|
Miljö- och jordbruksutskottets betänkande
|
Skogspolitik
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2019/20. Motionsyrkandena handlar bl.a. om mål för skogspolitiken, myndighetshandläggning och skogsvårdsregler, skogsgödsling, arealmål för skyddad skog, virkesproduktion och klimatfrågor, angrepp av granbarkborre i skyddade områden samt angrepp av granbarkborre i övrigt.
I betänkandet finns elva reservationer (M, SD, C, KD, L) och fem särskilda yttranden (M, SD, C, KD).
Behandlade förslag
Cirka 80 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019/20.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Myndighetshandläggning och skogsvårdsregler
Virkesproduktion och klimatfrågor
Angrepp av granbarkborre i skyddade områden
Angrepp av granbarkborre i övrigt
1.Mål för skogspolitiken, punkt 1 (SD)
2.Mål för skogspolitiken, punkt 1 (L)
3.Myndighetshandläggning, punkt 2 (SD)
4.Skogsvårdsregler, punkt 3 (C)
6.Arealmål för skyddad skog, punkt 5 (M, SD, KD)
7.Virkesproduktion och klimatfrågor, punkt 6 (SD)
8.Virkesproduktion och klimatfrågor, punkt 6 (C)
9.Virkesproduktion och klimatfrågor, punkt 6 (KD)
10.Angrepp av granbarkborre i skyddade områden, punkt 7 (M, SD, KD)
11.Angrepp av granbarkborre i övrigt, punkt 8 (M, SD, KD)
1.Angrepp av granbarkborre i skyddade områden, punkt 7 (C)
2.Motioner som bereds förenklat, punkt 9 (M)
3.Motioner som bereds förenklat, punkt 9 (SD)
4.Motioner som bereds förenklat, punkt 9 (C)
5.Motioner som bereds förenklat, punkt 9 (KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20
Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet under förslagspunkt 9
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Mål för skogspolitiken |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:604 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkandena 5, 21 och 22,
2019/20:3308 av Rebecka Le Moine (MP) yrkande 1 och
2019/20:3361 av Tina Acketoft m.fl. (L) yrkande 6.
Reservation 1 (SD)
Reservation 2 (L)
|
2. |
Myndighetshandläggning |
Riksdagen avslår motion
2019/20:604 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkandena 14, 16 och 17.
Reservation 3 (SD)
|
3. |
Skogsvårdsregler |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:2667 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 2 i denna del,
2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 9,
2019/20:3247 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 4 och 10 i denna del och
2019/20:3308 av Rebecka Le Moine (MP) yrkande 3.
Reservation 4 (C)
|
4. |
Skogsgödsling |
Riksdagen avslår motion
2019/20:3247 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 5.
Reservation 5 (C)
|
5. |
Arealmål för skyddad skog |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:604 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 2 och
2019/20:2667 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 12.
Reservation 6 (M, SD, KD)
|
6. |
Virkesproduktion och klimatfrågor |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:604 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 35,
2019/20:1998 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) yrkande 1,
2019/20:2667 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 2 i denna del,
2019/20:2760 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 67 och
2019/20:3247 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 10 i denna del.
Reservation 7 (SD)
Reservation 8 (C)
Reservation 9 (KD)
|
7. |
Angrepp av granbarkborre i skyddade områden |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:172 av Magnus Ek (C),
2019/20:604 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 23,
2019/20:1337 av Sten Bergheden (M),
2019/20:1998 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) yrkande 4,
2019/20:2667 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 15 och
2019/20:3247 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 13.
Reservation 10 (M, SD, KD)
|
8. |
Angrepp av granbarkborre i övrigt |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:1998 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) yrkande 3,
2019/20:2667 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 14 och
2019/20:3247 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 11 och 12.
Reservation 11 (M, SD, KD)
|
9. |
Motioner som bereds förenklat |
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.
Stockholm den 11 februari 2020
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Kristina Yngwe
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Kristina Yngwe (C), Maria Gardfjell (MP), Hanna Westerén (S), John Widegren (M), Runar Filper (SD), Magnus Manhammar (S), Betty Malmberg (M), Martin Kinnunen (SD), Magnus Oscarsson (KD), Marlene Burwick (S), Nina Lundström (L), Mats Nordberg (SD), Ulrika Heie (C), Markus Selin (S), Marléne Lund Kopparklint (M), Elin Lundgren (S) och Jon Thorbjörnson (V).
I betänkandet behandlar utskottet ca 80 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2019/20. Motionsyrkandena handlar bl.a. om mål för skogspolitiken, myndighetshandläggning och skogsvårdsregler, skogsgödsling, arealmål för skyddad skog, virkesproduktion och klimatfrågor, angrepp av granbarkborre i skyddade områden samt angrepp av granbarkborre i övrigt. Ett antal motionsyrkanden tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden, och dessa yrkanden behandlas därför förenklat i ett särskilt avsnitt.
Den 7 november 2019 informerade Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger utskottet bl.a. om åtgärder för att bekämpa granbarkborren i skyddade områden.
Den 14 november 2019 informerade företrädare från Miljödepartementet och Näringsdepartementet om Sveriges bokföringsrapport till Europeiska kommissionen i enlighet med förordning (EU) 2018/841 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk inom ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 (land-use, land-use changes and forestry, LULUCF).
Motionsförslagen redovisas i bilaga 1. Motionsyrkanden som behandlas i förenklad ordning redovisas i bilaga 2.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om mål för skogspolitiken.
Jämför reservation 1 (SD) och 2 (L).
Motionerna
Samma motion yrkande 21 handlar om att mer fokus behöver läggas på bevarande och skötsel av vissa ovanliga naturtyper, såsom äldre typer av brukad jordbruksmark och tillhörande övergångszoner mot skog. Enligt motionärerna behöver ovanliga naturtyper större naturvårdsinsatser, ofta i form av väl avvägd skötsel för att bevara och utveckla dem. Enligt motionärerna kan skötsel av övergångszoner vara en viktig faktor för att uppnå miljönytta i kombination med produktion.
I samma motion yrkande 22 anförs att en nationell strategi för bevarande av inhemska trädarter bör infogas i det nationella skogsprogrammet. Enligt motionärerna upptar ädellövträd, till vilket alm och ask räknas, bara knappt 1 procent av skogsarealen i Sverige, men många hotade arter är knutna till dessa trädslag. Enligt motionärerna riskerar både den svenska asken och almen att utrotas på grund av skadegörande arter. Motionärerna anför därför att en nationell strategi för bevarande av inhemska trädarter bör infogas i arbetet med det nationella skogsprogrammet.
Kommittémotion 2019/20:3361 av Tina Acketoft m.fl. (L) yrkande 6 handlar om skogens roll för klimatet, den biologiska mångfalden och svensk ekonomi. Motionärerna anför bl.a. att incitamenten för ett hållbart skogsbruk behöver stärkas. Enligt motionärerna måste även de kvarvarande naturskogarna skyddas.
Motion 2019/20:3308 av Rebecka Le Moine (MP) yrkande 1 handlar om att tillsätta en utredning om en skogsvårdsfond för skydd av värdefull natur. Enligt motionären ska fonden finansieras av skogssektorn och användas för att kompensera markägare för naturskydd. Fonden ska även stödja hyggesfritt skogsbruk.
Tidigare behandling och kompletterande information
Enligt Statistikmyndigheten (SCB) ägs ca hälften av den svenska produktiva skogsmarken av privata enskilda personer. Staten, i sin tur, äger ca 20 procent och privata bolag och övriga privata ägare ca 30 procent. De regionala skillnaderna är stora vad gäller olika ägarkategorier. I södra Sverige är ca 80 procent av den produktiva skogsmarken ägd av enskilda privata ägare jämfört med ca 40 procent i norra Sverige. I Västernorrlands län är över hälften av den produktiva skogsmarken ägd av privata aktiebolag medan motsvarande för Blekinge län är mindre än 5 procent. Enligt bl.a. Riksrevisionens granskning Skyddet av värdefull skog (RiR 2018:17) är det återstående skyddsbehovet andelsmässigt större i södra Sverige, och målets ambitionsnivå kan även komma att kräva restaurering av utvecklingsmarker. Det talar för att även enskilt ägd skogsmark i södra Sverige kan komma att beröras av skyddsåtgärder i ökande grad.
Av gällande bolagsordning framgår att statliga Sveaskog ska vara en oberoende aktör, utan egna stora intressen som slutanvändare av skogsråvara, med kärnverksamhet inom skogsbruk. Bolaget kan även bedriva närliggande verksamhet om den bidrar till att öka bolagets avkastning. Enligt bolagsordningen ska Sveaskog genom försäljning av mark på marknadsmässiga villkor möjliggöra omarronderingar och tillköp för enskilt skogsbruk, särskilt i glesbygd. Försäljning av mark ska ske till dess att tio procent av den areal som bolaget hade vid bolagets bildande 2002 är avyttrad. Enligt bolagsordningen ska verksamheten baseras på affärsmässig grund och generera marknadsmässig avkastning.
De statligt ägda skogarna har även använts för att öka takten i uppfyllandet av miljömålen som beslutats av riksdagen. Riksdagen beslutade 2010 att använda 100 000 hektar skog från statliga Sveaskog som ersättning för annan mark med höga naturvärden. Motivet till markbytesprogrammet var att kunna öka takten i arbetet med att nå kvalitetsmålen för Levande skogar. Markbytena har gjorts med de stora skogsbolagen, kyrkan och vissa allmänningar. Den mark som bytts in har skyddats som naturreservat. Programmet har lett till att det har bildats 456 nya naturreservat som omfattar 64 500 hektar skyddad skogsmark. Enlig Naturvårdsverket har utbytesprogrammet inneburit betydande tidsvinster för miljövårdsarbetet.
I januari 2019 träffades det s.k. januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Avtalet är en överenskommelse om politikens inriktning på flera områden, bl.a. inom skogspolitiken. Enligt överenskommelsen i januariavtalet ska staten vara föregångare inom hållbart skogsbruk och visa stor naturhänsyn. Statliga Sveaskog har även satt upp frivilliga miljömål, bl.a. att hantera 20 procent av den produktiva skogsmarken som naturvårdsareal, vilket motsvarar 600 000 hektar av Sveaskogs drygt tre miljoner hektar produktiv skogsmark. Enligt Sveaskog ska målet förverkligas genom att avsätta särskilda ekoparker och naturvårdsskogar. Sveaskog avser även att stärka miljöhänsynen i den reguljära produktionsskogen.
Januariavtalet slår dessutom fast att anslagen för ersättningar för skyddad mark ska vara tillräckliga för att markägare ska kunna få ekonomisk kompensation i den utsträckning de har rätt till. Den pågående utredningen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen ska i enlighet med avtalet även lämna förslag på nya och flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2020.
