Konstitutionsutskottets betänkande

2019/20:KU17

Riksrevisionens årsredovisning för 2019

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för 2019 till riksdagen. Utskottet konstaterar att den anlitade revisorn bedömer att Riksrevisionens årsredovisning i alla väsentliga avseenden är rättvisande.

Utskottet framhåller vikten av säkra prognoser om utnyttjandet av myndighetens förvaltningsanslag. Därför välkomnar utskottet att Riksrevisionen under 2019 vidtagit åtgärder för att minska riskvärdet vad gäller myndighetens förmåga att prognostisera utnyttjandet av sitt förvaltningsanslag. Utskottet välkomnar även att tydliga processer nu har skapats för bl.a. effektivitetsgranskningar samt den översyn som ägt rum under 2019 för att ytterligare stärka kvalitetssäkringen, som ska börja tillämpas under 2020.

När det gäller de två verksamhetsgrenarna årlig revision och effektivitetsrevision noteras särskilt att revisionen av myndigheternas årsredovisningar för 2018 slutfördes med god kvalitet och i tid, trots viss underbemanning inom den årliga revisionen, samt att effektivitetsrevisionen under 2019 publicerat det högsta antalet granskningsrapporter sedan myndigheten bildades och att dessa rapporter är fördelade över alla utgiftsområden.

Vidare framhåller utskottet värdet av att Riksrevisionen arbetar aktivt med värdegrundsfrågor samt att det är av stor betydelse för förtroendet för statsförvaltningen att frågor om den statliga värdegrunden och statstjänstemannarollen hålls levande.

Behandlade förslag

Redogörelse 2019/20:RR1 Riksrevisionens årsredovisning för 2019.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Riksrevisionens årsredovisning för 2019

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Redogörelsen

Bilaga 2
Externrevisorns revisionsberättelse

Bilaga 3
Fördjupad granskning av resultatredovisningen

Tabeller

Tabell 1 Anslagsredovisning för 2019

Tabell 2 Kostnader för verksamhetsgrenarna 2017–2019

Tabell 3 Nettokostnader för årlig revision

Tabell 4 Antal redovisade timmar inom årlig revision

Tabell 5 Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet

Tabell 6 Antal granskningar

Tabell 7 Inriktningen på effektivitetsrevisionens granskningar

Tabell 8 Nettokostnader för effektivitetsrevisionen

Tabell 9 Redovisade timmar för effektivitetsrevisionen

Tabell 10 Kostnader för och genomsnittlig insats per granskningsrapport

Tabell 11 Nettokostnader för nationellt revisionsorgan

Tabell 12 Antal redovisade timmar för nationellt revisionsorgan

Tabell 13 Nettokostnader och lämnade bidrag för internationellt utvecklingssamarbete

Tabell 14 Antal redovisade timmar för internationellt utvecklingssamarbete

Tabell 15 Könsfördelning av antal anställda per den 31 december

Tabell 16 Antal chefer fördelat på kvinnor och män per den 31 december

Tabell 17 Personalförändring

Tabell 18 Personalomsättning per den 31 december

Tabell 19 Sjukfrånvaro i procent av total ordinarie arbetstid

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Riksrevisionens årsredovisning för 2019

Riksdagen lägger redogörelsen om Riksrevisionens årsredovisning för 2019 till handlingarna.

Stockholm den 7 maj 2020

På konstitutionsutskottets vägnar

Karin Enström

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Karin Enström (M), Hans Ekström (S), Mia Sydow Mölleby (V), Mikael Strandman (SD), Andreas Carlson (KD), Kristina Axén Olin (M), Maria Stockhaus (M), Cecilie Tenfjord Toftby (M), Malin Danielsson (L), Ulrika Heie (C), Annelie Karlsson (S), Isak From (S), Lawen Redar (S), Leif Nysmed (S), Angelika Bengtsson (SD), Robert Stenkvist (SD) och Karolina Skog (MP).

Redogörelse för ärendet

Riksrevisionen ska enligt 9 kap. 3 § lagen (2016:1091) om budget och administration för riksdagens myndigheter, den s.k. BEA-lagen, lämna en årsredovisning till riksdagen senast den 22 februari. Riksrevisorn med administrativt ansvar ska besluta om årsredovisningen, enligt 4 a § lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen i dess lydelse före den 1 april 2020.

Den 14 februari 2020 lämnade Riksrevisionen sin årsredovisning för 2019 till riksdagen (redog. 2019/20:RR1). I årsredovisningen lämnas ett intygande av riksrevisorn med administrativt ansvar om att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Riksrevisorn med administrativt ansvar bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.

Revision av Riksrevisionens årsredovisning har utförts av revisionsbyrån KPMG AB. Revisionsberättelsen kom in till konstitutionsutskottet den 11 mars 2020 (dnr 1512-2019/20).

Inga motioner har väckts med anledning av redogörelsen.

Som ett led i beredningen av ärendet höll konstitutionsutskottet den 19 mars 2020 en intern utfrågning med riksrevisorerna.

Riksrevisionen har lämnat in Uppföljningsrapport 2020 till finansutskottet. Utskottet har tagit del av uppföljningsrapporten.

Externrevisorn fick hösten 2019 i uppdrag att genomföra en fördjupad granskning av resultatredovisningen. Den fördjupade granskningen gäller fördelningen av myndighetsgemensamma kostnader. Rapporten över den fördjupade granskningen inkom till konstitutionsutskottet den 20 april 2020 (dnr 6298-2019/20).

Utskottets överväganden

Riksrevisionens årsredovisning för 2019

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen lägger redogörelsen om Riksrevisionens årsredovisning för 2019 till handlingarna.

Redogörelsen

I sitt förord till årsredovisningen anför riksrevisorn med administrativt ansvar, Stefan Lundgren, att han och riksrevisor Helena Lindberg kan se tillbaka på ett 2019 där myndigheten presterade enligt sin uppgift och med goda resultat.

Under 2019 publicerade effektivitetsrevisionen 39 granskningsrapporter, vilket enligt förordet är det högsta antalet sedan myndigheten bildades. Rapporterna behandlade områden som berörde samtliga utskott i riksdagen. Riksrevisorerna bedömer att granskningarna under 2019 sammantaget levde upp till bredden i lagens krav och motsvarade inriktningen i granskningsplanen.

Den årliga revisionen slutförde revisionen av myndigheternas årsredovisningar för 2018 med god kvalitet och i tid. Totalt lämnade Riksrevisionen 231 revisionsberättelser.

Inom sitt internationella uppdrag har Riksrevisionen enligt förordet företrätt Sverige som det nationella revisionsorganet och bedrivit internationellt utvecklingssamarbete inom ramen för målen för svensk biståndspolitik. Utvecklingssamarbetet har löpt på enligt plan och med en något högre aktivitetsnivå än 2018.

I förordet nämns även att Riksrevisionen under 2019 har stärkt säkerhetsarbetet genom att rekrytera en säkerhetschef, förtydligat kravställningen inom säkerhetsområdet och genomfört en övergång till säkrare konfiguration i arbetsdatorerna.

Därutöver nämns i förordet att Riksrevisionen har påbörjat en långsiktig satsning för att effektivisera och modernisera sitt arbetssätt med hjälp av digitalisering och att Riksrevisionen har ingått avtal om att hyra nya lokaler för verksamheten i Stockholm.

Slutligen nämns att det ekonomiska läget temporärt var ansträngt under årets andra hälft. Besparingsåtgärder och omprioriteringar resulterade dock i en ekonomi i balans vid utgången av 2019, utan betydande konsekvenser för verksamhetens genomförande.

Intern styrning och kontroll

Riksrevisorn med administrativt ansvar har att i samband med undertecknandet av årsredovisningen göra en bedömning av om den interna styrningen och kontrollen är betryggande i myndigheten. Underlag till denna bedömning är såväl det löpande arbetet med riskhantering inom ramen för den ordinarie planerings- och uppföljningsprocessen som en avstämning med ledningsgruppen i samband med att årsredovisningen tas fram.

