Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Christer Nylander (L), Per Lodenius (C), Angelika Bengtsson (SD), Betty Malmberg (M), Josefin Malmqvist (M), Lotta Olsson (M), Niklas Wykman (M), Alexandra Völker (S), Anna Vikström (S), Annelie Karlsson (S), Ingela Nylund Watz (S), Jörgen Hellman (S), Ciczie Weidby (V), David Lång (SD), Robert Stenkvist (SD), Karolina Skog (MP) och Camilla Brodin (KD).

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet 101 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2019/20. Av dessa behandlas 63 yrkanden i förenklad form eftersom de tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden.

Motionsförslagen finns i bilaga 1.

Motionsförslagen som bereds förenklat finns i bilaga 2.

Utskottet besökte den 13 september 2019 Lokal og Anlæggningsfonden (LOA-fonden) i Köpenhamn.

Utskottets överväganden

Civila samhället

Bidrag till frivilligcentraler och till Riksförbundet Sveriges Frivilligcentraler

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att se över möjligheten till bidrag till frivilligcentraler och till Riksförbundet Sveriges Frivilligcentraler.

Motionen

Solveig Zander (C) framhåller i motion 2019/20:409 behovet av att se över möjligheten till ekonomiskt bidrag till frivilligcentraler och till Riksförbundet Sveriges Frivilligcentraler.

Bakgrund

En frivilligcentral är enligt Stiftelsen centrum för samhällsarbete och mobiliserings [1] definition ett informationskontor för frivilliga uppgifter, en kontaktpunkt för människor som önskar göra frivilliga insatser (för enskilda eller organisationer) och de som har behov av att få hjälp av frivilliga. Det är en verksamhet som har till uppgift att synliggöra det frivilliga arbetet i närområdet och visa hur viktigt det är med frivilliga insatser, en verksamhet som bör underlätta förhållandena så att organisationer, grupper och enskilda kan göra insatser i närmiljön och en verksamhet som ska fungera som ett komplement till den offentliga och privata sektorn.

Riksförbundet Sveriges Frivilligcentraler arbetar för att stödja befintliga frivilligcentraler samt för att hjälpa till att starta nya frivilligcentraler oavsett huvudmannaskap. Förbundets uppdrag är också att föra medlemmars talan i olika riksövergripande frågor samt bistå med aktuell information och utbildning. Riksförbundet finansieras i huvudsak genom medlemsavgifter där endast juridiska personer med huvudmannaskap för frivilligcentraler kan vara medlemmar. I övrigt har riksförbundet sökt fondpengar för enskilda aktiviteter, t.ex. för rikskonferenser.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill i likhet med motionären framhålla det viktiga arbete som civilsamhället bedriver genom att organisera volontärer för att göra olika insatser i bl.a. närsamhället. Utskottet anser dock inte att motion 2019/20:409 (C) bör leda till någon åtgärd från riksdagen sida, varför motionsyrkandet avstyrks.

Transparenta stöd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att statens utbetalningar av stöd till föreningar och stiftelser bör göras mer transparenta.

Jämför reservation 1 (SD).

Motionen

Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) anser i kommittémotion 2019/20:609 yrkande 2 att statens utbetalningar av stöd till föreningar och stiftelser bör göras mer transparenta. Motionärerna anser att stöd från det offentliga bör redovisas på ett överskådligt och enkelt sätt.

Bakgrund

Demokrativillkorsutredningen lämnade i juni 2019 betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35). Betänkandet har remissbehandlats, och remisstiden gick ut den 31 oktober 2019. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

Enligt Kulturdepartementet är regeringens utgångspunkt vid upprättandet av bidrag till det civila samhället att bidragen i möjligaste mån bör regleras genom förordning och hanteras av en myndighet, vilket skapar tydliga villkor för bidragen och ger förutsättningar för förutsebarhet, transparens och uppföljning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas uppfattning att statens utbetalningar av stöd till föreningar och stiftelser bör vara transparenta. Som framgår ovan är regeringens utgångspunkt densamma. Utskottet anser inte att motion 2019/20:609 (SD) yrkande 2 bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida, varför motionsyrkandet avstyrks.

Idéburet offentligt partnerskap

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om att förbättra förutsättningarna för idéburet offentligt partnerskap (IOP). Utskottet hänvisar till den beredning som pågår.

Jämför reservation 2 (M), 3 (C), 4 (KD) och 5 (L).

Motionerna

Lotta Finstorp m.fl. (M) påtalar i kommittémotion 2019/20:3046 yrkande 2 att IOP funnits ett antal år i sin nuvarande form, och att regeringen därför bör utvärdera detta arbete och komma med förslag till ytterligare fördjupning av samarbetet.

Per Lodenius m.fl. (C) framhåller i kommittémotion 2019/20:3255 yrkande 13 behovet av att utveckla modeller för partnerskap mellan ideella organisationer, offentliga organ och näringslivet för att skapa möjligheter till fler samarbeten.

Roland Utbult m.fl. (KD) anser i kommittémotion 2019/20:2781 yrkande 8 att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett tydliggörande av hur ett IOP ska kunna genomföras inom ramen för dagens lagstiftning eller med de ändringar i lagstiftningen som krävs för att formen ska kunna användas och utvecklas.

Christer Nylander m.fl. (L) framhåller i kommittémotion 2019/20:2803 yrkande 2 vikten av att förbättra villkoren för idéburna aktörer i välfärdssektorn. Motionärerna anser bl.a. att verksamheter med IOP bör utvidgas.

Bakgrund

Utredningen om idéburna aktörer i välfärden lämnade i december 2019 betänkandet Idéburen välfärd (SOU 2019:56). Utredningen har haft i uppdrag att ta fram ett förslag på en tydlig definition av idéburna aktörer som kan användas för att identifiera och avgränsa dessa från andra aktörer i välfärdsverksamheter. Syftet med definitionen har varit att ta fram förslag som främjar ett ökat idéburet deltagande i välfärden. I utredningens uppdrag ingick vidare att föreslå riktlinjer, kriterier eller andra tillämpbara instrument för ingående av idéburet offentligt partnerskap (IOP) i syfte att främja samverkan mellan idéburna aktörer och det offentliga. Utredningen har tagit fram en särskild vägledning, med konkreta exempel och beskrivningar av olika alternativ för att kunna ingå IOP som är förenligt med tillämpliga regelverk, som kommunallagen (2017:725), upphandlingslagstiftningen och statsstödsreglerna. Vägledningen vänder sig i första hand till beslutsfattare och handläggare i kommuner, regioner och statliga myndigheteter samt till idéburna aktörer. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

Utskottets ställningstagande

Som framgår ovan ingick i Utredningen om idéburna aktörer i välfärdens uppdrag att även föreslå riktlinjer, kriterier eller andra tillämpbara instrument för ingående av IOP i syfte att främja samverkan mellan idéburna aktörer och det offentliga. Utredningen har också tagit fram en särskild vägledning, med konkreta exempel och beskrivningar av olika alternativ för att kunna ingå IOP som är förenligt med tillämpliga regelverk. Men hänsyn till att regeringens arbete med utredningens förslag inte bör föregripas avstyrker utskottet motionerna 2019/20:2781 (KD) yrkande 8, 2019/20:2803 (L) yrkande 2, 2019/20:3046 (M) yrkande 2 och 2019/20:3255 (C) yrkande 13.

Civilsamhällets roll

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om att stärka civilsamhällets särart och värna dess ställning. Utskottet hänvisar bl.a. till att beredningen av Utredningen om idéburna aktörer i välfärdens bedömningar och förslag bör avvaktas.

Jämför reservation 6 (C) och 7 (KD).

Motionerna

Per Lodenius m.fl. (C) framhåller i kommittémotion 2019/20:3255 yrkande 14 att det bör tillsättas en föreningsrättsutredning för att tydliggöra och stärka civilsamhällets särart. Motionärerna påtalar att det finns områden där verksamheterna av tradition varit föreningsdrivna men där det har kommit nya aktörer i form av entreprenörer. Det har enligt motionärerna gjort att en marknad har uppstått där det tidigare inte funnits någon.

Roland Utbult m.fl. (KD) framhåller i kommittémotion 2019/20:2781 yrkande 13 vikten av att värna civilsamhällets ställning i förhållande till näringslivet och det offentliga. Motionärerna påtalar att samhällsutvecklingen har gjort det allt svårare att skilja mellan civilsamhället, det offentliga och näringslivet.

Bakgrund

Regeringen antog 2018 en samlad strategi för sociala företag [2]. Strategins mål är att stärka sociala företag så att dessa bättre kan delta i att lösa utmaningar i samhället samt bidra till att den offentliga sektorn uppmärksammar dessa värdefulla aktörer i arbetet för ett hållbart samhälle. Sociala företag inkluderar även idéburna aktörer inom området. Strategin pekar ut hur regeringen, i dialog med aktörer inom det sociala företagandet och övriga offentliga samhället, långsiktigt kommer att arbeta för att uppnå detta mål och stärka det sociala företagandet.

Utredningen om Idéburna aktörer i välfärden lämnade i december 2019 betänkandet Idéburen välfärd (SOU 2019:56). Utredningen har haft i uppdrag att ta fram ett förslag på en tydlig definition av idéburna aktörer som kan användas för att identifiera och avgränsa dessa från andra aktörer i välfärdsverksamheter och andra närliggande offentligt finansierade och subventionerade verksamheter. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att såväl regeringens strategi för sociala företag, vilken inkluderar idéburna aktörer inom området, som Utredningens om Idéburna aktörer i välfärdens bedömningar och förslag, bl.a. när det gäller definitionen av idéburna aktörer, kan komma att bättre tydliggöra gränsdragningen mellan civilsamhället, det offentliga och näringslivet och bidra till att stärka civilsamhällets särart som motionärerna efterlyser. Utskottet anser dock att regeringens beredning av utredningens bedömningar och förslag bör avvaktas, och avstyrker därmed motionerna 2019/20:2781 (KD) yrkande 13 och 2019/20:3255 (C) yrkande 14.

Strategi för svenskar som lämnat eller hemvänt till Sverige

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om att ta fram en strategi för svenskar som lämnat eller hemvänt till Sverige.

Motionen

Markus Wiechel (SD) anser i motion 2019/20:719 yrkande 2 att regeringen tillsammans med t.ex. de intresseorganisationer som i dag finns bör ta fram en strategi för hur man kan verka för att föra samman och stötta utlandssvenskarna, den svenska diasporan. Motionären anser vidare att regeringen även bör ta fram en strategi för att stötta hemvändande svenskar (yrkande 3).

Bakgrund

Svenskar i Världen är en ideell organisation som sedan 1938 arbetar för att stödja svenskar som flyttar utomlands, bor utomlands eller flyttar hem. De är remissinstans och bedriver opinionsbildning för, som de uppger, de ca 660 000 svenskar som arbetar, studerar och bor utomlands. De får inga statliga medel men får stöd av näringslivet och enskilda medlemmar. Svenskar i Världen har sedan 2011 en arbetsgrupp med inriktning på att hjälpa hemvändande utlandssvenskar tillrätta såväl privat som professionellt. Hemvändargruppen arbetar för att kartlägga de utmaningar som utlandssvenskar kan möta vid återflytt till Sverige, samt belysa, utvärdera och påverka de attityder som hemvändande svenskar möts av. Målet är att de hemvändandes erfarenheter och kunskaper bättre tas tillvara på den svenska arbetsmarknaden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser inte att motionsyrkandena bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrker därmed motion 2019/20:719 (SD) yrkandena 2 och 3.

Civilsamhällets roll för äldres välfärd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om en satsning på att bryta äldres ensamhet på flera områden och om en samlad strategi för detta. Utskottet hänvisar till de satsningar och åtgärder som görs.

Motionen

Eva Lindh m.fl. (S) framhåller i motion 2019/20:2295 att det behövs en satsning på flera områden för att bryta äldres ensamhet och förbättra förutsättningarna för föreningslivet att möta äldres ensamhet. Motionärerna vill att en samlad strategi tas fram för att stödja lokala insatser och engagemang inom civilsamhället.

Bakgrund

Socialminister Lena Hallengren angav den 15 januari 2020 i sitt svar på fråga 2019/20:671:

Ann-Christine From Utterstedt har frågat mig hur jag och regeringen avser att minska ensamheten hos äldre och bryta trenden med den ökande psykiska ohälsan så att den i stället minskar. […]

Även civilsamhället är en viktig aktör i arbetet med att motverka psykisk ohälsa bland äldre. Under 2019 har Folkhälsomyndigheten fördelat drygt 30 miljoner kronor i verksamhetsbidrag till ideella organisationer för att stödja kunskapsutveckling inom psykisk hälsa och suicidprevention. Under 2019 har regeringen även beslutat om en ny förordning (2019:474) om statsbidrag för insatser som bidrar till att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre personer och avsatt 20 miljoner kronor under 2020 och 2021 till detta ändamål. Socialstyrelsen handlägger statsbidraget. Organisationer och stiftelser inom den ideella sektorn kan ansöka om medel enligt denna förordning.