Det råder i viss mån varierande avverkningsregler beroende på storleken på brukningsenheten. Enligt 12 § skogsvårdsförordningen (1993:1096) får t.ex. föryngringsavverkning inte ske i sådan utsträckning att mer än hälften av brukningsenhetens produktiva skogsmarksareal kommer att bestå av kalmark och skog yngre än 20 år på brukningsenheter större än 50 hektar produktiv skogsmark. För brukningsenheter större än 1 000 respektive 5 000 hektar produktiv skogsmark gäller enligt Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen (SKFS 2011:7) ytterligare begränsningar för i vilken grad avverkning får ske.
Vad gäller skötsel av övergångszoner mellan skog och odlingsmark har Jordbruksverket publicerat ett flertal vägledningar. Enligt Jordbruksverket räknas skogsbryn vanligen som skogsmark tillsammans med den skog som ligger innanför. Om skogsbrynet ingår i en betesfålla tillsammans med betes- eller åkermark som används för jordbruksproduktion räknas det som jordbruksmark. Enligt Jordbruksverket kan skötsel av variationsrika skogsbryn gynna odlingen genom bättre pollinering av grödan, stärka naturliga fiender till växtskadegörare, skapa förutsättningar för viltvård och jakt, skydda intilliggande skog och bidra till ett vackrare landskap med höga upplevelsevärden (Jordbruksinformation 11–2018). Skogsvårdslagen ställer också krav på hänsyn till natur- och kulturmiljöer vid all skötsel av skog. Enligt Skogsstyrelsen är skogsbryn i anslutning till öppen jordbruksmark exempel på en sådan hänsynskrävande biotop, och i vissa fall är det möjligt att söka stöd för att anlägga, restaurera och sköta skogsbryn.
Vad gäller frågan om bevarandet av olika trädarter fick Skogsstyrelsen i samband med 2015 och 2016 års regleringsbrev ett återrapporteringskrav att kartlägga och övervaka den genetiska mångfalden i skogen. Med anledning av detta har Skogsstyrelsen undersökt status och åtgärdsbehov för skogsträdens genetiska resurser (rapport 2017:7). Enligt rapporten finns det behov av ökat områdesskydd för att bevara den genetiska mångfalden för flera trädslag. Behovet gäller bl.a. ask och alm som är allvarligt drabbade av sjukdomar. Enligt Skogsstyrelsen kan det även vara motiverat att använda sig av frö- och klonbanker för att bevara alm och ask.
Arbetsgrupp 2 inom det nationella skogsprogrammet har i sin bakgrundsrapport föreslagit åtgärder som rör skogsgenetiska resurser och ett variationsrikt skogsbruk. Enligt arbetsgruppen bör Skogsstyrelsen och forskande institutioner få i uppdrag att utveckla och införa program för effektivare bland- och lövskogsskötsel. Regeringen har som ett led i genomförandet av det nationella skogsprogrammet gett Skogsstyrelsen i uppdrag att bl.a. genom rådgivning, kommunikation och samverkan med yrkesverksamma i skogsbruket och skogsägare, samt där så är lämpligt med forskare, miljöorganisationer och andra delar av civilsamhället, bidra till ett mer variationsrikt skogsbruk. Skogsstyrelsens insatser ska bidra till att ge information om och förslag på hur bl.a. skogsägare kan skapa en ökad variation i skogen när det gäller skogsbrukssätt, metoder och trädslagsval. Enligt uppgifter från Skogsstyrelsen har myndigheten under 3 års tid satsat på information och rådgivning om bl.a. hur lövinslaget och andelen blandskog kan öka, hur arealen hyggesfritt skogsbruk kan öka och även förekomsten av ett intensivare och produktionsinriktat skogsbruk där så är lämpligt. Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 februari 2020.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att statliga Sveaskog ska vara föregångare inom hållbart skogsbruk och visa stor naturhänsyn. Statliga Sveaskog har även satt upp frivilliga miljömål som ska förverkligas genom att avsätta särskilda ekoparker och naturvårdsskogar. Sveaskog avser även att stärka miljöhänsynen i den reguljära produktionsskogen. Utskottet har emellertid förståelse för att de nationella målen för skyddet av skogar med höga naturvärden förutsätter att även privatägd skog kan bli aktuell för områdesskydd. Det gäller särskilt med tanke på att det återstående skyddsbehovet är andelsmässigt större i södra Sverige. Utskottet vill även framhålla att en majoritet i riksdagen står bakom inriktningen att anslagen för ersättning för skyddad mark ska vara tillräckliga för att markägare ska kunna få ekonomisk kompensation i den utsträckning de har rätt till. I sammanhanget ska också nämnas att den pågående utredningen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen senast den 1 juli 2020 ska lämna förslag på nya och flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark.
Vad gäller frågan om varierande återväxt med olika trädslag och bevarande av inhemska lövträd vill utskottet hänvisa till det arbete som utförs av bl.a. Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och länsstyrelserna. Skogsstyrelsen har under tre års tid satsat på information och rådgivning om bl.a. hur lövinslaget och andelen blandskog kan öka, hur arealen hyggesfritt skogsbruk kan öka och även förekomsten av ett intensivare och produktionsinriktat skogsbruk där så är lämpligt. Utskottet har samtidigt förståelse för att endast skogsodlingsmaterial som har förutsättningar att utvecklas väl och kan utnyttja marken för tillfredsställande virkesproduktion får användas vid återbeskogning av produktiv skogsmark. Med anledning av ovanstående föreslår därmed utskottet att motionerna 2019/20:604 (SD) yrkandena 5, 21 och 22, 2019/20:3361 (L) yrkande 6 och 2019/20:3308 (MP) yrkandena 1 och 3 avslås med hänvisning till pågående arbete.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om myndighetshandläggning och skogsvårdsregler.
Jämför reservation 3 (SD) och 4 (C).
Motionerna
Myndighetshandläggning
Kommittémotion 2019/20:604 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 14 handlar om att förbättra förutsättningarna för ett aktivt skogsbruk genom minskad byråkrati och snabbare handläggning av ärenden som gäller skötsel och avverkning av skog. Motionärerna anför att förutsättningarna för aktivt skogsbruk behöver förbättras över hela landet. Enligt motionärerna kan det t.ex. handla om att underlätta skötsel och avverkning av skog genom minskad byråkrati.
I yrkande 16, samma motion, anför motionärerna även att Skogsstyrelsen och andra statliga myndigheter ska värna om skogsägarnas möjligheter att bedriva ett lönsamt och uthålligt skogsbruk och att detta behöver uttryckas tydligt i myndigheternas direktiv. Enligt motionärerna är det oroväckande att Skogsstyrelsen bland många skogsägare kommit att uppfattas som en hindrande organisation och det understryker vikten av att Skogsstyrelsen även i fortsättningen värnar skogsägarnas möjligheter att bedriva lönsamt skogsbruk. Enligt motionärerna behöver detta uttryckas tydligt i Skogsstyrelsens, länsstyrelsernas, Naturvårdsverkets och andra berörda myndigheters direktiv och regleringsbrev.
I yrkande 17, samma motion, anför motionärerna att Skogsstyrelsen ska vara den enda myndighet som i normalfallet handhar frågor som rör skogsbruk och skogsskydd gentemot skogsägare, motsvarande Jordbruksverkets roll gentemot lantbruket. Frågor som rör naturskydd i samband med skogsbruk ska enligt motionärerna avgöras antingen av skogsägaren eller i samverkan mellan Skogsstyrelsen och skogsägaren.
Skogsvårdsregler
I motion 2019/20:3308 av Rebecka Le Moine (MP) yrkande 3 anförs att en justering av reglerna för skogsskötsel bör utredas i syfte att göra den uppväxande skogen mer motståndskraftig mot klimatförändringar. Motionären anför att avverkade områden skulle tillåtas att beskogas med en blandning av olika trädslag, vilket enligt motionären minskar skaderisken. Enligt motionären ska justeringar göras i de lagtexter som reglerar skogsskötseln så att varierade blandskogar återfås.
I kommittémotion 2019/20:2667 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 2 i denna del anförs att ett långsiktigt hållbart skogsbruk kan komma att kräva större flexibilitet. Motionärerna anser därför att möjligheterna att tillåta lägre slutavverkningsålder bör utredas. På motsvarande sätt anförs i partimotion 2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 9 att lägsta slutavverkningsålder bör slopas. Motionärerna anser att skogens tillväxttakt varierar betydligt i Sverige och att det därmed kan vara rationellt att avverka vissa bestånd tidigare än vad lagen medger. Även i kommittémotion 2019/20:3247 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 4 och 10 i denna del yrkas på att den lägsta slutavverkningsåldern slopas.
Tidigare behandling och kompletterande information
Utskottet har tidigare behandlat frågan om förenklade skogsvårdsregler. Det gäller t.ex. förkortad tidsfrist för avverkningsanmälan och höjd arealgräns för när en avverkningsanmälan ska göras. I betänkande 2018/19:MJU8 hänvisade utskottet till betänkandet Rättslig översyn av skogsvårdslagstiftningen (SOU 2017:81) i vilket utredningen övervägde en höjd arealgräns för avverkningsanmälningar. Utredningen undersökte även en möjlig förkortning av anmälningstiden. Utredningen ansåg att det skulle innebära negativa konsekvenser för möjligheterna att hinna kontrollera anmälningarna om anmälningstiden förkortades, och en höjning av arealgränsen från 0,5 till 1,0 hektar skulle enligt flertalet av Skogsstyrelsens distrikt i påtaglig eller t.o.m. i stor utsträckning försämra möjligheterna för Skogsstyrelsen att påverka tillståndet i skogen. Utskottet uttryckte förståelse för behovet av att hinna utföra lämpliga kontroller vid avverkningsanmälan och noterade att tidigare utredningar ansett att 0,5 hektar är en lämplig arealgräns för avverkningsanmälan.
Skogsstyrelsen startade 2017 en samverkansprocess för skogsproduktion i linje med ett av förslagen från det nationella skogsprogrammets arbetsgrupper. Skogsstyrelsens mål var att ta fram förslag till åtgärder som kan effektivisera skogsskötseln och bidra till en ökad skogsproduktion. Enligt Skogsstyrelsen bygger de mål som formulerats för arbetet på strategin att öka produktionen av grova, raka barrträd med förkortad produktionstid och att begränsa risken för skador. Risken för stormskador i skogen begränsas genom att skapa robusta skogar genom att röjning och gallring görs i rätt tid och med rätt styrka (rapport 2018:2).
Skogsstyrelsen har även i sin slutrapport från Samverkansprocess skogsproduktion (rapport 2019:24) föreslagit ett antal åtgärder som omfattar regelförenklingar. Det gäller bl.a. regelverken för främmande trädslag och vegetativt förökat skogsodlingsmaterial. Skogsstyrelsen anser även att informationen till skogsägare om olika skogsskötselåtgärder behöver förbättras och bli mer lättillgänglig. Skogsstyrelsen har även tidigare framfört att kravet på anmälan för uttag av avverkningsrester (grot) kan tas bort (meddelande 1:2015). Enligt uppgifter från Skogsstyrelsen avser myndigheten att påbörja ett arbete med en översyn av de allmänna råden till skogsvårdslagen under 2020.