Riksrevisionens ledningsgrupp gjorde i januari 2019 en riskanalys för att identifiera risker och brister som på en övergripande nivå kan påverka förmågan att bedriva verksamheten på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt hushålla väl med statens resurser. För de verksamhetsrisker som fick ett högt riskvärde vidtogs åtgärder för att minska riskvärdet under 2019. Exempel på förbättringsområden under 2019 var myndighetens säkerhetsarbete, informationssäkerhet, förvaltningsstyrning av interna it-system samt förmåga att prognostisera utnyttjandet av myndighetens förvaltningsanslag.

Anslagsförbrukning och kostnadsutveckling

Anslagsförbrukningen var 2019 på förvaltningsanslaget ca 330,6 miljoner kronor. På anslaget för internationellt utvecklingssamarbete var anslagsförbrukningen 51,8 miljoner, vilket innebär att anslagskrediten för det senare anslaget utnyttjades med 0,7 miljoner kronor.

Tabell 1 Anslagsredovisning för 2019

Miljoner kronor

Anslag	Anslagssparande/ anslagskredit	Anvisade medel	Totalt disponibelt belopp	Årets utfall	Anslagskredit
1:15 Riksrevisionen	- 2,2	332,7	330,5	330,6	0,1
1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete	+ 1,1	50	51,1	51,8	0,7
Summa		382,7	381,6	382,4	0,8

Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2019.

Differensen mellan myndighetens anslagsutfall (382,4 miljoner kronor) och verksamhetens nettokostnader (383,2 miljoner kronor) utgörs av årets kapitalförändring, enligt årsredovisningen s. 9 not 7.

Tabell 2 Kostnader för verksamhetsgrenarna 2017–2019

Tusental kronor

	2019	2018	2017
Årlig revision	160 455	168 464	166 546
Effektivitetsrevision	153 537	152 232	148 115
Nationellt revisionsorgan	17 366	14 164	14 907
Internationellt utvecklingssamarbete	51 865	47 513	51 527
Totalt	383 223	382 373	381 095

Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2019

Det är i huvudsak myndighetens gemensamma kostnader för extern kompetens som har minskat jämfört med 2018, och direkta personalkostnader har ökat i motsvarande grad, enligt uppgift i årsredovisningen.

Under de tre senaste åren har kostnaderna för extern kompetens minskat. Inom de fyra verksamhetsgrenarna är minskningen ca 8 miljoner kronor, och inom verksamhetsutveckling och myndighetsgemensamma funktioner är minskningen sammanlagt ca 5 miljoner kronor. Inom den årliga revisionen har kapaciteten att utföra it-revision ökat. Inom såväl effektivitetsrevisionen som det internationella utvecklingssamarbetet varierar behovet beroende på typ av granskningar som genomförs inom vilka områden respektive insatsernas utformning.

Verksamhetsgrenen årlig revision

Den årliga revisionens uppgift är att granska årsredovisningar för myndigheter och vissa andra organisationer. Granskningen utförs i enlighet med god revisionssed. Den årliga revisionen arbetar även förebyggande genom att ha en löpande dialog med myndighetsledningarna om eventuella brister som identifieras under granskningen. Syftet är att öka myndighetens möjligheter att åtgärda väsentliga fel innan årsredovisningen lämnas.

Resultat och bedömning

Under 2019 slutförde Riksrevisionen granskningen av myndigheternas årsredovisningar för räkenskapsåret 2018. Totalt lämnade Riksrevisionen 231 revisionsberättelser, samtliga i tid.

Om en årsredovisning är fri från väsentliga fel lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse i standardutformning. Om det finns väsentliga fel i en årsredovisning lämnas en modifierad revisionsberättelse.

21 myndigheter eller organisationer fick en modifierad revisionsberättelse för räkenskapsåret 2018 (2017: 14, 2016: 15). Totalt uppgick antalet modifieringar till 27 (2017: 15, 2016: 21), vilket innebär att några myndigheter har fått modifieringar i fler än ett uttalande. Riksrevisionen anser inte att ökningen av antalet modifieringar jämfört med tidigare år kan förklaras med någon särskild händelse eller ändring i regelverken. Däremot ser Riksrevisionen att antalet modifieringar kopplade till exempelvis bemyndiganden ökade under 2018. Vid utskottets sammanträde den 19 mars 2020 tillade riksrevisorn med administrativt ansvar att modifierade revisionsberättelser i huvudsak gäller överskridande av anslag eller bemyndigande och att en tänkbar förklaring kan vara att vi länge hade en övergångsregering.

För räkenskapsåret 2018 lämnade Riksrevisionen även 14 upplysningar i revisionsberättelserna (2017: 11, 2016: 13). En upplysning fungerar som en läsanvisning för årsredovisningen; den vanligaste orsaken till upplysningar i revisionsberättelsen är oklarheter i fråga om tillämpningen av full kostnadstäckning i avgiftsbelagd verksamhet utifrån 5 § avgiftsförordningen (1992:191).

För myndigheter som omfattas av förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll gör Riksrevisionen ett uttalande om ledningens bedömning av den interna styrningen och kontrollen. För 2018 ledde detta uttalande inte till några modifieringar i revisionsberättelserna (detsamma gällde 2017 och 2016).

Kvalitetsarbete

Kvalitetssystemet för årlig revision

Den årliga revisionens kvalitetsarbete följer internationella standarder och innefattar både åtgärder under arbetets gång och kvalitetskontroller i efterhand.

Vid den årliga revisionen finns ett råd som består av erfarna ansvariga revisorer. Rådet bistår revisorerna med bedömningar i komplicerade revisionsfrågor som kan påverka utformningen av revisionsberättelser samt med råd i frågor av principiellt intresse.

Vidare görs årligen en intern kvalitetskontroll av ett urval avslutade revisionsakter. Urvalet baseras på fastställda kriterier, vilket bl.a. innebär att varje ansvarig revisor kontrolleras minst vart tredje år. Under 2019 kontrollerades elva revisorer, varav tre var nya i sin roll. Kontrollen visade att revisionen generellt höll en god kvalitet och att dokumentationen uppfyllde kraven såväl i internationella standarder som i Riksrevisionens instruktion för granskning av resultatredovisning och annan information i årsredovisningen.

Kvalitetssystemet för årlig revision innefattar även bl.a. kvalitetssäkring av revisionsrapporter och rotation av ansvariga revisorer.

Gott betyg i myndighetsenkäten

Den årliga revisionen gör årligen en enkätundersökning för att mäta myndigheternas upplevelse av revisionens genomförande. Resultatet för 2018 var, liksom tidigare år, övervägande positivt. 98 procent av myndigheterna uppgav att deras samlade bedömning av revisionen var positiv (2017: 95 procent, 2016: 88 procent). Svarsfrekvensen uppgick till 76 procent (2017: 69 procent, 2016: 72 procent). Synpunkter som framkommer i undersökningen omhändertas inom den årliga revisionen.

Utveckling av metodstöd för revisionen

Inom den årliga revisionen pågår ett kontinuerligt arbete med att revidera och utveckla metodstödet i revisionsprocessen i syfte att stärka kvaliteten och enhetligheten i revisionen. Under 2019 togs det fram en ny rutin för hantering av risker. Rutinen vägleder revisorn i praktiskt omhändertagande av risker för väsentliga fel i en årsredovisning genom olika typer av granskningsåtgärder.

Kostnader

Nettokostnaderna för den årliga revisionen uppgick till knappt 160 miljoner kronor, vilket innebär en minskning med ca 8 miljoner kronor eller 5 procent jämfört med 2018. Orsaken till minskningen är lägre gemensamma kostnader för Riksrevisionen totalt, i kombination med lägre kostnader för utbildning och seminarier för den årliga revisionen under 2019.