Vidare kan nämnas, vilket framgår nedan, att regeringen i mars 2020 beslutade att lämna 20 miljoner kronor till Riksidrottsförbundet (RF) för en särskild äldresatsning som ska förbättra tillgängligheten till idrott för äldre (inom ramen för anslaget 13:1 Stöd till idrotten).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det behövs satsningar på flera områden, bl.a. inom föreningslivet, för att bryta äldres ensamhet, och välkomnar därför att frågor om äldres ensamhet har aktualiserats alltmer. Utskottet konstaterar att medel har avsatts dels för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre, dels för att förbättra tillgängligheten till idrott för äldre. Utskottet anser inte att motionsyrkandet bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrker därmed motion 2019/20:2295 (S).

Idrott

Parasporten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att fastställa en bidragsnivå för parasporten. Utskottet hänvisar till att det är en fråga för Riksidrottsförbundet (RF) att närmare prioritera och fördela medlen till idrotten.

Jämför reservation 8 (V).

Motionen

Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) framhåller i kommittémotion 2019/20:588 yrkande 3 att parasporten bör få en stärkt ekonomi och att regeringen bör utreda konsekvenserna av och förutsättningarna för att i den statliga anslagstilldelningen fastställa en bidragsnivå till parasporten.

Bakgrund

Enligt RF har idrottsrörelsen under många år arbetat kraftfullt för inkludering av personer med funktionsnedsättning i idrotten. I huvudsak bedrivs idrott för personer med funktionsnedsättning av ett antal olika specialidrottsförbund (SF) där Parasportförbundet samt Dövidrottsförbundet enbart arbetar med denna målgrupp. RF:s arbete har under de senaste åren bestått i att genomföra den handlingsplan för idrott för personer med funktionsnedsättning som RF-stämman fattade beslut om 2017. Handlingsplanen som ligger i linje med idrottsrörelsens Strategi 2025 innefattar insatser inom följande fem övergripande områden/principer:

• Parasport – ett sätt för idrotten att göra Sverige starkare

• Gemensamma insatser – en stärkt förmåga att rekrytera och behålla

• Ett särskilt kompetenscenter

• Paraelitdrotten – lika men olika

• En egen beräkningsgrund för parasporten

Exempel på åtgärder så här långt är RF:s och Parasportförbundets gemensamma medverkan i ett par större projekt finansierade av Vinnova och Allmänna Arvsfonden, ökat stöd till svenskt deltagande i Paralympics, stöd till Parasportförbundet för att utveckla ett kompetenscenter för parasport, särskilt stöd till vissa delar inom paraelitidrotten, övergångsstöd till SF som vill inkludera parasporten i sin verksamhet samt en särskild belysning av frågan om ekonomiskt stöd till parasport oavsett organisationstillhörighet i den utredning av ekonomiska stöd som redovisades och fattades beslut om på RF-stämman 2019. Det är ett trettiotal SF som har eller är på gång med paraverksamhet. Det nya ekonomiska stödet fördelas bl.a. till SF som har verksamhet för personer med funktionsnedsättning och säkerställer att aktivitetsstöd fortsätter att betalas ut till föreningar som bedriver verksamhet för målgruppen oavsett ålder. Det handlar sammanlagt om ca 70 miljoner kronor som fördelas via olika stöd till målgruppen. Sammantaget har stödet till paraidrotten enligt RF ökat över tid. Detta gäller framförallt stimulansstöd till olika utvecklingsprojekt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att stödet till parasporten har ökat över tid. Dessutom arbetar idrottsrörelsen med den handlingsplan som tagits fram för personer med funktionsnedsättning innefattande en rad insatser. Utskottet välkomnar dessa åtgärder och att parasporten fått ett större fokus. Utskottet anser att det är en fråga för RF att närmare prioritera och fördela medlen till idrotten. Motion 2019/20:588 (V) yrkande 3 avstyrks därmed.

Idrott för äldre

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om en satsning på idrott för äldre med hänvisning till att regeringen nyligen beslutade om en särskild äldresatsning för att förbättra tillgängligheten till idrott för äldre.

Jämför reservation 9 (M) och 10 (V).

Motionerna

Lotta Finstorp m.fl. (M) vill i kommittémotionerna 2019/20:3327 yrkande 5 och 2019/20:3046 yrkande 8 att det satsas på en reform motsvarande Idrottslyftet men inriktad på äldres hälsa och rörelse, ett äldrelyft. Även Saila Quicklund (M) anser i motion 2019/20:2051 att man bör se över möjligheterna att skapa ett äldrelyft.

Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) anser i motion 2019/20:588 yrkande 2 att regeringen bör återkomma med förslag på hur äldres tillgång till idrott och fysisk aktivitet ska säkras i hela landet.

Bakgrund

Regeringen beslutade den 5 mars 2020 att lämna 20 miljoner kronor till RF för en särskild äldresatsning som ska förbättra tillgängligheten till idrott för äldre inom ramen för anslaget 13:1 Stöd till idrotten. Enligt regeringen kommer fokus för satsningen att vara på att ge äldre möjlighet att idrotta i en förening, på insatser i kommunerna tillsammans med seniororganisationerna, samt på olika folkbildningsinsatser.

Utskottets ställningstagande

Med anledning av regeringens nyligen beslutade särskilda äldresatsning, för att förbättra tillgängligheten till idrott för äldre, anser utskottet att motionsyrkandena till viss del får anses tillgodosedda. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2019/20:588 (V) yrkande 2, 2019/20:2051 (M), 2019/20:3046 (M) yrkande 8 och 2019/20:3327 (M) yrkande 5.

Förnyad elitsatsning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om en förnyad elitsatsning.

Jämför reservation 11 (SD).

Motionen

Angelika Bengtsson m.fl. (SD) framhåller i kommittémotion 2019/20:802 yrkande 6 vikten av en förnyad elitsatsning. Satsningen bör enligt motionärerna göras för att ytterligare stärka den svenska idrottens internationella konkurrenskraft och ge oss nya framgångsrika idrottsstjärnor och förebilder som kan locka fler barn och ungdomar till idrottsrörelsen.

Bakgrund

På RF:s webbplats anges följande:

Idrottsrörelsen har gemensamt beslutat att via respektive idrott stödja svenska elitidrottare. Den elitaktive ansvarar själv för sin utveckling. Tränare, förening och SF kan stötta med kompetens och resurser. RF:s uppgift är att på olika sätt stödja och hjälpa SF i arbetet med att utveckla sin idrott. Det görs genom ekonomiskt stöd, verksamhetsstöd och genom att möjliggöra kombinerad elitsatsning och utbildning, i gymnasiet och i högre utbildning. Ekonomiskt stöd ges i form av Landslagsstöd. Verksamhetsstödet finns framför allt inom de fyra kompetensområdena idrottsfysiologi, idrottspsykologi, idrottsmedicin och idrottsnutrition. En stor del av verksamhetsstödet genomförs på RF:s utvecklingscentrum Bosön, men också via andra kompetenscentrum och personer i hela landet. Elitidrottsstipendiet är ett samarbete med Svenska Spel och ska möjliggöra för den aktiva att kunna kombinera elitidrott och studier efter gymnasiet.

Av RF:s verksamhetsinriktning för 2020–2021 framgår:

Ett idrottsövergripande elitidrottsprogram Ett mål i strategi 2025 är att svensk idrott ska nå fler idrottsliga framgångar internationellt. RF, Sveriges Olympiska Kommitté, Svenska Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté arbetar med att samordna elitidrottsstödet som ska optimera varje organisations kompetens och resurser. RF vill utifrån det också skapa ett förstärkt nytt elitidrottsprogram med större resurser för att stärka svensk idrotts internationella konkurrenskraft.

Enligt Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) stöttas svenska idrottare bl.a. genom stödprogrammet, Topp och Talang, som finansieras med medel från näringslivet. Satsningen ska ge aktiva med potential att nå världstoppen möjlighet att göra en hundraprocentig satsning, oavsett den egna idrottens eller familjens ekonomi. Varje aktiv som ingår i stödprogrammet får ett skräddarsytt och behovsprövat stöd. De statliga medel som SOK tar emot går till att genomföra de olympiska spelen.

Även Parasport Sverige får i sin roll som Sveriges Paralympiska Kommitté (SPK) ett statligt stöd för att förbereda och genomföra de paralympiska spelen. Utöver detta får SPK medel från näringslivet för att stötta några elitsatsande idrottare. Dessa medel motsvarar enligt SPK inte det behov som finns. Medel från näringslivet används enligt SPK även till att genomföra elitidrottsskola för nästa generations elitidrottare. Elitsatsande paraidrottare kan även få extra stöd inom ramen för det samlade elitstödet som innefattar såväl landslagsstöd som landslagsstöd X. Med dessa medel är det till viss del upp till varje SF hur man väljer att fördela resurser mellan paraidrottare och idrottare utan funktionsnedsättning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill först framhålla att elitidrott och internationella framgångar inspirerar många, såväl äldre som nya generationer, och bidrar positivt bl.a. till en aktiv befolkning. Varje enskilt SF ansvarar för att utveckla sin elitidrott med olika stöd från RF, bl.a. genom ekonomiskt stöd, verksamhetsstöd och strukturer som möjliggör för elitidrottare att kombinera sin idrottssatsning med utbildning. Även SOK och SPK får statligt stöd för att förbereda och genomföra de olympiska- och paralympiska spelen. Utskottet anser att det är en fråga för RF att närmare prioritera och fördela de statliga medlen till idrotten och avstyrker därmed motion 2019/20:802 (SD) yrkande 6.

Större mästerskap

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om större mästerskap.

Jämför reservation 12 (SD) och särskilt yttrande 1 (SD).

Motionerna

Angelika Bengtsson m.fl. (SD) anser i kommittémotion 2019/20:802 yrkande 5 att Sverige tillsammans med övriga nordiska länder framöver bör ansöka om att få arrangera stora mästerskap. Motionärerna anser att det är rimligt med tanke på vad ett större mästerskap kostar. Norden ligger i framkant när det gäller miljöhänsyn och våra länder kompletterar varandra.

I samma motion yrkande 3 anser motionärerna att Special Olympics World Winter Games, som riktar sig till personer med en intellektuell funktionsnedsättning och som ska arrangeras i Åre och Östersund 2021, bör uppmärksammas med en nationell strategi.

Per Åsling (C) anser i motion 2019/20:3113 att det bör göras en nationell satsning på en svensk ansökan om att få arrangera olympiska vinterspel i Sverige 2030, och att riksdagen och regeringen redan nu bör ta ställning för en ansökan.

Bakgrund

Genom Centrum för idrottsevenemang (CIE) har RF byggt upp stöd för specialidrottsförbunden (SF) i arbetet med att arrangera idrottsevenemang. Genom att skapa utbildningar, verktyg, mötesplatser och nätverk arbetar RF för att höja kompetensen att utveckla evenemang och försöker fånga upp idrottens behov av stödfunktioner. RF samverkar med besöksnäringen i en gemensam strategi för olika internationella idrottsevenemang. Strategin fastställdes 2013 och ska revideras under 2020. Arbetet i CIE leds av en styrgrupp med representanter för RF, SF, destinationer, regeringen och besöksnäringen. De 72 SF som vill arrangera idrottsevenemang kan söka ekonomiskt stöd till en förstudie om eller ansökan om internationella idrottsevenemang i Sverige. Det finns enligt RF en trend inom flera idrotter att arrangörskapet av mästerskap delas mellan flera länder.

När det gäller motionsyrkandet om Special Olympics World Winter Games i Sverige 2021 kan nämnas att tävlingen ställdes in i december 2019. Skälet var bl.a. att tävlingen inte kunde genomföras på helt kommersiell grund.

SOK genomför under vintern 2019/20 en utvärdering av ansökan till vinter-OS 2026. Utvärderingen ska presenteras på SOK:s årsmöte i april 2020.