Enligt uppgifter från Näringsdepartementet kommer betänkandet Rättslig översyn av skogsvårdslagstiftningen att remitteras tillsammans med det kommande betänkandet från den pågående äganderättsutredningen Utredning för hållbart skogsbruk, stärkt äganderätt i skogen och biologisk mångfald. Den sistnämnda utredningen ska redovisas senast den 1 juli 2020. Skogsstyrelsen följer även årligen upp de mål som finns för förenklingsarbetet. Enligt målen ska bl.a. handläggningstiderna ha minskat 2020 jämfört med 2014 och fler företagare vara nöjda med sina kontakter med Skogsstyrelsen jämfört med 2014.
Vad gäller frågan om Skogsstyrelsens ansvarsområde regleras det i förordning (2009:1393) med instruktion för Skogsstyrelsen. Enligt förordningen ska myndigheten vara förvaltningsmyndighet för frågor om skogsbruket och ha till uppgift att verka för att landets skogar sköts på ett sådant sätt att de skogspolitiska mål som beslutats av riksdagen kan uppnås. Det omfattar därmed bl.a. miljömålet Levande skogar som handlar om att skydda skogens och skogsmarkens produktionsförmåga, den biologiska mångfalden, kulturmiljövärden och sociala värden. Skogsstyrelsen ansvarar även för stöd till skogsägare och andra i skogssektorn genom utbildning och rådgivning i samband med beslut om åtgärder i skogen. Skogsstyrelsen är även tillsynsmyndighet för skogsvårdslagen och de delar av miljöbalken som rör skogsbruksåtgärder.
Naturvårdsverket har ett mer generellt ansvar för arbetet med skyddad mark genom inköp av värdefulla naturområden eller avtal om intrångsersättningar. Naturvårdsverket ansvarar även för mer riktade åtgärder för de arter som behöver specifikt skydd eller skötsel. Enligt förordning 2012:989 med instruktion för Naturvårdsverket är Naturvårdsverket förvaltningsmyndighet på miljöområdet i frågor om klimat och luft, mark, biologisk mångfald, förorenade områden, kretslopp och avfall, miljöövervakning samt miljöforskning. Naturvårdsverket har enligt instruktionen en central roll i miljöarbetet och ska vara pådrivande, stödjande och samlande vid genomförandet av miljöpolitiken. På vissa områden innebär det att de båda myndigheterna arbetar nära tillsammans. Vad gäller arbetet med skydd av värdefulla skogar har t.ex. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen tagit fram en gemensam nationell strategi för formellt skydd av värdefulla skogar.
Vad gäller regler för återbeskogning ska enligt 5 § skogsvårdslagen ny skog inom rimlig tid anläggas på produktiv skogsmark om marken ligger outnyttjad eller om produktionsförmågan av andra orsaker inte tas till vara på ett godtagbart sätt. Enligt Skogsstyrelsens allmänna råd och föreskrifter till skogsvårdslagen (SKSFS 2011:7) får endast skogsodlingsmaterial som har förutsättningar att utvecklas väl och som kan utnyttja marken för tillfredsställande virkesproduktion användas. Antalet trädplantor ska också vara tillfredsställande stort enligt regler som närmare beskrivs i föreskrifterna. Enligt 7 kap. 7 § i föreskrifterna ska inslag av växtplatsens naturligt förekommande trädslag behållas och ges förutsättningar att utvecklas väl. Om förekomsten av vissa sådana trädslag är obetydlig, ska ett ökat inslag eftersträvas.
Vad gäller frågan om regler för lägsta ålder för föryngringsavverkning (LÅF) får Skogsstyrelsen enligt 11 § skogsvårdsförordningen (1993:1096) meddela föreskrifter om att trädbestånd under viss ålder inte får avverkas. Lägsta tillåtna ålder för föryngringsavverkning framgår av 3 kap. 3–8 §§ Skogsstyrelsens allmänna råd och föreskrifter till skogsvårdslagen (SKSFS 2011:7). För bestånd som till mer än hälften består av gran eller tall anges lägsta ålder beroroende på vilken typ av mark det rör sig om. Produktiv skogsmark delas in i olika bördighetsklasser som tilldelas ett s.k. ståndortsindex. Förutom att LÅF varierar beroende på aktuellt ståndortsindex är dessutom LÅF fem till tio år högre i norra Sverige (Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län) för samma ståndortsindex än i södra Sverige.
Skogsstyrelsen har tidigare undersökt behovet av att se över regelverket för LÅF när det gäller skillnaderna mellan norra och södra Sverige. Skogsstyrelsen konstaterade 2015 (rapport 2015:6) att skogstillväxten för samma ståndortsindex inte skiljer sig åt i olika delar av Sverige. Även miljöeffekterna skulle enligt Skogsstyrelsen förmodligen på sikt bli små av att tillämpa samma regler för slutavverkning i de fyra norra länen som i övriga Sverige. Skogsstyrelsens utredning visade emellertid att skogsägare som kollektiv har avverkat skog ungefär när medeltillväxten kulminerar, alltså väsentligt senare än nuvarande LÅF. Skogsstyrelsen drog därför slutsatsen att LÅF som regel inte har varit styrande för skogsägarnas beteende. En sänkning av LÅF bedömdes däremot vara negativt för rennäringen.
Skogsstyrelsen har även utrett frågan om LÅF i ljuset av ett förändrat framtida klimat (rapport 2015:10). Skogsstyrelsen räknar med att den högre tillväxttakten till följd av uppvärmningen möjliggör avverkning i lägre åldersklasser men betonar samtidigt att den största osäkerheten i scenarioberäkningarna är hur mycket ett förändrat klimat ökar tillväxten.
Frågan om LÅF har även tidigare behandlats av utskottet. I betänkandena 2017/18:MJU17 och 2018/19:MJU8 hänvisade utskottet till att Skogsstyrelsen under 2016 beslutat att inte ändra sina föreskrifter om LÅF. Enligt uppgifter från Skogsstyrelsen har myndigheten inte gått vidare med förslag på sänkt LÅF med hänsyn till de förmodade negativa effekterna för rennäringen, och det pågår i dagsläget inte något arbete på myndigheten när det gäller denna fråga.
Utskottets ställningstagande
Myndighetshandläggning
Utskottet finner ingen anledning att invända mot den nuvarande utformningen av Skogsstyrelsens ansvar och uppgifter. Utskottet noterar även att Skogsstyrelsen har ett löpande uppdrag från regeringen att årligen följa upp de mål som finns för förenklingsarbetet, vilket bl.a. omfattar förkortade handläggningstider och fler nöjda företagare. Skogsstyrelsen bedriver även ett omfattande arbete med att modernisera och förenkla gällande föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen. Utskottet välkomnar även att Skogsstyrelsen inom ramen för det nationella skogsprogrammet tagit fram förslag till åtgärder som kan effektivisera skogsskötseln och bidra till en ökad lönsamhet och skogsproduktion. Utskottet anser därför att motion 2019/20:604 (SD) yrkandena 14, 16 och 17 kan lämnas utan åtgärd.
Skogsvårdsregler
Utskottet konstaterar att det enligt gällande skogsvårdsregler är tillåtet att, under vissa förutsättningar, anlägga skog med ökat inslag av olika trädslag. Vidare noterar utskottet att skogsägare i allmänhet väljer att genomföra föryngringsavverkning vid ett senare tillfälle än vad som föreskrivs enligt reglerna för lägsta ålder för föryngringsavverkning. Utskottet vill i sammanhanget även uttrycka förståelse för Skogsstyrelsens bedömning att rennäringen skulle kunna påverkas negativt av förändrade regler för lägsta ålder för föryngringsavverkning. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2019/20:3308 (MP) yrkande 3, 2019/20:2667 (M) yrkande 2 i denna del, 2019/20:3106 (C) yrkande 9 och 2019/20:3247 (C) yrkandena 4 och 10 i denna del kan lämnas utan åtgärd.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om skogsgödsling.
Jämför reservation 5 (C).
Motionen
I kommittémotion 2019/20:3247 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 5 anförs att skogsgödsling bör tillåtas på lämpliga marker i hela Sverige enligt samma principer som i jordbruket. Enligt motionärerna behöver tillväxtfrämjande åtgärder tillämpas i skogsbruket för att kunna öka uttaget av biomassa. Skogsgödsling på lämpliga marker är enligt motionärerna en sådan åtgärd som bör kunna tillåtas även i södra Sverige. Enligt motionärerna är det då viktigt att spridning av gödsel sker på samma ansvarsfulla sätt som i jordbruket för att hindra övergödning och näringsläckage.
Tidigare behandling och kompletterande information
Maskinell skogsgödsling är en åtgärd som ska anmälas för samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken senast sex veckor i förväg. Anmälan ska göras till Skogsstyrelsen som därefter inleder ett samråd med markägaren om hur åtgärden kommer att genomföras. Enligt Skogsstyrelsen innebär behovsanpassad gödsling (BAG) kvävetillförsel i korta intervall med start relativt tidigt i skogens omloppstid. Den totala givan under en omloppstid kan uppgå till 800–1 500 kg kväve per hektar. Det är viktigt att gödselmedlet hamnar där det verkligen gör nytta och att det sprids någorlunda jämnt i beståndet för att den förväntade tillväxtökningen ska uppnås. Enligt Skogsstyrelsen (rapport 2019:24) är endast en begränsad del av den produktiva skogsmarken lämplig för kvävegödsling, men åtgärden kan ändå ha stor betydelse för en enskild skogsägare.
Skogsstyrelsen genomförde 2014–2015 två kunskapssammanställningar om skogsgödsling, och sedan dess har det enligt myndigheten tillkommit ytterligare ny kunskap. Skogsstyrelsens bedömning är att skogsgödsling endast innebär begränsad miljöpåverkan om åtgärden utförs på rätt sätt och på rätt marker.
Gällande regelverk begränsar emellertid gödsling på möjliga arealer främst i landets mellersta och södra delar. Skogsgödsling med kvävegödselmedel är t.ex. enligt 7 kap. 26 § Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen (SKSFS 2011:7) inte tillåtet i sydvästra Götaland och begränsat till maximalt 150 kg kväve per hektar under en skogsgeneration i de östra delarna av Götaland. Enligt uppgifter från Skogsstyrelsen avser myndigheten att under 2020 presentera ett förslag till reviderade allmänna råd till skogsvårdslagen med bl.a. reviderade regler för skogsgödsling med kvävegödselmedel.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att utökad skogsgödsling med kvävegödselmedel är en av flera möjliga åtgärder som finns att tillgå för att åstadkomma en ökad skogstillväxt. Utskottet har samtidigt förståelse för att åtgärden måste vidtas med försiktighet och med hänsyn till bl.a. naturskydd, rennäring och friluftsliv. Utskottet välkomnar Skogsstyrelsens initiativ till att se över de aktuella föreskrifterna som bl.a. reglerar skogsgödsling med kvävegödselmedel. Med hänvisning till detta pågående arbete avstyrker utskottet motion 2019/20:3247 (C) yrkande 5.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om arealmål för skyddad skog.
Jämför reservation 6 (M, SD, KD).
