Konstitutionsutskottets betänkande

2019/20:KU3

En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning

Sammanfattning

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen som vilande. Utskottet föreslår vidare att riksdagen antar regeringens övriga lagförslag med några ändringar av redaktionellt slag. Därutöver har två lagtekniska samordningar skett med utbildningsutskottet respektive försvarsutskottet i fråga om regeringens förslag till ändringar i lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning respektive i skyddslagen. Av samordningsskäl lämnar utskottet egna förslag till lag om ändring i lagen om insättningsgaranti och till lag om ändring i lagen om företagsrekonstruktion.

Därutöver föreslår utskottet ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till bestämmelser om att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i regionindelningen som i allt väsentligt motsvarar de bestämmelser som gäller vid ändringar i kommunindelningen. Utskottet anser att regeringens förslag inte i tillräcklig utsträckning tillvaratar befolkningens synpunkter.

I betänkandet finns en reservation (S, V, MP).

Regeringen föreslår i propositionen att beteckningen för kommuner på regional nivå ska ändras från landsting till region. Det innebär att lagbestämmelser behöver ändras genom att den nuvarande beteckningen landsting byts ut mot region. Med anledning av detta lämnar regeringen i propositionen förslag till ändringar i ett stort antal lagar och i tryckfrihetsförordningen.

Därutöver lämnar regeringen förslag till ändringar i lagen om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting. Lagförslaget innebär att det vid prövning av frågan om ändring i regionindelningen ska tas särskild hänsyn till önskemål och synpunkter från den eller de regioner som närmast berörs av ändringen. Det föreslås vidare att det ska krävas särskilda skäl för att besluta om en ändring i regionindelningen mot en berörd regions vilja. Vid en sådan prövning ska också särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från den eller de kommuner som närmast berörs av ändringen. Vidare ska befolkningens önskemål och synpunkter beaktas vid ändringar i regionindelningen. Berörda regioner ska, om det inte är uppenbart obehövligt, som ett led i beredningen av ett yttrande eller en ansökan om ändrad regionindelning inhämta synpunkter från befolkningen.

Merparten av regeringens lagförslag föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. När det gäller några lagförslag föreslås av författningstekniska skäl ett något senare ikraftträdandedatum. Ändringarna i tryckfrihetsförordningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

En följdmotion har väckts med anledning av propositionen.

Behandlade förslag

Proposition 2018/19:127 Skyddsobjekt och obemannade farkoster i de delar det avser 4 § lagen om ändring i skyddslagen (2010:305).

Proposition 2018/19:162 En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning.

Ett yrkande i en följdmotion.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning

Reservation

Att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i regionindelningen, punkt 1 (S, V, MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2018/19:127

Proposition 2018/19:162

Följdmotionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Förslag som lagts fram i proposition 2018/19:162

Förslag som lagts fram i proposition 2018/19:127

Bilaga 3
Utskottets lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i regionindelningen

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till bestämmelser om att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i regionindelningen som i allt väsentligt motsvarar de bestämmelser som gäller vid ändringar i kommunindelningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen delvis motion

2019/20:363 av Matheus Enholm m.fl. (SD).

Reservation (S, V, MP)

2.	Grundlagsförslaget

Riksdagen antar som vilande regeringens förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:162 punkt 3.

3.	Övriga lagförslag

Riksdagen

a) antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting,

2. lag om ändring i kommunallagen (2017:725) med den ändringen att 5 kap. 5 § första stycket andra meningen ska utgöra det andra stycket i paragrafen,

3. lag om ändring i riksdagsordningen med den ändringen att uttrycket ”13.6.2” ska bytas ut mot ”Tilläggsbestämmelse 13.6.2”,

4. lag om ändring i rättegångsbalken,

5. lag om ändring i föräldrabalken,

6. lag om ändring i brottsbalken,

7. lag om ändring i jordabalken,

8. lag om ändring i utsökningsbalken,

9. lag om ändring i miljöbalken,

10. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,

11. lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred,

12. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.,

13. lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,

14. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,

15. lag om ändring i väglagen (1971:948),

16. lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207),

17. lag om ändring i expropriationslagen (1972:719),

18. lag om ändring i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.,

19. lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare,

20. lag om ändring i lagen (1978:160) om vissa rörledningar,

21. lag om ändring i förfogandelagen (1978:262),

22. lag om ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner och landsting,

23. lag om ändring i lagen (1980:578) om ordningsvakter,

24. lag om ändring i lagen (1981:324) om medborgarvittnen,

25. lag om ändring i lagen (1981:1310) om offentliga funktionärers rätt till gottgörelse för rättegångskostnad i vissa mål m.m.,

26. lag om ändring i lagen (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen,

27. lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125) med den ändringen att 15 b § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,

28. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

29. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),

30. lag om ändring i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.,

31. lag om ändring i kulturmiljölagen (1988:950),

32. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,

33. lag om ändring i arkivlagen (1990:782),

34. lag om ändring i begravningslagen (1990:1144),

35. lag om ändring i lagen (1990:1402) om övertagande av vissa sjukhem och andra vårdinrättningar,

36. lag om ändring i minerallagen (1991:45),

37. lag om ändring i lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor,

38. lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481),

39. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,

40. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614) med den ändringen att orden ”2 kap. 4 § och” i ingressen ska bytas ut mot ”2 kap. 4 §,”,

41. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,

42. lag om ändring i lagen (1991:1109) om uppdragsutbildning i vissa fall med den ändringen att ingressen ska avslutas med en punkt,

43. lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård med den ändringen att orden ”Vårdplanen när” i 7 a § andra stycket sista meningen ska bytas ut mot ”Vårdplanen är”,

44. lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,

45. lag om ändring i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt,

46. lag om ändring i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon,

47. lag om ändring i lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap med den ändringen att 7 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,

48. lag om ändring i sametingslagen (1992:1433),

49. lag om ändring i lagen (1993:335) om Barnombudsman,

50. lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,

51. lag om ändring i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning,

52. lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi,

53. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),

54. lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning,

55. lag om ändring i lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar,

56. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),

57. lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,

58. lag om ändring i lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.,

59. lag om ändring i lagen (1995:479) om nordisk konvention om socialt bistånd och sociala tjänster,

60. lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg,

61. lag om ändring i vapenlagen (1996:67),

62. lag om ändring i lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen,

63. lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister,

64. lag om ändring i lagen (1996:1157) om läkemedelskommittéer,

65. lag om ändring i lagen (1997:735) om riksfärdtjänst,

66. lag om ändring i lagen (1997:736) om färdtjänst,

67. lag om ändring i ellagen (1997:857),

68. lag om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet,

69. lag om ändring i lagen (1998:938) om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga,

70. lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078),

71. lag om ändring i revisionslagen (1999:1079),

72. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

73. lag om ändring i lagen (2001:99) om den officiella statistiken,

74. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),

75. lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980),

76. lag om ändring i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.,

77. lag om ändring i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.,

78. lag om ändring i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet,

79. lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser,

80. lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168),

81. lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning med den ändringen att 7 och 17 a §§ och ikraftträdandebestämmelsen ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,

82. lag om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter,

83. lag om ändring i lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott,

84. lag om ändring i naturgaslagen (2005:403),

85. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),

86. lag om ändring i lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.,

87. lag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund,

88. lag om ändring i vallagen (2005:837) med den ändringen att uttrycket ”Val till regionfullmäktige” i rubriken närmast före 4 kap. 5 § ska bytas ut mot ”Val till regionfullmäktige”,

89. lag om ändring i lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler,

90. lag om ändring i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap med den ändringen att ordet ”förhåll-anden” i 6 kap. 1 § första stycket första meningen ska bytas ut mot ”förhållanden”,

91. lag om ändring i lagen (2006:546) om utrymning och inkvartering m.m. under höjd beredskap,

92. lag om ändring i lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa,

93. lag om ändring i lagen (2007:459) om strukturfondspartnerskap,

94. lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

95. lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. med den ändringen att 7 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,

96. lag om ändring i patientdatalagen (2008:355) med den ändringen att ordet ”personupp-gifter” i 2 kap. 6 § första stycket sista meningen ska bytas ut mot ”personuppgifter”,

97. lag om ändring i lagen (2008:552) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands,

