|
Konstitutionsutskottets betänkande
|
Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelserna till handlingarna.
Inga motioner har väckts med anledning av verksamhetsredogörelserna.
Behandlade förslag
Verksamhetsredogörelse för Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna 2019 (2019/20:NL1), verksamhetsredogörelse för Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner (Karensnämnden) 2019 (2019/20:NSÖ1), verksamhetsredogörelse för Partibidragsnämnden 2019 (2019/20:PN1), verksamhetsredogörelse för Riksdagens ansvarsnämnd 2019 (2019/20:RAN1), verksamhetsredogörelse för Riksdagens arvodesnämnd 2019 (2019/20:RAR1), verksamhetsredogörelse för Riksdagens överklagandenämnd 2019 (2019/20:ÖN1), verksamhetsredogörelse för Statsrådsarvodesnämnden 2019 (2019/20:SN1) och verksamhetsredogörelse för Valprövningsnämnden 2019 (2019/20:VPN1).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder |
Riksdagen lägger redogörelserna 2019/20:SN1, 2019/20:VPN1, 2019/20:NSÖ1, 2019/20:NL1, 2019/20:PN1, 2019/20:RAR1, 2019/20:RAN1 och 2019/20:ÖN1 till handlingarna.
Stockholm den 7 maj 2020
På konstitutionsutskottets vägnar
Karin Enström
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Karin Enström (M), Hans Ekström (S), Mia Sydow Mölleby (V), Mikael Strandman (SD), Andreas Carlson (KD), Kristina Axén Olin (M), Maria Stockhaus (M), Cecilie Tenfjord Toftby (M), Malin Danielsson (L), Ulrika Heie (C), Annelie Karlsson (S), Isak From (S), Lawen Redar (S), Leif Nysmed (S), Angelika Bengtsson (SD), Robert Stenkvist (SD) och Karolina Skog (MP).
Riksdagens nämnder har i enlighet med gällande regelverk överlämnat sina redogörelser för verksamhetsåret 2019 till riksdagen. Inga motioner har väckts med anledning av verksamhetsredogörelserna.
Det finns åtta nämndmyndigheter under riksdagen. Varje nämndmyndighet ska årligen lämna en verksamhetsredogörelse till riksdagen. Nämndmyndigheternas skyldighet att lämna en sådan redogörelse tillämpades första gången för verksamhetsåret 2013.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger redogörelserna till handlingarna.
Inledning
Bakgrund
Hösten 2008 fick Riksdagsförvaltningen i uppdrag av riksdagsstyrelsen att se över regleringen av riksdagens nämnder. I juni 2011 beslutade Riksdagsförvaltningen om direktiv för en fortsatt utredning av regleringen av riksdagens nämnder. Enligt direktiven skulle arbetet inriktas på att varje nämnd skulle ges en instruktion som var anpassad efter nämndens uppdrag och verksamhet, samtidigt som bestämmelserna i den utsträckning det var möjligt skulle ges en enhetlig utformning. I september 2012 föreslog riksdagsstyrelsen, mot bakgrund av förslagen i den ovannämnda utredningen, ett delvis nytt regelverk för de tre löne- och arvodessättande nämnderna (Riksdagens arvodesnämnd, Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna och Statsrådsarvodesnämnden), Valprövningsnämnden och Riksdagens överklagandenämnd (framst. 2012/13:RS1). Riksdagsstyrelsen föreslog bl.a. att nämndmyndigheterna senast den 22 februari varje år skulle lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. I januari 2013 föreslog riksdagsstyrelsen att det skulle införas en motsvarande bestämmelse för Partibidragsnämnden (framst. 2012/13:RS3). En liknande bestämmelse fanns sedan tidigare för Riksdagens ansvarsnämnd. Lagar med instruktioner för en rad nämndmyndigheter under riksdagen m.m. trädde i kraft den 1 januari 2013, och den 1 juli 2013 trädde även en lag med instruktion för Partibidragsnämnden i kraft (bet. 2012/13:KU9, rskr. 2012/13:62–66 respektive bet. 2012/13:KU24, rskr. 2012/13:217–220). Nämndmyndigheternas skyldighet att lämna en verksamhetsredogörelse till riksdagen tillämpades för första gången för verksamhetsåret 2013.