Motionerna
Även kommittémotion 2019/20:2667 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 12 handlar om att den totala arealen skogsmark som är undantagen från skogsbruk inte ska öka. Enligt motionärerna har Sverige en i internationell jämförelse stor areal strikt skyddad natur. Motionärerna anför att gränsen, arealmässigt, för hur mycket skog som kan tas ur produktion är nära eller har passerats. Enligt motionärerna innebär ett fortsatt skydd av skogsarealer att det svenska skogsbruket riskerar att avverka mer än tillväxten eftersom avverkningen redan i dag ligger nära den totala tillväxten av virkesförrådet. Motionärerna anför att det är dags att styra skogsproduktionen mer mot att kunna leverera så mycket klimatnytta som möjligt.
Tidigare behandling och kompletterande information
Enligt 2 § skogsvårdslagen (1979:429) definieras skogsmark som ”mark inom ett sammanhängande område där träden har en höjd av mer än fem meter och där träd har en kronslutenhet av mer än tio procent eller har förutsättningar att nå denna höjd och kronslutenhet utan produktionshöjande åtgärder”. Av samma paragraf framgår att skogsmarken delas upp i produktiv och improduktiv skogsmark. Produktiv skogsmark anges som skogsmark som enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst 1 kubikmeter virke per hektar och år. Övrig skogsmark anses vara improduktiv skogsmark eller s.k. skogliga impediment. Enligt 13 a § skogsvårdslagen finns det ett skydd mot avverkning, skogsvårdsåtgärder och gödsling på improduktiv skogsmark.
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations (FAO) internationella definition av skogsmark innebär att även mycket lågproduktiva och glest trädbevuxna marker betraktas som skog. Sveriges officiella skogsstatistik bygger på uppgifter från riksskogstaxeringen vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), som är statistikansvarig myndighet. SLU använder sig av FAO:s definition, vilket innebär att det finns totalt 28 miljoner hektar skogsmark i Sverige, varav 23 miljoner hektar produktiv skogsmark.
Enligt januariavtalet åtog sig regeringen att under hösten 2019 ge ansvariga myndigheter i uppdrag att föreslå ett nytt och enhetligt sätt att räkna arealen skyddad mark. Skogsstyrelsen fick i juli 2018 tillsammans med Naturvårdsverket, SLU och SCB i uppdrag att utarbeta en sammanhållen statistik för skogsmark med syftet att åstadkomma en transparent och jämförbar uppföljning. I uppdraget ingår att redovisa arealer uppdelat på
• formellt skyddade områden
• frivilliga avsättningar
• hänsynsytor
• lagstiftat skydd av improduktiv skogsmark.
Enligt uppdraget ska den sammanhållna statistiken redovisas den 30 april varje år. En första redovisning av uppdraget gjordes av Skogsstyrelsen i juni 2019 (rapport 2019:18). Enligt uppgifter från Näringsdepartementet anser regeringen att rapporteringen tillgodoser även det som avsågs i januariavtalet om ett enhetligt sätt att räkna arealen skyddad mark.
Vid det tionde partsmötet under FN:s konvention om biologisk mångfald i oktober 2010 antog världens länder en strategisk plan för perioden 2011–2020, med 20 delmål (de s.k. Aichimålen) för genomförandet av konventionen. Skydd och bevarande preciseras närmare i artikel 8 i konventionen där det anges att varje part till konventionen så långt som möjligt och lämpligt ska främja skyddet av ekosystem, naturliga livsmiljöer och bibehållandet av livskraftiga populationer av arter i sina naturliga miljöer.
I propositionen En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (prop. 2013/14:141) tydliggörs hur Sverige ska genomföra åtaganden inom konventionen för biologisk mångfald och EU:s naturvårdspolitik. När det gäller skydd och bevarande av naturområden framgår det att regeringen anser att minst 20 procent av Sveriges land- och sötvattensområden samt 10 procent av Sveriges marina områden till 2020 ska vara skyddade eller bevarade på olika sätt. Regeringen tydliggör att detta ska ske genom skydd eller annat bevarande av områden som har särskild betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Bevarandet ska ske med eko-logiskt representativa och väl förbundna system där reservat, andra effektiva områdesskyddsåtgärder eller miljöanpassat brukande ingår.
Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket redovisade den 31 januari 2017 en reviderad version av den nationella strategin för formellt skydd av skog från 2005. I uppdraget ingick att redovisa arealer och geografisk fördelning av kända värdefulla skogar som saknar formellt skydd, att redovisa vilka av dessa som omfattas av frivilliga avsättningar och att analysera behovet av kompletterande kartläggningar av okända värdefulla skogar. Vidare ingick det att föreslå en ny modell för länsvis fördelning av skyddade områden. Enligt den reviderade strategin är de kortsiktiga bevarandemål som uttrycks i proposition 2013/14:141 fortfarande aktuella. På längre sikt finns det enligt strategin behov av att skydda 10 procent av den produktiva skogsmarken nedanför gränsen för fjällnära skog. Enligt uppgifter från Miljödepartementet utgör strategin gällande riktlinjer för hur myndigheterna ska arbeta med skyddet av värdefull skog.
Utskottets ställningstagande
Utskottet understryker att Sverige enligt FN:s konvention för biologisk mångfald och EU:s regelverk på naturvårdsområdet förbundit sig att så långt som möjligt och lämpligt främja skyddet av ekosystem, naturliga livsmiljöer och bibehållandet av livskraftiga populationer av arter i sina naturliga miljöer. Enligt riksdagens beslut ska detta ske genom skydd eller annat bevarande av områden som har särskild betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Utskottet noterar att ansvariga myndigheter drar slutsatsen att det krävs ytterligare skydd av produktiv skogsmark med särskilt höga naturvärden för att uppfylla dessa åtaganden. Utskottet välkomnar samtidigt att utredningen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen har påbörjat sitt arbete. Utredningen ska lämna förslag på åtgärder för hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi och samtidigt främja en växande skogsnäring och hållbar skoglig tillväxt. Med hänvisning till detta pågående arbete anser utskottet att motionerna 2019/20:604 (SD) yrkande 2 och 2019/20:2667 (M) yrkande 12 kan lämnas utan åtgärd.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om virkesproduktion och klimatfrågor.
Jämför reservation 7 (SD), 8 (C) och 9 (KD).
Motionerna
Kommittémotion 2019/20:604 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 35 handlar om de klimatpåverkande utsläpp eller upptag som betecknas land use and land-use changes (LULUCF). Enligt motionärerna ska Sverige i diskussioner om LULUCF framhäva att Sverige avser att långsiktigt inte avverka större volymer virke än vad som växer till. Enligt motionärerna bör storleken på överskottet i form av ökande volym virke i svenska skogar däremot aldrig beslutas av vare sig staten eller internationellt utan att samtidigt sättas i direkt samband med produkternas förmåga att ersätta andra material. Referensnivån för avverkningar ska enligt motionärerna ligga på som lägst dagens nivå, omkring 90 miljoner kubikmeter. Nivån kan enligt motionärerna vara högre om vi fortsätter att öka skogens tillväxt och om skogens produkter ersätter mindre miljövänliga sådana.
I kommittémotion 2019/20:3247 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 10 i denna del anförs att det bör utredas hur de ekonomiska incitamenten för klimatåtgärder i skogsbruket kan stärkas. Även kommittémotion 2019/20:2667 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 2 i denna del handlar om skogsbruket och klimatförändringarna. Motionärerna anför att ett långsiktigt hållbart skogsbruk kan komma att kräva större flexibilitet. Motionärerna anser att möjligheterna att i vissa fall använda nya trädslag bör utredas i syfte att öka avkastningen och till följd av ett förändrat klimat.
Även kommittémotion 2019/20:2760 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 67 handlar om hur klimatförändringarna påverkar den svenska skogen. Enligt motionärerna är det angeläget att stimulera forskning och utveckling av olika plantslag för att dra nytta av den möjlighet till ökad produktivitet inom skogsbruket som klimatförändringen kan medföra.
På motsvarande sätt anförs i motion 2019/20:1998 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) yrkande 1 att möjligheterna att i större skala odla främmande trädslag bör ses över i takt med att klimatförutsättningarna förändras. Enligt motionärerna har en rad olika främmande trädslag ofta visat en produktionsöverlägsenhet i jämförelse med tall och gran.
Tidigare behandling och kompletterande information
EU:s klimatmål till 2030 ska säkerställas genom tre regleringar. De två första regleringarna är dels EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS – direktiv 2003/87/EC), dels ansvarsfördelningsförordningen (ESR – förordning (EU) nr 525/2013) för utsläppen utanför EU ETS. Den tredje regleringen avser bokföringen av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, (förordning (EU) 2018/841, LULUCF-förordningen).
Medlemsstaterna ska enligt LULUCF-förordningen överlämna nationella bokföringsplaner för skogsbruket inklusive referensnivåer för skog till kommissionen. Enligt förordningen är skogar som brukas på ett hållbart sätt normalt sänkor, vilket bidrar till att begränsa klimatförändringarna. Under referensperioden 2000–2009 var det rapporterade genomsnittliga upptaget genom sänkor från skogsmark 372 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år för hela unionen. Enligt förordningen bör medlemsstaterna säkerställa att sänkor och reservoarer, inklusive skogar, bevaras eller förbättras. Beräkningen av nettoupptaget av koldioxid kan avgöras utifrån situationen under hela perioden 2021–2030.
Utsläpp från en markkategori kan kompenseras med upptag från en annan markkategori. Enligt Naturvårdsverket släpper t.ex. s.k. organogena jordar ut ca 4 miljoner ton koldioxid om året i Sverige och vid röjning av mark för byggnation släpps ca 3 miljoner ton ut årligen. Den växande skogen ökar i snitt sitt kolinnehåll med motsvarande 40 miljoner ton koldioxid om året. Även den avverkning som används till mer långlivade skogsprodukter kan rapporteras som en kolsänka, vilket för Sveriges del under den senaste tioårsperioden varierat mellan 5 och 10 miljoner ton koldioxid om året.
Sverige lämnade den 30 december 2019 in en reviderad bokföringsrapport till Europeiska kommissionen som underlag för att bestämma Sveriges nationella referensnivå för skog (forest reference level, FRL). Sveriges FRL anges i rapporten till – 38,7 miljoner ton CO2-ekvivalenter per år varav upptaget i olika skogsprodukter motsvarar närmare 5 miljoner ton per år.
Vad gäller frågan om styrmedel för att åstadkomma klimatåtgärder i skogsbruket finns det enligt regeringens skrivelse 2017/18:238 En klimatstrategi för Sverige inga styrmedel med primärt syfte att minska växthusgasutsläpp eller öka upptaget av koldioxid i skog eller skogsmark. Gällande lagstiftning påverkar dock indirekt utvecklingen av upptag eller utsläpp av koldioxid på olika sätt t.ex. genom bestämmelser om skogsskötsel i skogsvårdslagen, inklusive det skogspoliska produktionsmålet. Skogsstyrelsen har som tidigare redovisats startat en samverkansprocess för skogsproduktion i linje med ett av förslagen från det nationella skogsprogrammets arbetsgrupper. Skogsstyrelsens mål är att ta fram förslag till åtgärder som kan effektivisera skogsskötseln och bidra till en ökad skogsproduktion och förbättrad lönsamhet.