Utskottets ställningstagande

När det gäller motionsyrkandet om att Sverige tillsammans med övriga nordiska länder bör ansöka om att få arrangera större mästerskap, konstaterar utskottet att det är upp till idrotten att ta initiativ till samarbete mellan förbund i olika länder. För att förbättra de generella förutsättningarna för svenska förbund att söka arrangörskap för internationella idrottsevenemang har RF byggt upp CIE, som framgår ovan. Utskottet noterar att det är en trend inom flera idrotter att arrangörskapet av mästerskap delas mellan flera länder. Utskottet anser inte att motionsyrkandet bör leda till någon åtgärd från riksdagen sida, och avstyrker därmed motion 2019/20:802 (SD) yrkande 5.

När det gäller motionsyrkandet om att Special Olympics Word Winter Games bör uppmärksammas med en nationell strategi noterar utskottet att tävlingen har ställts in. Motion 2019/20:802 (SD) yrkande 3 avstyrks.

När det gäller motionsyrkandet om att det bör göras en nationell satsning på en ansökan om att få arrangera olympiska vinterspel i Sverige 2030, anser utskottet att SOK:s utvärdering av ansökan till vinter-OS 2026 inte bör föregripas, och motion 2019/20:3113 (C) avstyrks därmed.

Nationell strategi för bättre mästerskap i alla divisioner

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att regeringen bör påbörja en dialog med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) för att ta fram en nationell strategi för mästerskap i alla divisioner.

Jämför reservation 13 (SD).

Motionen

Angelika Bengtsson m.fl. (SD) anser i kommittémotion 2019/20:802 yrkande 2 att regeringen bör påbörja en dialog med SKR om att ta fram en nationell strategi för hur vi bättre kan anordna mästerskap i alla divisioner i Sverige. Som exempel påpekar motionärerna att vissa städer kan fokusera på att ansöka om mästerskap för barn och ungdomar medan andra städer kan eller bör fokusera på vuxenmästerskap.

Bakgrund

Enligt uppgift från RF har de på nationell nivå under de senaste åtta åren bjudit in ett stort antal evenemangsdestinationer och SF till samtal och öppna möten för att matcha rättighetsägarens idrott med lämplig och intresserad destination. Det har lett till en allt bättre anpassning att hitta rätt nivå på destination och evenemang i samarbete, och kan vara till nytta i arbetet med att få såväl internationella idrottsevenemang som lokala evenemang i mindre skala.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är en fråga för idrotten tillsammans med evenemangsdestinationerna att se över vilka behov som finns och avgöra vad som eventuellt bör göras när det gäller frågor om att anordna mästerskap i olika divisioner. Utskottet noterar att de samtal och öppna möten som RF bjudit in evenemangsdestinationer och SF till kan vara till gagn för alla divisioner. Utskottet anser inte att motionsyrkandet bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrker motion 2019/20:802 (SD) yrkande 2.

Idrottsanläggningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om strategier för och satsningar på idrottsanläggningar med hänvisning till att det främst är en fråga för kommuner, idrottsföreningar och andra aktörer.

Jämför reservation 14 (SD) och 15 (L).

Motionerna

Pyry Niemi och Anna Wallentheim (båda S) anser i motion 2019/20:637 yrkande 1 att regeringen i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och RF bör arbeta fram en nationell strategi för idrottsanläggningar.

Linus Sköld m.fl. (S) anser i motion 2019/20:2335 att regeringen bör se över hur staten kan stödja kommunerna så att hela landets befolkning också i framtiden kan ha tillgång till badhus och simhallar.

Lars Beckman och Lotta Finstorp (båda M) framhåller i motion 2019/20:1154 att svensk ridsport är unik i världen, både i omfattning och i tillgänglighet, och anser att riksdagen bör initiera en översyn av förutsättningarna för investeringar i ändamålsenliga ridanläggningar.

Angelika Bengtsson m.fl. (SD) framhåller i kommittémotion 2019/20:802 yrkande 10 behovet av en nationell satsning som ser över anläggningsbristen inom idrotten och hur man kan bygga och/eller renovera bort bristen. I samma motion yrkande 11 vill motionärerna utreda möjligheten att införa en anläggningsfond liknande lokal- och anläggningsfonden (LOA-fonden) i Danmark.

Christer Nylander m.fl. (L) anser i kommittémotion 2019/20:3379 yrkande 4 att det bör skapas en utvecklingsfunktion för idrottsanläggningar för att möta behovet av inspiration, kunskapsutveckling, kunskapsspridning och rådgivning till kommuner, ideella föreningar, myndigheter och andra samhällsfunktioner.

Bakgrund

På RF:s webbplats anges följande:

Enligt RF är ett av Idrottslyftets prioriterade områden att öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer. RF avsätter därför årligen medel till ett anläggnings- och idrottsmiljöstöd.

I oktober 2016 beslutade Riksidrottsstyrelsen om ett nytt ramverk för anläggningsstödet som började gälla från den 1 januari 2017.

Det finns sju olika stöd som går att söka inom anläggningsstödet:

– Stöd till nya aktivitetsytor, mindre projekt (upp till 400 000 kr i stöd)

– Stöd till nya aktivitetsytor, större projekt (över 400 000 kr i stöd)

– Stöd till energi- och miljöprojekt

– Stöd till renoveringsprojekt

– Stöd till säkerhetsprojekt

– Stöd till utrustning för parasport

– Stöd till speciella anläggningssatsningar.

Stöden administreras i första hand av respektive distriktsidrottsförbund.

Utöver RF:s stöd till anläggningar och idrottsmiljöer kan föreningar ofta söka för anläggningar och idrottsmiljöer från flera organisationer och myndigheter. Hos Arvsfonden kan man söka lokalstöd för en ny verksamhet för barn, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning. Jordbruksverket har ett stöd som syftar till att skapa och behålla anläggningar för idrotts- och fritidsaktiviteter på landsbygden. Det finns också på vissa platser lokala stiftelser som delar ut stöd till anläggningar och idrottsmiljöer. Det mest vanligt förekommande är att det finns lokala sparbanksstiftelser som delar ut stöd till detta ändamål.

RF ställde i en kommunundersökning våren 2019 frågan hur idrottsrörelsen kan vara ett stöd för kommunen i anläggningsfrågor. Svaren visar enligt RF att det finns en stor efterfrågan på nyckeltal och planeringsverktyg, stöd vid utformning samt innovativt tänkande vid nybyggnation. Hälften av alla kommuner upplever enligt RF att de behöver stöd i dessa frågor.

SKR anger på sin webbplats att den största delen av samhällets stöd till idrotten är relaterad till idrottsanläggningar. SKR undersöker bestånden av anläggningar och publicerar statistik över ägande och driftformer. SKR påpekar att en viktig utgångspunkt är att idrott och motion inte enbart avgränsas till den verksamhet som bedrivs av den organiserade idrottsrörelsen. SKR ger ut Måttboken som innehåller detaljerade mått för ca 70 olika idrotter. Det handlar bl.a. om färger och linjer, storlek på planer samt bassängdjup. Måttboken ska vara ett stöd till bl.a. kommuner, anläggningsägare, arkitekter, konsulter, idrottsföreningar och andra idrottsföreträdare i hur idrottsmiljöer och idrottsanläggningar kan byggas.

När det gäller ridanläggningar angav kultur- och demokratiminister Amanda Lind den 23 oktober 2019 i sitt svar på skriftlig fråga 2019/20:157:

Ebba Hermansson har frågat mig om jag ämnar vidta några särskilda åtgärder för att främja svensk ridsport. […]

För den här regeringen är det en självklarhet att idrotten ska vara till för alla, oavsett bakgrund, funktionsnedsättning, ambitionsnivå och andra förutsättningar. Regeringen fattar emellertid inte beslut om stöd till enskilda idrotter, utan det statliga idrottsstödet fördelas av Riksidrottsförbundet utifrån statens syften med stödet. Regeringen för en löpande dialog med Riksidrottsförbundet för att få till stånd behövliga förändringar mot ökad jämlikhet och jämställdhet i den statliga bidragsgivningen till idrottsverksamhet. Jag följer frågan nära och ser med tillförsikt fram emot en utveckling där de motions- och idrottsverksamheter som bäst bidrar till den statliga idrottspolitikens måluppfyllelse kommer att få en allt större del av det statliga idrottsstödet.

RF har med anledning av motionsyrkandet om ridanläggningar angett att en av fyra kommuner upplever att de har en större efterfrågan än tillgång på platser för ridsporten, och att många anläggningar är slitna och inte lever upp till dagens standard. Den nya djurskyddslag (2018:1192) som trädde i kraft den 1 april 2019 innebär dessutom att många stall (drygt 200) behöver byggas om för att tillgodose de nya kraven.

RF har med anledning av motionsyrkandet om simhallar angett att fyra av tio kommuner påpekar att de har en klart större efterfrågan än utbud vad gäller simhallar, och särskilt påtaglig är bristen i storstadsområdena. Problemen i glesbygden är enligt RF att man inte har råd att ersätta befintliga anläggningar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är av stor betydelse att det finns idrottslokaler att tillgå. Utskottet konstaterar att det finns en möjlighet att söka visst statligt stöd till idrottsanläggningar via RF, men att det i övrigt främst är en fråga för kommuner, idrottsföreningar och andra aktörer att stödja arbetet med anläggningsfrågor. Utskottet anser därför inte att motionerna bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrker därmed motionerna 2019/20:637 (S) yrkande 1, 2019/20:802 (SD) yrkandena 10 och 11, 2019/20:1154 (M), 2019/20:2335 (S) samt 2019/20:3379 (L) yrkande 4.

Dopningsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. en fristående antidopningsenhet. Utskottet hänvisar till att den pågående beredningen av frågan inte bör föregripas.

Jämför reservation 16 (M), 17 (SD) och 18 (KD).

Motionerna

Lotta Finstorp m.fl. (M) påtalar i kommittémotion 2019/20:3046 yrkande 7 att bruket av illegala hormonpreparat har ökat under de senaste decennierna framför allt bland unga män som styrketränar och utövar kampsport, samtidigt som mycket få svenska elitidrottare fälls för fusk på grund av dopning. Dopning har därmed enligt motionärerna gått från att vara ett idrottsproblem till att bli ett allvarligt samhällsproblem. Motionärerna anser att arbetet mot illegalt bruk av hormonpreparat bör flyttas till en fristående antidopningsenhet.

Även Saila Quicklund (M) anser i motion 2019/20:2061 att regeringen bör ta initiativ till att skapa en fristående antidopningsenhet. Motionären anser att denna bör ligga i anslutning till ett universitetssjukhus.

Angelika Bengtsson m.fl. (SD) påtalar i kommittémotion 2019/20:802 yrkande 9 att dopning förekommer allt mer bland amatöridrottare på gym. Motionärerna anser att regeringen bör utreda möjligheten till ett nytt system för dopningskontroller av amatöridrottare.

Pia Steensland m.fl. (KD) framhåller i kommittémotion 2019/20:2782 yrkande 1 vikten av att Sveriges antidopningsorganisation blir helt fristående och organisatoriskt oberoende från RF, av att det nationella förebyggande antidopningsarbetet stärks (yrkande 2) och av att man tillsätter en utredning som tittar på förutsättningarna för att införa en antidopningslicensiering av gym enligt dansk modell. I Danmark är det enligt lag obligatoriskt för alla gym att med en väl synlig dekal ange om man samarbetar med den danska antidopningsorganisationen eller inte (yrkande 3).

Bakgrund

Den viktigaste plattformen för samordning och harmonisering av antidopningsarbetet inom idrotten är Wada,[3] där representanter för internationell idrott och världens regeringar sedan bildandet 1999 arbetar tillsammans i kampen mot dopning. Wada har utvecklat det globala regelverket världsantidopingkoden, som stora delar av den organiserade idrotten har att rätta sig efter. En ny världsantidopningskod börjar gälla den 1 januari 2021. Wada ansvarar även för dopningslistan, laboratoriernas utveckling och satsningar på forskning. Dessutom arbetar Wada med att ta fram strategier för bl.a. dopningskontroller, underrättelser, information och utbildning.

RF är ansvarig för antidopningsarbetet i Sverige och är Sveriges nationella antidopningsorganisation. Det operativa arbetet bedrivs under namnet Svensk Antidoping. Arbetet leds och koordineras av Dopingkommissionen, som väljs av RF-stämman och är operativt oberoende av andra organ inom RF. Enligt RF pågår sedan november 2019 ett arbete med att genomföra den nya världsantidopningskoden med de förändringar som koden kräver. De beslut som RF behöver fatta som en konsekvens av den nya koden behöver förtydligas och genomföras före årsskiftet 2020/21. Enlig RF finns det i den nya koden klara direktiv för vem som får ha en roll i antidopningsverksamheten, för att eventuella intressekonflikter och risker för otillbörlig påverkan ska undvikas. RF initierade ett arbete med att klarlägga vilken alternativ associationsform som är aktuell för en ny, alternativ svensk antidopningsorganisation, och presenterade arbetet för Riksidrottsstyrelsen den 20 april 2020. Riksidrottsstyrelsen fattade samma dag beslut om att verka för en fristående nationell antidopingorganisation. RF har därefter angett att de avser att föra en dialog med regeringen för att se hur den fortsatta processen bör ske.