Den 1 juli 2018 inrättades en ny nämnd under riksdagen, den s.k. karensnämnden (prop. 2017/18:162, bet. 2017/18:KU42, rskr. 2017/18:305). De grundläggande bestämmelserna för nämnden regleras i lagen (2018:677) med instruktion för Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner. I maj 2019 beslutades om en ändring i 11 § av rättelsekaraktär som trädde i kraft i augusti samma år (bet. 2018/19:KU34, rskr. 2018/19:217).
Bestämmelser om verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder
Enligt gällande bestämmelser i instruktionen för respektive nämnd ska nämnd-myndigheterna senast den 22 februari varje år lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. Av riksdagsstyrelsens framställningar (framst. 2012/13:RS1 och 2012/13:RS3) framgår övervägandena bakom förslaget om en årlig verksamhetsredogörelse. Det konstaterades att det sedan några år tillbaka funnits uppgifter om antalet sammanträden, antalet ledamöter och kostnaden för verksamheten för respektive nämndmyndighet i Riksdagsförvaltningens årsredovisning. Lämpligheten i denna ordning ifrågasattes dock eftersom Riksdagsförvaltningen inte har något rättsligt ansvar för verksamheten i nämnderna. Mot bakgrund av att nämnderna finansieras med allmänna medel betonades att det fanns ett berättigat krav på någon form av resultatredovisning. Därtill framhölls att några av nämnderna bedriver en verksamhet som åtminstone ibland är föremål för allmänhetens och mediernas intresse och att det för dessa nämnder därmed finns ett tydligt allmänintresse av information om verksamheten. Egna verksamhetsberättelser ansågs även kunna tydliggöra att nämnderna är självständiga myndigheter. Samtidigt framhölls att de detaljerade bestämmelser som gäller för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen inte borde tillämpas på nämnderna eftersom det skulle innebära en alltför stor administrativ påfrestning för dem. En sådan ordning ansågs inte heller vara sakligt motiverad. I stället borde riksdagens nämnder lämna en årlig verksamhetsredogörelse liknande den som redan gällde för Riksdagens ansvarsnämnd.
År 2016 infördes bestämmelser som förtydligade att nämnderna i sin årliga verksamhetsredogörelse ska redovisa de kostnader som är förknippade med verksamheten (framst. 2015/16:RS5, bet. 2016/17:KU4, rskr. 2016/17:38–40)[1]. Enligt förarbetena bör kostnaderna lämpligen redovisas fördelade på åtminstone kostnader för ledamöter och personal respektive övriga driftskostnader och med föregående års kostnader som referensuppgift. Därutöver ställer bestämmelserna i instruktionen för respektive nämnd inte upp några särskilda krav på innehållet i verksamhetsredogörelsen. Enligt förarbetena bör dock en verksamhetsredogörelse innehålla uppgifter om nämndens arbetsuppgifter och ledamöter, hur verksamheten bedrivs och de övriga upplysningar som behövs för att ge en rättvisande bild av verksamheten. I detta sammanhang kan även nämnas att det följer av bestämmelserna om verksamhetsansvar att varje nämndmyndighet ansvarar för verksamheten om inte annat följer av bestämmelser i lag. Nämnderna ska vidare se till att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt, att resultatet redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten ska hushålla väl med statens medel.
Verksamhetsredogörelserna
I följande avsnitt återges kortfattat innehållet i verksamhetsredogörelserna för 2019. I samtliga redogörelser återfinns nämndernas personsammansättning under året, och detta omnämns därför inte särskilt nedan.
Redogörelsen från Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna består av följande fem avsnitt:
– Bakgrund
– Sammansättning
– Sammanträden
– Beslut om löner och anställningsförmåner
– Kostnader.
Av redogörelsen framgår bl.a. nämndens uppgifter och vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet. Det framgår även att nämnden hade fem sammanträden under 2019.