98. lag om ändring i konkurrenslagen (2008:579),

99. lag om ändring i lagen (2008:962) om valfrihetssystem,

100. lag om ändring i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter,

101. lag om ändring i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan,

102. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),

103. lag om ändring i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk,

104. lag om ändring i lagen (2009:1079) om tjänster på den inre marknaden,

105. lag om ändring i lagen (2010:294) om säkerhetskontroll vid offentliga sammanträden i kommuner och landsting,

106. lag om ändring i luftfartslagen (2010:500),

107. lag om ändring i lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen,

108. lag om ändring i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar,

109. lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659),

110. lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696),

111. lag om ändring i skollagen (2010:800) med den ändringen att 15 kap. 40 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,

112. lag om ändring i lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800),

113. lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900),

114. lag om ändring i lagen (2010:1065) om kollektivtrafik,

115. lag om ändring i lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden,

116. lag om ändring i lagen (2010:1919) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet,

117. lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet,

118. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) med den ändringen att rubriken ”Kommuner och regioner” närmast efter 26 kap. 34 § ska sättas närmast före 34 §,

119. lag om ändring i yrkestrafiklagen (2012:210),

120. lag om ändring i taxitrafiklagen (2012:211),

121. lag om ändring i lagen (2012:263) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga organ,

122. lag om ändring i lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd,

123. lag om ändring i lagen (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

124. lag om ändring i lagen (2013:514) om landstingens och kommunernas kostnadsansvar för viss vård i utlandet,

125. lag om ändring i bibliotekslagen (2013:801),

126. lag om ändring i lagen (2013:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn,

127. lag om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete,

128. lag om ändring i patientlagen (2014:821),

129. lag om ändring i lagen (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet,

130. lag om ändring i lagen (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring,

131. lag om ändring i lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton,

132. lag om ändring i lagen (2016:35) om bidrag för glasögon till vissa barn och unga,

133. lag om ändring i lagen (2016:659) om avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården,

134. lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling,

135. lag om ändring i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna,

136. lag om ändring i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner,

137. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30),

138. lag om ändring i lagen (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter,

139. lag om ändring i lagen (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet,

140. lag om ändring i lagen (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården,

141. lag om ändring i museilagen (2017:563),

142. lag om ändring i lagen (2017:571) om försöksverksamhet med branschskolor,

143. lag om ändring i lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård,

144. lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism,

145. lag om ändring i förvaltningslagen (2017:900),

146. lag om ändring i lagen (2018:90) om insyn i finansiering av partier,

147. lag om ändring i lagen (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag,

148. lag om ändring i strålskyddslagen (2018:396),

149. lag om ändring i säkerhetsskyddslagen (2018:585),

150. lag om ändring i lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning,

151. lag om ändring i lagen (2018:649) om förbud mot innehav av berusningsmedel m.m. vid hem för vård eller boende,

152. lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar,

153. lag om ändring i lagen (2018:744) om försäkringsmedicinska utredningar,

154. lag om ändring i lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista,

155. lag om ändring i lagen (2018:1214) om ändring i patientdatalagen (2008:355),

156. lag om ändring i lagen (2018:1241) om ändring i lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista,

157. lag om ändring i lagen (2018:1276) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),

158. lag om ändring i lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument,

159. lag om ändring i lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service,

160. lag om ändring i lagen (2018:1997) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30),

161. lag om ändring i lagen (2019:212) om viss gemensam offentlig service,

b) antar utskottets förslag i bilaga 3 till

1. lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti,

2. lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion,

3. lag om ändring i skyddslagen (2010:305),

c) godtar det som utskottet anför om regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning.

Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2018/19:127 punkt 1.2 och 2018/19:162 punkterna 1, 2, 4–60, 62, 63, 65–83, 85–164, 165.1 och 166 samt bifaller delvis proposition 2018/19:162 punkterna 61, 64 och 84.

Stockholm den 14 november 2019

På konstitutionsutskottets vägnar

Karin Enström

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Karin Enström (M), Ida Karkiainen (S), Marta Obminska (M), Matheus Enholm (SD), Per-Arne Håkansson (S), Linda Ylivainio (C), Mia Sydow Mölleby (V), Ida Drougge (M), Fredrik Lindahl (SD), Tuve Skånberg (KD), Daniel Andersson (S), Tina Acketoft (L), Mikael Strandman (SD), Camilla Hansén (MP), Erik Ottoson (M), Erik Ezelius (S) och Nermina Mizimovic (S).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Regeringen beslutade i juli 2015 att ge en kommitté i uppdrag att föreslå en ny läns- och landstingsindelning (dir. 2015:77). I uppdraget ingick även att analysera om det var lämpligt att ändra beteckningen landsting till en annan beteckning och att föreslå hur namnen skulle utformas.

Enligt två tillkännagivanden från riksdagen borde regeringen återkomma till riksdagen med förslag dels om en helhetslösning för den regionala organisationen (prop. 2013/14:46, bet. 2013/14:KU30, rskr. 2013/14:158), dels till bestämmelser av innebörden att befolkningens önskemål och synpunkter ska beaktas vid ändringar i landstingsindelningen (prop. 2015/16:121, bet. 2015/16:KU25, rskr. 2015/16:291).

Kommittén, som antog namnet Indelningskommittén, fick genom tilläggsdirektiv även i uppdrag att föreslå en reglering i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting om vilken hänsyn som ska tas till berörda landstings och kommuners samt befolkningens synpunkter vid ändringar i landstingsindelningen (dir. 2017:72).

Indelningskommittén överlämnade i mars 2018 sitt slutbetänkande Myndighetsgemensam indelning – samverkan på regional nivå (SOU 2018:10). Betänkandet har remissbehandlats.

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2018/19:162 En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning. En motion har väckts med anledning av regeringens proposition. Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Av propositionen framgår att regeringen bedömer att tillkännagivandena ovan är helt respektive delvis slutbehandlade.

Konstitutionsutskottet har överlämnat den formella behandlingen av ett av lagförslagen i propositionen till utbildningsutskottet, nämligen lagen om ändring i lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning. Denna lag är också föremål för ändringsförslag i proposition 2019/20:7 Behandling av personuppgifter vid hantering av oredlighet vid forskning, som bereds av utbildningsutskottet och som riksdagen ska debattera och besluta om den 21 november 2019. Överlämnandet har gjorts för att uppnå en lagteknisk samordning av förslagen. Konstitutionsutskottet svarar dock för den sakliga behandlingen av det överlämnade lagförslaget.

I detta sammanhang behandlar utskottet även en del av ett förslag i proposition 2018/19:127 Skyddsobjekt och obemannade farkoster som gäller lagen om ändring i skyddslagen (2010:305) i de delar det avser 4 §. Försvarsutskottet har i sitt betänkande 2019/20:FöU2 i sak ställt sig bakom de ändringar som föreslås i proposition 2018/19:127. Av lagtekniska skäl och i syfte att samordna en del av lagförslaget i proposition 2018/19:127 med det nu aktuella förslaget till ändringar i samma bestämmelse har försvarsutskottet överfört den formella behandlingen av delar av lagförslaget till konstitutionsutskottet för beredning i detta ärende. Övriga delar av lagförslaget i proposition 2018/19:127 har behandlats av försvarsutskottet i betänkande 2019/20:FöU2.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår i propositionen att beteckningen för kommuner på regional nivå ska ändras från landsting till region. Det innebär att bestämmelser behöver ändras genom att den nuvarande beteckningen landsting byts ut mot region. Med anledning av detta lämnar regeringen i propositionen förslag till ändringar i ett stort antal lagar och i tryckfrihetsförordningen.

Därutöver lämnar regeringen förslag till ändringar i lagen om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting. Lagförslaget innebär att det vid prövning av frågan om ändring i regionindelningen ska tas särskild hänsyn till önskemål och synpunkter från den eller de regioner som närmast berörs av ändringen. Det föreslås vidare att det ska krävas särskilda skäl för att besluta om en ändring i regionindelningen mot en berörd regions vilja. Vid en sådan prövning ska också särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från den eller de kommuner som närmast berörs av ändringen. Vidare ska befolkningens önskemål och synpunkter beaktas vid ändringar i regionindelningen. Berörda regioner ska, om det inte är uppenbart obehövligt, som ett led i beredningen av ett yttrande eller en ansökan om ändrad regionindelning inhämta synpunkter från befolkningen.