Av budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 7) framgår följande:

RF ansvarar för antidopningsarbetet inom idrottsrörelsen. Dopning utanför idrotten förekommer framför allt bland unga män i gymmiljöer. För att nå dessa miljöer fördelar Folkhälsomyndigheten medel till verksamhet vid PRODIS (Prevention av dopning i Sverige) och antidopningsprojektet 100 procent ren hårdträning, som bl.a. omfattar gym- och träningsanläggningar över hela Sverige.

Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att ge 2 miljoner kronor till Wada:s verksamhet 2020.

Kulturdepartementet har angett följande.

Den nya Världsantidopningskoden träder i kraft den 1 januari 2021. Den nya koden ställer tydliga krav på oberoende när det gäller den nationella antidopningsorganisationen. RF har initierat en egen översyn av sitt regelverk och i det ingår att pröva frågan om en ny antidopningsorganisation utanför RF och att se närmare på vilka uppgifter en sådan organisation i så fall ska ha. Regeringskansliet följer detta arbete.

Utskottets ställningstagande

Som framgår ovan har Riksidrottsstyrelsen fattat beslut om att verka för en fristående nationell antidopingorganisation, och RF har angett att de avser att föra en dialog med regeringen för att se hur den fortsatt processen bör ske. Hur den nya antidopningsorganisationen ska se ut kommer också att ha betydelse för hur man kan arbeta med dopning på gym. Utskottet anser inte att den beredning som pågår bör föregripas och avstyrker därmed motionerna 2019/20:802 (SD) yrkande 9, 2019/20:2061 (M), 2019/20:2782 (KD) yrkandena 1–3 och 2019/20:3046 (M) yrkande 7.

Friluftsliv

Nordiskt friluftslivssamarbete

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om ett närmare nordiskt friluftslivssamarbete. Utskottet hänvisar till att motionsyrkandet till stor del får anses tillgodosett.

Jämför reservation 19 (SD).

Motionen

Cassandra Sundin m.fl. (SD) anser i kommittémotion 2019/20:343 yrkande 1 att möjligheterna till ett närmare nordiskt friluftslivssamarbete och en satsning på ett nytt nordiskt friluftslivsår bör utredas.

Bakgrund

Nordiska rådet rekommenderade den 5 november 2019 Nordiska ministerrådet att bl.a. ta fram en nordisk handlingsplan för friluftsliv och att överväga att genomföra ett gemensamt nordiskt friluftslivsår under de närmaste åren.

Miljö- och klimatminister Isabella Lövin angav den 26 februari 2020 i sitt svar på skriftlig fråga 2019/20:991:

Cassandra Sundin har frågat om ansvarig minister avser att i Nordiska ministerrådet såväl som i den svenska regeringen arbeta för att en nordisk handlingsplan för friluftslivet tas fram. […] Regeringen satsar även 3 miljoner kronor på friluftsorganisationer för förberedelser inför genomförande av friluftslivets år 2021 – ett år där det sker en kraftsamling med olika slags friluftsaktiviteter. Ett första förslag om en nordisk handlingsplan för friluftslivet har tagits fram av Nordiska rådets utskott för kunskap och kultur, och hanteras nu inom ramen för Nordiska ministerrådets viktiga arbete med den nya visionen för det nordiska samarbetet. De nordiska samarbetsministrarna kommer att fatta beslut om de olika projekten vid sitt möte i juni.

Utskottets ställningstagande

Med hänsyn till att ett förslag om en nordisk handlingsplan för friluftslivet ska tas upp på de nordiska samarbetsministrarnas möte i juni 2020 anser utskottet att motionsyrkandet till stor del får anses tillgodosett och avstyrker motion 2019/20:343 (SD) yrkande 1.

Folkbildning

Kunskapsuppdrag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om behov av folkbildande uppdrag om svensk allemansrätt och av ett digitalt kunskapslyft. Utskottet hänvisar till att det är upp till varje studieförbund att bestämma sitt kursutbud.

Motionerna

Saila Quicklund (M) anser i motion 2019/20:1886 yrkande 3 att det behövs ett folkbildande uppdrag i frågor som rör utbildning och utveckling av svensk allemansrätt. Hon anser att folkbildningen och studieförbunden tillsammans med Svenskt Friluftsliv kan förmedla kunskap om allemansrätten.

Solveig Zander (C) anser i motion 2019/20:402 yrkande 3 att regeringen bör se över resurserna till folkbildningen för ett digitalt kunskapslyft. Hon påtalar att eftersom det allmänna ställer krav på att invånarna ska vara digitalt delaktiga är det rimligt att invånarna också erbjuds digital folkbildning hela livet. De som står utanför den digitala utvecklingen har enligt motionären rätt till ett digitalt kunskapslyft.

Bakgrund

Enligt Folkbildningsrådet erbjuder studieförbunden ett brett utbud av datakurser. Flera av studieförbunden har pensionärsorganisationer eller nätverk för seniorer som medlemmar eller samverkande organisationer. Även andra organisationer som är bildade på etnisk grund eller inom funktionshindersrörelsen har omfattande studieverksamheter tillsammans med studieförbund. Exempel på verksamheter som erbjuds är Data för nybörjare, Data från grunden, Data för ovana seniorer, BankID, Swish och digital säkerhet, Kom igång med din dator, Data för skräckslagna, Officepaketet, Lär känna din telefon eller surfplatta och IT-café.

Studieförbundet Studiefrämjandet, som samlar många av frilufts-organisationerna som medlemmar eller samverkande parter, har angett att en stor del av den verksamhet de bedriver själva och i samverkan med sina medlemsorganisationer handlar om natur och friluftsliv, där allemansrätten är en viktig del. Enligt Studiefrämjandet är den verksamhet som är specifikt inriktad mot allemansrätten ofta antingen för ledare eller för särskilda målgrupper som en del av integrationssatsningar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att studieförbunden erbjuder ett brett utbud av datakurser, och att det pågår en hel del verksamhet där allemansrätten är ett naturligt inslag. Utskottet konstaterar samtidigt att det är upp till varje studieförbund att bestämma vilket kursutbud som ska finnas. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2019/20:402 (C) yrkande 3 och 2019/20:1886 (M) yrkande 3.

Statliga medel till Ibn Rushd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att stoppa statliga medel till studieförbundet Ibn Rushd.

Motionen

Markus Wiechel m.fl. (SD) anser i motion 2019/20:3220 yrkande 5 att statliga medel till studieförbundet Ibn Rushd bör stoppas. Motionärerna anser att Ibn Rushd är en underorganisation till Muslimska brödraskapet, som har tydliga kopplingar till extrema islamistgrupper.

Bakgrund

Folkbildningsrådets styrelse beslutade att anlita extern forskarkompetens i syfte att genomföra en studie av studieförbundet Ibn Rushds verksamhet i förhållande till Folkbildningsrådets demokrativillkor och statens syfte att statsbidraget ska stödja verksamhet som stärker och utvecklar demokratin. En rapport, När tilliten prövas – En studie av Studieförbundet Ibn Rushds samhällsbidrag, lämnades i september 2019.

Folkbildningsrådet har angett följande:

Folkbildningsrådets styrelse har bedömt att rapporten inte ger Folkbildningsrådet underlag att ompröva statsbidraget till Ibn Rushd. Den ger inte sådana indikationer om felaktig bidragsanvändning, i förhållande till statsbidragsvillkoren. Studieförbundet agerar inom ramen för den frihet som ges i det statsbidragssystem som råder, och har vidtagit adekvata åtgärder för att komma till rätta med de misstag som har begåtts.

Samtidigt pekar rapporten på ett antal områden som Ibn Rushd behöver utveckla för att i större utsträckning bidra till statens syften med statsbidraget, och därmed öka sitt bidrag till individers och samhällets utveckling. Folkbildningsrådet kommer, med utgångspunkt i de iakttagelser och den analys som görs i rapporten, noga följa utvecklingen av studieförbundet, i första hand inom ramen för det ordinarie uppföljningsarbetet. Folkbildningsrådet har också begärt in svar från Ibn Rushds ledning om vilka slutsatser de själva drar av rapporten, och vilka åtgärder den föranleder dem att vidta. Ibn Rushd har, i enlighet med beslut i Folkbildningsrådets styrelse, den 1 mars 2020 inkommit med en åtgärdsplan.

Folkbildningsrådet har i sina riktlinjer för 2020 fått i uppdrag av regeringen att, i samband med återrapporteringen av sin bedömning av hur de fyra syftena med statsbidraget [4] har uppnåtts, även lämna en fördjupad bedömning av demokratisyftet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill först understryka att det är Folkbildningsrådet som fattar beslut om vilka studieförbund som ska få ta del av statens stöd samt följer upp och granskar den verksamhet som får stöd. Den rapport som Folkbildningsrådet har beställt om Ibn Rushds verksamhet ger enligt Folkbildningsrådets styrelse inte stöd för att statsbidraget använts på ett felaktigt sätt. Däremot visar rapporten enligt styrelsen att Ibn Rushd behöver utvecklas på ett antal områden för att i större utsträckning bidra till statens syften med statsbidraget. Som framgår ovan har Folkbildningsrådet påbörjat ett arbete med att få igång denna utveckling, bl.a. genom att begära in en åtgärdsplan från Ibn Rushd, och Regeringskansliet följer detta arbete. Utskottet anser inte att motionsyrkanden bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrker motion 2019/20:3220 (SD) yrkande 5.

Reglering för nya folkhögskolor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om krav på nya folkhögskolor. Utskottet hänvisar till att yrkandet får anses tillgodosett.

Motionen

Aron Emilsson m.fl. (SD) anser i kommittémotion 2019/20:342 yrkande 3 att nuvarande regelverk bör ändras så att aspirerande folkhögskolor inte behöver vara beroende av en befintlig folkhögskola för att få sin folkbildningsverksamhet godkänd. Eftersom statsbidraget inte utökas när antalet aktörer ökar kan konkurrensen enligt motionärerna leda till att det blir svårare för nya aktörer att starta sin verksamhet. Detta i sin tur kan enligt motionärerna hämma folkbildningens demokratisyfte.

Bakgrund

Enligt 5 § förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen beslutar Folkbildningsrådet vilka som ska få statsbidrag och fördelar tillgängliga medel mellan dem. Vidare beslutar Folkbildningsrådet om tillstånd att bedriva nya folkhögskolor med statsbidrag.

Från och med 2020 godkänner Folkbildningsrådet nya statsbidragsmottagare för en prövoperiod om tre år. Inför det fjärde året ansöker den nya statsbidragsmottagaren om att bli ordinarie mottagare av statsbidrag, och då görs en utvärdering av genomförd verksamhet och av ansökan.

Folkbildningsrådet har angett följande:

Folkbildningsrådets styrelse beslutade den 9 oktober 2019 att ta bort kravet på samverkan med befintlig statsbidragsmottagare och istället infördes en försöksperiod på tre år. Folkbildningsrådet gör årliga uppföljningar under försöksperioden. En befintlig statsbidragsmottagare kan få i uppdrag av Folkbildningsrådet att under försöksperioden bistå med administrativ hantering, samt för folkhögskolor kunskap om utbildningsformen. Efter försöksperioden måste ny ansökan göras om den sökande organisationen önskar bli självständig statsbidragsmottagare. Vid beredning av denna ansökan tillämpas samma kriterier som inför försöksperioden. För att ge förutsättningar för stabilitet, spridning och fortsatt tillväxt ska en folkhögskola under försöksperioden nå en volym om 4 000 deltagarveckor.

Utskottets ställningstagande

Men hänsyn till att Folkbildningsrådets styrelse beslutat att ta bort kravet för en aspirerande folkhögskola att samverka med en befintlig folkhögskola med statsbidrag, får motionen anses tillgodosedd. Utskottet avstyrker motion 2019/20:342 (SD) yrkande 3.

Motioner som bereds förenklat

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår de motionsförslag som bereds i förenklad ordning.

Jämför särskilt yttrande 2 (M) och 3 (C).

Utskottet har tidigare under valperioden behandlat motionsförslag som rör samma eller i huvudsak samma frågor som tas upp nedan. Detta har gjorts i betänkandena 2018/19:KrU3, 2018/19:KrU9, 2018/19:KrU10 och 2018/19:KrU15. Riksdagen avslog i enlighet med utskottets förslag motionsyrkandena. Utskottet avstyrker följande motionsyrkanden med hänvisning till detta.