Skogsstyrelsen fick i regleringsbrevet för 2017 i uppdrag att se över behovet av att revidera föreskrifter för anläggning av skog på produktiv skogsmark så att de stöder skogspolitikens jämställda mål om produktion och miljö. Skogsstyrelsen redovisade i oktober 2018 med anledning av detta (rapport 2018:13) behovet av regelförändringar bl.a. vad gäller skogsodling med främmande trädarter och undantag från regler för vegetativt förökat skogsodlingsmaterial.
Skogsstyrelsen föreslog en lång rad regeländringar för att underlätta användningen av främmande trädslag. Bland annat ansåg Skogsstyrelsen att formuleringen i skogsvårdsförordningen ändras från att främmande trädarter får användas som skogsodlingsmaterial endast i undantagsfall till att de får användas med försiktighet och i begränsad omfattning. Skogsstyrelsen föreslår även en mängd andra detaljerade regeländringar för att underlätta användningen av alternativa trädslag. Skogsstyrelsen avser som tidigare nämnts att under 2020 inleda ett arbete med att ändra de föreskrifter som bl.a. reglerar anläggning av skog. Myndigheten har i samband med detta uppmärksammat regeringen på att det finns behov av vissa ändringar i skogsvårdslagstiftningen. Skogsstyrelsen önskar bl.a. få större möjligheter att bevilja undantag från skyldigheten att vidta föryngringsåtgärder och vid valet av trädslag för återplantering (Skogsstyrelsens skrivelse dnr 2020/123). Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Utredningen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen ska även ta fram förslag till åtgärder som främjar en växande skogsnäring och hållbar skoglig tillväxt med god och säkerställd tillgång till nationell biomassa från den svenska skogen. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2020.
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar att regeringen har rapporterat Sveriges nationella bokföringsplan för skogsbruket, inklusive en föreslagen referensnivå för skog, för perioden 2021–2025 i enlighet med kraven i förordning (EU) 2018/841. Utskottet delar regeringens bedömning att den föreslagna referensnivån för skog inte ska komma att hindra en positiv utveckling av Sveriges skogsbruk där skogsproduktionen i högre grad bidrar till en möjlig omställning mot en biobaserad ekonomi. Utskottet välkomnar även Skogsstyrelsens förslag till åtgärder som kan effektivisera skogsskötseln och bidra till en ökad skogsproduktion och förbättrad lönsamhet. Genom användning av bl.a. förbättrat skogsodlingsmaterial och främmande trädslag, minskade betesskador av klövvilt och förbättrad skogsskötsel skulle tillväxten i produktionsskogen kunna höjas. Utskottet delar uppfattningen att den typen av åtgärder är viktiga för att åstadkomma en klimatanpassning av skogsbruket och stärka skogsbrukets lönsamhet och konkurrenskraft. Utskottet välkomnar även Skogsstyrelsens initiativ till att ta fram reviderade föreskrifter och allmänna råd på det aktuella området. Utskottet noterar även att utredningen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen senast den 1 juli 2020 ska lämna förslag på åtgärder som främjar en växande skogsnäring och hållbar skoglig tillväxt. Med hänvisning till ovanstående anser utskottet att motionerna 2019/20:604 (SD) yrkande 35, 2019/20:3247 (C) yrkande 10 i denna del, 2019/20:2667 (M) yrkande 2 i denna del, 2019/20:2760 (KD) yrkande 67 samt 2019/20:1998 (M) yrkande 1 kan lämnas utan åtgärd.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om angrepp av granbarkborre i skyddade områden.
Jämför reservation 10 (M, SD, KD) och särskilt yttrande 1 (C).
Motionerna
Motion 2019/20:172 av Magnus Ek (C) handlar om att tydliggöra statens ansvar för att förebygga skogsskador kopplat till skyddad skog. Enligt motionären bör regeringen utreda möjligheterna att tillåta skyndsamma skötselingrepp vid granbarkborreangrepp i skyddad skog och förtydliga länsstyrelsernas ansvar för att motverka granbarkborreangrepp i naturreservat.
Kommittémotion 2019/20:604 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 23 handlar om att det behövs en tydligare lagstiftning som möjliggör för myndigheter att ingripa om svampangrepp eller andra skadegörande arter hotar att skada skogar, regionalt eller nationellt. Enligt motionärerna finns det en stor risk med att förbjuda skogsbruk i skyddad skog eftersom det kan innebära att skadedjursangreppen i skogen ökar, exempelvis efter stormar och stormfällning, och sprider sig till angränsande fastigheter. Enligt motionärerna bör det därför tydligt framgå av skötselföreskrifterna att skogen i naturskyddade områden ska kunna skötas i enlighet med gällande lagstiftning och i synnerhet skogsvårdslagen, för att vid behov kunna förebygga och minska skador på kringliggande skog.
Även motion 2019/20:1337 av Sten Bergheden (M) handlar om statens ansvar för att sköta områden med skyddad skog så att granbarkborren inte orsakar skador på grannfastigheter och kringliggande skog. Enligt motionären är det viktigt att granar som är angripna i skyddad skog avverkas, oavsett om skogen är privat eller statligt ägd.
I motion 2019/20:1998 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) yrkande 4 anförs att alla pågående angrepp i skyddade områden behöver avverkas för att motverka en skoglig katastrof i offentligt ägd skog.
Även i kommittémotion 2019/20:2667 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 15 anförs att regeringen bör tillse att såväl offentligt som privat ägd skog som är angripen av granbarkborren avverkas för att motverka att angreppen sprider sig.
I kommittémotion 2019/20:3247 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 13 anför motionärerna att det är viktigt att staten tar ansvar för att hantera och minska spridning av granbarkborre i skyddade områden. Enligt motionärerna måste arbetet för att motverka skogsskador i naturskyddade områden intensifieras eftersom granbarkborren sprider sig snabbt.
Tidigare behandling och kompletterande information
I formellt skyddade områden finns särskilda bestämmelser som styr vilka åtgärder som får vidtas i samband med t.ex. insektshärjningar. Oftast är dessa områden frikopplade från kraven enligt 29 § skogsvårdslagen om bekämpning av insektshärjning. Varje naturreservat har t.ex. särskilda föreskrifter som beskriver vad som inte är tillåtet i området och en skötselplan som beskriver hur syftet med reservatet ska uppnås. I vissa naturreservat kan gran förekomma som en rest från tidigare produktionsskog, och då kan det vara förenligt med skötselplanen att avverka gran helt eller delvis för att ge plats för andra trädslag. I andra områden är förekomsten av gran eller död granved en förutsättning för att bevara de naturvärden som skyddet av området avser.
Enligt Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket kan angreppen av granbarkborre i skyddade områden innebära att den lokalt sprider sig från formellt skyddade skogar till omgivande brukade skogar. För en enskild skogsägare kan det innebära problem, men på landskapsnivå anser myndigheterna att problemet är begränsat eftersom den formellt skyddade granskogen omfattar en mycket liten del av den äldre granskogen.
Om ett angrepp riskerar att sprida sig från ett naturreservat kan man som skogsägare vända sig till länsstyrelsen eller kommunen. Myndigheten tar sedan ställning till eventuella åtgärder beroende på syftet med reservatet och aktuella skötselföreskrifter. Rör det sig om ett biotopskyddsområde kan skogsägare i stället kontakta Skogsstyrelsen. I maj 2019 tog Naturvårdsverket fram en särskild vägledning till länsstyrelserna för hantering av granbarkborreangrepp i och kring naturreservat och nationalparker (NV-03515-19). Enligt vägledningen ska länsstyrelsen skaffa sig god kunskap om i vilka skyddade områden det kan vara tillåtet att avverka gran som en skyddsåtgärd mot angrepp av granbarkborre. Länsstyrelsen ska dessutom föra dialog med de markägare som har skog i nära anslutning till skyddade områden med större mängder granbarkborre. Om skadorna riskerar att bli betydande kan länsstyrelsen överväga att genomföra åtgärder som att t.ex. avverka och barka granar. Vindfällda granar kan även behöva rotkapas och barkas. Länsstyrelsen måste emellertid bedöma från fall till fall om åtgärderna är förenliga med de skötselföreskrifter som finns för det skyddade området.
I sitt svar på skriftlig fråga 2019/20:16 Spridning av granbarkborre från statlig skogsmark framförde landsbygdsminister Jennie Nilsson den 24 september 2019 bl.a. följande:
Magnus Oscarsson har frågat mig vad regeringen avser att göra för att hindra spridning av granbarkborre från statligt ägd skogsmark. Skogen i södra Sverige är torkstressad efter sommaren 2018, vilket har lett till att populationen av granbarkborren har ökat kraftigt. Götaland har de största skadorna i skogen sedan stormarna Gudrun och Per. Det finns många olika faktorer som bidrar till att förvärra situationen. Glesa, olikåldriga och trädslagsblandade bestånd klarar sig bättre gentemot angrepp från granbarkborrar.
Staten har ett stort ansvar för åtgärder för att minska spridningen av granbarkborrar från skyddade områden. Naturvårdsverket har utarbetat en vägledning om vilka åtgärder som länsstyrelserna bör vidta vid omfattande angrepp av granbarkborre i skyddade områden. Det finns ett samarbete mellan länsstyrelserna, Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket när det gäller angrepp av granbarkborre i skyddade skogar. Regeringen bedömer också att fortsatt information till skogsägarna är avgörande liksom myndigheternas stöd i arbetet med att lokalisera angrepp.
Regeringen har mot denna bakgrund i budgetpropositionen för 2020 föreslagit att Skogsstyrelsen tillförs 30 miljoner kronor per år under 2020–2022 för hanteringen av skogsskador och för att stödja arbetet med att bekämpa granbarkborre, utöver de 2,2 miljoner kronor som regeringen redan tillfört Skogsstyrelsen för ändamålet.
Mot bakgrund av den mycket svåra skadebild som finns i delar av landet är det synnerligen viktigt att alla inblandade parter samverkar och gör sitt yttersta för att begränsa utbrotten. Det gäller såväl privata som offentliga skogsägare, länsstyrelser, kommuner, Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket.
Regeringen har även i regleringsbrevet för Naturvårdsverket 2020 gett myndigheten i uppdrag att ta fram en vägledning för länsstyrelsernas insatser för att minska spridning av granbarkborre från skyddade områden såsom nationalparker och naturreservat. Enligt regeringen bör vägledningen bl.a. innehålla förebyggande arbete och kapacitetsuppbyggnad för att stoppa spridningen av granbarkborre. Uppdraget ska redovisas till Näringsdepartementet senast den 15 oktober 2020.
