapporteringsskyldighet för inhemska skattearrangemang, punkt 2 (V)

av Tony Haddou (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:3492 av Tony Haddou m.fl. (V).

Ställningstagande

Rådets direktiv (EU) 2018/822 av den 25 maj 2018 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang (DAC 6) var relativt urvattnat i så motto att endast gränsöverskridande arrangemang omfattas av informationsplikten. Det finns dock inte något som hindrar att medlemsländerna går längre och inför rapporteringsplikt på inhemska skatteupplag. Detta har också skett i flera EU-länder, bl.a. i Irland, Portugal, Storbritannien, USA och Kanada. Vi anser att det är oerhört olyckligt att regeringen har valt att lägga sig på direktivets miniminivå eftersom det just är på inhemska skattearrangemang som en rapporteringsskyldighet skulle kunna ge ett väsentligt bidrag i kampen mot skatteflykt och skatteundandragande. Detta beror på att det främst är inhemska arrangemang som Skatteverket kan bedriva en effektiv tillsyn över. Vi föreslår därför att riksdagen tillkännager för regeringen att den bör återkomma med ett förslag om att rapporteringsplikten ska gälla även för inhemska skattearrangemang.

När det gäller frågan om ikraftträdande anser vi att regeringen inte ska bemyndigas att bestämma tidpunkten för ikraftträdande och att förslaget därför ska träda i kraft, såsom tidigare föreslagits, den 1 juli 2020. Skatteverket har, i en skrivelse som inkommit till utskottet med anledning av en hemställan från FAR att senarelägga ikraftträdandet för rapporteringsavgifter, framfört att de kommer att kunna uppfylla sina åtaganden och att de kommer att kunna tillhandahålla olika kanaler för inlämnandet av rapporter. Skatteverket hänvisar också till möjligheten att medge befrielse. Vänsterpartiet ser ingen annan anledning att göra en annan bedömning. Förslaget ska därför träda i kraft den 1 juli 2020.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2019/20:74 Genomförande av EU:s direktiv om automatiskt utbyte av upplysningar som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om rapporteringspliktiga arrangemang.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning.

Följdmotionen

2019/20:3492 av Tony Haddou m.fl. (V):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att rapporteringsplikten ska gälla även för inhemska skattearrangemang och tillkännager detta för regeringen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

1 Ändring i regeringens förslag till lag om rapporteringspliktiga arrangemang 

Regeringens förslag

Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

2 Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet

Regeringens förslag

Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

3 Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Regeringens förslag

Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

4 Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Regeringens förslag

Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020. För rådgivare som avses i 33 b kap. 6 § första stycket tillämpas lagen på rapporteringspliktiga arrangemang som rådgivaren har tillgängliggjort, som har blivit klart för genomförande, eller där rådgivaren har påbörjat genomförandet av arrangemanget, efter ikraftträdandet. För rådgivare som avses i 33 b kap. 6 § andra stycket tillämpas lagen på rapporteringspliktiga arrangemang som rådgivaren har tillhandahållit sina tjänster inom ramen för, efter ikraftträdandet. För användare tillämpas lagen på rapporteringspliktiga arrangemang som har tillhandahållits användaren, som har blivit klart för genomförande av användaren, eller där användaren har påbörjat genomförandet av arrangemanget, efter ikraftträdandet. Lagen tillämpas även på andra rapporteringspliktiga arrangemang än som avses i punkterna 2–4, om genomförandet av arrangemanget har påbörjats efter den 24 juni 2018 och före ikraftträdandet. Bestämmelserna i 49 c kap. tillämpas inte på rapporteringspliktiga arrangemang som avses i punkt 5. I stället för vad som föreskrivs i 33b kap. 19 och 20 §§, ska uppgifter om rapporteringspliktiga arrangemang som avses i punkt 5 ha kommit in till Skatteverket senast den 31 augusti 2020.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. De nya bestämmelserna får sättas i kraft vid olika tidpunkter. Regeringen får meddela de övergångsbestämmelser som behövs.

5 Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning

Regeringens förslag

Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020. I stället för vad som skrivs i 12 f §, ska Skatteverket i fråga om rapporteringspliktiga arrangemang där genomförandet av arrangemanget har påbörjats efter den 24 juni 2018 och före ikraftträdandet, lämna upplysningar senast den 31 oktober 2020.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. De nya bestämmelserna får sättas i kraft vid olika tidpunkter. Regeringen får meddela de övergångsbestämmelser som behövs.