Merparten av regeringens lagförslag föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. När det gäller några lagförslag föreslås av författningstekniska skäl ett något senare ikraftträdandedatum. Ändringarna i tryckfrihetsförordningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

Utskottets överväganden

En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar som vilande regeringens förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen.

Riksdagen antar, med vissa smärre ändringar, de lagförslag som regeringen lämnar i bilaga 2 samt de lagförslag som utskottet lämnar i bilaga 3.

Riksdagen godtar det som utskottet anför om regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning.

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till bestämmelser om att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i regionindelningen som i allt väsentligt motsvarar de bestämmelser som gäller vid ändringar i kommunindelningen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifalls ett motionsyrkande delvis.

Jämför reservationen (S, V, MP).

Vissa frågor om regionindelning

Gällande ordning m.m.

Inledning

I 14 kap. regeringsformen finns grundläggande bestämmelser om kommuner på lokal och regional nivå. Av 14 kap. 6 § regeringsformen följer att föreskrifter om grunderna för ändring i rikets indelning i kommuner meddelas i lag.

Lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting (indelningslagen) innehåller bestämmelser om förutsättningar för ändringar i indelningen och förfarandet vid sådana ändringar. Med indelningsändringar avses såväl överföringar av områden från en kommun eller ett landsting till en annan kommun eller ett annat landsting som sammanläggning och delning av kommuner eller landsting (prop. 1978/79:157 s. 35).

Sambandet mellan landstingsindelningen och länsindelningen

Enligt 2 kap. 1 § indelningslagen får regeringen besluta om ändring i rikets indelning i landsting, om det inte finns hinder mot en motsvarande ändring i länsindelningen. Landstingsindelningen är alltså beroende av länsindelningen. Sambandet mellan landstingsindelningen och länsindelningen regleras numera i kommunallagen (2017:725). Av 1 kap. 1 § kommunallagen följer att varje landsting omfattar ett län, om inte något annat är särskilt beslutat. Om staten vill ändra sin administrativa indelning i län är således huvudregeln att även landstingsindelningen ska ändras. Om flera landsting vill ändra landstingsindelningen krävs också att länsindelningen ändras.

Varken förfarandet vid eller kriterierna för ändring i länsindelningen är reglerade. När det gäller ändring i länsindelningen anses regeringen ha rätt att besluta om mindre ändringar, medan frågor om mer omfattande ändringar ska underställas riksdagen (prop. 1978/79:157 s. 85 och prop. 1995/96:38 s. 7 f.).

Förutsättningar för en ändring i landstingsindelningen

Av 2 kap. 1 § indelningslagen följer att en ändring i landstingsindelningen får göras endast om ändringen kan antas medföra bestående fördel för ett landsting eller en del av ett landsting eller andra fördelar från allmän synpunkt. Enligt förarbetena krävs det att det från allmän synpunkt finns objektivt bärande skäl för ändringen (prop. 1978/79:157 s. 41 f.). Prövningen innebär i allmänhet en skälighetsbedömning där olika intressen vägs mot varandra.

Landstingens, kommunernas och befolkningens synpunkter vid indelningsändringar

I 1 kap. indelningslagen finns bestämmelser om ändringar i kommunindelningen. Motsvarande bestämmelser för landsting finns i 2 kap. indelningslagen. Bestämmelserna om ändringar i kommunindelningen och i landstingsindelningen är i stora delar enhetliga. Det finns dock vissa skillnader.

Vid prövning av frågan om ändring i indelningen i kommuner ska särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från den eller de kommuner som närmast berörs av ändringen (1 kap. 1 § andra stycket indelningslagen). Om en sådan kommun motsätter sig en indelningsändring, får beslut om ändringen fattas endast om det finns synnerliga skäl. Särskild hänsyn ska också tas till befolkningens önskemål och synpunkter.

När det finns skäl till det ska en särskild undersökning göras om befolkningens inställning till en ändring i kommunindelningen (1 kap. 24 § indelningslagen). Undersökningen kan göras genom en omröstning, opinionsundersökning eller liknande förfarande.

När det gäller en ändring i landstingsindelningen finns det inte några bestämmelser i indelningslagen om att särskild hänsyn ska tas till önskemål och synpunkter från berörda landsting, kommuner eller befolkningen. Däremot ska vid utredningen, liksom när det gäller kommuner, samråd ske med de kommuner respektive landsting som har intresse av frågan (1 kap. 22 § och 2 kap. 7 § indelningslagen).

Det finns inte heller när det gäller en ändring i landstingsindelningen någon bestämmelse i indelningslagen om att det ska göras en särskild undersökning om befolkningens inställning till en indelningsändring när det finns skäl till det.

Som skäl för redovisade skillnader har i förarbetena till indelningslagen framhållits att ändringar av landstingsgränser i regel är ändringar av mindre omfattning som knappast påverkar andra landsting än de som är direkt berörda av ändringarna och att dessa i regel görs som följdändringar till ändringar i den kommunala indelningen (prop. 1978/79:157 s. 87). Eftersom särskild hänsyn ska tas till befolkningens synpunkter i den processen har det därför inte ansetts nödvändigt med någon reglering när det gäller landstingsindelningen. Vidare har det hänvisats till att landstingsindelningen är knuten till länsindelningen och därmed också till den statliga administrationen. Det finns med andra ord inte bara ett kommun- och landstingsperspektiv utan också ett statligt perspektiv i frågan om ändring i landstingsindelningen.

Propositionen

Reglerna om indelning för kommuner och landsting bör harmoniseras ytterligare

Regeringen gör i propositionen bedömningen att indelningslagens bestämmelser om indelningsändringar för kommuner och landsting bör harmoniseras ytterligare. Enligt regeringen är en ändring i landstingsindelningen inte alltid en följd av en ändring i kommunindelningen, och det är därför angeläget att indelningslagen också reglerar vilken hänsyn som ska tas till såväl berörda landstings och kommuners som befolkningens synpunkter också vid ändringar i landstingsindelningen. Vidare hänvisas till riksdagens tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag till bestämmelser av innebörden att befolkningens önskemål och synpunkter ska beaktas vid sådana ändringar (bet. 2015/16:KU25, rskr. 2015/16:291). Sammantaget anser regeringen att indelningslagens bestämmelser om ändringar i kommunindelningen och landstingsindelningen bör harmoniseras ytterligare.

Samtidigt konstaterar regeringen bl.a. att länsstyrelserna är de enda statliga myndigheter vars indelning helt följer länsindelningen och att det kan finnas skäl för förändringar av länsstyrelsernas indelning som kan väga lika tungt som eller tyngre än berörda landstings och kommuners intressen när det gäller en landstingsindelning. Det finns därför enligt regeringen skäl som talar för att bestämmelserna som gäller landstingen inte behöver vara helt identiska med de regler som gäller för kommuner. Därutöver framhåller regeringen vikten av att inte i onödan detaljreglera genomförandet av indelningsändringar och att indelningslagen är neutral i förhållande till alla tänkbara typer av ändringar.

Landstingens synpunkter vid ändringar i landstingsindelningen

När det gäller frågan om landstingens synpunkter vid ändringar i landstingsindelningen framhåller regeringen att inställningen från berörda landsting vid en ändrad landstingsindelning bör tillmätas stor vikt vid den sammantagna bedömningen. Det finns därför enligt regeringen skäl att införa en bestämmelse i indelningslagen som föreskriver att särskild hänsyn ska tas till önskemål och synpunkter från närmast berörda landsting. Detta gäller särskilt när det är fråga om indelningsändringar som berör endast ett fåtal landsting. Enligt regeringen ska ett landstings inställning tillmätas särskilt stor tyngd när man vid prövningen av en fråga om indelningsändring väger styrkan av de intressen som talar för ändringen mot dem som talar mot denna.

Samtidigt konstaterar regeringen att det kan förekomma fall när det är befogat att låta landstingets intressen stå tillbaka för andra intressen. Frågan är då enligt regeringen om det vid ändringar i landstingsindelningen, på samma sätt som vid ändringar i kommunindelningen, ska krävas synnerliga skäl för att besluta om en ändring i strid med ett landstings vilja.