Civila samhället

Motion 2019/20:169 av Martina Johansson (C)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur medel till riksföreningar kan omfördelas till att bli mer årsbaserade föreningsstöd.

Motion 2019/20:555 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 1

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpt regelverk och tillsyn gällande bidrag till ideella föreningar och trossamfund.

Motion 2019/20:609 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 3

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reglerna kring stöd bör ses över så att inga medel som betalas ut av staten kan användas för att bekosta terrorverksamhet.

Motion 2019/20:1091 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkandena 1–2

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag kring hur staten kan stärka civilsamhällets oberoende (yrkande 1). I motionen yrkas vidare att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram förslag på hur regelverk och tillsyn ska skärpas i syfte att förhindra att våldsbejakande och icke-demokratiska organisationer får offentligfinansierat stöd (yrkande 2).

Motion 2019/20:1917 av Robert Hannah och Arman Teimouri
(båda L) yrkandena 1 och 3

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en kartläggning av fenomenet omvandlingsterapi bör göras (yrkande 1). I motionen yrkas vidare att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort bidrag från organisationer som sysslar med omvandlingsterapi (yrkande 3).

Motion 2019/20:2420 av Jan Ericson (M)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av statens stöd till organisationer.

Motion 2019/20:2781 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 1,2 och 9

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en att säkerställa att tillräcklig hänsyn tas till civilsamhällets särart i utredningar och regelgivning (yrkande 1). I motionen yrkas vidare att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att analys av konsekvenser för det civila samhället vid utformning av politik och regelgivning ska genomföras (yrkande 2). I motionen yrkas dessutom att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning av förstärkt kunskap hos offentliga aktörer för att man bättre ska förstå civilsamhällets särart samt om ytterligare utredning av minskat regelkrångel och förenklade bidragsansökningar för civilsamhällets organisationer (yrkande 9).

Motion 2019/20:2803 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkandena 1 och 3

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av statens stöd till civilsamhällesorganisationer (yrkande 1). I motionen yrkas vidare att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klargöra rättsläget för föreningslivet (yrkande 3).

Motion 2019/20:2822 av Roger Haddad (L)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att förhindra att offentliga bidrag finansierar extrema organisationer.

Motion 2019/20:3046 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkandena 1,3 och 10

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att systematiskt sammanställa och sprida goda exempel på samverkan mellan civilsamhället och offentliga samhällsfunktioner (yrkande 1). I motionen yrkas vidare att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning och granskning av stöd till civilsamhällets organisationer (yrkande 3). I motionen yrkas dessutom att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast ska återkomma till riksdagen med förslag om att tillse att organisationer som inte delar det svenska samhällets grundläggande demokratiska värderingar inte får något offentligt stöd (yrkande 10).

Motion 2019/20:3172 av Markus Wiechel (SD) yrkande 7

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förhindra stöd till föreningar, religiösa samfund eller organisationer som sanktionerar våld och förtryck i hederns namn.

Motion 2019/20:3194 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 4

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett statligt utredningsstöd inför utbetalningar av skattemedel till civilsamhället.

Motion 2019/20:3255 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkandena 15–16

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra möjligheterna för civilsamhället för att bidra till integration och ökad delaktighet i samhället (yrkande 15). I motionen yrkas vidare att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om goda förutsättningar för dem som bidrar till samhället genom sitt ideella engagemang (yrkande 16).

Motion 2019/20:3277 av Amineh Kakabaveh (–) yrkande 9

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anslagen till det civila samhället som går till organisationer och samfund som inte upprätthåller demokratins grundprinciper om kvinnors, barns och homosexuellas rättigheter och som upprätthåller hederskultur och förtryck ska stoppas.

Idrott

Motion 2019/20:359 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 1

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppmärksamma hästnäringens positiva effekter.

Motion 2019/20:414 av Solveig Zander och Per Lodenius (båda C)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omgående bör tillsätta en utredning vars syfte ska vara att undanröja praktiska hinder för personer med funktionsnedsättning och i stället på alla sätt underlätta utövande och tävlande inom parasport.

Motion 2019/20:802 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 4

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att civilsamhällesorganisationerna ska samverka med Riksidrottsförbundet för att starta ideella idrottsföreningar i utanförskapsområden (yrkande 1). I motionen yrkas vidare att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att inrätta ett parasportotek
(yrkande 4).

Motion 2019/20:1036 av Per-Arne Håkansson (S)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över frågan om att Sverige omedelbart ska ansluta sig till Europarådets konvention mot manipulation av resultat inom idrott.

Motion 2019/20:1257 av Isak From och Helén Pettersson (båda S) yrkande 2

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i dialog med Riksidrottsförbundet förbättra förutsättningarna för idrottens ungdomsverksamhet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Motion 2019/20:1713 av Helena Bouveng (M)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka jämställdheten inom svensk idrott.

Motion 2019/20:1716 av Helena Bouveng (M)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja idrottsrörelsens sociala ansvar.

Motion 2019/20:1889 av Lars Jilmstad (M)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att få fler barn att röra sig mer.

Motion 2019/20:2048 av Saila Quicklund (M) yrkande 6

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till riktade utbildningsinsatser mot idrottande ungdomar om riskerna med kosttillskott.

Motion 2019/20:2052 av Saila Quicklund (M)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet med idrott för nyanlända.

Motion 2019/20:2053 av Saila Quicklund (M)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartlägga hur socioekonomiska faktorer påverkar barns och ungdomars idrottande.

Motion 2019/20:2062 av Saila Quicklund (M)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbilda idrottsföreningarna i barnrättsperspektivet.

Motion 2019/20:2063 av Saila Quicklund (M)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att initiera ett samlat arbete mellan stat och idrottsrörelse mot osunda kroppsideal.

Motion 2019/20:2096 av Robert Hannah (L) yrkandena 1–2

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och kartlägga hur man kan jämställa stödet mellan flickdominerade och pojkdominerade idrottsverksamheter (yrkande 1). I motionen yrkas vidare att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och kartlägga hur samhällsstöd för idrott, motion och fysisk aktivitet på ett jämställt sätt möter flickors och pojkars preferenser i fråga om idrott och fysisk aktivitet (yrkande 2).

Motion 2019/20:2486 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 3–5

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna ridningens viktiga roll som Sveriges största handikappidrott (yrkande 3). I motionen yrkas vidare att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en jämställd tilldelning av resurser till flickors och pojkars idrottsverksamhet (yrkande 4). I motionen yrkas dessutom att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värdegrunder bör fortsätta att utvecklas för tävlingar med häst (yrkande 5).

Motion 2019/20:2758 av Barbro Westerholm m.fl. (L) yrkande 3

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hbtq-frågor i idrotten.

Motion 2019/20:3046 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkandena 4 och 6

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om barn och ungdomars möjlighet till idrott (yrkande 4). I motionen yrkas vidare att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samarbete mellan stat och idrottsrörelse i syfte att förebygga osunda kroppsideal (yrkande 6).

Motion 2019/20:3189 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 20

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en jämställd idrott.

Motion 2019/20:3255 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkandena 17–19 och 23

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om 10 vikten av att främja ett brett idrottsliv i hela landet där både etablerade och nya sporter, även digitala, blir tillgängliga för fler (yrkande 17). I motionen yrkas vidare att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta idrottande för personer med funktionsnedsättning (yrkande 18). I motionen yrkas dessutom att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utreda förutsättningarna för att skapa ett nationellt föreningsdrivet parasportutrustnings-bibliotek (yrkande 19). I motionen yrkas också att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning av villkor för jämställd idrott (yrkande 23).

Motion 2019/20:3364 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1–3

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att ta fram en nationell strategi för ridsport och integration (yrkande 1). I motionen yrkas vidare att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera tidigare satsningar såsom Handslaget och Idrottslyftet i syfte att stärka ridsport och integrationsarbete (yrkande 2). I motionen yrkas dessutom att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till att ridsport kan bli en naturlig del i integrationsarbete för bl.a. språkutveckling och möjligheten för ensamkommande barn och unga att lära sig jobbet på jobbet (yrkande 3).

Motion 2019/20:3379 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 1

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stödet till idrott för personer med funktionsnedsättning.

Friluftsliv

Motion 2019/20:343 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 2

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Svenskt friluftsliv uppdrag och resurser för en nationell översyn av hur friluftsliv kan integreras inom fler samhällssektorer, såsom skola, vård och omsorg.

Motion 2019/20:3238 av Markus Wiechel m.fl. (SD)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att knyta scoutrörelsen till försvaret.

Allmänna samlingslokaler

Motion 2019/20:103 av Mikael Larsson (C)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för bättre stöd till samlingslokalshållarna.

Motion 2019/20:1048 av Gunilla Carlsson (S)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för ökat stöd till samlingslokalorganisationerna.

Folkbildning

Motion 2019/20:342 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 2 och 4

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en aktör som är oberoende av mottagarna av statliga medel ämnade för folkbildningen bör handha medelstilldelningen till folkbildningen (yrkande 2). I motionen yrkas vidare att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör vara en målsättning att allmän kurs utgör runt 15 procent av folkhögskolornas statligt finansierade verksamhet (yrkande 4).

Motion 2019/20:1494 av Lotta Olsson (M)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att inrätta enklare typer av tolkutbildning.

Motion 2019/20:2320 av Johan Büser m.fl. (S) yrkande 4

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om folkhögskolor och studieförbund.

Motion 2019/20:3070 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 5

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om principer för stöd till folkbildningen.

Motion 2019/20:3255 av Per Lodenius m.fl. (L) yrkande 25

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av möjlighet till folkbildning.

Reservationer

1.	Transparenta stöd, punkt 2 (SD)

av Angelika Bengtsson (SD), David Lång (SD) och Robert Stenkvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:609 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 2.

Ställningstagande

Det finns exempel på hur föreningar med högst tveksam agenda har fått offentligt stöd. För att underlätta för granskande medier bör statens utbetalningar av stöd till föreningar och stiftelser redovisas på ett överskådligt och enkelt sätt. Det är viktigt, anser vi, att statens regelverk för stöd till föreningar och stiftelser omöjliggör missbruk av de tilldelade medlen. Vi anser att statens utbetalningar av stöd till föreningar och stiftelser bör göras transparenta.

2.	Idéburet offentligt partnerskap, punkt 3 (M)

av Betty Malmberg (M), Josefin Malmqvist (M), Lotta Olsson (M) och Niklas Wykman (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:3046 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 2 och

bifaller delvis motionerna

2019/20:2781 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 8,

2019/20:2803 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 2 och

2019/20:3255 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 13.

Ställningstagande

Idéburet offentligt partnerskap (IOP) är en partnerskapsrelation mellan den idéburna och den offentliga sektorn. När en offentlig instans och en idéburen organisation ingår ett partnerskap definierar de tillsammans en samhällsutmaning. IOP är en väg mot ett fördjupat samarbete mellan det ideella och det offentliga. IOP i sin nuvarande form har funnits i ett antal år och regeringen bör därför anser vi utvärdera detta arbete och komma med förslag till ytterligare fördjupning av samarbetet.

3.	Idéburet offentligt partnerskap, punkt 3 (C)

av Per Lodenius (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:3255 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 13 och

bifaller delvis motionerna

2019/20:2781 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 8,

2019/20:2803 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 2 och

2019/20:3046 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 2.

Ställningstagande

När en idéburen organisation vill samarbeta med det offentliga för att göra samhällsinsatser uppstår ibland svårigheter som beror på att det inte finns tydliga modeller att använda, som modeller vid upphandling. Det kan även finnas oklarheter om det juridiska upplägget som gör att ett samarbete riskerar att inte bli av. Därför vill jag att vi utvecklar modeller för ett sådant partnerskap mellan ideella organisationer, offentliga organ och näringslivet, för att ge möjligheter för fler samarbeten att komma till stånd.

4.	Idéburet offentligt partnerskap, punkt 3 (KD)

av Camilla Brodin (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:2781 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 8 och

bifaller delvis motionerna

2019/20:2803 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 2,

2019/20:3046 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 2 och

2019/20:3255 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 13.