När det gäller frågan om beslut om löner och anställningsförmåner framgår det av redogörelsen att nämnden årligen reviderar lönerna till justitieombudsmännen och riksrevisorerna. Det finns vidare en beskrivning av hur revisionen bereds (vilka uppgifter som begärs in), och slutligen framgår årets beslut. Årets beslut innebär att riksrevisorerna sedan den 1 juli 2019 har en månadslön om 143 500 kronor och riksrevisorn med administrativt ansvar en månadslön om 154 700 kronor. De nya lönerna innebär en höjning med ca 2,5 procent i jämförelse med föregående år. Sedan den 1 januari 2020 är månadslönen för justitieombudsmännen 123 700 kronor och för chefsJO 133 400 kronor. Detta innebär en höjning med ca 2,6 respektive 2,5 procent i jämförelse med föregående år.
Av redogörelsen framgår det vidare att kostnaderna för nämndens verksamhet under 2019 uppgick till 186 688 kronor, vilket var en ökning med drygt 18 000 kronor i jämförelse med 2018. Kostnaderna redovisas fördelade på kostnader för ledamöter och personal respektive övriga driftskostnader.
Karensnämndens verksamhetsredogörelse består av följande fyra avsnitt:
– Nämndens uppgifter
– Sammansättning och organisation
– Verksamheten under 2019
– Kostnader 2019.
Inledningsvis redogörs för nämndens uppgifter, sammansättning och organisation. Det framgår även vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet.
Karensnämnden inrättades och startade sin verksamhet den 1 juli 2018 och 2019 var därmed nämndens första hela verksamhetsår. Under året hade nämnden ett sammanträde och tog emot nio anmälningar från statsråd och statssekreterare om övergång till annan än statlig tjänst. Nämnden fann inte skäl att meddela någon övergångsrestriktion i något av dessa ärenden. Nämnden tog även emot och besvarade tre remisser från Riksdagsförvaltningen om ny eller ändrad lagstiftning, beslutade om en arbetsordning för sin verksamhet och utsåg ett dataskyddsombud. Vidare hanterade nämnden ett förhållandevis stort antal förfrågningar om att ta del av allmänna handlingar samt allmänna frågor om enskilda ärenden och om verksamheten i stort från allmänheten och journalister.
Under verksamhetsåret 2019 uppgick kostnaderna för nämnden till 352 906 kronor. Kostnaderna redovisas fördelade på kostnader för ledamöter och personal respektive resor. Eftersom nämndens verksamhet startade den 1 juli 2018 är kostnaderna för det året inte jämförbara med kostnaderna under 2019.
Partibidragsnämndens verksamhetsredogörelse består av följande åtta avsnitt:
– Nämndens uppgifter
– Nämndens organisation
– Sammanträden
– Beslut om statligt stöd
– Riksdagsförvaltningens kanslistöd till Partibidragsnämnden
– Partibidragsnämndens kostnader
– Remisser m.m.
– Övrigt.
Av redogörelsen framgår nämndens uppgifter, vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet och vilken sammansättning nämnden ska ha samt hur ledamöterna och sekreteraren utses. Vidare framgår det att nämnden under året hade tre sammanträden.
När det gäller beslut om statligt stöd framgår det att nämnden under året beviljade stöd för tiden den 15 oktober 2019–14 oktober 2020. Utdelade bidrag redovisas fördelat på statligt stöd till politiska partier, där samtliga riksdagspartier och Feministiskt initiativ ingår, respektive statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer. Stödet till politiska partier uppgick till 169 254 020 kronor, och stödet till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer uppgick till ca 15 miljoner kronor.
Stödformerna till politiska partier är partistöd och kanslistöd. Partistödet lämnas som mandatbidrag, vilket för verksamhetsåret uppgick till 324 704 kronor per mandat. Kanslistödet betalas ut som grundstöd och tilläggsstöd. Tilläggsstödet för varje vunnet mandat är lägre för ett parti som är företrätt i regeringen än för ett parti som inte ingår i regeringen (8 § lagen [1972:625] om statligt stöd till politiska partier).