Tabell 3 Nettokostnader för årlig revision

Tusental kronor

	2019	2018	2017
Revision av myndigheter m.fl.	147 386	155 266	155 302
Revision av övriga organisationer	545	545	505
Områdesbevakning	3 573	2 351	3 086
Metodutveckling och utbildning	8 456	10 015	7 291
Summa	159 960	168 177	166 185

Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2019 s. 15, där det av not 9 framgår att vissa förändringar och omräkningar gjorts.

Tabell 4 Antal redovisade timmar inom årlig revision

Tusental kronor

	2019	2018	2017
Revision av myndigheter m.fl.	120 090	122 747	122 826
Revision av övriga organisationer	858	941	906
Områdesbevakning	2 596	1 122	2 170
Metodutveckling och utbildning	6 452	6 334	5 018
Summa	129 996	131 144	130 920

Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2019 s. 15, där det av not 9 framgår att vissa förändringar och omräkningar gjorts.

Avgiftsområdet årlig revision

Årlig revision är avgiftsbelagd. Intäkterna redovisas mot inkomsttitel, och verksamhetens kostnader belastar förvaltningsanslaget. Kostnaderna för verksamhetsgrenen årlig revision har minskat, bl.a. på grund av lägre gemensamma kostnader. Därför är också kostnaderna för avgiftsområdet årlig revision lägre än budget. De minskade kostnaderna har medfört ett överskott för 2019, vilket innebär att det inte längre finns ett ackumulerat underskott i verksamheten.

Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet

Riksrevisionen granskar Östersjöstaternas råd (Council of the Baltic Sea States, CBSS). Verksamheten är avgiftsfinansierad och ingår i de internationella revisionsuppdrag som Riksrevisionen kan bedriva enligt lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen. Intäkterna disponeras av Riksrevisionen. Utfallet är i linje med tidigare år. Stora delar av det ackumulerade överskottet härrör från tidigare internationella uppdrag i bl.a. Malawi och Åland. En plan för hur det ackumulerade överskottet ska hanteras framöver ska tas fram under nästkommande år.

Tabell 5 Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet

Tusental kronor

	Budget	2019	2018	2017
Avgiftsintäkter	200	226	261	256
Kostnader	200	192	206	186
Årets över-/underskott	0	34	55	70
Ackumulerat över-/underskott		707	673	618

Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2019.

Verksamhetsgrenen effektivitetsrevision

Effektivitetsrevisionen ska främst ta sikte på förhållanden med anknytning till statens budget samt genomförandet och resultatet av statlig verksamhet och statliga åtaganden i övrigt, men den får också avse de statliga insatserna i allmänhet. Granskningen ska främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser. Effektivitetsrevisionen ska huvudsakligen inriktas på att granska hushållning, resursutnyttjande och måluppfyllelse. Granskningen följer internationella standarder för nationella revisionsorgan.

Resultat och bedömning

Effektivitetsrevisionen har enligt årsredovisningen uppvisat ett gott resultat 2019. Den övergripande slutsatsen bygger på en samlad bedömning av verksamhetsvolym, inriktning, genomslag, kvalitet och resursåtgång. De olika delarna utvecklas i de följande avsnitten.

Pågående granskningar och publicerade granskningsrapporter

Under 2019 publicerades 39 granskningsrapporter, vilket är det högsta antalet sedan Riksrevisionen bildades. Av dessa inleddes 1 granskning under 2016, 8 under 2017, 24 under 2018 och 6 under 2019. Verksamheten gynnades under året av låg personalomsättning och en förbättrad projektplanering.

Vid utskottets sammanträde den 19 mars 2020 tillade riksrevisorn med administrativt ansvar att det tidigare har saknats tydliga processer för verksamhetsplanering, uppföljningar, effektivitetsgranskningar och intern utveckling av verksamheten; sådana processer har nu skapats, bl.a. med hjälp av konsulter.

Riksrevisionen har under året totalt bedrivit (inlett, fortsatt arbetet med eller publicerat) 76 granskningar, vilket också är färre än under tidigare år. Under året har inga granskningar avslutats utan publicerad granskningsrapport.

Vid årets slut pågick 37 granskningar, vilket är färre än tidigare år.

Tabell 6 Antal granskningar

År	2019	2018	2017
Pågående granskningar vid årets början	42	43	48
Inledda granskningar under året	34	36	40
Summa pågående och inledda granskningar	76	79	88
Nedlagda granskningar under året	0	2	8
Publicerade granskningar under året	39	35	37
Pågående granskningar vid årets slut	37	42	43
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2019.

Granskningens inriktning

De 39 publicerade granskningarna är enligt årsredovisningen väl fördelade över riksdagens utskott. Granskningar har gjorts inom samtliga utskottsområden. Förhållandevis många granskningar genomfördes enligt årsredovisningen under 2019 inom finans- och socialförsäkringsutskottens område. (År 2019 publicerades åtta granskningar inom finansutskottet område och tre inom socialförsäkringsutskottets område, se redogörelsen s. 55 f.)

I tabellen nedan redovisas fördelningen av publicerade granskningsrapporter per år utifrån de tre inriktningar som effektivitetsrevisionen huvudsakligen ska utgå ifrån enligt lagen om revision av statlig verksamhet m.m. En granskning kan beröra flera inriktningar.

Tabell 7 Inriktningen på effektivitetsrevisionens granskningar

Typ av granskning	2019	2018	2017
Hushållning	8	9	11
Resursutnyttjande	23	14	14
Måluppfyllelse	27	30	25

Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2019.

Inriktningen av effektivitetsrevisionen varierar naturligt mellan åren, anförs det i årsredovisningen. Sammantaget bedömer Riksrevisionen att effektivitetsgranskningarna under 2019 levde upp till bredden i lagens krav.

Hur de som granskas uppfattar kvaliteten

Även effektivitetsrevisionen sänder ut enkäter efter avslutad granskning till de som har granskats (enligt överenskommelse undantas Regeringskansliet). 93 procent ansåg att de granskningsrapporter som publicerades 2019 helt eller i huvudsak gav ett professionellt och välbalanserat intryck, och 85 procent ansåg att de rekommendationer som lämnades helt eller i huvudsak var begripliga, relevanta och möjliga att använda.

Kvalitetsarbete

Effektivitetsrevisionens kvalitetssäkring är en integrerad del av granskningsprocessen. Utöver att projektledaren, projektgruppen och enhetschefen har ett kvalitetsansvar bidrar också metodämnessakkunniga, jurister, utsedda interna opponenter samt kollegor på Riksrevisionen till kvalitetssäkringsarbetet. Efter att ett utkast till granskningsrapport har behandlats vid ett seminarium får Regeringskansliet och den eller de andra myndigheter som har granskats möjlighet att faktagranska och lämna övriga synpunkter på rapportutkastet. När även dessa synpunkter har beaktats fattar ansvarig riksrevisor beslut om granskningsrapporten.

Under 2019 slutfördes en översyn av granskningsprocessen för att ytterligare stärka kvalitetssäkringen. Den nya processen kommer att införas under 2020. Utöver detta har det klarspråksarbete som påbörjades inom Riksrevisionen under 2018 resulterat i nya riktlinjer som kommer att införas under 2020 för att främja tydligare och mer läsvänliga granskningsrapporter.

Kostnader

Kostnaderna för effektivitetsrevisionen är jämförbara med föregående år. Kostnaden för omvärldsbevakning har minskat, medan kostnaden för metodutveckling och utbildning har ökat. Under 2019 tog översynen av granskningsprocessen många timmar i anspråk, vilket avspeglas i kostnaderna enligt årsredovisningen.