Ställningstagande

Idéburet offentligt partnerskap (IOP) är en samverkansmodell mellan det offentliga och den idéburna sektorn med social inriktning. Modellen funkar så att parterna identifierar ett samhällsproblem där den idéburna aktören har ett unikt angreppssätt i frågan som inte kan åstadkommas av någon annan offentlig aktör. I parternas avtal slås det fast hur de ska bidra till en lösning och styrning av projektet. I betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle framkommer att rättsläget på området är oklart och att det saknas praxis vad gäller IOP. De rättsliga förutsättningarna måste därför bedömas för varje enskilt partnerskap för att säkerställa att det inte strider mot upphandlings- eller statsstödsreglerna. Pågående rättsfall har också skapat en stor osäkerhet om vad som gäller, vilket har lagt en tydlig hämsko på utvecklingen. Med lagändringar skulle IOP sannolikt kunna underlättas och tillåtas växa sig större.

Jag anser att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett tydliggörande av hur IOP ska kunna genomföras inom ramen för dagens lagstiftning eller med de ändringar i lagstiftningen som krävs för att formen ska kunna användas och utvecklas.

5.	Idéburet offentligt partnerskap, punkt 3 (L)

av Christer Nylander (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:2803 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 2 och

bifaller delvis motionerna

2019/20:2781 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 8,

2019/20:3046 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 2 och

2019/20:3255 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 13.

Ställningstagande

Åtgärder för att värna och utveckla den idéburna verksamheten är viktiga att få fram för att bevara mångfalden såsom det var tänkt när de offentliga monopolen luckrades upp. De ideella företagens möjligheter att finansiera investeringar i välfärden bör förbättras, anser jag. Det kan göras bl.a. genom att utvidga verksamheten med idéburet offentligt partnerskap (IOP) där civilsamhällets aktörer och den offentliga sektorn samverkar om gemensam verksamhet. Regelverk och upphandlingar bör utformas så att det är möjligt för civilsamhällets aktörer att agera leverantörer. För att göra det möjligt för fler att leverera bör man anpassa den volym som upphandlingen berör. Jag anser sammanfattningsvis att man måste förbättra villkoren för idéburna aktörer i välfärdssektorn.

6.	Civilsamhällets roll, punkt 4 (C)

av Per Lodenius (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:3255 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 14 och

bifaller delvis motion

2019/20:2781 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 13.

Ställningstagande

Det finns områden där det av tradition har varit föreningsdrivna verksamheter som fått nya aktörer i form av entreprenörer. Det kan exempelvis handla om återanvändning av produkter eller sportarrangemang. Det har gjort att en marknad har uppstått där det tidigare inte har funnits någon. Detta har skapat svårigheter för de som arbetar ideellt när exempelvis myndigheter kräver marknadshyra för att en förening ska få nyttja deras mark. Detta riskerar att urholka föreningsrätten. Jag anser därför att det är dags att tillsätta en föreningsrättsutredning med syfte att tydliggöra och stärka civilsamhällets särart och skapa rimliga regelverk för verksamheterna.

7.	Civilsamhällets roll, punkt 4 (KD)

av Camilla Brodin (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:2781 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 13 och

bifaller delvis motion

2019/20:3255 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 14.

Ställningstagande

Samhällsutvecklingen har gjort det allt svårare att skilja mellan civilsamhället, det offentliga och näringslivet. Under den senare tiden har såväl domstolsbeslut som myndighetsdirektiv bidragit till denna otydliga gränsdragning. Marknadsdomstolen har likställt föreningsliv med företagande, om en förening bedriver någon form av ekonomisk verksamhet. Har man någon hantering av pengar så jämställs detta med företag. Ett annat exempel är när Livsmedelsverket jämställer ideella föreningar med livsmedelsföretag, om den ideella föreningen på något sätt hanterar livsmedel i sin verksamhet. Detta kan drabba en fotbollsklubb som säljer korv med bröd i matchpausen. Detta är en utveckling som inte är önskvärd. Jag anser att en utredare bör se över gråzonerna för att därefter presentera förslag som på ett tydligt sätt värnar civilsamhällets ställning i förhållande till näringslivet och det offentliga.

8.	Parasporten, punkt 7 (V)

av Ciczie Weidby (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:588 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 3.

Ställningstagande

I dag är det Riksidrottsförbundet som ansvarar för att fördela de statliga medlen till de olika specialidrottsförbunden. Traditionellt har parasporterna och därmed idrottare med funktionsnedsättning varit organiserade i ett eget förbund men sedan några år tillbaka finns en målsättning och ett arbete med att föra ut alla idrotter till respektive idrottsförbund. Den här utvecklingen leder förhoppningsvis till att parasporten tar mer plats och att fler föreningar engagerar sig i tillgänglighetsfrågor och gör plats för alla idrottsintresserade. Jag tycker att det skulle vara av intresse att utreda om riktade bidrag till parasporten kan vara en väg för att stärka dess ställning och öka incitamenten för fler föreningar att satsa på parasport, detta för att i förlängningen få fler idrottsutövare inom parasporten. Flera av sporterna är väldigt kostnadskrävande. Exempelvis kostar en rullstol för rugby runt 75 000 kronor och för den som är blind och behöver en guide eller ledsagare för t.ex. skidåkning eller löpning är det kostsamt. Färdtjänsten är ytterligare ett hinder och en kostnad. Familjer med barn med funktionsnedsättning har dessutom lägre inkomster än genomsnittet. Allt detta talar för att parasporten bör ha en stärkt ekonomi. Jag anser att regeringen bör utreda konsekvenserna av och förutsättningarna för att i den statliga anslagstilldelningen fastställa en bidragsnivå till parasporten.

9.	Idrott för äldre, punkt 8 (M)

av Betty Malmberg (M), Josefin Malmqvist (M), Lotta Olsson (M) och Niklas Wykman (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2019/20:2051 av Saila Quicklund (M),

2019/20:3046 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 8 och

2019/20:3327 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 5 och

bifaller delvis motion

2019/20:588 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 2.

Ställningstagande

Fysisk aktivitet är en av de viktigaste faktorerna för att hålla sig frisk. Att motivera äldre människor att träna regelbundet är viktigt både ur ett mänskligt och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Allt fler lever allt längre. Detta är en stor framgång för samhället i stort som skapar nya möjligheter men det ställer också delvis nya krav på samhället. Vi anser att det bör göras en satsning på en reform motsvarande Idrottslyftet, inriktad på äldres hälsa och rörelse, ett äldrelyft.

10.	Idrott för äldre, punkt 8 (V)

av Ciczie Weidby (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:588 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 2 och

bifaller delvis motionerna

2019/20:2051 av Saila Quicklund (M),

2019/20:3046 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 8 och

2019/20:3327 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 5.

Ställningstagande

Äldre är en grupp som ofta förbises när det gäller idrott. Forskning visar att det är möjligt att bygga muskelmassa upp till 90 års ålder. Äldre som tränar aktivt på olika sätt mår bättre. Det är inte bara muskelmassan som stimuleras vid fysisk aktivitet utan träning handlar också om rörlighet och balans, något som väsentligt kan minska antalet fallolyckor. Det är extra viktigt för kvinnor eftersom riskerna för just kvinnor att skadas vid fallolyckor är större än för män. Träning för äldre bidrar på så sätt både till en höjd livskvalitet och till minskade sjukvårdskostnader. På flera ställen i landet har det byggts lekplatser och utegym för seniorer, dvs. spontanidrottsplatser med möjlighet till såväl styrketräning som balansövning och mycket annat. Förutom träningen ger sådana platser möjlighet att på ett tryggt och positivt sätt skapa och behålla sociala kontakter. Simning och vattengymnastik är bra sätt att hålla sig i rörelse utan att riskera belastningsskador. Givetvis måste simhallar och andra idrottsanläggningar vara anpassade så att de är tillgängliga även för dem som är mindre rörliga. På äldreboenden och trygghetsboenden finns ofta möjlighet till rörelsegymnastik. Många pensionärsorganisationer samverkar med kommersiella gymkedjor för att ge sina medlemmar bra träningsmöjligheter. Det är bra men det räcker inte, särskilt inte för pensionärer med låga inkomster. En strategi för att ge äldre rätt och möjlighet till idrott borde finnas i alla kommuner. Jag anser att regeringen bör återkomma med förslag till hur äldres tillgång till idrott och fysisk aktivitet ska säkras i hela landet.

11.	Förnyad elitsatsning, punkt 9 (SD)

av Angelika Bengtsson (SD), David Lång (SD) och Robert Stenkvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:802 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 6.

Ställningstagande

År 2009 lanserades den s.k. elitsatsningen. Detta gjordes för att ytterligare stärka den svenska idrottens internationella konkurrenskraft och ge oss nya framgångsrika idrottsstjärnor och förebilder som kunde locka fler barn och ungdomar till idrottsrörelsen. Enligt studier vid Centrum för idrottsforskning innebar satsningen ett viktigt resurstillskott för idrottsrörelsens många landslagstrupper. Satsningen kom i särskilt hög utsträckning parasportare till del och dessutom förbättrades samordningen av det samlade stödet till parasport och svensk elitidrott. Tyvärr beslutade den förra regeringen att avsluta satsningen 2012. Vi anser att det nu bör göras en förnyad elitsatsning.

12.	Större mästerskap, punkt 10 (SD)

av Angelika Bengtsson (SD), David Lång (SD) och Robert Stenkvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:802 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 5 och

avslår motionerna

2019/20:802 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 3 och

2019/20:3113 av Per Åsling (C).

Ställningstagande

Vi anser att Sverige tillsammans med övriga nordiska länder framöver gemensamt bör ansöka om att få arrangera stora mästerskap om sådana dyker upp. Det anser vi är rimligt med tanke på vad större mästerskap kostar och med hänsyn till miljön där vi i Norden ligger i framkant och till att våra länder kompletterar varandra.

13.	Nationell strategi för bättre mästerskap i alla divisioner, punkt 11 (SD)

av Angelika Bengtsson (SD), David Lång (SD) och Robert Stenkvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:802 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att Sveriges regering borde ta fram en nationell strategi för hur vi kan anordna mästerskap i alla divisioner i Sverige. De flesta av våra större städer har idag fina arenor som skulle kunna användas vid fler tillfällen. Som exempel kan vissa städer fokusera på att ansöka om mästerskap för barn och ungdomar medan andra städer kan eller bör fokusera på vuxenmästerskap. På så vis kan flera mästerskap genomföras samtidigt i Sverige och vi konkurrerar på högre nivå. Gothia Cup, världens största ungdomscup inom fotboll, är ett sådant exempel som har blivit synonymt med Göteborg. Låt oss möjliggöra liknande träffar och tävlingar för fler i vårt avlånga land. Men för att möjliggöra detta måste man påbörja en dialog med Sveriges Kommuner och Regioner.

14.	Idrottsanläggningar, punkt 12 (SD)

av Angelika Bengtsson (SD), David Lång (SD) och Robert Stenkvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:802 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 10 och 11 samt

bifaller delvis motionerna

2019/20:637 av Pyry Niemi och Anna Wallentheim (båda S) yrkande 1,

2019/20:1154 av Lars Beckman och Lotta Finstorp (båda M),

2019/20:2335 av Linus Sköld m.fl. (S) och

2019/20:3379 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 4.

Ställningstagande

Sverige befinner sig i en akut brist på idrottsanläggningar. De som byggdes på 40- och 50-talet är i stort behov av renovering samtidigt som kommuner inte byggt nya arenor och idrottsplatser i samma takt som behovet ökat. Många barn och ungdomar hamnar av den anledningen i köer istället för att idrotta och röra på sig. Vi anser att en nationell satsning behövs för att bygga och renovera bort den allra värsta anläggningsbristen. Vi anser också att Sverige bör införa en anläggningsfond för innovativa lösningar i fråga om idrottsarenor, ytor och lokaler. Fonden bör efterlikna och hämta inspiration från den som uppförts i Danmark vid namn Lokal- och anläggningsfonden (LOA-fonden). Där ansöker man om bidrag ur fonden vid ny- eller tillbyggnation eller vid renovering av en idrottsanläggning. Med fondens bidrag kan man på ett innovativt sätt bygga om befintlig miljö till en mer modern och anpassad miljö att idrotta och röra sig i. I Danmark har det gett mycket goda resultat.

15.	Idrottsanläggningar, punkt 12 (L)

av Christer Nylander (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:3379 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 4,

bifaller delvis motionerna

2019/20:637 av Pyry Niemi och Anna Wallentheim (båda S) yrkande 1 och

2019/20:802 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 10 och 11 samt

avslår motionerna

2019/20:1154 av Lars Beckman och Lotta Finstorp (båda M) och

2019/20:2335 av Linus Sköld m.fl. (S).