I denna del framhåller regeringen att erfarenheterna av de senaste årens indelningsändringar och utredningar om sådana ändringar visar att det bland såväl landsting som kommuner finns olika uppfattningar dels om huruvida en ändring över huvud taget ska göras, dels om hur en eventuell ny indelning bör se ut. En del av dessa olika uppfattningar handlar om hur man prioriterar mellan olika perspektiv och behov, t.ex. arbetsmarknad och tillväxt, hälso- och sjukvård, ekonomisk bärkraft samt formerna för politisk organisation. Mer omfattande förändringar av landstingsindelningen innebär enligt regeringen att många, kanske samtliga, landsting berörs. Det är därmed troligt att det kan vara svårt att få till stånd en indelning som tillgodoser varje enskilt landstings respektive varje enskild kommuns förstahandsval. Regeringen framhåller att det givetvis är angeläget att en indelningsändring har en så bred acceptans som möjligt i berörda län och kommuner. Samtidigt kan det i vissa fall vara omöjligt att tillgodose samtliga aktörers olika intressen. Enligt regeringen blir en ny administrativ indelning med nödvändighet en avvägning utifrån en helhetsbedömning där vissa synpunkter och perspektiv kommer att behöva tillmätas större vikt än andra. I det läget menar regeringen att det inte är lämpligt att ge ett enskilt landsting möjlighet att blockera genomförandet av en reform som är väl avvägd och nödvändig för hela landet. Att en ändrad indelning ger bestående förbättringar för det stora flertalet landsting och kommuner inom flertalet relevanta perspektiv utesluter enligt regeringen inte att något eller några landsting respektive kommuner kommer att motsätta sig ändringen utifrån de intressen som är mest relevanta för dem.

Sammantaget anser regeringen att det inte bör införas någon bestämmelse om att det ska krävas synnerliga skäl för att genomföra en indelningsändring mot ett enskilt landstings vilja. En sådan bestämmelse skulle, även om den inte innebär ett veto, enligt regeringen medföra alltför stora möjligheter att blockera en lösning som tillgodoser det stora flertalets behov.

Enligt regeringen bör landstingens synpunkter dock ges en särställning, även om landstingsindelningar också måste bedömas utifrån ett övergripande nationellt perspektiv. Regeringen anser att det i stället för synnerliga skäl ska krävas särskilda skäl för att besluta om en indelningsändring mot ett berört landstings vilja.

När det gäller frågan vad som utgör särskilda skäl konstaterar regeringen inledningsvis att skälen för att gå emot ett landstings vilja i fråga om landstingsindelningen inte behöver vara lika starka som skälen för att gå emot en kommuns vilja vid en ändring i kommunindelningen. Det skulle enligt regeringen kunna anses finnas särskilda skäl t.ex. om det rör en mindre förändring där en kommun på goda grunder vill byta länstillhörighet. Som exempel nämns starka intressegemenskaper eller näringsgeografiska samband. Det skulle också enligt regeringen kunna handla om att det finns starka skäl att förända statens regionala myndighetsindelning eller att det finns anledning att genomföra en mer omfattande indelningsändring som berör många landsting. Regeringen framhåller att det i sådana situationer inte alltid går att skapa konsensus om hur indelningen ska se ut, och då bör intresset av en fungerande helhetslösning ges företräde framför enskilda landstings uppfattningar. Vad som därutöver kan anses utgöra särskilda skäl får enligt regeringen bedömas av tillämparen i det enskilda fallet.

Regeringen framhåller vidare att även andra landsting än de vars indelning påverkas bör ges möjlighet att framföra sina synpunkter. En ändring skulle t.ex. kunna bryta upp eller försvåra befintliga regionala samarbeten. I dessa fall får enligt regeringen en bedömning göras från fall till fall men utan att det krävs särskilda skäl för att förändra indelningen mot sådana landstings viljor. Av indelningslagen följer redan i dag att en utredning även ska omfatta dessa landstings synpunkter.

Sammanfattningsvis föreslår alltså regeringen att vid prövning av frågan om ändring i en landstingsindelning ska särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från det eller de landsting som närmast berörs av ändringen. Det ska också enligt regeringen krävas särskilda skäl för att besluta om en ändring i landstingsindelningen mot ett berört landstings vilja.

Kommunernas synpunkter vid ändringar i landstingsindelningen

Vid prövning av frågan om ändring i landstingsindelningen föreslår regeringen att särskild hänsyn ska tas till önskemål och synpunkter från den eller de kommuner som närmast berörs av ändringen. Regeringen gör bedömningen att det inte bör krävas särskilda skäl för att besluta om en ändring i landstingsindelningen mot en berörd kommuns vilja.

Som skäl för regeringens förslag och bedömning framhålls bl.a. att ett stort antal kommuner kan beröras vid en ändrad landstingsindelning och att det därför är tillräckligt att i lag reglera att särskild hänsyn ska tas till berörda kommuners synpunkter. Nackdelar för enstaka kommuner bör enligt regeringen inte läggas till grund för att dessa kommuner ska kunna förhindra en i övrigt väl motiverad förändring. Samtidigt framhåller regeringen att det i vissa situationer kan finnas anledning att tillmäta en kommuns önskemål stor vikt. Som exempel nämns gränskommuner som vid en ny större landstingsgräns vill byta länstillhörighet. Regeringen konstaterar att det även finns andra berörda och att det redan följer av indelningslagen att en utredning om en ändring i den kommunala indelningen ska omfatta alla omständigheter som inverkar på frågan och att samråd ska ske med de kommuner och landsting som har intresse av frågan om en ändring i den kommunala indelningen. Samtidigt framhåller regeringen att särskild hänsyn inte bör tas till dessa kommuners synpunkter och att synpunkterna från berörda kommuner bör tillmätas något större vikt.

Befolkningens synpunkter vid ändringar i landstingsindelningen

Regeringen föreslår vidare att befolkningens önskemål och synpunkter ska beaktas vid prövning av frågan om ändring i landstingsindelningen. Därutöver föreslås att berörda landsting, om det inte är uppenbart obehövligt, som ett led i beredningen av ett yttrande eller en ansökan om ändrad landstingsindelning ska inhämta synpunkter från befolkningen.

Som skäl för förslaget att befolkningens synpunkter ska beaktas framhåller regeringen att det, på grund av indelningsfrågornas långsiktiga karaktär och det förhållandet att såväl kommande generationer som politiska majoriteter binds upp av besluten, är lämpligt att besluten föregås av information och diskussion samt att de är väl förankrade. I denna del hänvisar regeringen också till riksdagens tillkännagivande från våren 2016 (bet. 2015/16:KU25, rskr. 2015/16:291). Samtidigt framhåller regeringen att befolkningens inställning måste vägas mot andra intressen och faktorer. Som exempel i denna del nämns berörda kommuners och landstings inställning, näringsgeografiska och ekonomiska förhållanden samt statens behov av att göra förändringar av sin administrativa indelning. Eftersom dessa intressen och faktorer varierar från fall till fall, är det enligt regeringen inte möjligt att närmare ange hur en sådan avvägning bör göras. Regeringen framhåller att befolkningens synpunkter sannolikt kommer att tillmätas olika tyngd beroende på vilken typ av indelningsändring det är fråga om, hur tydligt folkopinionen kommit till uttryck och andra omständigheter.

När det gäller förslaget att landstinget ska inhämta synpunkter framhåller regeringen att befolkningens synpunkter bör inhämtas som ett led i den regionala och representativa demokratins beredningsprocess och inte som en särskild undersökning utförd av en myndighet. På detta sätt kan befolkningens synpunkter vägas in som en del av ett allsidigt beslutsunderlag såväl när fullmäktige ska ta ställning i frågan som när regeringen ska fatta beslut om en eventuell ändring. Förslaget innebär vidare att landstingen måste involvera medborgarna i den diskussion som föregår beslutet.

Det kan enligt regeringen dock finnas situationer när det inte är nödvändigt att särskilt inhämta befolkningens önskemål och synpunkter, t.ex. vid mindre omfattande gränsjusteringar eller om befolkningens synpunkter redan har inhämtats. I de flesta fall av något mer omfattande ändringar i indelningen finns det dock enligt regeringen skäl att inhämta befolkningens synpunkter. Enligt regeringen bör det inte närmare regleras hur och när synpunkter ska inhämtas.