Av redogörelsen framgår vidare att Riksdagsförvaltningen och nämnden i maj 2015 träffade en skriftlig överenskommelse om Riksdagsförvaltningens kanslistöd till Partibidragsnämnden. Denna förlängs automatiskt med ett kalenderår om inte en part säger upp den inom en viss tid.
Kostnaderna för nämndens verksamhet uppgick under 2019 till 174 662 kronor, vilket var en ökning med ca 9 000 kronor i jämförelse med 2018. Kostnaderna redovisas fördelade på kostnader för ledamöter och personal, representation och ordförandes resor.
Vidare framgår det av redogörelsen att Partibidragsnämnden under året lämnade ett remissyttrande till Riksdagsförvaltningen över promemorian Ändrad kompensationsrätt för riksdagens myndigheter för ingående mervärdesskatt vid representation (dnr 2749-2018/19). Nämnden har även med anledning av lagen (2019:109) om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter analyserat nämndens verksamhet. Analysen finns dokumenterad. Slutligen framgår det att nämnden under året besvarade frågor från allmänheten och från journalister samt vid några tillfällen besvarade förfrågningar om utlämnande av allmänna handlingar.
Riksdagens ansvarsnämnds verksamhetsredogörelse består av tre avsnitt. Inledningsvis finns en redogörelse för nämndens uppgifter och vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet. Därefter redovisas nämndens sammansättning och organisation. Av detta framgår att nämnden inte har någon anställd personal samt att Svea hovrätt genom personal och lokaler bistår nämnden i dess verksamhet. Nämnden har i praktiken inte haft någon verksamhet sedan 2002, men under 2019 besvarade nämnden en remiss. Kostnaderna för nämndens verksamhet under 2019 uppgick till 7 191 kronor för arvode till nämndens ordförande. Motsvarande kostnader 2018 uppgick till 6 669 kronor.
Redogörelsen från Riksdagens arvodesnämnd består av följande åtta avsnitt:
– Inledning
– Sammansättning
– Sammanträden
– Beslut om ledamotsarvodet
– Beslut om ekonomiska avgångsförmåner
– Tillsynsverksamheten i fråga om inkomstgaranti och ekonomiskt omställningsstöd
– Kostnader
– Övrigt.
I en bilaga finns även en redovisning av hur riksdagsledamöternas arvode har utvecklats sedan 1994.
Av redogörelsen framgår nämndens uppgifter och vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet. Därefter redogörs för nämndens sammansättning. Vidare framgår det att nämnden sammanträdde sju gånger under 2019.
När det gäller beslut om ledamotsarvodet finns det i verksamhetsredogörelsen en beskrivning av gällande rätt och beredningen av nämndens beslut i arvodesfrågan. Årets beslut om ledamotsarvodet innebar att arvodet höjdes med 1 500 kronor (ca 2,2 procent) till 68 400 kronor per månad fr.o.m. den 1 november 2019. I de överväganden som låg till grund för beslutet beaktade nämnden särskilt de löneförändringar under 2019 som ägt rum på arbetsmarknaden.
I verksamhetsredogörelsen finns det även en beskrivning av gällande rätt och beredningen av beslut om ekonomiska avgångsförmåner. Under 2019 fattade nämnden beslut om rätt till ekonomiska avgångsförmåner i 19 ärenden.
När det gäller nämndens tillsyn över inkomstgarantier och ekonomiskt omställningsstöd finns det i redogörelsen en beskrivning av de bestämmelser som styr nämndens beslut på detta område, huvuddragen i nämndens tillsynsverksamhet och tillsynen under 2019. Under året granskades utbetalningar av inkomstgaranti som gjorts under 2018 och till viss del under 2019. Tillsynsverksamheten fokuserade på de ledamöter som lämnade riksdagen i anslutning till valet 2018. I denna del inleddes totalt 24 ärenden, varav 9 avskrevs och resterande ännu inte har behandlats.