Ställningstagande

De senaste decennierna har det i Danmark och Norge skett en utveckling i synen på idrottsanläggningar där man strävar efter att vara i takt med medborgarnas förändrade idrotts- och motionsvanor. För att underlätta en sådan utveckling har man samlat nationell kompetens och dessutom utformat bidrag för att stärka innovation och initiativ till funktionsinriktad idrottsanläggningsutveckling. Den s.k. LOA-fonden (Lokal og Anlæggningsfonden) i Danmark arbetar strategiskt med att utveckla såväl byggnader som utemiljöer. Syftet är att använda ytor mer kreativt och effektivt. Ett mål är att utforma ytor som är mer flexibla, mindre specifika och mer framtidssäkra. Man behöver inte bygga en handbollshall bredvid en gymnastiksal för att några år senare konstatera att även en lokal för padel behövs. Jag anser att det behövs en samlad nationell kompetens också i Sverige för att bidra till effektivitet vid uppförandet av nya anläggningar för idrott, fysiska aktiviteter, kultur och fritid. Jag vill därför att det skapas en utvecklingsfunktion för att möta behovet av inspiration, kunskapsutveckling, kunskapsspridning och rådgivning till kommuner, ideella föreningar, myndigheter och andra samhällsfunktioner om anläggningar. Utvecklingsfunktionen bör även bidra till att anläggningarna blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, såväl utövare som publik.

16.	Dopningsfrågor, punkt 13 (M)

av Betty Malmberg (M), Josefin Malmqvist (M), Lotta Olsson (M) och Niklas Wykman (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:3046 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 7,

bifaller delvis motionerna

2019/20:802 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 9,

2019/20:2061 av Saila Quicklund (M) och

2019/20:2782 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 1 och

avslår motion

2019/20:2782 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Bruket av illegala hormonpreparat bland företrädesvis unga män som styrketränar och utövar kampsport har ökat under de senaste decennierna. Samtidigt är det väldigt få svenska elitidrottare som fälls för dopningsfusk. Dopning har därmed gått från att vara ett idrottsproblem till att bli ett allvarligt samhällsproblem. Antidopningsarbetet i Sverige bedrivs dock fortfarande inom Riksidrottsförbundet. Detta är i en internationell kontext unikt. Vi föreslår att arbetet mot illegalt bruk av hormonpreparat flyttas till en fristående antidopningsenhet.

17.	Dopningsfrågor, punkt 13 (SD)

av Angelika Bengtsson (SD), David Lång (SD) och Robert Stenkvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:802 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 9,

bifaller delvis motionerna

2019/20:2061 av Saila Quicklund (M),

2019/20:2782 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 3 och

2019/20:3046 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 7 och

avslår motion

2019/20:2782 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

De senaste decennierna har allt fler börjat träna och röra på sig, inte minst på gym. Under samma tidsperiod har det även konstaterats att allt fler använder sig av illegala prestationshöjande preparat, även kallat dopning, för att snabbare få resultat av sin träning. Unga män har visat sig vara överrepresenterade i statistiken över personer som kan få tag på anabola steroider på sitt gym. Dopning och anabola steroider har fram till nyligen endast framställts som ett problem inom elitidrotten. Så är dessvärre inte fallet. I dag fälls allt färre elitidrottare för dopning. Däremot ökar bruket bland amatöridrottare på gym. Antidopningsarbetet bedrivs av Riksidrottsförbundet. Det innebär att endast de som är kopplade till en idrottsförening kan testas för dopning. De som gymmar eller utövar annan privat idrottsutövning hamnar däremot mellan stolarna och utanför det redan uppbyggda systemet för ”elitidrottare”. Vi anser därför att regeringen bör utreda och ta fram ett system för att stävja förekomsten av doping inom all form av idrott, även för de som inte är utövare på elitnivå. I förslaget anser vi att det även ska finnas exempel på var enheten ska ligga, exempelvis tillsammans inom Riksidrottsförbundet, inom sjukvården eller under en statlig myndighet.

18.	Dopningsfrågor, punkt 13 (KD)

av Camilla Brodin (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:2782 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkandena 1–3 och

bifaller delvis motionerna

2019/20:802 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 9,

2019/20:2061 av Saila Quicklund (M) och

2019/20:3046 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 7.

Ställningstagande

En avgörande faktor för att säkra ett framgångsrikt antidopningsarbete är att Wada och de nationella antidopningsorganisationernas (Nado, National Anti-Doping Organizations) arbete genomsyras av transparens och organisatoriskt oberoende. Sverige är i dag ett av få länder där den nationella antidopningsorganisationen fortfarande finns inom idrottsrörelsens ram. Den svenska organisationsmodellen bedöms i dag uppfylla kriterierna för oberoende enligt världsantidopningskoden och det är nog ingen i Sverige som betvivlar att antidopningsverksamheten i praktiken är oberoende och fri från påverkan av Riksidrottsförbundet (RF). Trots det går det inte att bortse ifrån att den svenska organisationsmodellen för antidopningverksamheten, sedd med internationella ögon, fortfarande är en del av idrotten och därmed inte oberoende. Detta påverkar trovärdigheten hos det svenska antidopningsarbetet, och även trovärdigheten hos svenska idrottsutövare kan reduceras. Med anledning av påtryckningarna från såväl flera nationella antidopningsorganisationer som svenska och internationella idrottsutövare för att skapa ett starkare organisatorisk oberoende Wada är det enligt mig klokt att agera proaktiv och sträva efter ett starkare oberoende även inom den svenska organisationen. Jag anser att man bör verka för att Sveriges antidopningsorganisation blir helt fristående och organisatoriskt oberoende från RF.

Om den svenska antidopningsverksamheten blev organisatoriskt oberoende från RF skulle den i likhet med verksamheten i exempelvis Norge och Danmark få ett bredare folkhälsoförebyggande antidopningsuppdrag. I dag finns det flera fristående antidopningsaktörer som genom en formaliserad samverkan skulle kunna stärka det förebyggande arbetet: Dessa aktörer inkluderar Prodis-nätverket (Prevention av dopning i Sverige), Stad (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem), Dopingjouren och Arne Ljungqvists stiftelse. Det finns i stora drag tre olika grupper som använder dopningsmedel och det krävs olika insatser för att minska användningen av preparaten i de olika grupperna. Dessa grupper är elitidrottare, killar som tränar på gym och personer i kriminella kretsar. För att förebygga användandet av dopningspreparat även utanför elitidrotten är det nödvändigt att sprida kunskap om dopningspreparatens negativa effekter. Genom ett bredare folkhälsoförebyggande uppdrag skulle den svenska antidopningsverksamheten tillsammans med universitet och högskolor kunna bidra till att sprida kunskap som kan vara avgörande för att avstå från dopning när värderingar, attityder och grupptryck bildas, inte minst bland unga individer. Jag anser att det är viktigt att stärka det nationella förebyggande antidopningsarbetet.

Svenska Stad- och Prodis-nätverket driver ett ambitiöst antidopningsarbete med informationskampanjer och utbildning av personal på gym. Nätverket har dock haft svårt att nå ut till alla gym. I Danmark är det obligatoriskt enligt lag för alla gym att med en väl synlig dekal ange om de samarbetar med den danska antidopningsorganisationen eller inte. En antidopningslicensiering enligt dansk modell skulle troligen stärka Prodisnätverket och öka förutsättningarna för ett framgångsrikt antidopningsarbete även i Sverige. Jag anser att man bör utreda förutsättningarna för att införa en antidopningslicensiering av gym enligt dansk modell.

19.	Nordiskt friluftslivssamarbete, punkt 14 (SD)

av Angelika Bengtsson (SD), David Lång (SD) och Robert Stenkvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:343 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 1.

Ställningstagande

Ett av våra största folkhälsoproblem i dag är det ökade stillasittandet, särskilt bland barn och unga. Vardagsmotionen minskar och de naturliga relationerna till rörelse, motion och vistelse i naturen blir allt färre. För att få bukt med denna negativa utveckling krävs krafttag, och ett led i det är att stärka friluftslivets ställning i samhället. Tillsammans med våra nordiska grannländer finns stora möjligheter att genom ett tätare nordiskt samarbete, främja friluftslivet i hela Norden. Det nordiska friluftslivsåret 2015 var en god idé för att understryka och stimulera detta. Dessvärre fick satsningen inte det genomslag och den uppmärksamhet som hade behövts, mycket på grund av för kort planeringstid och för små resurser. Vi tror därför på en ny samnordisk satsning på bredare front, genom samverkan med det nordiska friluftslivsnätverket och med stöd i form av större resurser och bättre marknadsföring. Ett nordiskt samarbete fyller också en viktig roll i exempelvis utbyte av arbetstillfällen, turism länderna emellan och erfarenhetsutbyte. Friluftslivet är också ett rikt och viktigt kultur- och naturarv för hela Norden. Vi vill att man utreder möjligheterna till ett närmare nordiskt friluftslivssamarbete och till en satsning på ett nytt nordiskt friluftslivsår.

Särskilda yttranden

1.	Större mästerskap, punkt 10 (SD)
	Angelika Bengtsson (SD), David Lång (SD) och Robert Stenkvist (SD) anför:

I år skulle de första Special Olympics World Winter Games ha ägt rum i Sverige. På grund av ekonomiska skäl tvingades spelen ställas in så sent som i december 2019. Vi har i vår motion yrkat på att spelen skulle ha uppmärksammats särskilt och fått en nationell strategi. Personer med intellektuell funktionsnedsättning har ofta svårt att hitta en meningsfull fritid. De drabbas lätt av isolering, inaktivitet och psykisk ohälsa. Fördomar från omvärlden hindrar också den här gruppen från att delta på ett naturligt sätt i samhället. Special Olympics hade kunnat spela en stor och viktig roll i att uppmuntra fler att idrotta, trots sin intellektuella funktionsnedsättning. Eftersom spelen nu är inställda väljer vi att ha ett särskilt yttrande istället för att reservera oss.

2.	Motioner som bereds förenklat, punkt 18 (M)
	Betty Malmberg (M), Josefin Malmqvist (M), Lotta Olsson (M) och Niklas Wykman (M) anför:

Utskottet har efter förenklad motionsberedning avstyrkt motion 2019/20:3046 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkandena 1, 3, 4, 6 och 10, med hänvisning till att yrkandena rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet avstyrkte våren 2019. Vi avstår från att i detta betänkande ge uttryck för våra synpunkter, men vidhåller och hänvisar till de ställningstagandena som gjordes av företrädare för vårt parti i betänkandena 2018/19:KrU3, 2018/19:KrU10 och 2018/19:KrU15.

3.	Motioner som bereds förenklat, punkt 18 (C)
	Per Lodenius (C) anför:

Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns upptagna i bilaga 2 eftersom likadana eller liknande förslag behandlades av utskottet våren 2019 i betänkandena 2018/19:KrU3, 2018/19:KrU9, 2018/19:KrU10 och 2018/19:KrU15. Jag vidhåller mitt partis ståndpunkter i motion 2019/20:3255 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkandena 15–19, 23 och 25, men avstår från att ge uttryck för dem i detta betänkande.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20

2019/20:103 av Mikael Larsson (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för bättre stöd till samlingslokalshållarna och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:169 av Martina Johansson (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur medel till riksföreningar kan omfördelas till att bli mer årsbaserade föreningsstöd och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:342 av Aron Emilsson m.fl. (SD):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en aktör som är oberoende av mottagarna av statliga medel ämnade för folkbildningen bör handha medelstilldelningen till folkbildningen och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra nuvarande regelverk för aspirerande folkhögskolor så att en aspirerande folkhögskola inte är beroende av en befintlig folkhögskola för att få sin folkbildningsverksamhet godkänd och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör vara en målsättning att allmän kurs utgör runt 15 procent av folkhögskolornas statligt finansierade verksamhet och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:343 av Cassandra Sundin m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna för ett närmare nordiskt friluftssamarbete och satsning för ett nytt nordiskt friluftslivsår och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Svenskt friluftsliv uppdrag och resurser för en nationell översyn av hur friluftsliv kan integreras inom fler samhällssektorer, såsom skola, vård och omsorg, och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:359 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppmärksamma hästnäringens positiva effekter och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:402 av Solveig Zander (C):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över resurser till folkbildningen för ett digitalt kunskapslyft och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:409 av Solveig Zander (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till ekonomiskt bidrag till civilsamhället och volontärarbete i Riksförbundet Sveriges Frivilligcentraler och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:414 av Solveig Zander och Per Lodenius (båda C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omgående bör tillsätta en utredning vars syfte ska vara att undanröja praktiska hinder för personer med funktionsnedsättning och i stället på alla sätt underlätta utövande och tävlande inom parasport, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2019/20:555 av Adam Marttinen m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpt regelverk och tillsyn gällande bidrag till ideella föreningar och trossamfund och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:588 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på hur äldres tillgång till idrott och fysisk aktivitet ska säkras i hela landet och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda konsekvenser av och förutsättningar för att i den statliga anslagstilldelningen fastställa bidragsnivån till parasporten och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:609 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra statens utbetalningar av stöd till föreningar och stiftelser transparent och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reglerna kring stöd bör ses över så att inga medel som betalas ut av staten kan användas för att bekosta terrorverksamhet och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:637 av Pyry Niemi och Anna Wallentheim (båda S):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att skapa en nationell strategi för idrottsanläggningar i samverkan med SKL och Riksidrottsförbundet och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:719 av Markus Wiechel (SD):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för att samla den svenska diasporan och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för hemvändande svenskar och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:802 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att civilsamhällesorganisationerna ska samverka med Riksidrottsförbundet för att starta ideella idrottsföreningar i utanförskapsområden och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påbörja en dialog med Sveriges regioner och kommuner om att en nationell strategi ska antas kring hur vi bättre kan anordna mästerskap i alla divisioner i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppmärksamma Special Olympics World Winter Games 2021 och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att inrätta ett parasportotek och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige tillsammans med våra nordiska länder framöver bör ansöka gemensamt om stora mästerskap och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en förnyad elitsatsning och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten till ett nytt system för amatöridrottare att ta kontroller för dopning och tillkännager detta för regeringen.