Utskottet har förståelse för att angreppen av granbarkborre i skyddade områden kan innebära problem för en enskild skogsägare i samband med att granbarkborrar lokalt sprider sig från formellt skyddade skogar till omgivande brukade skogar. Utskottet vill i sammanhanget understryka vikten av att Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, berörd länsstyrelse, kommuner och andra offentliga skogsägare i förekommande fall samarbetar aktivt med skogsägare, och säkerställer att förebyggande åtgärder vidtas för att motverka spridning av granbarkborrar från naturskyddade områden. Utskottet välkomnar de satsningar som nu genomförs för att kartera och stoppa spridningen av granbarkborrar. Enligt utskottets bedömning är det viktigt att de aviserade och påbörjade insatserna snabbt utvärderas så att deras ändamålsenlighet kan säkerställas samt att fler åtgärder och förebyggande insatser vid behov kan vidtas. Utskottet menar därför att motionerna 2019/20:172, 2019/20:604 (SD) yrkande 23, 2019/20:1337 (M), 2019/20:1998 (M) yrkande 4, 2019/20:2667 (M) yrkande 15 samt 2019/20:3247 (C) yrkande 13 kan lämnas utan åtgärd i huvudsak med hänvisning till pågående arbete.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om åtgärder mot angrepp av granbarkborre i övrigt.
Jämför reservation 11 (M, SD, KD).
Motionerna
Motion 2019/20:1998 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) yrkande‑3 handlar om kartläggning och information om granbarkborren. Enligt motionärerna är det oerhört viktigt att regeringen ålägger Skogsstyrelsen att bedriva ett effektivt arbete och samordning för att hantera granbarkborren.
Även i kommittémotion 2019/20:2667 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 14 anförs att regeringen ska säkerställa att Skogsstyrelsen bedriver ett effektivt arbete med att kartlägga, samordna och hantera insatser mot granbarkborren.
Även kommittémotion 2019/20:3247 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 11 handlar om att vidta åtgärder för att begränsa skadedjursangrepp på skog. Motionärerna anför att ansvariga myndigheter behöver arbeta med frågan och vidta åtgärder för att hindra skadedjursangrepp på skog. Genom att förstärka kapacitetsuppbyggnaden inom olika typer av skogsskador är det möjligt att förebygga angrepp som förstör skogsmark. I yrkande 12 samma motion anförs att det behövs förebyggande arbete med skogsskador för att utveckla kunskap om och rutiner för angrepp och skador i skogen. Detta arbete ska göras tillsammans med representanter för såväl skogsägarna, akademin och myndigheterna.
Tidigare behandling och kompletterande information
Enligt 29 § skogsvårdslagen (1979:429) får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om bekämpning av insektshärjning i skog och om upparbetning av skadad skog, utforsling eller lagring av virke och andra åtgärder som behövs för att motverka spridning. Det är skogsmarkens ägare som är ansvarig för att sådana åtgärder utförs. Den som har rätt att förfoga över skog eller virke i samband med avverkning och lagring av virke är också ansvarig för att vidta förebyggande åtgärder. De åtgärder som ska vidtas beskrivs närmare i 6 kap. Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:7) till skogsvårdslagen. Den mängd skadad skog av gran och tall som överstiger 5 skogskubikmeter per hektar måste tas om hand. För gran gäller reglerna stamdiameter över 10 centimeter och för tall den del av stammen som har skorpbark. Obarkat virke av tall och gran får inte lagras i skogen eller vid bilvägar över sommaren.
Reglerna för när virket måste vara utforslat ur skogen är något olika i södra Sverige jämfört med den norra halvan av landet. Fjällnära skog, skogliga impediment, stubbar, högstubbar, stubbvältor och områden med naturvårdsavtal med syfte att gynna död ved är undantagna från reglerna, liksom naturreservat där skogsbruk regleras i reservatsföreskrifterna samt områden med biotopskydd. Virke som inte är så färskt att insekterna kan använda det för att föröka sig i omfattas heller inte av reglerna. Enligt Skogsstyrelsen kan sådana träd med fördel lämnas kvar för att gynna den biologiska mångfalden. I s.k. bekämpningsområden finns dessutom särskilda regler för bekämpning av granbarkborre. Dessa gäller utöver de vanliga reglerna.
Vad gäller frågan om kunskap om angrepp av granbarkborre driver Skogsstyrelsen ett projekt som syftar till att ta fram kartor över riskområden och områden som redan drabbats av angrepp. Projektet finansieras av anslag som regeringen tillförde i juni 2019 för bekämpning av granbarkborre. Målet är att kunna hjälpa skogsnäringen att leta efter angrepp på rätt ställen. Genom att analysera olika geografiska data och information från satellitbilder går det att peka ut vilken typ av skog som löper hög risk för granbarkborreangrepp. Skogsstyrelsen kommer även att påbörja arbetet med att bygga upp ett system för kontinuerlig övervakning av skogen. Kartor med s.k. riskindex för granbarkborre finns tillgängliga via Skogsstyrelsens webbplats, och övriga karttjänster kommer successivt att finnas tillgängliga inför bekämpningsarbetet våren och sommaren 2020.
Skogsstyrelsen driver även samverkansprojektet Stoppa borrarna, som omfattar ett tjugotal myndigheter, företag och organisationer i södra och mellersta Sverige. Enligt Skogsstyrelsen är målet att
• sprida kunskap om granbarkborren
• bekämpa skadeinsekten med gemensamma resurser
• effektivisera logistiken inom skogsbruket
• övervaka och inventera angrepp och skador av granbarkborren.
Planeringen av projektets aktiviteter görs till stora delar inom fem arbetsgrupper med ansvar för bl.a. övervakning och förekomst av granbarkborre, metoder och resurser för bekämpning samt avsättning av skadat virke och angrepp i skyddade områden. Stoppa borrarna pågår t.o.m. 2022.
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar de åtgärder som regeringen vidtagit för att stödja arbetet med att bekämpa angreppen av granbarkborre. Skogsstyrelsen har tillförts 30 miljoner kronor per år under 2020–2022 för hanteringen av skogsskador. Skogsstyrelsen leder och samordnar arbetet med att få kontroll över angreppen tillsammans med ett tjugotal myndigheter, företag och organisationer i södra och mellersta Sverige. Det är utskottets uppfattning att Skogsstyrelsen agerar på ett ändamålsenligt sätt mot bakgrund av den mycket svåra skadebild som finns i delar av landet. Utskottet menar därmed att motionerna 2019/20:1998 (M) yrkande 3, 2019/20:2667 (M) yrkande 14 samt 2019/20:3247 (C) yrkandena 11 och 12 kan lämnas utan åtgärd, i huvudsak med hänvisning till pågående arbete.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår de motionsförslag som beretts i förenklad ordning.
Jämför särskilt yttrande 2 (M), 3 (SD), 4 (C) och 5 (KD).
Utskottets ställningstagande
I motioner från allmänna motionstiden 2019/20 har det väckts förslag som rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden. Under riksmötet 2018/19 gjordes detta i betänkande 2018/19:MJU8. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag. Utskottet ser inte någon anledning att nu ånyo pröva de motionsyrkanden som tas upp i bilaga 2 och avstyrker därför motionsförslagen.
|
1. |
av Runar Filper (SD), Martin Kinnunen (SD) och Mats Nordberg (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:604 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkandena 5, 21 och 22 samt
avslår motionerna
2019/20:3308 av Rebecka Le Moine (MP) yrkande 1 och
2019/20:3361 av Tina Acketoft m.fl. (L) yrkande 6.
Ställningstagande
Vi motsätter oss projekten med s.k. grön infrastruktur där man planerar framtida skydd tvärs över enskild mark. Enskilda markägare ska inte omfattas av denna typ av planering, som åsidosätter likheten inför lagen och kan leda till att vissa markägare som har all sin äldre skog på ”fel ställe” fråntas sin brukanderätt medan grannen kan sköta sin skog som tidigare. Den enskilt ägda skogens särart utgör en mosaik av olika skogsskötselstrategier och detta bör ses som en styrka. Exemplet grön infrastruktur tydliggör att det finns ett behov av att i vissa frågor skilja på statens skogspolitik beroende på ägarkategori. Det är rimligt att staten tar större naturvårdsansvar på vår gemensamt ägda statliga mark än vad staten begär av enskilda näringsidkare.
Vi anser vidare att områdesskyddet inte i första hand bör inriktas på en given andel av en viss naturtyp. Ovanliga naturtyper behöver större naturvårdsinsatser och en väl avvägd skötsel behövs för att bevara och utveckla dem. Det gäller t.ex. övergångszoner som skogsbryn mot åkermark eller naturbetes- och slåttermark. Sådana skogsbryn är mycket viktiga miljöer för såväl djur- som växtliv. Även här är skötsel en viktig faktor för att uppnå miljönytta i kombination med produktion.
Vi anser även att en nationell strategi för bevarande av inhemska trädarter bör infogas i arbetet med det nationella skogsprogrammet. Ädellövträd, till vilka alm och ask räknas, upptar bara knappt 1 procent av skogsarealen i Sverige, men många hotade arter är knutna till dessa trädslag. Både den svenska asken och almen riskerar att utrotas på grund av skadegörande arter.
|
2. |
av Nina Lundström (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3361 av Tina Acketoft m.fl. (L) yrkande 6 och
avslår motionerna
2019/20:604 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkandena 5, 21 och 22 samt
2019/20:3308 av Rebecka Le Moine (MP) yrkande 1.
Ställningstagande
Vi anser att skogen är helt central när det gäller att ta upp koldioxid och motverka klimatförändringar. Skogen är även avgörande för den biologiska mångfalden. Skogsnäringen är av stor betydelse för svensk ekonomi, och skogens potential att bidra med förnybara material, kemiska produkter, textilier och energiproduktion ska tillvaratas. Vi står bakom den svenska skogspolitiken som vilar på två jämställda mål, produktionsmålet och miljömålet. Både staten och skogsnäringen har ett stort ansvar för att skydda skogens ekosystem, bevara den biologiska mångfalden och slå vakt om naturvård och miljöhänsyn. Vi anser att miljöhänsynen inom skogsbruket måste öka och att det behövs mer forskning i frågor om alternativa bruknings- och avverkningsmetoder. Samtidigt är äganderätten central, och det man äger vårdar man också. Vi vill göra en översyn av en rad regler för att stärka incitamenten för hållbart skogsbruk t.ex. förbättrade ersättningsmodeller för att formellt skydda värdefull skog och översyn av tillämpningen av artskyddsförordningen och reglerna kring nyckelbiotoper. Vi vill även göra en översyn av möjligheten att i större utsträckning utnyttja statligt ägd utbytesmark. Vi anser att den mest värdefulla skogen och nyckelbiotoper ska skyddas genom naturreservat och nationalparker. De kvarvarande naturskogarna, eller gammelskogarna, måste skyddas.
|
3. |
av Runar Filper (SD), Martin Kinnunen (SD) och Mats Nordberg (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:604 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkandena 14, 16 och 17.
Ställningstagande
Vi anser att skogsägarnas intressen är centrala eftersom de är nyckelpersoner i landets viktigaste landsbygdsbaserade näring. Förutsättningarna för aktivt skogsbruk måste därför förbättras över hela landet. Det handlar exempelvis om minskad byråkrati kring skötsel och avverkning av skog.
