|
Justitieutskottets betänkande
|
Skärpta straffrättsliga sanktioner mot företag
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i bl.a. brottsbalken. Förslagen syftar till att säkerställa att det straffrättsliga regelverket för företag är effektivt, ändamålsenligt och modernt och att det är anpassat till Sveriges EU-rättsliga och övriga internationella åtaganden. Förslagen innebär bl.a. följande:
• Tillämpningsområdet för bestämmelserna om företagsbot utvidgas så att företagsbot, utöver i näringsverksamhet, även ska kunna åläggas för brott som har begåtts i utövningen av sådan offentlig verksamhet som kan jämställas med näringsverksamhet och för brott som har begåtts i utövningen av annan verksamhet som ett företag bedriver, om brottet har varit ägnat att leda till en ekonomisk fördel för företaget.
• Företagets finansiella ställning ska beaktas vid bestämmandet av företagsbotens storlek när det är fråga om ett större företag och brottsligheten är särskilt klandervärd.
• Det införs en särskild bestämmelse om att en företagsbot ska kunna jämkas eller efterges om företagets ägare döms till påföljd och den samlade reaktionen på brottsligheten annars skulle bli oproportionerligt sträng.
• Svensk domstol ges utökad behörighet att döma över vissa internationella mutbrott, och möjligheterna att förelägga företagsbot genom strafföreläggande utökas.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.
I betänkandet finns ett särskilt yttrande (V).
Behandlade förslag
Proposition 2018/19:164 Skärpta straffrättsliga sanktioner mot företag.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Skärpta straffrättsliga sanktioner mot företag
Skärpta straffrättsliga sanktioner mot företag (V)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Skärpta straffrättsliga sanktioner mot företag |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i brottsbalken,
2. lag om ändring i rättegångsbalken,
3. lag om ändring i lagen (1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:164 punkterna 1–3.
Stockholm den 14 november 2019
På justitieutskottets vägnar
Fredrik Lundh Sammeli
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Andreas Carlson (KD), Petter Löberg (S), Magdalena Schröder (M), Adam Marttinen (SD), Maria Strömkvist (S), Johan Hedin (C), Ellen Juntti (M), Katja Nyberg (SD), Joakim Sandell (S), Carina Ödebrink (S), Johan Pehrson (L), Bo Broman (SD), Ingemar Kihlström (KD), Mikael Damsgaard (M), Jessica Thunander (V) och Karolina Skog (MP).
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2018/19:164 Skärpta straffrättsliga sanktioner mot företag. Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Ingen motion har väckts med anledning av propositionen.
Skärpta straffrättsliga sanktioner mot företag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag.
Jämför det särskilda yttrandet (V).
Bakgrund
Bestämmelserna om företagsbot infördes 1986 och fick sin nuvarande utformning genom lagändringar som trädde i kraft 2006. Tillkomsten av systemet med företagsbot motiverades med att det då gällande sanktionssystemet ansågs otillräckligt för att komma till rätta med brott i näringsverksamhet (prop. 1985/86:23 Företagsbot s. 14 f.). Företagsboten är inte konstruerad som en brottspåföljd utan som en särskild rättsverkan av brott och ska utgöra ett komplement till det individuella straffansvaret.
De centrala bestämmelserna om företagsbot finns i 36 kap. 7–10 a §§ brottsbalken. Enligt 7 § ska företagsbot åläggas för brott som har begåtts i utövningen av näringsverksamhet om det för brottet är föreskrivet strängare straff än penningböter och näringsidkaren inte har gjort vad som skäligen har kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. Företagsbot ska också åläggas om brottet har begåtts antingen av en person i ledande ställning grundad på en befogenhet att företräda näringsidkaren eller att fatta beslut på näringsidkarens vägnar eller av en person som annars har haft ett särskilt ansvar för tillsyn eller kontroll i verksamheten. Företagsbot ska inte åläggas om brottsligheten varit riktad mot näringsidkaren.
Företagsboten ska enligt 8 § fastställas till lägst 5 tusen kronor och högst 10 miljoner kronor. När storleken av boten bestäms ska enligt 9 §, med beaktande av straffskalan för brottet, särskild hänsyn tas till den skada eller fara som brottsligheten har medfört samt till brottslighetens omfattning och förhållande till näringsverksamheten. Skälig hänsyn ska också tas till om näringsidkaren tidigare ålagts att betala företagsbot. I 10 § finns regler om jämkning och eftergift av företagsbot.
En särskild åtalsprövningsregel finns i 10 a §, där det anges att om ett brott som kan föranleda talan om företagsbot har begåtts av oaktsamhet och inte kan antas föranleda annan påföljd än böter, får brottet åtalas av åklagare endast om åtal är påkallat från allmän synpunkt.
Propositionen
I propositionen lämnar regeringen förslag som syftar till att säkerställa att det straffrättsliga regelverket för företag är effektivt, ändamålsenligt och modernt och att det är anpassat till Sveriges EU-rättsliga och övriga internationella åtaganden. Regeringens lagförslag innebär i huvudsak följande.