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en nationell satsning ska se över behoven i fråga om anläggningsbristen och hur vi bygger och/eller renoverar bort densamma och tillkännager detta för regeringen.

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa en anläggningsfond och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1036 av Per-Arne Håkansson (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över frågan om att Sverige omedelbart bör ansluta sig till Europarådets konvention mot manipulation av resultat inom idrott och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1048 av Gunilla Carlsson (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för ökat stöd till samlingslokalsorganisationerna och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1091 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag kring hur staten kan stärka civilsamhällets oberoende och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram förslag på hur regelverk och tillsyn ska skärpas i syfte att förhindra att våldsbejakande och icke-demokratiska organisationer får offentligfinansierat stöd och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1154 av Lars Beckman och Lotta Finstorp (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över förutsättningarna för investeringar för ändamålsenliga ridanläggningar och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1257 av Isak From och Helén Pettersson (båda S):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i dialog med Riksidrottsförbundet förbättra förutsättningarna för idrottens ungdomsverksamhet utifrån ett jämställdhetsperspektiv och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1494 av Lotta Olsson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att inrätta enklare typer av tolkutbildning och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1713 av Helena Bouveng (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka jämställdheten inom svensk idrott och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1716 av Helena Bouveng (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja idrottsrörelsens sociala ansvar och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1886 av Saila Quicklund (M):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utbildning och utveckling av allemansrätten och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1889 av Lars Jilmstad (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att få fler barn att röra sig mer och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1917 av Robert Hannah och Arman Teimouri (båda L):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en kartläggning av fenomenet omvandlingsterapi bör göras och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort bidrag från organisationer som sysslar med omvandlingsterapi och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2048 av Saila Quicklund (M):

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till riktade utbildningsinsatser mot idrottande ungdomar om riskerna med kosttillskott och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2051 av Saila Quicklund (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att skapa ett äldrelyft och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2052 av Saila Quicklund (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet med idrott för nyanlända och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2053 av Saila Quicklund (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartlägga hur socioekonomiska faktorer påverkar barns och ungdomars idrottande och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2061 av Saila Quicklund (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa en fristående antidopningsenhet och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2062 av Saila Quicklund (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbilda idrottsföreningarna i barnrättsperspektivet och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2063 av Saila Quicklund (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att initiera ett samlat arbete mellan stat och idrottsrörelse mot osunda kroppsideal och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2096 av Robert Hannah (L):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och kartlägga hur man kan jämställa stödet mellan flickdominerade och pojkdominerade idrottsverksamheter och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och kartlägga hur samhällsstöd för idrott, motion och fysisk aktivitet på ett jämställt sätt möter flickors och pojkars preferenser i fråga om idrott och fysisk aktivitet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2019/20:2295 av Eva Lindh m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en samlad strategi för att stödja lokala insatser och engagemang inom civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2320 av Johan Büser m.fl. (S):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om folkhögskolor och studieförbund och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2335 av Linus Sköld m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över hur staten kan stödja kommunerna i att också framöver erbjuda invånarna tillgång till badhus och simhallar och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2420 av Jan Ericson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av statens stöd till organisationer och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2486 av Cecilia Widegren (M):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna ridningens viktiga roll som Sveriges största handikappidrott och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en jämställd tilldelning av resurser till flickors och pojkars idrottsverksamhet och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värdegrunder bör fortsätta att utvecklas för tävlingar med häst och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2758 av Barbro Westerholm m.fl. (L):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hbtq-frågor i idrotten och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2781 av Roland Utbult m.fl. (KD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att tillräcklig hänsyn tas till civilsamhällets särart i utredningar och regelgivning och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att analys av konsekvenser för det civila samhället vid utformning av politik och regelgivning ska genomföras och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett tydliggörande av hur ett ideellt offentligt partnerskap (IOP) ska kunna genomföras inom ramen för dagens lagstiftning eller med de förändringar av lagstiftningen som krävs för att formen ska kunna användas och utvecklas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning av förstärkt kunskap hos offentliga aktörer för att man bättre ska förstå civilsamhällets särart samt om ytterligare utredning av minskat regelkrångel och förenklade bidragsansökningar för civilsamhällets organisationer och tillkännager detta för regeringen.

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att värna civilsamhällets ställning i förhållande till näringslivet och det offentliga och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2782 av Pia Steensland m.fl. (KD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att Sveriges antidopningsorganisation blir helt fristående och organisatoriskt oberoende från Riksidrottsförbundet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka det nationella förebyggande antidopningsarbetet och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att införa en antidopningslicensiering av gym enligt dansk modell och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2803 av Christer Nylander m.fl. (L):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av statens stöd till civilsamhällesorganisationerna och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra villkoren för idéburna aktörer i välfärdssektorn och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klargöra rättsläget för föreningslivet och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2822 av Roger Haddad (L):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att förhindra att offentliga bidrag finansierar extrema organisationer och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3046 av Lotta Finstorp m.fl. (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att systematiskt sammanställa och sprida goda exempel på samverkan mellan civilsamhället och offentliga samhällsfunktioner och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda idéburet partnerskap och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning och granskning av stöd till civilsamhällets organisationer och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om barn och ungdomars möjlighet till idrott och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samarbete mellan stat och idrottsrörelse i syfte att förebygga osunda kroppsideal och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa en fristående antidopningsenhet och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom ramen för Idrottslyftet skapa ett äldrelyft och tillkännager detta för regeringen.

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast ska återkomma till riksdagen med förslag om att tillse att organisationer som inte delar det svenska samhällets grundläggande demokratiska värderingar inte får något offentligt stöd och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3070 av Christer Nylander m.fl. (L):

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om principer för stöd till folkbildningen och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3113 av Per Åsling (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationell samling bakom en svensk ansökan om att få arrangera olympiska vinterspel i Sverige 2030 och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3172 av Markus Wiechel (SD):

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förhindra stöd till föreningar, religiösa samfund eller organisationer som sanktionerar våld och förtryck i hederns namn och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3189 av Mats Green m.fl. (M):

20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en jämställd idrott och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3194 av Markus Wiechel m.fl. (SD):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett statligt utredningsstöd inför utbetalningar av skattemedel till civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3220 av Markus Wiechel m.fl. (SD):

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa statliga medel till Ibn Rushd och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3238 av Markus Wiechel m.fl. (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att knyta scoutrörelsen till försvaret och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3255 av Per Lodenius m.fl. (C):

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utveckla modeller för partnerskap mellan ideella organisationer, offentliga organ och näringslivet för att skapa möjligheter till fler samarbeten och tillkännager detta för regeringen.

14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en föreningsrättsutredning med syfte att tydliggöra och stärka civilsamhällets särart och tillkännager detta för regeringen.

15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra möjligheterna för civilsamhället att bidra till integration och ökad delaktighet i samhället och tillkännager detta för regeringen.

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om goda förutsättningar för dem som bidrar till samhället genom sitt ideella engagemang och tillkännager detta för regeringen.

17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att främja ett brett idrottsliv i hela landet där både etablerade och nya sporter, även digitala, blir tillgängliga för fler och tillkännager detta för regeringen.

18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta idrottande för personer med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.

19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utreda förutsättningarna för att skapa ett nationellt föreningsdrivet parasportutrustningsbibliotek och tillkännager detta för regeringen.

23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning av villkor för jämställd idrott och tillkännager detta för regeringen.

25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av möjlighet till folkbildning och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3277 av Amineh Kakabaveh (-):

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anslagen till det civila samhället som går till organisationer och samfund som inte upprätthåller demokratins grundprinciper om kvinnors, barns och homosexuellas rättigheter och som upprätthåller hederskultur och förtryck ska stoppas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2019/20:3327 av Lotta Finstorp m.fl. (M):

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett äldrelyft och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3364 av Cecilia Widegren (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att ta fram en nationell strategi för ridsport och integration och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera tidigare satsningar såsom Handslaget och Idrottslyftet i syfte att stärka ridsport och integrationsarbete och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till att ridsport kan bli en naturlig del i integrationsarbete för bl.a. språkutveckling och möjligheten för ensamkommande barn och unga att lära sig jobbet på jobbet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2019/20:3379 av Christer Nylander m.fl. (L):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stödet till idrott för personer med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utvecklingsfunktion för idrottsanläggningar och tillkännager detta för regeringen.

Bilaga 2

Motionsyrkanden som bereds förenklat och avstyrks av utskottet

Motion	Motionärer	Yrkanden
18. Motioner som bereds förenklat
2019/20:103	Mikael Larsson (C)
2019/20:169	Martina Johansson (C)
2019/20:342	Aron Emilsson m.fl. (SD)	2 och 4
2019/20:343	Cassandra Sundin m.fl. (SD)	2
2019/20:359	Angelika Bengtsson m.fl. (SD)	1
2019/20:414	Solveig Zander och Per Lodenius (båda C)
2019/20:555	Adam Marttinen m.fl. (SD)	1
2019/20:609	Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)	3
2019/20:802	Angelika Bengtsson m.fl. (SD)	1 och 4
2019/20:1036	Per-Arne Håkansson (S)
2019/20:1048	Gunilla Carlsson (S)
2019/20:1091	Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD)	1 och 2
2019/20:1257	Isak From och Helén Pettersson (båda S)	2
2019/20:1494	Lotta Olsson (M)
2019/20:1713	Helena Bouveng (M)
2019/20:1716	Helena Bouveng (M)
2019/20:1889	Lars Jilmstad (M)
2019/20:1917	Robert Hannah och Arman Teimouri (båda L)	1 och 3
2019/20:2048	Saila Quicklund (M)	6
2019/20:2052	Saila Quicklund (M)
2019/20:2053	Saila Quicklund (M)
2019/20:2062	Saila Quicklund (M)
2019/20:2063	Saila Quicklund (M)
2019/20:2096	Robert Hannah (L)	1 och 2
2019/20:2320	Johan Büser m.fl. (S)	4
2019/20:2420	Jan Ericson (M)
2019/20:2486	Cecilia Widegren (M)	3–5
2019/20:2758	Barbro Westerholm m.fl. (L)	3
2019/20:2781	Roland Utbult m.fl. (KD)	1, 2 och 9
2019/20:2803	Christer Nylander m.fl. (L)	1 och 3
2019/20:2822	Roger Haddad (L)
2019/20:3046	Lotta Finstorp m.fl. (M)	1, 3, 4, 6 och 10
2019/20:3070	Christer Nylander m.fl. (L)	5
2019/20:3172	Markus Wiechel (SD)	7
2019/20:3189	Mats Green m.fl. (M)	20
2019/20:3194	Markus Wiechel m.fl. (SD)	4
2019/20:3238	Markus Wiechel m.fl. (SD)
2019/20:3255	Per Lodenius m.fl. (C)	15–19, 23 och 25
2019/20:3277	Amineh Kakabaveh (-)	9
2019/20:3364	Cecilia Widegren (M)	1–3
2019/20:3379	Christer Nylander m.fl. (L)	1

[1] Stiftelsen centrum för samhällsarbete och mobilisering initierade frivilligcentraler i Sverige i början av 1990-talet.

[2] Dnr: N2018/00710/FF, Regeringens strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation.

[3] World Anti-Doping Agency, Världsantidopningsbyrån.

[4] Statens syften med stödet till folkhögskolor och studieförbund är att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället samt att bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.