Vi anser vidare att det behövs en förstärkning av den behovsanpassade forskningen och ytterligare stöd till fortsatt utveckling av det svenska skogsbruket, exempelvis åtgärder för att öka tillväxten och för att minska skador på skogen. Skogsnäringen är en mycket viktig komponent i Sveriges levande landsbygd och i ekonomin i hela landet.
Skogsstyrelsen bör vara den myndighet som i normalfallet handhar frågor om skogsbruk och skogsskydd gentemot skogsägare, liksom Jordbruksverket har motsvarande roll gentemot lantbruket. Det är emellertid avgörande att Skogsstyrelsen upplevs som uppmuntrande och stödjande för att privatskogsbruket ska kunna fortsätta att vara basen i vår skogssektor.
Därför är det oroväckande att Skogsstyrelsen bland många skogsägare i stället kommit att uppfattas som en hindrande organisation. Skogsstyrelsen ska kvarstå som en organisation som värnar om skogsägarnas möjligheter att bedriva lönsamt skogsbruk. Detta behöver uttryckas tydligt i Skogsstyrelsens, länsstyrelsernas och Naturvårdsverkets direktiv och regleringsbrev.
|
4. |
av Kristina Yngwe (C) och Ulrika Heie (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 9 och
2019/20:3247 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 4 och 10 i denna del och
avslår motionerna
2019/20:2667 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 2 i denna del och
2019/20:3308 av Rebecka Le Moine (MP) yrkande 3.
Ställningstagande
Vi anser att skogsbruket i Sverige länge har bedrivits efter principen frihet under ansvar. Det har varit mycket framgångsrikt och bör fortsätta. Enligt vår mening fattas beslutet att avverka bäst av markägaren. I Finland har man tagit bort gränsen för lägsta slutavverkningsålder, men i Sverige finns denna lagstiftning kvar. Vi menar att det i vissa fall kan vara rationellt att avverka vissa bestånd tidigare än vad lagen i dag medger, samtidigt som det finns uppenbara ekonomiska incitament för den enskilda skogsägaren att inte avverka för tidigt. Det vore därför naturligt att med Finland som förebild öka skogsägarnas självbestämmande och ta bort gränsen för lägsta slutavverkningsålder.
|
5. |
av Kristina Yngwe (C) och Ulrika Heie (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3247 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 5.
Ställningstagande
Vi anser att tillväxtfrämjande åtgärder behöver nyttjas i skogsbruket för att kunna öka uttaget av biomassa. Skogsgödsling på lämpliga marker är en sådan åtgärd, vilket i högre grad bör tillåtas även i södra Sverige. Förutsättningen för detta är att spridning av gödsel sker på samma ansvarsfulla sätt som i jordbruket för att hindra övergödning och näringsläckage.
|
6. |
av John Widegren (M), Runar Filper (SD), Betty Malmberg (M), Martin Kinnunen (SD), Magnus Oscarsson (KD), Mats Nordberg (SD) och Marléne Lund Kopparklint (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:604 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 2 och
2019/20:2667 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 12.
Vi anser att totalarealen skog som är undantagen från skogsbruk inte ytterligare bör öka i Sverige. I ett internationellt perspektiv har Sverige redan en mycket stor skogsareal som är undantagen från aktivt skogsbruk. En betydande del av skogen har skogsägarna själva frivilligt undantagit från skogsbruk. Dessutom har vi ett väl fungerande system med vardagshänsyn i skogsbruket, som bör utvecklas vidare. Skogsägarnas medverkan är viktig för att skogsbruket ska bli ännu bättre på att skydda sällsynta arter. Skogsägarna måste tillerkännas makten över sin egen mark och rätten att bedriva skogsbruk med förutsättningar till lönsamhet.
Vi menar att vi är väldigt nära eller till och med har passerat gränsen för hur mycket skog vi faktiskt ska ta ur produktion. Det svenska skogsbruket avverkar i dag i stort sett hela tillväxten i produktionsskogen. Svensk skogsindustri är mycket innovativ och Sveriges viktigaste pusselbit i klimatarbetet. Svensk skogsindustri behöver garanteras inhemsk råvara för att vi ska kunna undvika att importera virke från länder med mindre klimatsmart skogsbruk.
Utgångspunkten bör vara att skogens värden ska tillvaratas både som biologisk tillgång och som råvarubas för en utvecklad bioekonomi. Dessutom ger skogen möjligheter till en aktiv fritid för landsbygdens befolkning.
|
7. |
av Runar Filper (SD), Martin Kinnunen (SD) och Mats Nordberg (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:604 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 35 och
avslår motionerna
2019/20:1998 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) yrkande 1,
2019/20:2667 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 2 i denna del,
2019/20:2760 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 67 och
2019/20:3247 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 10 i denna del.
Ställningstagande
Vi anser att Sverige, i diskussioner om vad som kallas LULUCF (land use, land-use changes and forestry), ska framhäva att Sverige långsiktigt inte avser att avverka större volymer virke än vad som växer till. Hur stort överskottet ska bli i form av ökande mängd virke i våra skogar bör däremot aldrig beslutas av vare sig staten eller internationellt utan att samtidigt sättas i direkt samband med produkternas förmåga att ersätta andra material. Vi anser att systemet med LULUCF riskerar att bli hämmande för utvecklingen av produkter baserade på förnybara råvaror och alltså vara kontraproduktivt, eftersom dessa produkter minskar koldioxidutsläppen. Referensnivån för avverkningar ska ligga på som lägst dagens nivå, omkring 90 miljoner kubikmeter. Nivån ska kunna vara högre om vi fortsätter att höja skogens tillväxt och om skogens produkter ersätter mindre miljövänliga sådana. Vi anser att systemet med LULUCF, för att fungera, måste vara integrerat med ett system för att beräkna nyttan av skogens produkter.
|
8. |
av Kristina Yngwe (C) och Ulrika Heie (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3247 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 10 i denna del och
avslår motionerna
2019/20:604 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 35,
2019/20:1998 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) yrkande 1,
2019/20:2667 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 2 i denna del och
2019/20:2760 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 67.
Ställningstagande
Vi anser att ett aktivt skogsbruk med skog i tillväxt innebär stor nytta för klimatet. Dels innebär en växande skog en kolinlagring, dels kan den avverkade skogen användas för att substituera fossila råvaror. Vi anser därför att det bör utredas vilka ekonomiska incitament som behövs för att öka klimatnyttan i skogen, t.ex. att stimulera ökad tillväxt.
|
9. |
av Magnus Oscarsson (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:2760 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 67 och
avslår motionerna
2019/20:604 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 35,
2019/20:1998 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) yrkande 1,
2019/20:2667 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 2 i denna del och
2019/20:3247 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 10 i denna del.
Ställningstagande
Klimatförändringarna påverkar också den svenska skogen, och vi anser därför att det är angeläget att stimulera forskning och utveckling av olika trädslag inom skogsbruket. Vi menar att det därmed skulle bli lättare att dra nytta av den möjlighet till ökad produktivitet inom skogsbruket som klimatförändringarna kan medföra.
|
10. |
Angrepp av granbarkborre i skyddade områden, punkt 7 (M, SD, KD) |
av John Widegren (M), Runar Filper (SD), Betty Malmberg (M), Martin Kinnunen (SD), Magnus Oscarsson (KD), Mats Nordberg (SD) och Marléne Lund Kopparklint (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:604 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 23 och
2019/20:2667 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 15 och
avslår motionerna
2019/20:172 av Magnus Ek (C),
2019/20:1337 av Sten Bergheden (M),
2019/20:1998 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) yrkande 4 och
2019/20:3247 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 13.
Ställningstagande
Vi anser att staten bör ta ansvar för att hantera och minska spridning av granbarkborre i skyddade områden eftersom granbarkborren annars snabbt kan sprida sig till andra områden. Det behövs därför en tydligare lagstiftning som möjliggör för myndigheter att ingripa om svampangrepp eller andra skadegörande arter hotar att skada skogar, regionalt eller nationellt. Vi anser även att det ska framgå tydligt av skötselföreskrifterna att skogen i naturskyddade områden ska kunna skötas i enlighet med gällande lagstiftning och i synnerhet skogsvårdslagen, för att vid behov kunna förebygga och minska skador på kringliggande skog. Statligt ägda skyddade skogar som t.ex. naturreservat måste kunna avverkas om det pågår angrepp av granbarkborre. Även privata skogar med skyddad areal ska avverkas vid pågående angrepp. Vi menar att allt arbete som enskilda skogsägare gör annars kan vara förgäves. Om inte dessa åtgärder vidtas anser vi att det kommer att leda till kraftigt minskad tillgång på kvalitetsråvara för skogsindustrin. Vår bedömning är att det svenska skogsbruket kan komma att äventyras på lång sikt, vilket i förlängningen innebär negativa konsekvenser för klimatet och den svenska välfärden.
|
11. |
av John Widegren (M), Runar Filper (SD), Betty Malmberg (M), Martin Kinnunen (SD), Magnus Oscarsson (KD), Mats Nordberg (SD) och Marléne Lund Kopparklint (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:2667 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 14 och
avslår motionerna
2019/20:1998 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) yrkande 3 och
2019/20:3247 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 11 och 12.
Ställningstagande
I Sverige räknar man med att angreppen av granbarkborre kommer att motsvara över 5 miljoner angripna skogskubikmeter i år. Det kommer i sin tur att leda till våldsamt ökande problem om inte frågan hanteras kraftfullt. Vi anser därför att det är av största vikt att regeringen ålägger Skogsstyrelsen att bedriva ett effektivt arbete och samordna olika åtgärder för att hantera granbarkborren. Sverige behöver agera kraftfullt för att inte hamna i samma läge som Mellaneuropa. Där har man i princip förlorat kriget mot granbarkborren.
|
1. |
|
|
|
Kristina Yngwe (C) och Ulrika Heie (C) anför: |
Granbarkborren orsakade under 2019 skador på närmare 7 miljoner kubikmeter skog i södra och mellersta Sverige, till ett värde av flera miljarder kronor. I en växande bioekonomi är det därför centralt att agera mot granbarkborren både på kort och på lång sikt. I budgetförhandlingarna inom ramen för januariavtalet har Centerpartiet drivit igenom en satsning på 30 miljoner kronor under 2020 för kapacitetsuppbyggnad och hantering av skogsskador, med särskilt fokus på bekämpning av granbarkborre, inklusive i skyddade områden. Skogsstyrelsen ansvarar för satsningen och har i uppdrag att samordna berörda myndigheters arbete med att bekämpa granbarkborren. Vi har också drivit igenom ett uppdrag till Naturvårdsverket att ta fram vägledning till länsstyrelserna om bl.a. förebyggande arbete och kapacitetsuppbyggnad för att stoppa spridningen av granbarkborrar från skyddade områden. Vi kommer att följa detta arbete för att säkerställa att det ger önskad effekt.
|
2. |
|
|
|
John Widegren (M), Betty Malmberg (M) och Marléne Lund Kopparklint (M) anför: |
Utskottet har genom förenklad beredning avstyrkt de motionsförslag som finns i bilaga 2. I fråga om våra förslag vidhåller vi de synpunkter som företrädare för vårt parti framfört i tidigare ställningstaganden och i aktuella kommittémotioner men avstår från att ge uttryck för dem i en reservation.