Tabell 8 Nettokostnader för effektivitetsrevisionen

Tusental kronor

	2019	2018	2017
Granskning	121 073	118 576	117 323
Omvärldsbevakning	26 673	30 709	2880
Metodutveckling och utbildning	5 553	2 927	2 880
Summa	153 299	152 212	148 026

Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2019.

Tabell 9 Redovisade timmar för effektivitetsrevisionen

	2019	2018	2017
Granskning	103 853	98 500	94 397
Omvärldsbevakning	24 194	27 127	24 921
Metodutveckling och utbildning	4 673	2 188	2 216
Summa	132 720	127 815	121 534

Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2019.

Såväl kostnaden per publicerad granskning som antalet redovisade timmar har ökat något. Kostnader och timmar påverkas i hög grad av inriktning och omfattning på de granskningar som genomförs, dvs. omfattande och komplicerade granskningar drar upp den genomsnittliga kostnaden och vice versa.

Tabell 10 Kostnader för och genomsnittlig insats per granskningsrapport

Tusental kronor

	2019	2018	2017
Kostnad för årets avslutade granskningar	124 273	108 650	118 466
– varav publicerade granskningar	124 273	108 034	106 858
– varav granskningar som inte resulterat i rapporter	0	616	11 608
Antal publicerade rapporter	39	35	37
Styckkostnad för årets publicerade granskningar	3 186	3 087	2 888
Snittantal timmar per publicerad granskningsrapport	2 633	2 553	2 301

Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2019.

Under 2019 hade Riksrevisionen inga kostnader för granskningar som avslutats utan avlämnande av rapport. År 2017 uppgick dessa kostnader till betydande belopp (11 608 000 kr, motsvarande 10 772 timmar), men har därefter återgått till en normal nivå.

Verksamhetsgrenen nationellt revisionsorgan

Verksamhetsgrenen nationellt revisionsorgan omfattar uppgifter som Riksrevisionen har utöver att bedriva revision och internationellt utvecklingssamarbete (s. 22 i redogörelsen). Riksrevisionens utbyte med riksdagen och andra intressenter ska ske effektivt och i enlighet med myndighetens uppgift, vilket bl.a. innebär att ta fram en granskningsplan, årlig rapport och uppföljningsrapport samt att Riksrevisionen bidrar med sin kunskap genom att besvara remisser.

En viktig del är att samverka såväl internationellt som nationellt i syfte att bidra till gemensam kunskaps- och kapacitetsgrund samt inhämta perspektiv och kunskaper till den egna organisationen. Riksrevisionen företräder Sverige som det nationella revisionsorganet i internationella sammanhang, enligt 21 § lagen med instruktion för Riksrevisionen.

Verksamhetsgrenen planeras och redovisas i en nationell och en internationell del.

Resultat och bedömning

I Riksrevisionens granskningsplan för 2019/20 presenterar riksrevisorerna verksamhetens huvudsakliga inriktning, för att ge en samlad bild av pågående och planerad granskning. Granskningens inriktning för såväl årlig revision som effektivitetsrevision beskrivs utifrån en gemensam riskmodell med fyra huvudsakliga risker för staten. Riksrevisionen bedömer att den gemensamma modellen bidrar till att myndigheten kan förmedla en samlad bild av pågående och planerad granskning.

Sammanfattning och uppföljning av den genomförda granskningen redovisas i Riksrevisorernas årliga rapport respektive Riksrevisorernas uppföljningsrapport. I Riksrevisorernas årliga rapport 2019 sammanfattades de viktigaste iakttagelserna från effektivitetsrevisionen och den årliga revisionen. En ambition är att den årliga rapporten ska kunna beskriva trender och problem i samhället som kan ses som generella, genom att de berör flera av riksdagens utskottsområden. Framställningen i den årliga rapporten är därför tematisk.

Syftet med riksrevisorernas uppföljningsrapport är att ge riksdagen underlag för att bedöma resultatet av Riksrevisionens granskning, dvs. om den har bidragit till bättre statlig verksamhet. Uppföljningsarbetet ska också kunna användas internt för att utveckla myndighetens granskning.

Finansutskottet har sedan 2018 bjudit in till ett öppet seminarium eller en öppen utfrågning med riksrevisorerna med anledning av den årliga rapporten och uppföljningsrapporten. Det är ett värdefullt tillfälle för Riksrevisionen att upprätthålla en löpande kontakt med riksdagen och att få ge en sammanfattande bild av granskningsverksamheten. 2019 års seminarium handlade om iakttagelser som Riksrevisionen gjort i fråga om de granskade organisationernas långsiktiga arbete. Exempelvis diskuterades bemyndiganden och hur organisationerna planerar på flera års sikt i förhållande till att statens budget beslutas för ett år i taget.

Riksdagens råd för Riksrevisionen är riksdagens verktyg för samråd och insyn i Riksrevisionens verksamhet och organisation. Riksrevisorerna har bl.a. informerat rådet om Riksrevisionens verksamhet och organisation, Riksrevisionens publiceringsplan och om granskningsplanen 2019/20.

Vetenskapliga rådets uppgift är att bidra till ökade kunskaper om metoder och förhållanden för att långsiktigt förbättra Riksrevisionens underlag för beslutsfattande och kvaliteten i granskningen. Riksrevisionens bedömning är att rådet har bidragit till kvalitetsarbetet för revisionen genom värdefulla synpunkter på såväl effektivitetsrevisionens granskningsrapporter som myndighetsövergripande publikationer.

När det gäller internationell samverkan är Riksrevisionen medlem i Internationella organisationen för högre revisionsorgan (Intosai). Inom Intosai har Riksrevisionen under 2019 deltagit i ett antal arbetsgrupper och kommittéer, främst inom arbetet med att ta fram gemensamma revisionsstandarder. Vid Intosais världskongress i september 2019 lanserades ett nytt ramverk för internationella standarder. Riksrevisionen bedömer att det nya ramverket kommer att bidra till att skapa större tydlighet i tillämpningen av internationella revisionsstandarder.

Riksrevisionen genomförde under 2019 åtaganden på EU-nivå, t.ex. genom kontakter med Europeiska revisionsrätten ECA. Under året har Riksrevisionen deltagit i kontaktkommittémöten för revisionsmyndigheterna i EU samt medverkat i genomförandet av ECA:s granskningsbesök i Sverige. I övrigt har Riksrevisionen avslutat en peer review [1] av Kanadas revisionsmyndighet och påbörjat en peer review av Nederländernas revisionsmyndighet. Riksrevisionens bedömning är att det ger utvecklande erfarenheter att delta i genomlysningen av andra länders revisionsmyndigheter.

Kostnader

Kostnaderna för verksamhetsgrenen nationellt revisionsorgan var under 2019 drygt 3 miljoner kronor högre än föregående år.

Ökningen inom Övrig rapportering beror på en under 2019 mer rättvisande redovisning av kostnaderna för Riksrevisionens granskningsplan, uppföljningsrapporten, riksrevisorernas årliga rapport samt riksrevisorernas tid i nationella frågor.

Inom externa kontakter och seminarier har Riksrevisionen efter riksdagsvalet 2018 bjudit in riksdagsutskotten för att berätta om myndighetens verksamhet. Betydligt fler remisser har besvarats än föregående år (2019: 30 stycken, 2018: 16 stycken). Dessa faktorer har bidragit till högre kostnader 2019 än 2018.

Tabell 11 Nettokostnader för nationellt revisionsorgan

Tusental kronor

	2019	2018	2017
Internationell samverkan	10 357	10 579	10 849
Övrig avrapportering	4 608	2 357	3 159
Riksrevisionens råd	836	697	740
Externa kontakter och seminarier	1 349	451	152
Summa	17 150	14 084	14 900

Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2019.

Tabell 12 Antal redovisade timmar för nationellt revisionsorgan

	2019	2108	2017
Internationell samverkan	7 012	7 335	7 749
Övrig avrapportering	3 494	2 278	3 105
Riksrevisionens råd	155	104	140
Externa kontakter och seminarier	1 234	307	155
Summa	11 895	10 024	11 149

Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2019.