Motionen

Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkar i kommittémotion 2019/20:363 att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska krävas synnerliga skäl för att besluta om ändringar i landstingsindelningen mot ett berört landstings vilja och tillkännager detta för regeringen. Motionärerna framhåller att Sveriges regionala indelningar ofta handlar om historiska gränsdragningar och gemenskaper som har skapats under hundratals år och som därigenom har vunnit folklig förankring och legitimitet. De menar vidare att regionala gränsdragningar inte enbart handlar om effektiv förvaltning utan också om demokratisk legitimitet och att det därför är av stor vikt att indelningsändringar har så bred acceptans som möjligt hos den befolkning som berörs av dem. Enligt motionärerna bör det krävas synnerliga, och inte enbart särskilda, skäl för att ändra på landstingsindelningen mot ett landstings eller en regions vilja.

En ny beteckning för kommuner på regional nivå

Gällande ordning

I regeringsformen användes tidigare primärkommuner och landstingskommuner som beteckning på det som i dagligt tal benämns kommuner och landsting. Dessa uttryck ersattes i samband med den senaste översynen av regeringsformen av begreppet kommuner på lokal och regional nivå. Enligt förarbetena till regeringsformen är det inte nödvändigt att i grundlag reglera hur de två typerna av kommuner ska betecknas (prop. 2009/10:80 s. 209). Det viktiga är i stället att det markeras i grundlag att det i riket finns kommuner på både lokal och regional nivå. Därigenom klargörs att olika slags kommuner kan ges olika beteckningar genom annan lagstiftning utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om kommuner i regeringsformen.

Någon motsvarande ändring har inte gjorts i tryckfrihetsförordningen.

I 1 kap. 1 § kommunallagen (2017:725) anges att Sverige är indelat i kommuner och landsting. Även i andra lagar används beteckningen landsting för kommuner på regional nivå.

Propositionen

Enhetlig beteckning för kommuner på regional nivå

I propositionen konstaterar regeringen att i t.ex. Skåne och Västra Götalands län har beteckningen region använts sedan slutet av 1900-talet. I takt med att fler landsting har tagit över det regionala utvecklingsansvaret, och därmed fått möjlighet att använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse, har allt fler successivt börjat använda sig av beteckningen region i stället för landsting. I dag använder enligt regeringen samtliga landsting och Gotlands kommun denna beteckning. Detta har gjorts trots att beteckningen landsting används i kommunallagen, vallagen (2005:837) och annan lagstiftning. Detta har enligt regeringen inneburit att det i flera län har varit en annan beteckning än den som används av landstingen själva som står i officiella register m.m.

Regeringen anser att den lagstadgade beteckningen på kommuner på regional nivå och den som används i praktiken bör vara densamma. En beteckning som används av samtliga aktörer och i alla sammanhang kommer enligt regeringen att medföra en ökad tydlighet.

Beteckningen ska vara region

Regeringen framhåller att beteckningen region har använts länge i vissa län och att beteckningen fått fäste framför allt i dessa län, men även i t.ex. den nationella politiska debatten och i medierna. Enligt regeringen tror dessutom många att beteckningen redan har ändrats eftersom samtliga landsting använder sig av beteckningen region. Regeringens sammantagna bedömning är att region är den mest ändamålsenliga beteckningen, och därmed föreslås att beteckningen för kommuner på regional nivå ska vara region.

Benämning på fullmäktige och styrelse

Som en följd av att det föreslås att beteckningen landsting ska ändras till region ska enligt regeringen även benämningarna landstingsfullmäktige och landstingsstyrelse ändras. Regeringen anser att benämningarna regionfullmäktige och regionstyrelse bör användas.

Sammantaget föreslår regeringen att fullmäktige i kommuner på regional nivå i kommunallagen, vallagen och annan lagstiftning ska benämnas regionfullmäktige och att styrelsen ska benämnas regionstyrelse. Detta leder till följdändringar i lagen om regionalt utvecklingsansvar. Terminologin i tryckfrihetsförordningen bör enligt regeringen dock anpassas till regeringsformens terminologi. När det gäller några andra lagar anser regeringen att ändringar inte bör göras. De enskilda författningsändringarna behandlas närmare nedan.

Utformning av namn på de enskilda regionerna

Enligt regeringen bör namnen på de enskilda regionerna utformas på ett likartat sätt, och samma namn bör användas i alla sammanhang. Regeringen anser att fördelarna med den enhetlighet som följer av att utforma namnen på så vis överväger den otydlighet som uppstår i de län där kommun- eller ortsnamn överensstämmer med länsnamnet.

Regeringen framhåller att det kan finnas skäl att, utöver nödvändiga förordningsändringar, ytterligare reglera hur de enskilda regionernas namn ska utformas. Frågan om en sådan reglering har dock inte utretts. Regeringen kommer emellertid att följa utvecklingen vad gäller namnen på de enskilda regionerna och vid behov vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa en enhetlig utformning och användning av de enskilda regionernas namn.

Sammantaget anser regeringen att namnen på de enskilda kommunerna på regional nivå bör utformas så att ordet region placeras före namnet på respektive län enligt följande modell: Region Norrbotten, Region Skåne, Region Stockholm, Region Västra Götaland osv.

Författningsändringar till följd av en ny beteckning

Regeringens förslag om ändrad beteckning på landsting leder till ändringar och följdändringar i ett stort antal författningar där beteckningen förekommer.

Flertalet ändringar är enligt regeringen av okomplicerat slag, exempelvis att landsting ersätts av region eller landstingsfullmäktige av regionfullmäktige. I vissa fall krävs emellertid omformuleringar. Regeringen bedömer att det inte är lämpligt att använda begreppet regional som beteckning på företeelser med anknytning till landstingen eftersom det förekommer i så många andra sammanhang.

Regeringen föreslår att begreppet region i ellagen (1997:857) respektive sjukvårdsregioner i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ska ersättas med nätregion respektive samverkansregioner. I övriga fall bedömer regeringen att liknande begrepp inte omedelbart behöver bytas ut, utan att detta lämpligen kan övervägas i samband med att författningar ses över i andra sammanhang. Ett sådant exempel är beteckningen regional kollektivtrafikmyndighet i lagen (2010:1065) om kollektivtrafik.

I vissa fall där både kommunal och landstingskommunal förekommit i samma författning bedömer regeringen att det är möjligt att utmönstra sistnämnda beteckning, detta mot bakgrund av att beteckningen kommunal, enligt regeringsformens terminologi, avser både kommuner och landsting.

I de fall beteckningen landsting i en författning hänför sig till förhållanden i förfluten tid föreslås som huvudregel inte någon ändring. Detta gäller exempelvis lagen (2005:1137) om skattereduktion för virke från stormfälld skog vid 2006–2008 års taxeringar och lagen (1994:1221) om införande av stiftelselagen (1994:1220).

Regeringen anser vidare att terminologin i tryckfrihetsförordningen bör anpassas till regeringsformens terminologi. Det innebär att beteckningen landstingsfullmäktige respektive landstingsstyrelsen ska ersättas med begreppet fullmäktige i kommunen på regional nivå respektive styrelsen i kommunen på regional nivå. Vidare föreslås att en bestämmelse i tryckfrihetsförordningen som reglerar valet av juryledamöter om en kommun i ett län inte tillhör ett landsting bör upphävas. I denna del konstaterar regeringen att aktuell bestämmelse i tryckfrihetsförordningen generellt reglerar valet av juryledamöter i den situationen att en kommun i ett län inte tillhör ett landsting och att den enda kvarvarande kommun som inte tillhör något landsting är Gotlands kommun, för vilken valet av juryledamöter är särskilt reglerat. Eftersom bestämmelsen inte längre fyller någon funktion anser regeringen att bestämmelsen ska upphävas.

I riksdagsordningen förekommer beteckningen landsting endast i en tilläggsbestämmelse. Enligt regeringen finns det inte anledning att använda regeringsformens uttryck i sådana bestämmelser eftersom de kan ändras på samma sätt som vanlig lag. I stället bör, i likhet med vad regeringen föreslår för övriga lagar, beteckningen landsting i aktuell tilläggsbestämmelse ersättas med region.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

När det gäller frågan om ikraftträdande av förslagen till lagändringar anser regeringen att ändringarna bör träda i kraft i god tid före valåret 2022, bl.a. så att val kan hållas till regionfullmäktige. Eftersom en del av förberedelserna för valet görs under året före valåret är det enligt regeringen lämpligt att ändringarna har trätt i kraft 2021. Vidare framhåller regeringen att det faktum att landstingen använder sig av beteckningen region och många därmed uppfattar att beteckningen redan har ändrats talar för att ändringen ska träda i kraft så snart som möjligt. Regeringen föreslår att merparten av lagförslagen ska träda i kraft den 1 januari 2020. När det gäller några lagförslag föreslås av författningstekniska skäl ett något senare ikraftträdandedatum.