Därutöver har tio förmånstagare som längre tillbaka varit föremål för nämndens tillsynsverksamhet granskats för att på nytt kontrollera om förhållanden under den tid som gått ändrats på något sätt som kan ha betydelse för frågan om jämkning av inkomstgarantin. Åtta av ärendena gällde beslut om förmåner som fattats före införandet av den jämkningsgrund som är kopplad till utnyttjandet av stödåtgärder för omställning. Nämnden bedömde att det inte fanns skäl att vidta någon åtgärd och ärendena avskrevs. Övriga två ärenden gällde beslut som fattats efter att de nya reglerna införts. Ett av dessa avgjordes i och med att nämnden inte bedömde att det fanns skäl för någon åtgärd. Det andra ärendet kommer att avgöras under våren 2020.
Vidare har ett ärende från föregående år skrivits av då utredningen i ärendet visat att det inte fanns skäl för någon åtgärd. Nämnden besvarade även en remiss från Riksdagsförvaltningen under året samt tog emot brev och telefonsamtal från allmänheten om ledamotsarvodet och de ekonomiska avgångsförmånerna.
Av redogörelsen framgår att kostnaderna för nämndens verksamhet under 2019 uppgick till 358 468 kronor, vilket är en minskning med ca 15 500 kronor jämfört med 2018. Kostnaderna för sekreterarens arbete ökade under året till följd av det stora antalet tillsynsärenden, medan kanslistödet som Riksdagsförvaltningen tillhandahåller minskade, vilket medförde minskade kostnader. Till minskningen bidrog även att kostnaderna för sociala avgifter var lägre under 2019. Kostnaderna redovisas fördelade på kostnader för ledamöter och personal respektive övriga driftskostnader.
Riksdagens överklagandenämnds verksamhetsredogörelse består av fyra avsnitt. Inledningsvis finns en kort redogörelse för nämndens uppgifter. Därefter följer en redogörelse för nämndens sammansättning under året. Det finns vidare en kort redogörelse för nämndens verksamhet. Av den framgår att nämnden hade fem sammanträden under 2019. Nämnden fattade beslut i sex överklagandeärenden, varav tre rörde beslut om pressackreditering, två rörde beslut om anställning och ett rörde resebidrag för studiebesök i Sveriges riksdag. Slutligen finns ett avsnitt om nämndens kostnader. Nämndens kostnader avser i huvudsak lön till personal och arvoden till ledamöter. Under 2019 uppgick kostnaderna för nämndens verksamhet till 232 115 kronor, vilket är en ökning med ca 108 000 kronor jämfört med 2018. Ökningen kan förklaras med att nämnden hade fler sammanträden under 2019 än föregående år.
Statsrådsarvodesnämndens verksamhetsredogörelse består av följande sju avsnitt:
– Inledning
– Sammansättning
– Sammanträden
– Beslut om arvoden till statsråd
– Beslut om avgångsersättning
– Kostnader
– Övrigt.
I verksamhetsredogörelsen finns inledningsvis en kortfattad beskrivning av nämndens roll och uppgifter samt vilka lagar som styr nämndens verksamhet. Utöver en uppräkning av vilka personer nämnden består av framgår det av avsnittet Sammansättning hur nämndens arvode bestäms. Nämnden hade fyra sammanträden under 2019.
När det gäller beslut om arvoden till statsråd framgår det utöver aktuella bestämmelser hur nämndens beslut om arvoden bereds. Av verksamhetsredogörelsen framgår att nämnden strävar efter att anpassa statsrådens arvoden till en rimlig och allmänt godtagbar nivå. Nämnden beslutade under året att arvoden fr.o.m. den 1 juli 2019 skulle uppgå till 176 000 kronor per månad för statsministern och till 139 000 kronor per månad till vart och ett av de övriga statsråden.
Även när det gäller beslut om avgångsersättning framgår det av redogörelsen vilka bestämmelser som gäller. Under 2019 ansökte sex statsråd om och beviljades avgångsersättning.
Under året besvarade nämnden två remisser.