Internationellt utvecklingssamarbete

Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete syftar till att stödja utvecklingen av oberoende och professionella nationella revisionsorgan och stärka deras förmåga och kapacitet att bedriva revision i enlighet med internationella standarder. Målsättningen är att bidra till utvecklingen av demokrati samt till stärkt parlamentarisk kontrollmakt i samarbetsländerna.

Stödet är inriktat på Riksrevisionens partners införande av internationella revisionsstandarder i alla delar av verksamheten, genom coachning av team och genom utbildning och stöd i att utveckla metoder och processer. För många samarbetspartner är effektivitetsrevision en relativt ny verksamhet.

Utvecklingssamarbetet bedrivs framför allt i globala, regionala och bilaterala program i Afrika, Asien, västra Balkan och Östeuropa. För detta disponerar Riksrevisionen ett separat anslag.

Resultat och bedömning

Verksamheten genomfördes under 2019 i stort i enlighet med beslutade projektplaner och samförståndsavtal. Riksrevisionen bedrev under 2019 verksamhet i tre regionala och tio bilaterala samarbetsprojekt. Inga nya bilaterala projekt påbörjades under 2019 och inga samarbeten avslutades under året. En serie regionala workshoppar inom finansiell revision på västra Balkan avslutades under 2019.

På global nivå fokuserades insatserna på kapacitetsutveckling inom ramen för Intosai. Intosi:s kapacitetsutvecklingskommitté (Capacity Building Committee, CBC) främjar utvecklingen av kapacitet och förmågor hos oberoende revisionsmyndigheter och Intosais regionala organisationer. Riksrevisionen har som vice ordförande i CBC, där Sydafrikas revisionsmyndighet är ordförande, verkat för att CBC i större utsträckning ska prioritera initiativ anpassade efter behov hos revisionsmyndigheter i utvecklingsländer. Riksrevisionen leder projektgruppen som främjar stöd till revisionsmyndigheter i bräckliga situationer.

Riksrevisionen gjorde under 2019 en genomlysning av sitt samlade engagemang i CBC, och med utgångspunkt i de direktiv som utfärdas av OECD:s biståndskommitté (Dac) om vad som får rapporteras som bistånd gjordes bedömningen att kostnader för detta engagemang i enlighet med anslagsändamålet till fullo ska redovisas som internationellt utvecklingssamarbete. Detta förklarar en väsentlig del av ökningen av redovisade kostnader för globala insatser 2019. Riksrevisionens engagemang i CBC syftar till att få till stånd en mer effektiv användning av de offentliga resurserna och därigenom bidra till den ekonomiska utvecklingen i medlemsländerna.

Under 2019 var Riksrevisionens enskilt största insats inom utvecklingssamarbetet en workshop för deltagare från sex samarbetsländer i Afrika, Europa och Asien, vilket står för en del av ökningen av kostnaderna under posten Globala insatser. I denna post ingår även kostnader exempelvis för Riksrevisionens arbete med metodutveckling och nya samarbeten.

Kostnader

Riksrevisionen hade vid ingången av 2019 ett anslagssparande om ca 1,1 miljon kronor på biståndsanslaget. Inriktningen under 2019 var fullt anslagsutnyttjande. Riksrevisionen har nått ambitionen vad gäller verksamhetens volym och inriktning och gick ur 2019 med ett utnyttjande av anslagskredit om ca 0,7 miljoner kronor.

I kostnaderna för myndighetens internationella utvecklingssamarbete ingår kostnader för myndighetsgemensamma uppgifter, som redovisas i enlighet med direktiv som utfärdas av Dac för vad som får rapporteras som bistånd (s. 29 i redogörelsen).

Tabell 13 Nettokostnader och lämnade bidrag för internationellt utvecklingssamarbete

Tusental kronor

	2019	2018	2017
Regionala insatser	16 493	18 577	22 562
Bilaterala insatser	25 996	22 458	23 659
Globala insatser	9 325	6 407	5 503
Summa	51 814	47 443	51 424
varav lämnade bidrag	6 084	6 337	8 450

Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2019.

Tabell 14 Antal redovisade timmar för internationellt utvecklingssamarbete

	2019	2018	2017
Regionala insatser	6 542	6 091	6 981
Bilaterala insatser	15 044	14 201	15 316
Globala insatser	8 465	4 923	3 318
Summa	30 051	25 215	26 615

Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2019.

Personal, kompetensförsörjning och arbetsmiljö

Personalstatistik

Under 2019 förändrades Riksrevisionens rekryteringsbehov eftersom personalomsättningen inom effektivitetsrevisionen sjönk från 13 procent 2018 till 5 procent 2019 medan den andra stora verksamheten årlig revision hade en personalomsättning på 17 procent 2019 jämfört med 15 procent föregående år. Den internationella verksamhetens personalomsättning ökade från 4 procent 2018 till 13 procent 2019, vilket bl.a. beror på pensionsavgångar. För den myndighetsgemensamma funktionen sjönk personalomsättningen från 32 procent 2018 till 24 procent 2019. Även här är det fler pensionsavgångar som påverkar den höga siffran, men även annan personalrörlighet, vilket bidrar till en fortfarande relativt hög nivå.

Den högre personalomsättningen inom årlig revision relativt övriga delar av verksamheten beror delvis på att ett flertal yngre revisorer som hade sitt första arbete hos Riksrevisionen har valt att sluta. En annan orsak är att flera erfarna medarbetare valt att lämna Riksrevisionen, på grund av upplevd hög arbetsbelastning, stort antal resdagar per år samt hög konkurrens om personal med såväl privata som statliga arbetsgivare. För att motverka en fortsatt hög personalomsättning inom den årliga revisionen har myndigheten under året sett över lönepolicy, lönekriterier och lönestruktur för att åstadkomma en tydligare och mer transparent lönepolitik. Utöver detta pågår ett utvecklingsarbete för att på sikt reducera antalet resdagar. Förhoppningen är att de olika insatserna ger effekt i form av lägre personalomsättning under 2020.

Totalt hade Riksrevisionen 316 tillsvidare- eller visstidsanställda den 31 december 2019, exklusive riksrevisorer. Av de anställda arbetade 18 personer vid kontoret i Jönköping och 20 personer vid kontoret i Uppsala.

Medelåldern var 45 år. Medelåldern var 44 år för kvinnor och 45 år för män. Detta är jämförbart med myndigheter under regeringen där medelåldern under 2018 var 44 år för kvinnor och 45 år för män (enligt Arbetsgivarverkets statistik för 2018). Könsfördelningen inom Riksrevisionen har under det senaste året varit 59 procent kvinnor och 41 procent män. Enligt Arbetsgivarverkets statistik är det en något högre andel kvinnor än för myndigheter under regeringen (där andelen kvinnor är 52 procent och andelen män 48 procent).

Tabell 15 Könsfördelning av antal anställda per den 31 december

	2019	2018	2017
Antal anställda	316	329	337
– varav kvinnor	186	194	195
– varav män	130	135	142

Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2019.

Tabell 16 Antal chefer fördelat på kvinnor och män per den 31 december

	2019	2018	2017
Totalt	23	24	23
– varav kvinnor	17	16	14
– varav män	6	8	9

Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2019.

I huvudsak kan Riksrevisionen rekrytera den kompetens som verksamheten behöver. Som föregående år var det dock en utmaning att attrahera erfarna revisorer och it-revisorer till den årliga revisionen. Färre årliga revisorer har därför anställts än som vore önskvärt för att kompensera avgångarna.

Vidare är arkivarier och registratorer exempel på yrkesgrupper som varit svåra att finna.

Tabell 17 Personalförändring

Antal

	2019	2018	2017
Nyanställda	37	49	53
Entledigade	41	48	52
Pension	5	7	5

Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2019.