|
3. |
|
|
|
Runar Filper (SD), Martin Kinnunen (SD) och Mats Nordberg (SD) anför: |
Utskottet har genom förenklad beredning avstyrkt de motionsförslag som finns i bilaga 2. I fråga om våra förslag vidhåller vi de synpunkter som företrädare för vårt parti framfört i tidigare ställningstaganden och i aktuella kommittémotioner men avstår från att ge uttryck för dem i en reservation.
|
4. |
|
|
|
Kristina Yngwe (C) och Ulrika Heie (C) anför: |
Utskottet har genom förenklad beredning avstyrkt de motionsförslag som finns i bilaga 2. I fråga om våra förslag vidhåller vi de synpunkter som företrädare för vårt parti framfört i tidigare ställningstaganden och i aktuella kommittémotioner men avstår från att ge uttryck för dem i en reservation.
|
5. |
|
|
|
Magnus Oscarsson (KD) anför: |
Utskottet har genom förenklad beredning avstyrkt de motionsförslag som finns i bilaga 2. I fråga om våra förslag vidhåller jag de synpunkter som företrädare för vårt parti framfört i tidigare ställningstaganden och i aktuella kommittémotioner men avstår från att ge uttryck för dem i en reservation.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra statens ansvar för att förebygga skogsskador kopplat till skyddad skog och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att naturvårdsavsättningar ska bygga på frivillighet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skogsägare alltid ska få ersättning från staten för skog som pekas ut som skyddsvärd och därigenom inte kan brukas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kortare tidsbegränsade arrendeavtal ska kunna upprättas mellan skogsägare och staten och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att behålla och utveckla den svenska modellen för skogsbruk och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte ytterligare öka totalarealen skog undantagen från skogsbruk och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att gemensamma definitioner för skogsmark fastläggs och används av berörda myndigheter samt att dessa i möjligaste mån ska överensstämma med internationella definitioner och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydligare skilja på skogspolitiken gentemot statligt ägda, bolagsägda och privatägda skogar och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av noggrann uppföljning av vad som skyddats respektive registrerats som nyckelbiotoper, inklusive vad syftet var med skyddet och hur detta uppnåtts hittills och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ytterligare nyckelbiotoper inte bör registreras av myndigheterna förrän problemen kring dem lösts och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten bör ta en aktiv roll i att få parterna att enas kring ett effektivare och mer rättssäkert system än det som finns i dag för nyckelbiotoper och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvecklingen i skyddade skogar och nyckelbiotoper ska följas upp och att det behövs system för att avregistrera områden som inte längre effektivt fyller sin uppgift och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att restriktioner beträffande brukande av skog utöver vad som är tydligt fastlagt i lag ska åtföljas av ersättning inom rimlig och fastlagd tid och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningarna för aktivt skogsbruk genom minskad byråkrati och snabbare handläggning kring skötsel och avverkning av skog och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra och förenkla rättslig prövning för markägare vid begränsningar av markanvändning på grund av områdesskydd och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen och andra statliga myndigheter ska värna om skogsägarnas möjligheter att bedriva lönsamt uthålligt skogsbruk och att detta behöver uttryckas tydligt i myndigheternas direktiv och tillkännager detta för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska vara den enda myndighet som i normalfallet handhar skogsbruk och skogsskydd gentemot skogsägare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetet med frivilliga naturvårdsavtal med skogsägarna ska prioriteras framför bildandet av skyddade områden där skogsbruk helt hindras och tillkännager detta för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att mer fokus behöver läggas på bevarande och skötsel av vissa ovanliga naturtyper, såsom äldre typer av brukad jordbruksmark och övergångszoner mellan sådan och skog, och tillkännager detta för regeringen.
22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en nationell strategi för bevarande av inhemska trädarter bör infogas i det nationella skogsprogrammet och tillkännager detta för regeringen.
23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs en tydligare lagstiftning som möjliggör för myndigheter att ingripa om skadegörande arter hotar att skada skogar och skyddade områden och tillkännager detta för regeringen.
24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om normal handläggningstid och dispens vid avverkningsanmälan och tillkännager detta för regeringen.
25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skogsägaren ska fortsätta att ha såväl lagstadgat ansvar som kontroll över sin fastighet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om handläggningstiden för omföring till skogsmark och tillkännager detta för regeringen.
29.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rådgivning och bidrag för att öka röjningen och tillkännager detta för regeringen.
31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstiftning och tillämpning av internationella avtal och konventioner, inklusive EU:s föreskrifter och förordningar, ska utformas för att i minsta möjliga mån inskränka på svensk skogspolitik, äganderätt eller markägares förfoganderätt och tillkännager detta för regeringen.
33.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör agera starkare för att EU:s inflytande över Sveriges skogspolitik begränsas och tillkännager detta för regeringen.
34.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om subsidiaritetsprövningar för att säkerställa självbestämmandet i skogsfrågor och tillkännager detta för regeringen.
35.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om LULUCF och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om markägares rättigheter vid skydd av skog och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om pågående markanvändning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statens ansvar för att sköta reservaten så att granbarkborren inte belastar och orsakar skador på grannfastigheter och kringliggande skog, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klargöra förutsättningarna för skogsbruket och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avverkning i fjällnära skog ska anses som pågående markanvändning och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inga ytterligare arealer i fjällnära skog ska avsättas som reservat eller liknande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen tydligare bör styra sin förvaltning mot insatser inom den nuvarande skogspolitiken som stimulerar en ökad skogsproduktion samt tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att öka användningen av främmande trädslag i skogsbruket och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om äganderätten och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kartläggning och information om granbarkborren och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att man i offentligt ägd skog behöver avverka alla pågående angrepp i skyddade områden för att motverka en skoglig katastrof och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att stärka äganderättsprincipen i svensk skogspolitik och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skogen är en av Sveriges stora tillgångar och att äganderätten bland Sveriges skogsägare ska stärkas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av hur nyckelbiotoperna påverkar Sveriges skogsägare och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den biologiska mångfalden i skogen ska värnas genom ett aktivt hållbart skogsbruk och en stark äganderätt och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att höja gränsen för när en avverkningsanmälan måste göras och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att i vissa fall tillåta lägre slutavverkningsålder samt försök med nya trädslag och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jord- och skogsbruk alltid ska klassas som pågående markanvändning och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU-lagstiftning som påverkar skogsnäringen i Sverige ska implementeras så att det svenska aktiva skogsbruket inte begränsas och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av definitionen av och beräkningsgrunderna för skog som är skyddad eller på annat sätt undantagen produktion och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en löpande översyn av specifika skyddade områden med möjlighet till förändringar om skyddet inte längre är ändamålsenligt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utvärdering av nyckelbiotopsbegreppet och dess konsekvenser för enskilda skogsägare och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om potential för en ökad skogsproduktion med fortsatt bevarande av den biologiska mångfalden och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den totala arealen skogsmark som är undantagen från skogsbruk inte ska öka och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa att Skogsstyrelsen kartlägger och samordnar insatser mot granbarkborren, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillse att såväl offentligt som privat ägd skog som är angripen av granbarkborren avverkas för att motverka att angreppen sprider sig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
29.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en bred utredning för att stärka äganderätten och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda vad nedsatt produktion i skogen får för ekonomiska följder för samhället och enskilda skogsägare och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda klimatnyttan från skogen om produktionen minskas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att nyckelbiotopsinventeringen inte införs förrän frågan om ersättning till markägaren är utredd och ersättningen är skälig och tillkännager detta för regeringen.
59.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en parlamentarisk utredning med uppdrag att ge förslag på en politik med positiva incitament för naturvårdshänsyn i skogsskötseln och tillkännager detta för regeringen.
60.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att all nyckelbiotopsklassning tills vidare avbryts till dess att den kan utföras rättssäkert, vilket bör definieras som att skogsägaren antingen samtycker till klassningen eller kompenseras ekonomiskt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
61.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om markbyte och tillkännager detta för regeringen.
67.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om forskning på nya trädslag och tillkännager detta för regeringen.
68.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska motsätta sig en gemensam skogspolitik inom EU och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt äganderätt och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lägsta slutavverkningsålder bör slopas och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den lägsta slutavverkningsåldern bör slopas och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skogsgödsling bör tillåtas på lämpliga marker i hela Sverige enligt samma ansvarsfulla principer som i jordbruket och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utforma regelverk för att möjliggöra ett fortsatt ökat, långsiktigt och hållbart utnyttjande av skogsråvara och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur de ekonomiska incitamenten för klimatåtgärder i skogsbruket bör stärkas och om att den lägsta slutavverkningsåldern bör slopas och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder för att begränsa skadedjursangrepp på skog och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta förebyggande med skogsskador för att utveckla kunskap om och rutiner för angrepp och skador i skogen och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten bör ansvara för att hantera och minska spridningen av granbarkborrar i skyddade områden och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en skogsvårdsfond som finansieras av skogssektorn för att kompensera de markägare som vill skydda värdefull natur samt ställa om till ett hyggesfritt skogsbruk, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en justering av lagreglerna för skogsskötsel, så att den uppväxande nya skogen blir mer motståndskraftig mot klimatförändringar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skogens roll för klimatet, den biologiska mångfalden och svensk ekonomi och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet under förslagspunkt 9
|
Motion |
Motionärer |
Yrkanden |
|
9. Motioner som bereds förenklat |
||
|
2019/20:249 |
Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) |
1–3 |
|
2019/20:604 |
Mats Nordberg m.fl. (SD) |
1, 3, 7–9, 11, 12, 15, 18, 24, 25, 28, 29, 31, 33 och 34 |
|
2019/20:611 |
Mats Nordberg m.fl. (SD) |
2 och 3 |
|
2019/20:1539 |
Annicka Engblom (M) |
|
|
2019/20:1773 |
Helena Lindahl och Peter Helander (båda C) |
1 och 2 |
|
2019/20:1836 |
Per Åsling och Daniel Bäckström (båda C) |
|
|
2019/20:1998 |
Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) |
2 |
|
2019/20:2460 |
Mattias Karlsson i Luleå (M) |
|
|
2019/20:2542 |
Cecilia Widegren (M) |
3 |
|
2019/20:2585 |
Ann-Britt Åsebol (M) |
|
|
2019/20:2665 |
Louise Meijer m.fl. (M) |
7 |
|
2019/20:2667 |
Louise Meijer m.fl. (M) |
1, 4, 6–9 och 11 |
|
2019/20:2677 |
Lars Hjälmered m.fl. (M) |
29 |
|
2019/20:2716 |
John Widegren m.fl. (M) |
1 och 2 |
|
2019/20:2717 |
Åsa Coenraads (M) |
|
|
2019/20:2760 |
Magnus Oscarsson m.fl. (KD) |
59–61 och 68 |
|
2019/20:2955 |
Edward Riedl (M) |
|
|
2019/20:3247 |
Kristina Yngwe m.fl. (C) |
8 |