Av verksamhetsredogörelsen framgår vidare att nämndens kostnader under 2019 uppgick till 171 100 kronor, vilket var en ökning om ca 5 000 kronor jämfört med 2018. Kostnaderna redovisas fördelade på kostnader för ledamöter och personal respektive övriga driftskostnader.
Valprövningsnämndens verksamhetsredogörelse består av följande tolv avsnitt:
– Arbetsuppgifter
– Sammansättning
– Kansliorganisationen
– Sammanträden
– Överklaganden
– Skrivelser
– Rapporter om prövningen av överklaganden
– Remisser
– Granskning av bevis
– Resor och besök
– Riksdagsförvaltningens kanslistöd till Valprövningsnämnden
– Resultaträkning för Valprövningsnämnden 2018 och 2019.
Av redogörelsen framgår nämndens uppgifter, vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet och vilken sammansättning nämnden ska ha samt hur ledamöterna och suppleanterna utses. Det framgår vidare av redogörelsen att Valprövningsnämnden hade 35 sammanträden under 2019.
Nämnden avslutade under året sitt arbete med de inkomna överklagandena efter de allmänna valen 2018. Antalet överklaganden efter valen 2018 uppgick till 767 stycken, vilket är det största i nämndens historia. 261 av dessa avgjordes under 2018 och nämnden fattade beslut om resterande 506 överklaganden under 2019.
Vidare tog nämnden under 2019 emot 64 nya överklaganden, varav 21 rörde EU-valet 2019. Antalet inkomna överklaganden efter EU-valet 2019 var något större än vid tidigare EU-val och nämnden avslutade sitt arbete med samtliga 21 överklaganden under året. Av de 43 övriga överklaganden som kom in till nämnden 2019 avsåg 20 Valmyndighetens beslut att registrera en anmälan om deltagande i 2022 års val under en viss partibeteckning. Övriga överklaganden avsåg bl.a. frågan om att utse en ny ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige. I redogörelsen redovisas antalet överklaganden som kommit in till nämnden per år sedan 1976 i en tabell. Nämnden tog under 2019 fram två rapporter, på samma sätt som efter valen 2014, om erfarenheter av prövningen av överklaganden av 2018 års allmänna val respektive 2019 års val till Europaparlamentet.
Förutom överklaganden tog nämnden under 2019 emot åtta skrivelser från olika personer. Skrivelserna föredrogs i nämnden och besvarades av kansliet. Nämnden fattade beslut om ett remissutlåtande under året.
Under året granskade nämnden också bevis för 15 nya ledamöter och åtta ersättare i riksdagen. Med anledning av EU-valet har nämnden granskat bevisen för de 20 ledamöterna och 27 ersättarna i Europaparlamentet. I samtliga fall fann nämnden att bevisen blivit utfärdade i enlighet med gällande bestämmelser.
Riksdagsförvaltningen och nämnden träffade en skriftlig överenskommelse om Riksdagsförvaltningens kanslistöd till Valprövningsnämnden i maj 2018. Denna förlängs automatiskt med ett kalenderår i taget om ingen part skriftligen säger upp överenskommelsen senast tre månader före ett kalenderårsskifte.
Av redogörelsen framgår att verksamhetens kostnader under 2019 uppgick till 1 169 683 kronor, vilket var en ökning med ca 168 000 kronor i jämförelse med 2018. Förklaringen till skillnaden är den förstärkning av kansliorganisationen som gjordes med anledning av den stora mängden överklaganden och skrivelser som kom in till nämnden efter valen 2018. Kansliet har förutom en kanslichef på heltid under perioder haft ytterligare fyra personer, två föredragande och två assistenter, som tjänstgjort på mer eller mindre heltid.
I redogörelsen redovisas nämndens utfallsrapport för 2019. Av den framgår kostnader för ledamöter och personal samt övriga kostnader såsom för resor och representation.