Antalet tjänstlediga uppgick per den sista december 2019 till 6, den sista december 2018 till 15 och den sista december 2017 till 22 anställda.

Tabell 18 Personalomsättning per den 31 december

	Medeltal anställda 2019	Personalomsättning
		2019	2018	2017
Årlig revision	122	17 %	15 %	15 %
Effektivitetsrevision	119	5 %	13 %	16 %
Internationell verksamhet	23	13 %	4 %	5 %
De myndighetsgemensamma funktionerna	59	24 %	32 %	27 %
Hela myndigheten	323	14 %	16 %	17 %

Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2019.

Anm: Medeltal anställda redovisas exklusive riksrevisorer, inklusive tjänstlediga och skiljer sig därför mot medeltal anställda som redovisas i tabellen Sammanställning över väsentliga uppgifter, under avsnittet Finansiell redovisning.

För 2019 och 2018 beräknas personalomsättning enligt Arbetsgivarverkets definition: (antal nyanställda samt antal som slutat dividerat med två) dividerat med medeltal anställda.

Riksrevisorn med administrativt ansvar tillade vid utskottets sammanträde den 19 mars 2020, att det har varit många pensionsavgångar. Vidare har man med vissa medarbetare träffat frivilliga överenskommelser där man använt trygghetsmedel.

Kompetensförsörjningsstrategi

Riksrevisionen fortsatte under 2019 arbetet med strategisk kompetensförsörjning i form av bl.a. kompetensinventeringar. Årets inventeringar visar att det behövs en allmän förstärkning av myndighetens digitala kompetens i samband med övergång till aktivitetsbaserat arbetssätt och arbetsformer. Behovet har även koppling till Riksrevisionens attraktionskraft som arbetsgivare samt att ökad digital kompetens är en förutsättning för att kunna effektivisera verksamheten.

Värdegrundsarbete

Under 2019 gjordes en översyn av introduktionsutbildningen för att öka fokus på statstjänstemannarollen och understryka betydelsen av god offentlighetsstruktur. Myndighetens satsning på värdegrundsarbete i projektform avslutas och övergår till att integreras i den löpande verksamheten under 2020.

Kompetensutveckling

Riksrevisionen har fortsatt sin satsning på modellen Utvecklande ledarskap. Under 2019 kompletterades den med moduler om statlig arbetsgivarpolitik samt om att vara och agera i rollen som arbetsgivarföreträdare. De övriga modulerna omfattar kommunikativt ledarskap, förändringsledning och teamutveckling, vilka planeras att genomföras under kommande år. Ett stående basutbud av ledarutveckling är individuell chefscoachning och gemensamma chefsforum.

Under 2019 gavs 15 olika kurser inom effektivitetsrevision, 5 i extern regi och 10 i intern regi. Fokus i kursverksamheten har legat på kompetensutveckling inom revisionsmetodik och statlig styrning.

Under 2019 hölls flera kurser inom Riksrevisionens femåriga utbildningsprogram för den årliga revisionen. Programmet syftar till att ge medarbetarna tillräckliga teoretiska kunskaper för revision av statlig verksamhet. Ett särskilt fokus har legat på kurser i it-revision och revisionsmetodik. Antalet behöriga kandidater för revisorsprovet som anordnas i samarbete med Revisorsinspektionen var 2019 lågt och provet arrangerades därför inte.

Alla medarbetare som deltar i internationellt utvecklingssamarbete har genomfört en online-utbildning i säkerhet. Utöver detta har ett antal medarbetare deltagit i en mer omfattande säkerhetsutbildning i regi av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Arbetsmiljö

I samverkan med de fackliga organisationerna har Riksrevisionen genomfört en arbetsmiljökonsekvensanalys för att identifiera risker för ohälsa och olycksfall i samband med införandet av ett aktivitetsbaserat arbetssätt i de nya lokalerna i Stockholm. Analysen innehåller även förslag till åtgärder för att minimera riskerna.

Riksrevisionen genomförde under 2019 två enkätundersökningar som avser myndighetens arbetsmiljö. Resultatet tyder på en stabil nivå som är jämförbar med föregående år (3,8 respektive 3,7 på en femgradig skala). Två av tre medarbetare uppger att de totalt sett är nöjda med sin arbetssituation. Utveckling och kvalitet är det område som medarbetarna är mest nöjda med, och den största förbättringspotentialen finns inom området Arbetssituation. 90 respektive 85 procent av medarbetarna upplever att det finns tid för återhämtning och att de kan påverka sin arbetssituation.

Medarbetarna har även engagerats i förberedelserna inför flytten till nya lokaler under 2020, detta för att säkra att övergången till aktivitetsbaserat kontor och ändrat arbetssätt ska innebära en fortsatt god och hållbar arbetsmiljö. Förberedelserna har genomförts i form av dialoger med fokus på både behov och lösningsalternativ.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron under 2019 sjönk för både män och kvinnor när det gäller den yngre ålderskategorin samt för kategorin 50 år och äldre. Kvinnor i kategorin 50 år och äldre dominerar dock fortfarande sjukfrånvaron. De långtidssjukas andel av den totala sjukfrånvaron har ökat något sedan förra året.

Tabell 19 Sjukfrånvaro i procent av total ordinarie arbetstid

	2019	2018	2017
Sjukfrånvaro totalt	2,7	3,0	2,8
– varav kvinnor	3,9	4,1	3,6
– varav män	1,0	1,5	1,6

Anställda 29 år och yngre	0,9	1,3	1,7
– varav kvinnor	1,2	1,7	2,0
– varav män	0,6	0,8	1,4

Anställda 30–49 år	2,3	2,3	2,5
– varav kvinnor	3,1	3,1	3,3
– varav män	1,1	1,1	1,4

Anställda 50 år och äldre	4,0	5,1	3,7
– varav kvinnor	6,1	6,9	5,0
– varav män	0,9	2,5	2,0

Av total sjukfrånvaro avser
andelen långtidssjukskrivna (60 dagar eller mer)	51,6	50,9	37,2
– kvinnor	55,2	55,1	43,8
– män	31,1	35,0	16,6

Långtidssjukas frånvaro i procent av total ordinarie arbetstid:
	1,4	1,5	1,0

Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2019.

Externrevisorns granskning av årsredovisningen

Revisionsberättelsen

Revisionsberättelsen kom in till konstitutionsutskottet den 11 mars 2020 (dnr 1512–2019/20).

Enligt externrevisorn har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen (2016:1019) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter, BEA-lagen, samt i enlighet med anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Riksrevisionens finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dess ekonomiska resultat för året enligt BEA-lagen samt i enlighet med anslags-direktiv och övriga beslut för myndigheten. Resultatredovisningen är förenlig med årsredovisningen i övriga delar.

Enligt externrevisorns uppfattning, baserat på revision av årsredovisningen, har i alla väsentliga avseenden riksrevisorn med administrativt ansvar använt anslag och intäkter i enlighet med BEA-lagen och i enlighet med anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten.

Promemoria avseende bokslutsgranskning för räkenskapsåret 2019

Som ett komplement till revisionsberättelsen har externrevisorn upprättat en promemoria för att sammanfatta de iakttagelser av materiell betydelse som framkommit vid granskningen. Promemorian finns i bilaga 2. Gjorda iakttagelser har diskuterats med berörda personer och med myndighetens ledning.

I en sammanfattande slutsats konstaterar externrevisorn, efter löpande granskning av bokslut och årsredovisning, att granskningen inte föranlett några väsentliga anmärkningar. Externrevisorn anser att Riksrevisionens årsredovisning för 2019 ger en rättvisande bild.

Externrevisorns granskningsarbete avseende årsredovisningen har huvudsakligen varit inriktad på den finansiella redovisningen. Vad gäller granskningen av resultatredovisningen har externrevisorn fokuserat på att göra en faktakontroll mot relevanta underlag och/eller specifikationer.