Tillämpningsområdet för bestämmelserna om företagsbot utvidgas genom att företagsbot, utöver i näringsverksamhet, även ska kunna åläggas för brott som har begåtts i utövningen av sådan offentlig verksamhet som kan jämställas med näringsverksamhet. Med detta avses bl.a. de situationer då privata aktörer bedriver sådan verksamhet som staten, kommunerna eller landstingen bedriver, t.ex. skolverksamhet och vård- och omsorgsverksamhet. Företagsbot ska även kunna åläggas för brott som har begåtts i utövningen av annan verksamhet som ett företag bedriver, om brottet har varit ägnat att leda till en ekonomisk fördel för företaget. Företagsbot ska dock inte kunna åläggas om brottet varit riktat mot företaget.
När ett företag ska åläggas företagsbot för flera brott ska rätten bestämma en gemensam företagsbot för den samlade brottsligheten. Företagets finansiella ställning ska beaktas vid bestämmandet av företagsbotens storlek när det är fråga om ett större företag och brottsligheten är särskilt klandervärd. För dessa fall höjs maximibeloppet för företagsboten från 10 miljoner kronor till 500 miljoner kronor. När det gäller mindre företag bedöms däremot redan företagsbotsbelopp inom det nuvarande spannet – upp till 10 miljoner kronor – vara tillräckligt ingripande.
Samordningen av påföljd och företagsbot bör i första hand ske när företagsboten bestäms (s.k. sanktionskumulation). Det ska därför införas en särskild bestämmelse om att en företagsbot ska kunna jämkas eller efterges om företagets ägare döms till påföljd för brottet och den samlade reaktionen på brottsligheten för honom eller henne annars skulle bli oproportionerligt sträng.
Svensk domstol ges utökad behörighet att döma över vissa internationella mutbrott. För brott som begåtts utom riket ska det dömas efter svensk lag och vid svensk domstol om brottet är givande av muta, grovt givande av muta eller handel med inflytande enligt 10 kap. 5 d § 2 brottsbalken och det har begåtts i utövningen av ett svenskt företags näringsverksamhet. De nya domsrättskraven kommer att omfattas av kravet på dubbel straffbarhet.
Beloppsgränsen för föreläggande av företagsbot genom strafföreläggande ska höjas från 500 000 kronor till 3 miljoner kronor.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.
Utskottets ställningstagande
Jessica Thunander (V) anför:
Ekonomisk brottslighet är ett allvarligt samhällsproblem och företag utnyttjas i allt större utsträckning som brottsverktyg. Det finns även företag med en seriös verksamhet i grunden i vilka uppsåtliga brott begås av olika anledningar. Jag ser därför positivt på regeringens förslag om skärpta straffrättsliga sanktioner mot företag och har också ställt mig bakom dem. Jag anser dock att det behövs fler åtgärder i syfte att motverka ekonomisk brottslighet än vad som ryms inom ramen för det aktuella ärendet.
Enligt min mening är det viktigt att beivra alla sorters fusk med ersättningar och bidrag från vårt gemensamma välfärdssystem. De brott som begås genom användning av företag som brottsverktyg måste dock prioriteras ytterligare. Jag anser, i likhet med Ekobrottsmyndigheten[1], att en avkriminalisering av vissa bidragsbrott (brott av normalgraden och ringa brott) i kombination med införandet av ett system med administrativa sanktioner för de berörda myndigheterna skulle leda till att polis och åklagare kan prioritera de grövre brotten, i vilka ingår fall då företag används som brottsverktyg.
Jag anser vidare att den tidigare revisionsplikten för mindre aktiebolag, som avskaffades 2010, bör återinföras som en brottsförebyggande åtgärd. Det har visat sig att den slopade revisionsplikten lett till en ökad risk för att mindre aktiebolag används som brottsverktyg samtidigt som intentionerna med reformen i stort har uteblivit. Reformen har således försvårat arbetet mot ekonomisk brottslighet. Ett alternativ som kan övervägas är att undersöka möjligheterna att införa ett krav på extern kontroll av en auktoriserad redovisningskonsult för de aktiebolag som inte omfattas av revisionsplikten och som har valt bort revision.
Det behövs dessutom en strategi mot ekonomisk brottslighet. Det är över 20 år sedan ett antal omfattande initiativ mot den ekonomiska brottsligheten togs genom regeringens strategi för samlade åtgärder mot ekobrott (skriv. 1994/95:217). Mycket har hänt sedan dess – brottsligheten har förändrats och förfinats, internet har gett helt nya möjligheter till snabb kommunikation och ekonomiska transaktioner och det har etablerats en ny välfärdsmodell via new public management med köp- och säljstrategier inom välfärden. Den ekonomiska brottsligheten har anpassat sig samt utnyttjat luckor i lagen och den naiva politiska inställningen att välfärdens service kan utföras av den som kan göra det till lägsta pris. Detta har lett till underbud i offentliga upphandlingar, oseriösa företag och fusk med anställningar.
Som anförts ovan ryms dessa åtgärder inte inom det nu aktuella ärendet. Jag och mitt parti kommer dock att noggrant följa utvecklingen på området och återkomma med förslag i aktuella frågor i andra sammanhang.
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2018/19:164 Skärpta straffrättsliga sanktioner mot företag:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m.