Tidigare behandling i utskottet
Våren 2014 var första gången utskottet behandlade verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder (bet. 2013/14:KU43). I sitt ställningstagande konstaterade utskottet bl.a. att bestämmelsen om skyldigheten att lämna in en verksamhetsredogörelse inte ställer upp några särskilda krav om vad en sådan redogörelse ska innehålla. Utskottet noterade dock att det framgår av förarbetena att en redogörelse bör innehålla uppgifter om nämndens arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs och de övriga upplysningar som behövs för att ge en rättvisande bild av verksamheten.
Utskottet noterade att riksdagens nämndmyndigheter har olika verksamheter och att det därför faller sig naturligt att nämndernas verksamhetsredogörelser skiljer sig något åt. Vidare konstaterade utskottet att nämnderna är små och att de har begränsade personalresurser till sitt förfogande på sina respektive kanslier. Innehållet i redogörelserna borde därför enligt utskottet även sättas i relation till den administrativa börda som det medförde för nämnderna att ta fram och sammanställa innehållet. Utskottet framhöll att en viktig utgångspunkt är att redogörelserna, i enlighet med vad som uttrycks i förarbetena, ger en rättvisande bild av verksamheterna. Sammantaget föreslog utskottet att riksdagen skulle lägga redogörelserna till handlingarna.
Vid utskottets behandling av verksamhetsredogörelserna för riksdagens nämnder våren 2015, 2016, 2017 och 2018 hänvisade utskottet till vad det tidigare uttalat och gjorde vissa iakttagelser i fråga om nämndernas redogörelser, bl.a. noterades att det saknades redovisning av en nämnds arbetsuppgifter och en annan nämnds kostnader. Vad gäller Partibidragsnämnden noterades ett år att det saknades uppgifter om partibidragens storlek fördelade på kvinnoorganisationer och politiska partier och vad gäller Riksdagens överklagandenämnd att det inte framgick av redogörelsen hur många överklagandeärenden nämnden hade prövat (se bet. 2014/15:KU13, bet. 2015/16:KU28, bet. 2016/17:KU25 och bet. 2017/18:KU41).
Vid utskottets behandling av verksamhetsredogörelserna våren 2017 uttalade utskottet att det vore önskvärt om nämnderna redovisade kostnaderna för nämndernas verksamheter fördelade på kostnader för ledamöter och personal respektive övriga driftskostnader samt om föregående års kostnader redovisades som referensuppgift. En sådan redovisning skulle underlätta för utskottet att få en så heltäckande och rättvisande bild som möjligt av nämndernas verksamhet (bet. 2016/17:KU25).
Vid utskottets behandling av verksamhetsredogörelserna våren 2019 noterade utskottet att samtliga nämnders verksamhetsredogörelser uppfyller de krav som ställs och de önskemål som utskottet tidigare gett uttryck för (bet. 2018/19:KU34). Med detta föreslog utskottet att riksdagen skulle lägga redogörelserna till handlingarna.
Utskottets ställningstagande
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Redogörelse 2019/20:SN1 Verksamhetsredogörelse för Statsrådsarvodesnämnden 2019.
Redogörelse 2019/20:VPN1 Verksamhetsredogörelse för Valprövningsnämnden 2019.
Redogörelse 2019/20:NSÖ1 Verksamhetsredogörelse för Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner (Karensnämnden) 2019.
Redogörelse 2019/20:RAR1 Verksamhetsredogörelse för Riksdagens arvodesnämnd 2019.
Redogörelse 2019/20:NL1 Verksamhetsredogörelse för Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna 2019.
Redogörelse 2019/20:RAN1 Verksamhetsredogörelse för Riksdagens ansvarsnämnd 2019.
Redogörelse 2019/20:ÖN1 Verksamhetsredogörelse för Riksdagens överklagandenämnd 2019.
Redogörelse 2019/20:PN1 Verksamhetsredogörelse för Partibidragsnämnden 2019.
[1] För merparten av nämnderna infördes bestämmelser i respektive nämnds instruktion. När det gäller Riksdagens ansvarsnämnd infördes motsvarande bestämmelse i lagen (1980:607) om beslutande organ i frågor om disciplinansvar m.m. beträffande arbetstagare hos riksdagen och dess myndigheter.