Med hänsyn till den särskilda ordningen för grundlagsändringar föreslås att förslaget till ändringar i tryckfrihetsförordningen ska träda i kraft den 1 januari 2023.

Det finns enligt regeringen inget behov av några övergångsbestämmelser.

Utskottets ställningstagande

Vissa frågor om regionindelning

De ändringar i indelningslagen som regeringen föreslår är enligt utskottet ett steg i rätt riktning när det gäller att beakta befolkningens synpunkter. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag.

Genom förslagen i propositionen får också tidigare tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till bestämmelser med innebörden att befolkningens önskemål och synpunkter ska beaktas vid ändringar i landstingsindelningen anses vara tillgodosett (jfr prop. 2015/16:121, bet. 2015/16:KU25, rskr. 2015/16:291).

Trots de nu föreslagna ändringarna i indelningslagen anser utskottet dock att det fortfarande finns betydande skillnader mellan bestämmelserna om att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i kommun- respektive regionindelningen.

Som utskottet tidigare framhållit kan förändringar i regionindelningen påverka människors vardag lika mycket som förändringar i kommunindelningen. Medborgarperspektivet bör därför iakttas i lika hög grad vid ändringar i regionindelningen som vid ändringar i kommunindelningen.

Enligt utskottet bör regleringen av befolkningens inställning vid ändringar i regionindelningen i allt väsentligt motsvara vad som gäller vid ändringar i kommunindelningen. Bland annat ska vid ändringar i kommunindelningen särskild hänsyn tas till befolkningens önskemål och synpunkter. När det finns skäl till det ska vidare i samband med utredningen av en indelningsändring en särskild undersökning göras om befolkningens inställning till indelningsändringen. Undersökningen kan göras genom en omröstning, opinionsundersökning eller liknande förfarande.

Vid ändringar i kommunindelningen ska också särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från den eller de kommuner som närmast berörs av ändringen. Om dessa kommuner motsätter sig den ändrade indelningen krävs synnerliga skäl för att ändringen ska kunna beslutas. På motsvarande sätt bör enligt utskottet synpunkter från de närmast berörda kommunerna och regionerna beaktas vid ändringar i regionindelningen.

Utskottet anser sammanfattningsvis att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till bestämmelser om att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i regionindelningen som i allt väsentligt motsvarar de bestämmelser som gäller vid ändringar i kommunindelningen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Utskottet tillstyrker därmed delvis motionen.

Förutom redovisade ändringar föreslår regeringen även ändringar i indelningslagen som rör beteckningen för kommuner på regional nivå. Dessa ändringar behandlas i avsnittet nedan.

En ny beteckning för kommuner på regional nivå

Utskottet instämmer i regeringens överväganden och förslag att beteckningen för kommuner på regional nivå ska ändras från landsting till region. Regeringens förslag om ändrad beteckning på landsting leder till ändringar och följdändringar i ett stort antal författningar där beteckningen förekommer. Utskottet ställer sig även bakom regeringens överväganden och förslag till lagändringar. När det gäller utformningen av lagförslagen tillstyrker utskottet i huvudsak regeringens lagförslag men föreslår ett flertal redaktionella ändringar av rättelsekaraktär. Därutöver ger regeringens lagförslag anledning till följande kommentarer och förslag till ändringar.

Regeringen föreslår bl.a. ändringar i tryckfrihetsförordningen. Förutom att terminologin för kommuner på regional nivå i tryckfrihetsförordningen bör anpassas till regeringsformens terminologi föreslår regeringen att bestämmelsen i tryckfrihetsförordningen som reglerar valet av juryledamöter om en kommun i ett län inte tillhör ett landsting ska upphävas eftersom den inte längre fyller någon funktion. Utskottet ställer sig bakom regeringens överväganden och förslag till ändringar i denna del.

Beslut att ändra grundlag fattas genom två likalydande beslut. Genom det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Det andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Utskottet föreslår därför att riksdagen som vilande antar regeringens förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen.

När det gäller regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti och till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion noteras att berörda bestämmelser också är föremål för ändringsförslag i proposition 2018/19:158 En ny reglering för tjänstepensionsföretag, som beretts av finansutskottet och som riksdagen har debatterat och beslutat om den 13 november 2019. Lagförslagen ska träda i kraft den 15 december 2019. Föreslagna ändringar i proposition 2018/19:158 har inte beaktats av regeringen vid utformningen av lagförslagen i det nu aktuella betänkandet. Därför lämnar utskottet egna lagförslag när det gäller lagen om insättningsgaranti och lagen om företagsrekonstruktion (bilaga 3). Utskottet lämnar även ett förslag till ändring när det gäller lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning för att beakta en lagändring som har föreslagits av finansutskottet och som riksdagen ska debattera och besluta den 20 november 2019. Utskottet föreslår att riksdagen antar dessa lagförslag.

En annan åtgärd som bör vidtas gäller de ändringar i 4 § skyddslagen (2010:305) som föreslås i proposition 2018/19:127 Skyddsobjekt och obemannade farkoster. Försvarsutskottet har i sitt betänkande 2019/20:FöU2 i sak ställt sig bakom de ändringar som föreslås i proposition 2018/19:127 men av samordningsskäl överlåtit behandlingen av den författningstekniska regleringen till konstitutionsutskottet i det nu aktuella betänkandet. För att samordna lagförslagen bör riksdagen anta utskottets lagförslag i bilaga 3. Utskottet tillstyrker således även proposition 2018/19:127 i denna del.

Bland lagförslagen i propositionen återfinns förslag till ändringar i 3 § lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning. Denna bestämmelse är också föremål för ändringsförslag i proposition 2019/20:7 Behandling av personuppgifter vid hantering av oredlighet vid forskning, som bereds av utbildningsutskottet och som riksdagen ska debattera och besluta om den 21 november 2019. För att uppnå en lagteknisk samordning av förslagen har konstitutionsutskottet överlämnat det nämnda lagförslaget till utbildningsutskottet när det gäller beredningen av riksdagens beslut om att anta det nyssnämnda förslaget. Det bör dock understrykas att konstitutionsutskottet gör den sakliga behandlingen av detta förslag och tillstyrker det. Det anförda innebär att utskottet förordar att riksdagen godtar det som utskottet har anfört om de föreslagna ändringarna i lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning.

Reservation

Att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i regionindelningen, punkt 1 (S, V, MP)

av Ida Karkiainen (S), Per-Arne Håkansson (S), Mia Sydow Mölleby (V), Daniel Andersson (S), Camilla Hansén (MP), Erik Ezelius (S) och Nermina Mizimovic (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motion

2019/20:363 av Matheus Enholm m.fl. (SD).

Ställningstagande

I likhet med regeringen anser vi att det ska krävas särskilda skäl för att besluta om en ändring i landstings- eller regionindelningen mot en berörd regions vilja. Även när det gäller övriga förslag till ändringar i regionindelningen delar vi regeringens överväganden och förslag.

Det bör understrykas att befolkningens uppfattning är viktig. Som Ansvarskommittén påpekat bör intressenterna i en indelningsprocess vara kommunerna, regionerna och staten, liksom de politiska partiernas distriktsorganisationer, andra organisationer och medborgare i övrigt. Det bör framhållas att det är naturligt att kommunfullmäktige företräder ortsbefolkningen om en kommun flyttas från en region till en annan. Det är vidare naturligt att befolkningen i regionen företräds av regionfullmäktige vid ändringar i regionindelningen.

Det finns dock skäl att ha olika bestämmelser om befolkningens synpunkter vid ändringar i regionindelningen i förhållande till ändringar i kommunindelningen.

Regionindelningen är avhängig av länsindelningen på det sättet att enligt 1 kap. 1 § kommunallagen (2017:725) ska varje region omfatta ett län, om inte något annat är särskilt föreskrivet. Om staten ändrar sin administrativa indelning kan det således bli nödvändigt att ändra regionindelningen.