Uttalandet av riksrevisorn med administrativt ansvar där han intygar att Riksrevisionens interna styrning och kontroll är betryggande, har som underlag bl. a. de direktrapporterande chefernas uppföljning av verksamhetsriskerna under året med slutlig bedömning i samband med tertialuppföljning 3.

Externrevisorn har granskat att den finansiella redovisningen är upprättad enligt gällande regler och att god redovisningssed tillämpas. Granskningen har inte föranlett några anmärkningar. Några av de väsentliga iakttagelser och analyser som externrevisorn nämner i promemorian, utöver avsnitt 2 och 3, gäller (promemorians avsnitt 4.1, 4.2):

– Intäkter av avgifter och andra ersättningar har ökat och avser bl.a. ersättningar för utlåning av personal och kostnadsersättningar i samband med SAI Canada Peer Review 2019, 562 000 (110 000 år 2018) kronor.

– Medeltalet anställda har minskat från 318 till 314 under 2019 och uppgick vid årets slut till 316 (329 år 2018), inklusive tjänstlediga 6 (15 år 2018).

– 2019 års kapitalförändring är positiv med 146 000 (1 022 000) kronor vilket främst förklaras av återförd avsättning till tidigare riksrevisorers chefspensioner. Pensionerna redovisas utgiftsmässigt fr.o.m. 2015 med senare avräkning mot anslag i samband med när utgiften uppstår.

– Anslagsutfallet är 316 000 lägre (3 581 000 högre) kronor än motsvarande period föregående år, vilket är i nivå med föregående år.

– Sammantaget uppgår utnyttjandet av anslagskrediten vid årets utgång till 721 000 (1 072 000) kronor. Under 2019 och 2018 har till ingen del återbetalning skett av anslag att hänföra ned 2017 då 3,4 miljoner kronor återbetalades från anslag 1:5

– Tilldelat ramanslag för 2020 uppgår till 347 909 000 kronor. Ökningen om ca 15 miljoner kronor förklaras till stor del av myndighetens beslutade uppdrag avseende flytt av Stockholmskontoret till en budgeterad kostnad om ca 9 miljoner kronor.

Balansräkningen har granskats mot upprättade avstämningsbilagor utan anmärkningar.

Beträffande den årliga revisionen anges att det genomsnittliga priset per revisionsberättelse har minskat jämfört med 2018. Minskningen uppgår till 6,1 procent (föregående år en ökning med 2,5 procent). Årets avgiftsintäkter överstiger kostnaderna, vilket förklarar överskottet om 6 070 000 kronor. Ackumulerat innebär årets överskott att det ingående underskottet 4 261 000 kronor eliminerats till ett utgående överskott om 1 809 000 kronor.

Minskningen av kostnader för den årliga revisionen förklaras av lägre personalkostnader för granskning och för metodutveckling och kompetensutveckling.

Effektivitetsrevisionens kostnader ökade under 2019 med 1,1 (4,2) miljoner kronor vilket innebär en ökning med 0,7 procent (2,8 procent 2018). De ökade kostnaderna avser högre personalkostnader inom granskningsverksamheten, lägre kostnader för omvärldsbevakning och högre kostnader för metodutveckling. Ökningen beror dels på högre lönekostnader, dels på fler arbetade timmar.

Riksrevisionens arbete relaterat till Intosais kapacitetsutvecklingskommitté (CBC), där Riksrevisionen är vice ordförande, fr.o.m. 2019 redovisas inom ramen för det internationella utvecklingssamarbetet.

Kostnaderna för internationellt utvecklingssamarbete har ökat med 4,4 miljoner kronor (2018: en minskning med 4,0 miljoner kronor) och uppgår till 51 814 000 kronor (47 443 000 kronor) inklusive myndighetsgemensamma kostnader och transfereringar. Ökningen förklaras av ökade bilaterala insatser och ökade kostnader för globala insatser samt metodutveckling. Verksamhetsgrenens andel av myndighetsgemensamma kostnader har ökat med 0,1 miljoner kronor (2018: minskat med 0,4 miljoner kronor). Det ingående anslagssparandet med 1,1 miljoner kronor har reducerats till anslagsnyttjandet av anslagskrediten med 0,7 miljoner kronor vid årets slut för anslaget 1:5, vilket förklaras av högre kostnader i det internationella utvecklingssamarbetet.

Externrevisorn har granskat redovisning och fördelning av myndighetens gemensamma kostnader mot underlag och mot myndighetens redovisning. Externrevisorn anser att fördelningen sker i enlighet med den princip som myndigheten anger. (Se vidare nedan under Fördjupad granskning avseende resultatredovisningen.)

Externrevisorn har granskat att rutiner finns för anslag, årlig revision och effektivitetsrevision, avstämning med statsverket, attester samt rutiner för inköp och upphandlingar, personalkostnader och avstämningar samt generella IT-kontroller.

Slutligen bedömer externrevisorn att årsredovisningen är upprättad i enlighet med gällande lagar, förordningar och direktiv. Externrevisorn har inte heller funnit något som tyder på att verksamheten inte bedrivits i enlighet med anslagsdirektivet för 2019 eller andra gällande regler och riktlinjer.

Fördjupad granskning avseende resultatredovisningen m.m.

Av genomgången framgår att det i gemensamma kostnader ingår tid och kostnader som kodats gemensamt men som är direkt kopplade till organisatorisk tillhörighet (s. 13 i rapporten).

Viss redovisad tid för den ”egna” verksamheten tar så att säga en omväg via verksamhetsgrenen Ledning och stöd, för att därefter fördelas efter organisatorisk enhet. Till följd av att de redovisats som en myndighetsgemensam prestation ingår kostnaderna som en del i fördelningen av gemensamma kostnader till respektive verksamhetsgren (s. 15 i rapporten).

Vissa gemensamma kostnader fördelas inte till den internationella utvecklingsverksamheten. Det gäller ”kostnader för it-stöd, arbete med god offentlighetsstruktur, upphandlingsservice, information, kommunikation och trygghetsmedel, samverkan med personalorganisationer, avtal specifika transaktioner samt redovisad tid för framtida kontorslösningar och före 2018 eventuell löneomfördelning. Kostnader i dessa delar belastar i sin helhet förvaltningsanslaget. Löneomfördelning, som uppstår vid avstämning av tidredovisning, har från 2019 fördelats till respektive verksamhetsgren, även till den del det avser” internationellt utvecklingsbistånd (s. 11 i rapporten).

Externrevisorn finner i fråga om internationellt utvecklingssamarbetes andel av de administrativa kostnaderna, med hänvisning till OECD-Dac p. 79ii (som återges på s. 17 i rapporten), att Riksrevisionen fördelar administrativa kostnader med ledning av redovisad tid, vilket enligt externrevisorns uppfattning leder till en mer precis fördelning än en fördelning baserad på anslagets andel av totala anslag. Enligt genomgången uppgår fördelade administrativa kostnader för biståndsverksamheten till ca 7 procent, vilket understiger det internationella utvecklingsbiståndets andel redovisad tid, som uppgår till ca 9 procent samt understiger andel anslag som uppgår till 13 procent (tabellen på s. 17 i rapporten).

Externrevisorns sammanfattande slutsats är följande:

Sammanfattningsvis föranleder granskningen inga anmärkningar. Vi konstaterar att myndigheten har tillämpat oförändrade principer och metoder för redovisning och fördelning av myndighetsgemensamma kostnader. Vidare att det finns en dokumentation och spårbarhet av redovisad tid och kostnader.

Granskningen har inte föranlett att vi har någon annan uppfattning än vad som framgår av revisionsberättelsens uttalande avseende efterlevnad av tillämpliga föreskrifter för användning av anslag och intäkter än att myndigheten har använt dessa enligt lag, anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten.

Under 2019 gjorde Riksrevisionen, enligt årsredovisningen (s. 27 i redogörelsen), en genomlysning av sitt samlade engagemang i CBC. Med utgångspunkt i de direktiv som utfärdats av OECD:s biståndskommitté Dac om vad som får rapporteras som bistånd gjordes bedömningen att kostnader för detta engagemang, i enlighet med anslagsändamålet, till fullo ska redovisas som internationellt utvecklingssamarbete. Enligt årsredovisningen förklarar detta en väsentlig del av ökningen av redovisade kostnader för globala insatser 2019. Kostnaderna för myndighetsgemensamma uppgifter, redovisas i enlighet med direktiv som utfärdats av Dac för vad som får rapporteras som bistånd.

Utrikesutskottet har uttalat sin avsikt att närmare granska Riksrevisionens administrativa kostnader för utvecklingssamarbetet (bet. 2018/19:UU2 s. 10 och 16). Resultatet av den fördjupade granskningen av resultatredovisningen kan även nyttjas av utrikesutskottet.

Riksrevisionens uppföljningsrapport 2020

Den 7 april 2020 publicerade Riksrevisionen sin uppföljningsrapport. I förordet skriver tidigare riksrevisorn med administrativt ansvar Stefan Lundgren och riksrevisorn Helena Lindberg bl.a. följande (s. 7):

Uppföljningen visar att Riksrevisionens samlade granskning genom årlig revision och effektivitetsrevision har haft genomslag och har bidragit till förbättringar i den granskade verksamheten.

Granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen har medfört någon form av åtgärd av regeringen eller andra granskade organisationer. Åtgärderna ligger i linje med Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer. Särskilt den djupa uppföljningen gör det tydligt att det skett förbättringar inom de granskade verksamheterna, även om fel och brister kan kvarstå i vissa fall, enligt Riksrevisionens bedömning.

De modifierade revisionsberättelser och rekommendationer i revisionsrapporter som den årliga revisionen lämnade för räkenskapsåret 2018 har lett till åtgärder från de granskade organisationerna. Flertalet av de rekommendationer som Riksrevisionen lämnat till myndigheterna i revisionsrapporter har omhändertagits, redan på kort sikt.

Det är inte alltid möjligt att dra slutsatsen att det är Riksrevisionens granskningar som är den direkta anledningen till de iakttagna förbättringarna. Uppföljningen visar dock att Riksrevisionen har en roll i arbetet med att förändra och förbättra den statliga verksamheten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att externrevisorn har lämnat en ren revisionsberättelse över Riksrevisionens årsredovisning för 2019. Det innebär att externrevisorn bedömer att årsredovisningen i alla väsentliga delar ger en rättvisande bild av den finansiella ställningen och att det ekonomiska resultatet för året är i enlighet med BEA-lagen, anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten. Externrevisorn bedömer också att riksrevisorn med administrativt ansvar i alla väsentliga avseenden har använt anslag och intäkter i enlighet med BEA-lagen, anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten.

Utskottet vill framhålla vikten av säkra prognoser om utnyttjandet av myndighetens förvaltningsanslag. Därför välkomnar utskottet att Riksrevisionen under 2019 vidtagit åtgärder för att minska riskvärdet vad gäller myndighetens förmåga att prognostisera utnyttjandet av sitt förvaltningsanslag.

När det gäller personal, kompetensförsörjning och arbetsmiljö noterar utskottet att personalomsättningen inom den årliga revisionen 2019 uppgick till 17 procent, vilket är mer än 2018 och 2017. Enligt årsredovisningen finns det flera skäl till detta, bl.a. att flera erfarna medarbetare valt att lämna Riksrevisionen på grund av upplevd hög arbetsbelastning, stort antal resdagar per år samt hög konkurrens om personal med såväl statliga som privata arbetsgivare. Utskottet välkomnar att Riksrevisionen för att motverka en fortsatt hög personalomsättning inom den årliga revisionen har sett över lönepolicy, lönekriterier och lönestruktur för att åstadkomma en tydligare och mer transparent lönepolitik. Härutöver är det självklart även viktigt att personalen ges förutsättningar för balans mellan arbetsliv och privatliv. Utskottet noterar även att personalomsättningen inom de myndighetsgemensamma funktionerna fortfarande är hög, om än lägre än de senaste åren.

Utskottet välkomnar att Riksrevisionen arbetar aktivt med värdegrundsfrågor. Det är av stor betydelse för förtroendet för statsförvaltningen att frågor om den statliga värdegrunden och statstjänstemannarollen hålls levande, bl.a. genom att som Riksrevisionen ha visst fokus på frågorna redan i introduktionsutbildningen.

Vidare vill utskottet betona vikten av att Riksrevisionen engagerat medarbetarna inför flytten till nya lokaler under 2020, i syfte av säkra att övergången till aktivitetsbaserat kontor och ändrat arbetssätt ska innebära en fortsatt god och hållbar arbetsmiljö. Utskottet delar Riksrevisionens uppfattning att digitaliseringsarbetet är av stor betydelse för införande av ett aktivitetsbaserat arbetssätt i de nya lokalerna i Stockholm. Det gäller även utbildning om det nya arbetssättet.

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att säkerhetsarbetet stärkts bl.a. genom rekrytering av en säkerhetschef, förtydligad kravställning inom säkerhetsområdet och genomförande av en övergång till säkrare konfiguration i arbetsdatorerna.

När det gäller den årliga revisionen framgår det av årsredovisningen att revisionen av myndigheternas årsredovisningar för 2018 slutfördes med god kvalitet och i tid. Den årliga revisionen har även fått positiva bedömningar av de myndigheter som reviderats. I samband med dessa iakttagelser noterar utskottet även att det (liksom föregående år) varit en utmaning för Riksrevisionen att attrahera erfarna revisorer och it-revisorer till den årliga revisionen och att färre årliga revisorer därför har anställts än vad som vore önskvärt för att kompensera avgångarna. Utskottet vill uppmärksamma att den årliga revisionen likväl genomfört uppdraget med gott resultat. I sammanhanget vill utskottet även framhålla värdet av att ha full bemanning, för medarbetarnas möjlighet till balans mellan arbetsliv och privatliv, för verksamhetens kvalitet och för Riksrevisionens attraktivitet som arbetsgivare.

Beträffande effektivitetsrevisionen konstaterar utskottet med tillfredsställelse att Riksrevisionen under 2019 publicerat det högsta antalet granskningsrapporter sedan myndigheten bildades och att dessa rapporter är förelade över alla utgiftsområden. Effektivitetsrevisionen har fått goda omdömen av en stor andel av de myndigheter som den granskat. De granskningsrapporter som publicerats under 2019 ansågs helt eller i huvudsak ge ett professionellt och välbalanserat intryck, och de rekommendationer som lämnades ansågs helt eller i huvudsak begripliga, relevanta och möjliga att använda. Utskottet välkomnar vidare att tydliga processer nu har skapats för bl.a. effektivitetsgranskningar, som ska börja tillämpas under 2020. Utskottet välkomnar även den översyn för att ytterligare stärka kvalitetssäkringen som ägt rum under 2019, liksom att det klarspråksarbete som påbörjats under 2018 resulterat i nya riktlinjer, vilka också ska börja tillämpas under 2020.

När det gäller styrningen av Riksrevisionen noterar utskottet att riksdagens råd för Riksrevisionen löpande har hållits informerat om verksamheten m.m. Rådet har bl.a. fått presentationer av olika verksamhetsgrenars uppgifter och arbetssätt samt värdefull information om arbetet med att förbereda flytten av verksamheten i Stockholm till nya lokaler.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen om Riksrevisionens årsredovisning för 2019 till handlingarna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Redogörelsen

Redogörelse 2019/20:RR1 Riksrevisionens årsredovisning för 2019.

Bilaga 2

Externrevisorns revisionsberättelse