Detta samband mellan statens indelning och den regionala indelningen gör att det finns andra utgångspunkter för regionindelningen än för kommunindelningen. En ändring i regionindelningen kan således vara motiverad av statens önskan att ändra den administrativa indelningen. Att i sådana fall ställa upp krav i lag på att man ska utreda och beakta befolkningens inställning framstår inte som motiverat (jfr betänkandet SOU 2004:128 från Utredningen om indelningsändringar).

Staten har dessutom ett övergripande ansvar för landet och behöver anlägga ett helhetsperspektiv. Regionernas verksamhetsområden omfattar verksamheter av avgörande ekonomisk betydelse, t.ex. sjukvård och kollektivtrafik. Det är därför av väsentlig betydelse att regionerna omfattar geografiska områden av sådan storlek och med en sådan befolkningsmässig sammansättning att förutsättningar för att driva en fungerande verksamhet säkerställs. Det kan få negativa konsekvenser för regionens funktionssätt om kommuner på grund av önskemål från befolkningen flyttas från en region till en annan.

Vi anser sammanfattningsvis att det inte bör införas ytterligare bestämmelser om att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i regionindelningen. Enligt vår mening finns det således inte behov av något tillkännagivande.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2018/19:127

Proposition 2018/19:127 Skyddsobjekt och obemannade farkoster:

1.2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skyddslagen (2010:305).

Behandlingen avser det lagtekniska antagandet av 4 §.

Proposition 2018/19:162

Proposition 2018/19:162 En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kommunallagen (2017:725).

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen.

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i riksdagsordningen.

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken.

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i föräldrabalken.

7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken.

8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i jordabalken.

9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utsökningsbalken.

10.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken.

11.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.

12.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred.

13.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

14.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln.

15.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.

16.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948).

17.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207).

18.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i expropriationslagen (1972:719).

19.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.

20.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare.

21.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1978:160) om vissa rörledningar.

22.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i förfogandelagen (1978:262).

23.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner och landsting.

24.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1980:578) om ordningsvakter.

25.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1981:324) om medborgarvittnen.

26.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1981:1310) om offentliga funktionärers rätt till gottgörelse för rättegångskostnad i vissa mål m.m.

27.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen.

28.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125).

29.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619).

30.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672).

31.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.

32.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kulturmiljölagen (1988:950).

33.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.

34.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i arkivlagen (1990:782).

35.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i begravningslagen (1990:1144).

36.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:1402) om övertagande av vissa sjukhem och andra vårdinrättningar.

37.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45).

38.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor.

39.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481).

40.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

41.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614).

42.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader.

43.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:1109) om uppdragsutbildning i vissa fall.

44.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård.

45.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.

46.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt.

47.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon.

48.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap.

49.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sametingslagen (1992:1433).

50.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:335) om Barnombudsman.

51.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

52.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning.

53.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi.

54.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200).

55.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning.

56.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar.

57.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220).

58.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.

59.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.

60.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:479) om nordisk konvention om socialt bistånd och sociala tjänster.

61.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.

62.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.

63.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67).

64.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion.

65.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen.

66.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister.

67.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1157) om läkemedelskommittéer.

68.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:735) om riksfärdtjänst.

69.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:736) om färdtjänst.

70.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857).

71.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.

72.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:938) om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga.

73.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078).

74.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079).

75.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

76.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:99) om den officiella statistiken.

77.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453).

78.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980).

79.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.

80.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.

81.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet.

82.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

83.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168).

84.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning.

85.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter.

86.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott.

87.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403).

88.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).

89.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

90.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund.

91.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i vallagen (2005:837).

92.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler.

93.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

94.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:546) om utrymning och inkvartering m.m. under höjd beredskap.

95.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa.

96.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:459) om strukturfondspartnerskap.

97.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

98.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.

99.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i patientdatalagen (2008:355).

100.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2008:552) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands.

101.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i konkurrenslagen (2008:579).

102.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2008:962) om valfrihetssystem.

103.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter.

104.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan.

105.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

106.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

107.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2009:1079) om tjänster på den inre marknaden.

108.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:294) om säkerhetskontroll vid offentliga sammanträden i kommuner och landsting.

109.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i luftfartslagen (2010:500).

110.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen.

111.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar.

112.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659).

113.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696).

114.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).

115.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800).

116.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900).

117.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:1065) om kollektivtrafik.

118.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden.

119.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:1919) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet.

120.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.

121.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

122.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen (2012:210).

123.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i taxitrafiklagen (2012:211).

124.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2012:263) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga organ.

125.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.

126.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

127.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:514) om landstingens och kommunernas kostnadsansvar för viss vård i utlandet.

128.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i bibliotekslagen (2013:801).

129.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn.

130.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete.

131.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i patientlagen (2014:821).

132.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet.

133.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring.

134.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton.

135. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:35) om bidrag för glasögon till vissa barn och unga.

136.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:659) om avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården.

137.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling.

138.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna.

139.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner.

140.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

141.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter.

142.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet.

143.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården.

144.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i museilagen (2017:563).

145.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:571) om försöksverksamhet med branschskolor.

146.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.

147.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

148.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i förvaltningslagen (2017:900).

149.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:90) om insyn i finansiering av partier.

150.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag.

151.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i strålskyddslagen (2018:396).

152.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i säkerhetsskyddslagen (2018:585).

153.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning.

154.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:649) om förbud mot innehav av berusningsmedel m.m. vid hem för vård eller boende.

155.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

156.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:744) om försäkringsmedicinska utredningar.

157.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista.

158.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1214) om ändring i patientdatalagen (2008:355).

159.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1241) om ändring i lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista.

160.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1276) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

161.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument.

162.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service.

163.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1997) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

164.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:212) om viss gemensam offentlig service.

165.1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning.

Behandlingen avser godtagande av lagförslaget. Behandlingen av det lagtekniska antagandet sker i annat sammanhang.

166.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:000) om ändring i skyddslagen (2010:305).

Följdmotionen

2019/20:363 av Matheus Enholm m.fl. (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska krävas synnerliga skäl för att besluta om ändringar i landstingsindelningen mot ett berört landstings vilja och tillkännager detta för regeringen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag som lagts fram i proposition 2018/19:162

Förslag som lagts fram i proposition 2018/19:127

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

1. Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125)

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

15 b §[1]

För tandvård enligt 8 a § andra och tredje styckena lämnar landstinget ersättning till vårdgivaren med belopp som motsvarar folktandvårdens priser för tandvård om inte landstinget kommer överens med vårdgivaren om något annat. Den patientavgift som patienten betalat skall räknas av från ersättningen.

För tandvård enligt 8 a § andra och tredje styckena lämnar regionen ersättning till vårdgivaren med belopp som motsvarar folktandvårdens priser för tandvård om inte regionen kommer överens med vårdgivaren om något annat. Den patientavgift som patienten betalat ska räknas av från ersättningen.

2. Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

7 §[2]

Vid höjd beredskap skall kommuner och landsting vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och inriktning av verksamheten, tjänstgöring och ledighet för personal samt användning av tillgängliga resurser som är nödvändiga för att de under de rådande förhållandena skall kunna fullgöra sina uppgifter inom totalförsvaret. Vid höjd beredskap skall de enskilda organisationer och företag som enligt överenskommelse eller på annan grund är skyldiga att fortsätta sin verksamhet i krig vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och inriktning av verksamheten, tjänstgöring och ledighet för personal samt användning av tillgängliga resurser som är nödvändiga för att de under de rådande förhållandena skall kunna fullgöra dessa skyldigheter.

Vid höjd beredskap ska kommuner och regioner vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och inriktning av verksamheten, tjänstgöring och ledighet för personal samt användning av tillgängliga resurser som är nödvändiga för att de under de rådande förhållandena ska kunna fullgöra sina uppgifter inom totalförsvaret. Vid höjd beredskap ska de enskilda organisationer och företag som enligt överenskommelse eller på annan grund är skyldiga att fortsätta sin verksamhet i krig vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och inriktning av verksamheten, tjänstgöring och ledighet för personal samt användning av tillgängliga resurser som är nödvändiga för att de under de rådande förhållandena ska kunna fullgöra dessa skyldigheter.

Innebörden i övrigt av att höjd beredskap råder framgår av andra författningar.

3. Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

7 §[3]

Regeringen fastställer för varje län de skattesatser (länsvisa skattesatser) som ska tillämpas vid beräkning av bidrag enligt 5 § och avgifter enligt 6. De länsvisa skattesatserna ska för bidragsberättigade kommuner fastställas utifrån 95 procent av medelskattesatsen år 2003 och för bidragsberättigade landsting utifrån 90 procent av medelskattesatsen samma år. För avgiftsskyldiga kommuner och landsting ska de länsvisa skattesatserna i stället fastställas utifrån 85 procent av medelskattesatsen år 2003.

Regeringen fastställer för varje län de skattesatser (länsvisa skattesatser) som ska tillämpas vid beräkning av bidrag enligt 5 § och avgifter enligt 6 §. De länsvisa skattesatserna ska för bidragsberättigade kommuner fastställas utifrån 95 procent av medelskattesatsen år 2003 och för bidragsberättigade regioner utifrån 90 procent av medelskattesatsen samma år. För avgiftsskyldiga kommuner och regioner ska de länsvisa skattesatserna i stället fastställas utifrån 85 procent av medelskattesatsen år 2003.

Lydelse enligt bet. 2019/20:FiU18

Utskottets förslag

17 a §

Beräkningen av strukturbidrag, standardkostnader för infrastruktur och skydd och verksamhetsövergripande kostnader samt faktorer som avser förändringar i befolkningen som görs i beräkningen av övriga standardkostnader för en kommun som sammanläggs med en annan kommun eller flera andra kommuner enligt lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting, ska göras enligt följande.

Beräkningen av strukturbidrag, standardkostnader för infrastruktur och skydd och verksamhetsövergripande kostnader samt faktorer som avser förändringar i befolkningen som görs i beräkningen av övriga standardkostnader för en kommun som sammanläggs med en annan kommun eller flera andra kommuner enligt lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och regioner, ska göras enligt följande.

Den nya kommunens strukturbidrag och standardkostnader ska, det utjämningsår då indelningsändringen träder i kraft och de därpå följande tre åren, grundas på det högsta värdet på strukturbidrag, standardkostnader för infrastruktur och skydd och verksamhetsövergripande kostnader samt faktorer som avser förändringar i befolkningen i övriga standardkostnader beräknade på grundval av den indelning av kommuner

1 . som gäller den 1 januari utjämningsåret, eller

2. som gällde före indelningsändringen, varvid beräkningen ska utgå från de i sammanläggningen ingående kommunernas strukturbidrag samt standardkostnader för respektive verksamhet eller kostnadsslag.

Regeringens förslag

Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft den 2 januari 2020 i fråga om 3, 8 och 13 §§ och i övrigt den 1 januari 2020.

Denna lag träder i kraft den 2 januari 2020 i fråga om 3, 8, 13 och 17 a §§ och i övrigt den 1 januari 2020.

4 . Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

7 §

Ett landsting ska, om det inte är uppenbart obehövligt, erbjuda utlänningar som avses i 4 § en hälsoundersökning. Ett sådant erbjudande ska lämnas när en utlänning som avses i 4 § första stycket 1 eller 2 har etablerat boende inom landstinget. Övriga utlänningar ska erbjudas hälsoundersökning så snart det lämpligen kan ske.

En region ska, om det inte är uppenbart obehövligt, erbjuda utlänningar som avses i 4 § en hälsoundersökning. Ett sådant erbjudande ska lämnas när en utlänning som avses i 4 § första stycket 1 eller 2 har etablerat boende inom regionen. Övriga utlänningar ska erbjudas hälsoundersökning så snart det lämpligen kan ske.

5 . Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

15 kap.

40 §

Hemkommunen ska betala ersättning för kostnader för boende och omvårdnad i boendet för elever på Rh-anpassad utbildning. Hemlandstinget eller, i förekommande fall hemkommunen, ska betala ersättning för kostnader för habilitering. Ersättningarna ska betalas till den huvudman som enligt avtal med staten svarar för verksamheten.

Hemkommunen ska betala ersättning för kostnader för boende och omvårdnad i boendet för elever på Rh-anpassad utbildning. Hemregionen eller, i förekommande fall hemkommunen, ska betala ersättning för kostnader för habilitering. Ersättningarna ska betalas till den huvudman som enligt avtal med staten svarar för verksamheten.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättningar enligt första stycket.

6 . Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt bet. 2019/20:FiU12

Utskottets förslag

5 §

Följande insättare, eller utländska motsvarigheter, kan inte få ersättning enligt garantin:

1 . en bank,

2 . ett kreditmarknadsföretag,

3 . ett värdepappersbolag,

4 . ett försäkringsföretag,

5 . ett återförsäkringsföretag,

6 . ett tjänstepensionsföretag,

7 . en understödsförening,

8 . ett finansiellt institut enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

9 . en värdepappersfond eller en alternativ investeringsfond,

10 . en pensionsfond,

11 . ett landsting, en kommun eller en statlig myndighet, eller

11 . en region, en kommun eller en statlig myndighet, eller

12 . en insättare som inte har identifierats enligt lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

7 . Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt bet. 2019/20:FiU12

Utskottets förslag

1 kap.

3 §

Bestämmelserna i denna lag om gäldenär gäller inte bankaktiebolag, sparbank, medlemsbank, kreditmarknadsföretag, försäkringsföretag, tjänstepensionsföretag, värdepappersbolag, clearingorganisation och värdepapperscentral.

Bestämmelserna avser inte heller sådana gäldenärer i vars verksamhet staten, en kommun, ett landsting, ett kommunalförbund, en församling eller en kyrklig samfällighet har ett bestämmande inflytande.

Bestämmelserna avser inte heller sådana gäldenärer i vars verksamhet staten, en kommun, en region, ett kommunalförbund, en församling eller en kyrklig samfällighet har ett bestämmande inflytande.

Bestämmelserna i denna lag om gäldenär gäller inte heller ett finansiellt institut eller holdingföretag som är försatt i resolution enligt lagen (2015:1016) om resolution.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

8 . Förslag till lag om ändring i skyddslagen (2010:305)

Härigenom föreskrivs att 4 § skyddslagen (2010:305) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

4 §

Följande byggnader, andra anläggningar och områden kan beslutas vara skyddsobjekt

Följande byggnader, andra anläggningar, områden och objekt får beslutas vara skyddsobjekt:

1. statschefens och tronföljarens residens och bostäder samt statsministerns bostäder,

2. byggnader, andra anläggningar och områden som staten har äganderätt eller nyttjanderätt till och som disponeras av riksdagen eller riksdagsförvaltningen,

3 . byggnader och andra anläggningar som staten, en kommun eller ett landsting har äganderätt eller nyttjanderätt till och som används eller är avsedda för att leda eller styra statlig eller kommunal verksamhet,

3 . byggnader och andra anläggningar som staten, en kommun eller en region har äganderätt eller nyttjanderätt till och som används eller är avsedda för att leda eller styra statlig eller kommunal verksamhet,

4 . byggnader, andra anläggningar och områden som används eller är avsedda för ledning av räddningstjänsten eller totalförsvarets civila delar i övrigt eller för fredstida krishantering, energiförsörjning, vattenförsörjning, elektroniska kommunikationer, transporter eller försvarsindustriella ändamål, och 5 . byggnader, andra anläggningar och områden som används eller är avsedda för verksamhet som innefattar upprätthållande av allmän ordning och säkerhet, verksamhet inom kriminalvården eller Sveriges försörjning med sedlar och mynt.

4 . byggnader, andra anläggningar och områden som används eller är avsedda för polisverksamhet eller för annan verksamhet som innefattar att upprätthålla allmän ordning och säkerhet, verksamhet inom kriminalvården eller Sveriges försörjning med sedlar och mynt, 5 . byggnader, andra anläggningar och områden som används eller är avsedda för – fredstida krishantering, – elektroniska kommunikationer, – posthantering, – transporter, – alarmering, – försvarsindustriella ändamål, eller – försörjning med energi, vatten, livsmedel eller andra förnödenheter av betydelse för Sveriges försörjningsberedskap och då även fartyg som används för transport av kärnämnen, och 6. byggnader, andra anläggningar och områden som används eller är avsedda för ledning av räddningstjänst eller för ledning och samordning av civil verksamhet vid höjd beredskap.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

---

[1] Senaste lydelse 2003:1209.

[2] Senaste lydelse 1999:946.

[3] Senaste lydelse 2015:1010.